Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:232 Utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samt proposition 2013/14:237 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-18

Bordläggning

2014-06-24

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Straffen för vapenbrott blir strängare. Bland annat höjs det lägsta straffet för grovt vapenbrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. En ny bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införs också. Där blir straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.

Dessutom införs ett nytt system för prövning av vilka skytteföreningar och liknande sammanslutningar som ska kunna få vapentillstånd. Det innebär att endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för vapentillstånd.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2014-06-18

Bordläggning

2014-06-24

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens skrivelse 2013/14:235 Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av skrivelsen. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-05

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om den så kallade partnerskapsöverenskommelsen mellan Sverige och EU-kommissionen. Överenskommelsen innehåller bland annat strategier för hur Sverige ska använda pengarna från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Fonderna ska bidra till att uppnå målen för EU:s tioårsstrategi för tillväxt, Europa 2020.

Regeringen redogör för bakgrunden till partnerskapsöverenskommelsen och hur den har tagits fram. Skrivelsen tar också upp de övergripande svenska prioriteringarna för användningen av fonderna, de nationella målen och hur ansvaret för arbetet är fördelat under programperioden 2014-2020.

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet menar att insatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram kan få stor betydelse för de tre prioriterade områdena, det vill säga att främja konkurrenskraft, kunskap och innovation, att förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt samt att öka sysselsättningen, främja anställbarhet och förbättra tillgängligheten på arbetsmarknaden.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Avtal mellan företag om tekniköverföring kan under vissa förutsättningar vara tillåtna trots att de begränsar konkurrensen. Vissa licensavtal om teknikrättigheter är exempel på sådana avtal.

De lagregler som används för att bedöma i vilken utsträckning avtal om tekniköverföring begränsar konkurrensen anpassas nu till nya EU-regler. Syftet med anpassningen är att samma regler ska gälla oavsett om svensk eller EU:s konkurrensrätt gäller i det enskilda fallet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2014.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Ändringar ska göras i upphovsrätten för herrelösa verk. Verk som anses herrelösa är verk vars upphovsrättsinnehavare är okänd eller inte går att nå för att få tillstånd att använda verken. Bland annat ska bibliotek, arkiv, museer samt radio- och tv-företag inom public service få större möjligheter att digitalisera herrelösa verk i sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Reglerna om uppehållstillstånd för föräldrar som är vårdnadshavare för och som bor tillsammans med ett barn i Sverige ändras. Vårdnadshavaren ska inte behöva ha sökt och beviljats uppehållstillstånd redan före inresa till Sverige utan ska kunna ansöka om detta på plats i Sverige. Dessutom ska det vid ett beslut om avvisning eller utvisning tas särskild hänsyn till anknytningen mellan föräldern och barnet för att avgöra om beslutet ska genomföras eller inte. En person som fått avslag på sin ansökan om främlingspass ska kunna överklaga detta hos en migrationsdomstol.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Utlänningslagen ändras så att en ansökan om asyl i Sverige kan nekas prövning om den som söker asyl redan har fått status som alternativt skyddsbehövande i ett annat EU-land. Den som har ansetts vara alternativt skyddsbehövande i ett EU-land har fått sin ansökan om skydd prövad och beviljad och får därför inte sin sak prövad igen i Sverige. Detta innebär att utlänningslagen anpassas till EU:s omarbetade asylprocedurdirektiv och den omarbetade Dublinförordningen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 28 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Flera åtgärder ska vidtas för att motverka att reglerna för arbetskraftsinvandring missbrukas och att utländska arbetstagare blir utnyttjade. Det innebär bland annat:

• Om villkoren för ett arbetstillstånd inte längre är uppfyllda och det av en annan anledning än att anställningen har upphört ska tillståndet sluta gälla. Tillståndet ska också sluta gälla om den arbetstagande inte börjat sitt arbete inom fyra månader.
• Migrationsverket ska ta fram informationsmaterial till utländska arbetstagare. Där ska det finnas grundläggande information om vad som gäller vid arbetskraftsinvandring. Bland annat ska det stå vilka krav en arbetstagare kan ställa vad gäller skäliga arbetsvillkor.
• Arbetstagare vars anställning upphör under den tid Migrationsverket gör en utredning om att eventuellt ta tillbaka arbetstillståndet ska få en extra månad, det vill säga totalt fyra månader, på sig att söka nytt jobb och nytt tillstånd.
• Migrationsverket ska få möjlighet att följa upp beviljade arbetstillstånd. Myndigheten ska kunna kontrollera att arbetet har påbörjats inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag samt att villkoren för tillståndet fortfarande är uppfyllda.
• Arbetsgivare måste informera Migrationsverket om vilka anställningsvillkor som gäller för utländska arbetstagare som har fått arbetstillstånd.

Beslutet bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 111 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Vissa regler kring permanent uppehållstillstånd ska ändras för att göra det lättare att flytta till och från Sverige. Ändringarna innebär bland annat följande:

• En person ska kunna få behålla sitt permanenta uppehållstillstånd i två år efter flytt från Sverige om personen har bett om att få ha kvar det.
• Om man har haft arbetstillstånd i fyra år under en femårsperiod så kan man i dag få permanent uppehållstillstånd. Denna femårsperiod ska förlängas till sju år.
• Den sammanlagda giltighetstiden för arbetstillstånd ska kunna vara längre än fyra år om det finns särskilda skäl för det.
• För en person som har fått avslag på sin asylansökan krävs i dag sex månaders anställning för att kunna få uppehållstillstånd för arbete. Dessa sex månader ändras till fyra månader.
• En person som under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd i sammanlagt fyra år för studier på forskarnivå ska kunna få permanent uppehållstillstånd.
• Det ska bli lättare att i vissa fall få tillbaka ett svenskt medborgarskap.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 63 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

När den nya polisdatalagen infördes 2012 fick polisen genom en övergångsbestämmelse extra tid för att anpassa och byta ut sina system. Under den tiden behöver polisen inte använda vissa regler i polisdatalagen. Det gäller bland annat regler om sökning och behandling av personuppgifter i brottsanmälningar och avslutade förundersökningar.

Det står nu klart att utvecklingen av ett nytt utredningsstöd har varit komplicerat och tidskrävande samt att de gamla systemen inte kommer att kunna avvecklas i tid. Regeringen föreslår därför att tiden ska förlängas till utgången av 2017.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

I juni 2014 ska Europeiska rådet fastställa nya strategiska riktlinjer för politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa. Med anledning av detta har EU-kommissionen lämnat två meddelanden där den ger sin syn på den framtida utvecklingen inom området. Justitieutskottet har granskat det ena meddelandet, det om utvecklingen av EU:s politik i rättsliga frågor fram till 2020, som i första hand omfattar det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet inom EU.

Utskottet delar kommissionens uppfattning om att:

• EU bör fokusera på att förstärka, kodifiera och komplettera existerande lagstiftning
• existerande EU-lagstiftning måste tillämpas effektivt
• problem i första hand bör lösas genom att man förstärker existerande bestämmelser
• det är viktigt att bevara medlemsländernas olika rättssystem och traditioner
• principerna om subsidiaritet och proportionalitet måste respekteras.

Utskottet står fast vid sin uppfattning om att förslaget om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet står också fast vid sina subsidiaritetsinvändningar mot förslaget till dataskyddsdirektiv på det brottsbekämpande området.

Utskottet anser att de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet ska fastställa bör följas av ett flerårigt arbetsprogram för rättsliga och inrikes frågor. Programmet bör vara kortfattat, strategiskt och fokusera på att genomföra redan antagen lagstiftning. Rådet (rättsliga och inrikes frågor) bör ha en ledande roll i utformningen av ett sådant program.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2014-05-08

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Rättsmedicinalverket ska få bättre möjligheter att upprätthålla god ordning och hög säkerhet vid de enheter där myndigheten genomför rättspsykiatriska undersökningar av brottsmisstänkta.

I fortsättningen ska bestämmelser i häkteslagen kunna tillämpas för att hålla ordning. Det innebär bland annat att Rättsmedicinalverket ska kunna besluta om allmän inpasseringskontroll och kroppsvisitation samt omhänderta farliga och olämpliga föremål. Även möjligheterna till elektronisk kommunikation för de intagna ska kunna begränsas.

I dagsläget får endast bestämmelser om ordning och säkerhet i den psykiatriska tvångsvården användas. Bestämmelserna är otillräckliga eftersom de allra flesta intagna vid enheterna inte genomgår psykiatrisk tvångsvård.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar gälla den 2 oktober 2014.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Kraven på nämndemännen i domstolarna ska skärpas. En nämndeman är en person som i regel inte är jurist men som är med och dömer i olika rättsfall i egenskap av representant för allmänheten.

Bland annat ska domstolen kunna begära utdrag ur polisens belastningsregister och nämndemannen får inte ha försatts i konkurs. Det ska också bli lättare för domstolen att avsätta en nämndeman som begått brott eller som på annat sätt visat sig vara olämplig som nämndeman. Nämndemännen ska dessutom gå en obligatorisk introduktionsutbildning. Nämndemannauppdraget är inget politiskt uppdrag, därför ska val av nämndemän hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val av kommun- och landstingsfullmäktige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

22, 74 minuter

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Utlänningslagen ändras för att göra det möjligt för fler barn att få stanna i Sverige. I fortsättningen ska det räcka med att det finns "särskilt ömmande omständigheter" i stället för "synnerligen ömmande omständigheter" för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas barn upp till 18 år.

Lagreglerna om verkställighetshinder ändras också. Enligt gällande regler kan personer som har fått ett utvisnings- eller avvisningsbeslut få beslutet omprövat om nya omständigheter kommer fram. Det kan handla om sjukdom eller andra orsaker som gör att beslutet inte bör verkställas. De nya reglerna innebär att kraven på nya omständigheter kommer att sänkas för barn.

Syftet med lagändringarna är att ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet och fokusera på barnets bästa.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

42, 76 minuter

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Sverige ska ansluta sig till tre överenskommelser inom FN för att bekämpa terrorism. Det handlar bland annat om en konvention för att bekämpa nukleär terrorism. Överenskommelserna ska förhindra att radioaktivt material används för att begå allvarliga brott. De ska också motverka brott där fartyg eller exempelvis oljeplattformar är måltavlor eller viktiga hjälpmedel för terroristaktioner.

Några lagändringar görs också till följd av överenskommelserna. Bland annat ska regeringen få större möjlighet att ge ett annat land tillstånd att borda ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

2, 3 minuter

Beredning

2014-04-29

Justering

2014-05-27

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ytterligare sänka socialavgifterna för de yngsta. Regeringens förslag innebar bland annat att arbetsgivare bara skulle ha behövt betala pensionsavgift för anställda under 23 år.

Socialförsäkringsutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att regeringens förslag inte kommer att leda till fler jobb för unga. Eftersom arbetsgivarnas kostnader skulle sänkas även för de ungdomar som redan har ett arbete skulle en sänkning av socialavgifterna för unga leda till att arbetsgivare subventioneras utan att några nya jobb nödvändigtvis skapas, menar utskottet.

Till grund för beslutet ligger motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

37, 118 minuter

Justering

2014-05-06

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om svenskt medborgarskap. Beslutet innebär att en portalparagraf införs i medborgarskapslagen om medborgarskapets betydelse för att lyfta fram och stärka medborgarskapets symboliska innebörd.

Lagändringarna innebär också följande:

• Alla kommuner ska vara skyldiga att anordna ceremonier för nya svenska medborgare för att högtidlighålla att dessa har fått svenskt medborgarskap.
• Reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap i samband med födelse ändras så att kvinnor och män likställs när det gäller möjligheten att föra över svenskt medborgarskap till sitt barn. Detta innebär att ett barn alltid blir svensk medborgare vid födseln om en av föräldrarna är det.
• De som har förlorat sitt svenska medborgarskap till följd av ett tidigare förbud mot dubbelt medborgarskap får möjlighet att återfå detta genom en anmälan.

Ändringarna börjar att gälla den 1 april 2015.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 67 minuter

Justering

2014-05-06

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att personer som har fått för mycket sjukersättning ska betala ränta om de är sena med återbetalningen.

Beslutet gäller den grupp som har fått en icke tidsbegränsad sjukersättning enligt de regler som gällde före juli 2008. Dessa regler tillåter att den försäkrade arbetar och studerar utan att han eller hon förlorar rätten till sjukersättning. Vid arbete betalar Försäkringskassan ut en preliminär reducerad sjukersättning varje månad. Försäkringskassan beslutar sedan om en slutlig sjukersättning när Skatteverket fastställt den pensionsgrundande inkomsten för det aktuella året. Om den försäkrade har fått för mycket pengar måste han eller hon betala tillbaka det överskjutande beloppet plus en avgift. Ingen ränta behöver betalas.

Enligt de nya reglerna ska den försäkrade betala ränta om han eller hon fått en återbetalningsplan eller fått skjuta upp återbetalningen. Räntan ska motsvara statens utlåningsränta med ett tillägg på två procentenheter. Om betalning inte sker i tid ska Försäkringskassan kunna ta ut en dröjsmålsränta.

Riksdagens beslut innebär även en regeländring för dem som får bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. De ska inte längre behöva anmäla mindre ökningar av inkomst och förmögenhet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2014-05-06

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksdagen har godkänt en konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea. Konventionen innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Konventionen innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att en konvention om social trygghet behövs för att underlätta rörligheten mellan Sverige och Sydkorea.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 8 minuter

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04