115 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2010/11, 2007/08, 1892, Miljö- och jordbruksutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Handel med sälprodukter inom EU är med några få undantag förbjudet, enligt en EU-förordning. Riksdagen har nu sagt ja till ett lagförslag från regeringen som kompletterar förordningen. Beslutet innebär att handeln ska kunna straffas med böter i Sverige om den skett med uppsåt eller av grov oaktsamhet. Ringa gärningar ska dock inte bestraffas med böter. Tillsynsmyndighet blir Statens jordbruksverk. Jordbruksverket ska bland annat kunna begära upplysningar, få tillträde till områden och lokaler samt ta prover för att kontrollera att EU-förordningen efterlevs. Myndigheten ska också få meddela förelägganden och förstöra sälprodukter som säljs eller som bjuds ut till försäljning i strid mot förordningen. Lagen börjar att gälla den 1 november 2011.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ändra i sjukförsäkringen. Den ena ändringen gäller reglerna för prövningen av arbetsförmågan. Efter 180 dagars sjukskrivning kan den försäkrade i dag inte bara prövas mot arbete hos sin arbetsgivare, utan även mot den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. I stället ska de regler som gällde fram till 2008 återinföras. Det innebär att arbetsförmågan ska prövas mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller mot annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. Regeringen bör återkomma med ett förslag till ändring som ska träda i kraft senast den 1 januari 2012. Den andra ändringen gäller personer som tidigare har haft tidsbegränsad sjukersättning och som har förlorat rätten till sjukpenning efter sjukförsäkringsreformen 2008. Den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades, liksom möjligheten att återfå sin sjukpenninggrundande inkomst efter en period med sådan sjukersättning. Vissa personer kan därför inte få någon sjukpenning i dag. Dessa personer ska få en ersättning som ligger i nivå med den tidigare tidsbegränsade sjukersättningen, förutsatt att deras arbetsförmåga fortfarande är nedsatt. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att en sådan ersättning införs senast den 1 januari 2012.
Riksdagen beslutade att återförvisa förslaget om ändringar i sjukförsäkringen. Återförvisningen innebär att förslaget skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet för ytterligare beredning.
Riksdagen sa nej till ett motionsförslag som Miljöpartiet hade lämnat in med anledning av naturkatastrofen i Fukushima i Japan. Miljöpartiet föreslår bland annat att de fyra äldsta kärnkraftsreaktorerna i Sverige ska stoppas omedelbart för säkerhetsundersökningar och att två reaktorer tas ur drift denna mandatperiod. Partiet begär också ett förbud mot att uppföra nya reaktorer i Sverige, att ansvarsreglerna vid en olycka ändras och att Statens energimyndighet tar fram en plan för 100 % förnybar energi i Sverige. Riksdagen hänvisar i sitt beslut bland annat till riksdagens kärnkraftspolitiska beslut i juni 2010 och regeringens tidigare beslut om åtgärder som rör säkerheten vid svenska kärnkraftsreaktorer. Vidare påpekar riksdagen att olyckan i Japan inte bör tas till intäkt för ett närmast panikartat beslut om en radikal förändring av energipolitikens inriktning.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera de om- och avregleringar som har genomförts på olika marknader de senaste åren ur ett konsumentperspektiv. Exempel på sådana marknader är inrikesflyg, taxi, el, telefoni, post, apotek, järnvägar och bilprovning. Utvärderingen ska fokusera på vilka effekter om- och avregleringarna har haft på priser, utbud, service, kvalitet och tillgänglighet i hela landet. Riksdagen har identifierat två områden som behöver utvärderas omgående, elmarknaden och persontrafiken på järnvägen. I och med beslutet sa riksdagen ja till två motioner från Socialdemokraterna. Reglerna för bedömning av konkurrensbegränsande specialiseringsavtal och avtal om forskning och utveckling anpassas till EU-rätten. Anpassningen innebär att samma regler kommer att gälla oavsett om Sveriges eller EU:s konkurrensrätt tillämpas i enskilda fall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Det blir lättare för den som har fjärrvärme att få information om förbrukning för att på så sätt kunna styra sin energianvändning. Fjärrvärmeföretagen blir skyldiga att en gång i månaden mäta kundens värmeförbrukning och meddela kunden mätresultatet. Fjärrvärmeföretag får endast fakturera kunden baserat på mätresultaten, och faktureringen ska ske minst fyra gånger per år. Därmed får inte fjärrvärmeföretagen fortsätta med dagens praxis, där kunderna faktureras enligt en preliminär beräkning och beloppet justeras i efterhand genom årliga avstämningsfakturor. Motsvarande regler har tidigare införts för mätning av el. Bestämmelserna gäller från den 1 januari 2015. I avtalet mellan fjärrvärmeföretaget och kunden ska det finnas uppgifter om vilka regler som gäller för mätning, rapportering och fakturering. Den bestämmelsen gäller från den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
EU:s förordning om frivillig miljöledning och miljörevision har ersatts av en ny EU-förordning. Därför ändrades också ett antal hänvisningar i svensk lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till en motion från allmänna motionstiden 2010 om att avskaffa kommunernas vetorätt vid beslut on nya vindkraftsanläggningar.
EU arbetar med att skapa en inre marknad för el och naturgas. Därför har EU tagit fram ett tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Där finns nya och mer detaljerade åtgärder som ska underlätta för gemensamma lagar och standarder. För att anpassa den svenska lagstiftningen till paketet har riksdagen beslutat om ändringar i ellagen och naturgaslagen. Av samma skäl har riksdagen sagt ja till två nya lagar som gäller certifiering av stamnätsföretag för el respektive vissa naturgasföretag. Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 augusti 2011. Riksdagen har samtidigt sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om elmarknadspolitik. Motionerna handlar bland annat om smarta elnät, elmätning och elmarknadens funktion.
Inom EU har man enats om en gemensam så kallad viseringskodex. Visering innebär utfärdande av visum, bevis som ger rätt till inresa och en viss tids vistelse inom medlemsstaterna. Riksdagen har nu beslutat om de lagändringar som krävs för att viseringskodexen ska kunna användas i Sverige. Medlemsstaterna ska enligt kodexen ha gemensamma bestämmelser för handläggning av och beslut om ansökningar för planerade vistelser som inte varar längre än tre månader under en sexmånadersperiod. Vid sidan av en sådan visering, som kallas Schengenvisering, kommer det att finnas en nationell visering. En nationell visering ska kunna ges om det finns särskilda skäl och endast för en längre tid än tre månader, men högst ett år. Det blir också möjligt att överklaga ett avslag på en ansökan om Schengenvisering. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.
Till följd av en ny EU-förordning om så kallade biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort har riksdagen beslutat om kompletteringar i utlänningslagen. En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd blir skyldig att låta Migrationsverket, Regeringskansliet eller utlandsmyndigheter som ambassader och konsulat fotografera personen och ta hans eller hennes fingeravtryck. Uppgifterna ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Korten kommer att ersätta dagens tillståndsmärken för uppehållstillstånd. Foto och fingeravtryck får också tas vid kontroll vid inresa eller utresa eller vid kontroller inne i Sverige. Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck ska inte gälla om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och hans eller hennes uppehållstillstånd. Detta ska i sin tur bidra till att skydda mot bedrägerier med uppehållstillstånd samt angripa och förebygga olaglig invandring och bosättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.
Brottet nedskräpning delas upp i två kategorier beroende på hur allvarligt brottet är, en lindrig och en normal. Det nya, lindrigare brottet kallas nedskräpningsförseelse och kan endast leda till penningböter. Brott av normalgraden kallas nedskräpning och leder liksom tidigare till böter eller fängelse i upp till ett år. Syftet med ändringarna är att det ska gå lättare att ingripa mot nedskräpning. För brott som endast kan leda till penningböter kan Riksåklagaren vid behov besluta att införa ordningsbot, vilket skulle betyda att den skyldige kan bli bötfälld på plats. Det blir alltså enklare att ingripa mot den som skräpar ner enligt den lindrigare straffbestämmelsen. Med anledning av nya EU-regler på avfallsområdet görs också vissa lagändringar. Ändringarna gäller bland annat hur man definierar avfall och hantering av avfall. Den nya lagen gäller från den 10 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Bestämmelserna för utländsk näringsverksamhet i Sverige ändras. Syftet är att göra det tydligt att de svenska bestämmelserna stämmer överens med EU-rätten. Genom ändringarna görs det bland annat tydligare att vissa krav inte gäller företag och näringsidkare från EU- eller EES-länder. Regeringen har också redovisat sin bedömning när det gäller att införa krav på anmälningsskyldighet och på att utländska företag och näringsidkare som bedriver verksamhet i Sverige ska ha en representant i landet. Regeringen har påbörjat en utredning i frågan. Men riksdagen anser det är viktigt att det införs krav på att företag och näringsidkare som är etablerade utomlands och har utstationerade arbetstagare i Sverige har en representant i landet som har hand om kontakter med myndigheter och förhandlingar med arbetstagarorganisationerna. Det här är enligt riksdagen nödvändigt för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera. Därför uppmanade man regeringen att så snart som möjligt återkomma med ett förslag på hur sådana bestämmelser ska utformas. Riksdagen sa därmed ja till en motion från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Man sa också delvis ja till ytterligare tre motioner, två från Socialdemokraterna och en från Vänsterpartiet.
För att det ska gå att ta patent på en uppfinning måste den vara ny. Men det går också att ta patent på nya sätt att använda ett redan känt ämne eller blandningar av flera ämnen för medicinsk behandling eller diagnostisering. Patentlagen ändras så att det här framgår tydligare. Villkoren är desamma som i den europeiska patentkonventionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Produkter som behöver energi för att fungera ska märkas med uppgifter om produktens energianvändning. Märkningen ska göra det lättare för konsumenterna att välja de mest effektiva produkterna. Den nya lagen är ett resultat av ett EU-direktiv och ersätter lagen om märkning av hushållsapparater. Den nya lagen gäller från den 20 juli 2011. För vissa produkter finns dock redan bestämmelser om märkning med stöd i den gamla lagen om märkning av hushållsapparater. De här bestämmelserna fortsätter att gälla även när den gamla lagen upphävs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Bestämmelserna om CE-märkning av produkter, bedömningen av om produkterna uppfyller EU-standard och beviljandet av tillstånd till olika organ att göra sådana bedömningar, så kallad ackreditering, samlas i en ny lag. Syftet är att anpassa den svenska lagstiftningen till en EU-förordning. EU:s säkerhetskrav för olika produkter fastställs i direktiv, medan tekniska detaljer regleras i de europeiska standarderna. En produkt som följer standarderna anses också uppfylla kraven i direktiven. Men i vissa fall måste tillverkaren av en produkt ha ett certifierat kvalitetssystem eller begära in en bedömning av ett oberoende organ. När vissa typer av produkter godkänts ska de CE-märkas. I Sverige är det Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Swedac, som utser de organ som bedömer produkter och som anmäler organen till EU. Nu får Swedac också i uppgift att återkalla eller begränsa anmälan för de organ som inte lägre uppfyller kraven. Swedac får dessutom besluta om sanktionsavgift mot organ som felaktigt uppger sig vara godkända eller anmälda. Den nya lagen innehåller även vissa förtydliganden som gäller CE-märkningen. Möjligheterna att straffa den som bryter mot bestämmelserna om CE-märkning blir också mer omfattande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen har beslutat att Hamra nationalpark utvidgas från 28 hektar till 1 383 hektar. Hamra nationalpark ligger i Ljusdals kommun, i nordvästra delen av Gävleborgs län.
Naturvårdsverket och Fiskeriverket har i dag ansvar för verksamheter som rör havs- och vattenmiljön. Riksdagen har beslutat att en ny havs- och vattenmyndighet tar över dessa verksamheter. Fiskeriverket ska samtidigt avvecklas. Verkets verksamhetsområden tas över av Havs- och vattenmyndigheten eller Jordbruksverket. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011. Den nya myndigheten kan då inleda sin verksamhet.
Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om vissa näringspolitiska frågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna behandlar. Motionerna tar upp företagsfrämjande insatser, frågor om turism och vissa andra näringsgrenar.
För att främja innovation och företagande i norra Sveriges inland beslutade riksdagen i december 2010 att inrätta riskkapitalbolaget Inlandsinnovation AB. Riksdagbeslutet var villkorat av att regeringen skulle återkomma till riksdagen med en redovisning av inriktningen av det nya bolagets verksamhet, innan den praktiska verksamheten i bolaget sätts i gång. Regeringen har nu redogjort för inriktningen i en skrivelse. Riksdagen ställer sig positivt till den inriktning av verksamheten som regeringen redovisar. Riksdagen avslutar därför ärendet utan några tillägg. Samtidigt förutsätter riksdagen att Näringsdepartementet på lämpligt sätt återkommer med information om resultatet av verksamheten.
