Anf. 112 Kjell-Arne Ottosson (KD)
Herr ålderspresident! Reduktionsplikten är bra. Detta är verkligen en omställning i ordets rätta bemärkelse.
Samtidigt måste vi kunna framställa bränsle på ett hållbart sätt för att möta en ökad reduktionsplikt. Där är den svenska skogen, som jag har sagt så många gånger tidigare från denna talarstol, vår stora konkurrensfördel.
Kristdemokraterna är tydliga med att skogen självklart ska brukas; det är då den gör mest klimatnytta. Det filosofiska vurmandet för att skydda alltmer skog och därmed sätta käppar i hjulet för det hållbara svenska skogsbruket är också ett sätt att sätta stopp för omställningen.
Twitter har alltmer blivit ett träsk, men det har sina ljusglimtar, och jag vill citera en sådan ljusglimt, herr ålderspresident. "Det finns två sorters människor. De som vill låta skogen stå så att de kan fortsätta släppa ut fossil CO2 och sen finns de som vill ersätta fossila råvaror med förnybart. Det senare kallas omställning."
Menar vi allvar med att vi vill ställa om måste det göras på ett sätt som faktiskt fungerar i verkligheten. Vi kan inte köra på med urbana skrivbordsprodukter utan förankring i verkligheten, vilket vi tyvärr ser alltmer av, inte minst i skogsdebatten, och ivrigt påhejade av flera stora svenska riksmedier som borde veta bättre när det gäller faktagranskning.
Sverige har förbundit sig att till 2030 reducera koldioxidutsläppen från transporter med 70 procent. Kristdemokraterna anser att reduktionsplikten bör betraktas som ett av de viktigaste styrmedlen om sektorsmålet för transporter ska kunna uppnås till 2030. Reduktionsplikten och förutsättningarna för att uppnå dess målsättningar påverkas samtidigt av snabba förändringar i vår omvärld. Förutsättningarna styrs även av energiskattedirektivets beslut att energiskatt ska utgå från volym i stället för energiinnehåll samt av det så kallade oxygenatkravet. Båda dessa faktorer missgynnar låginblandade biodrivmedel gentemot fossil bensin och diesel. Det krävs därför ett än mer proaktivt engagemang från Sverige i EU-kommissionen för att främja de svenska målsättningarna. Reduktionsplikten utmanas också av bristande tillgång på hållbar biomassa och hållbara drivmedel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Reduktionsplikt för bensin och diesel - kontrollstation 2019
Redan i dag importeras största delen av dagens biodrivmedel från en världsmarknad där Sverige är en av flera nationer som efterfrågar bränslet. Den bristande tillgången på bränsle ökar behovet av att främja förutsättningarna för inhemsk produktion av drivmedel. Den aktuella propositionen saknar förslag om hur inhemsk produktion av drivmedel kan främjas. Därför bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som möjliggör framväxten av storskalig produktion av biobränslen. Varför är man så rädda för att använda sig av egenproducerade varor från de gröna näringarna?
Med anledning av detta vill jag yrka bifall till reservation nummer 8 under punkt 5.
Herr ålderspresident! De föreslagna reduktionsnivåerna utvärderas löpande i kontrollstationer. Reduktionsnivåerna efter 2022 är i dag inhöljda i tät dimma med stor osäkerhet om de går att uppfylla eller inte. I dagsläget saknas en trovärdig konsekvensanalys av hur de föreslagna reduktionspliktsnivåerna kan tänkas drabba svenska företag och hushåll. Precis som regeringen också understryker spelar elektrifieringen en avgörande roll för uppfyllandet av sektorsmålet. En elektrifierad fordonsflotta har den största potentialen att reducera utsläppen.
Herr ålderspresident! Regeringen anser att det inte bör införas någon kvot i reduktionsplikten för avancerade biodrivmedel. Kristdemokraterna vill emellertid, i likhet med flertalet remissinstanser, framhäva vikten av de avancerade biodrivmedlens roll för svenskproducerade biodrivmedel från skogsbaserade rest- och biprodukter.
Kvoten spelar en viktig roll för att främja innovationsarbetet med skogsbränslen. Potentialen att väsentligt kunna öka inhemsk produktion av biodrivmedel är stor. Som påpekats i samband med remissförfarandet är Sverige ett av få EU-länder som har möjlighet att bli självförsörjande på biodrivmedel tillverkade av skoglig biomassa.
Regeringen framställer möjligheten att använda förnybara och andra fossilfria drivmedel av icke-biologiskt ursprung för att uppfylla reduktionsplikten. Återvunna kolbaserade bränslen avfärdas emellertid som en möjlighet att uppfylla reduktionsplikten.
Kristdemokraterna vill angående elektrobränslen framhålla målet om koldioxidneutralitet och att el från kärnkraft inte ska diskrimineras. Förnybartdirektivet, som endast omfattar förnybara elektrobränslen där elen kommer från förnybara källor, utesluter el producerad från kärnkraft. Regeringen inser att en sådan snäv definition kraftigt begränsar den tillgängliga volymen och missgynnar elektrobränslen jämfört med biodrivmedel. För att därför tillåta både förnybara och fossilfria elektrobränslen föreslår regeringen att definitionen av reduktionsplikt i reduktionspliktslagen ändras.
Kristdemokraterna anser att regeringen även bör tillåta att återvunna kolbaserade bränslen används för att uppfylla reduktionsplikten. Återvunna kolbaserade bränslen från avfallshantering, syntetiska bränslen, med låga utsläpp av växthusgaser utifrån ett livscykelperspektiv kan bidra i tillgången på drivmedel för sektorer som arbetsmaskiner och lantbrukets arbetsmaskiner och bör därmed anses uppfylla reduktionsplikten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Reduktionsplikt för bensin och diesel - kontrollstation 2019
Herr ålderspresident! Reduktionspliktens höjda reduktionsnivåer leder till minskade utsläpp av växthusgaser från användning av bensin och diesel. Det anses bidra till uppfyllandet av sektorsmålet för inrikes transporter. Men reformen ger också betydande kostnadshöjningar för hushåll, företag och andra drivmedelsköpare genom högre priser på drivmedel. Hur stor prisökningen kan förväntas bli har regeringen mycket att svara på. Utifrån en rad antaganden sträcker sig regeringen till att uppskatta höjningarna av dieselpriserna till maximalt 6,75 kronor, inklusive moms, samt 3,60 kronor, inklusive moms, för bensin till år 2030. Andra aktörer bedömer emellertid prishöjningarna som betydligt större och att regeringen här underskattar kostnadsutvecklingen.
De ökande drivmedelskostnaderna hotar att kraftigt försämra konkurrensförutsättningarna för svenskt näringsliv. Det högre pumppriset på diesel slår särskilt hårt mot företag. Åkerinäringen drabbas direkt av kostnadshöjningar för svenska åkerier som utländska åkerier kompenserar för genom att tanka innan de åker in i landet.
I förlängningen påverkas alla transportkostnader av påföljande fördyringar på varor och produkter. Det höjda priset på diesel påverkar också förutsättningarna att framställa biodrivmedel när till exempel processen för att ta ut grot inom skogsindustrin blir dyrare utifrån dess drivmedelskostnad. Jordbruket, som står i en utsatt konkurrenssituation gentemot utlandet, får med höjda dieselpriser försämrade förutsättningar att konkurrera. Företag med hög exportandel, som skogsindustrin, riskerar att stå med en betydligt försämrad konkurrenskraft gentemot omvärlden.
Som regeringen också erkänner är de föreslagna reduktionsnivåerna betydligt högre än vad som krävs enligt det omarbetade förnybartdirektivet och högre än vad som kan förväntas vid en ambitionsökning av kraven i direktivet. Som regeringen erkänner kan dieselpriset i Sverige antas vara betydligt högre än i konkurrerande länder.
Risken är stor att reduktionsplikten, som den nu är tänkt, leder till att produktion till följd av svag svensk konkurrenskraft flyttar utomlands till länder där produktionsprocessen leder till högre utsläpp. Konsekvensen av det blir ett koldioxidläckage där själva syftet med reduktionsplikten, reducerade utsläpp, motverkas.
En rad remissinstanser påvisar också konsekvenserna för hushåll på landsbygden i synnerhet och för hushåll som behöver bilen för att nå sina arbetsplatser. Mobiliteten och tillgängligheten drabbas brett av höjda drivmedelspriser på ett sätt som försämrar livskvaliteten och gör förutsättningarna att leva och verka i hela landet sämre.
Det stora importbehovet av drivmedelsunderlag väcker också anledning att frukta för nationell energisäkerhet utifrån det stora utlandsberoende som följer av den stigande efterfrågan som reduktionsnivåerna påbjuder.
Kristdemokraterna anser att införandet av de reduktionsnivåer som följer efter kontrollstation 2022 måste anpassas till en konsekvensanalys som klarar att belysa på vilka sätt reduktionsplikten kan genomföras utan försämrade konkurrensförutsättningar för svenska företag. En konsekvensanalys bör även innehålla förslag om hur svenska hushåll kan kompenseras för den försämrade mobilitet som höjda drivmedelspriser orsakar.
Med detta vill jag tacka för mig, herr ålderspresident, och samtidigt önska ålderspresidenten, kammarkansliet, mina meddebattörer och utskottskollegor en riktigt trevlig sommar.