EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 - Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU

Herr talman! Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU är titeln på det meddelande från kommissionen som behandlar EU:s agenda för rättsliga frågor de kommande åren. På det området berörs frågor som gränskontroll, asyl, invandring, civilt och straffrättsligt samarbete samt polisarbete. Med tanke på rubriken kan det några veckor efter EU-valet vara på sin plats att påminna om hur Sverige och andra europeiska länder skapat sin välfärd. Det har skett genom öppenhet, handel, tillväxt och ett ömsesidigt förtroende mellan stater och folk. Det har möjliggjort vår resa från fattigdom till välfärd. Det är också på sin plats att påminna om de krafter som motsätter sig allt detta, som vill använda frukterna av samarbetet i annat syfte, som vill minska öppenheten, friheten och rörligheten, som inte vill att Europas ekonomi ska växa eller antalet länder inom unionen öka. En förutsättning för ömsesidigt förtroende är oberoende, kvalitativa och effektiva rättssystem. Här finns fortfarande förbättringspotential, vilket utskottet menar måste följas upp. Rättssäkerheten behöver förbättras och praktiska och juridiska hinder undanröjas för att hela Europa ska kunna stärkas. Herr talman! Under detta år löper Stockholmsprogrammet ut. Kommissionen har konstaterat att Sverige som ordförandeland hade en ambitiös agenda och att mycket av det vi satte upp på vår agenda också blivit genomfört och förbättrat. Men mycket av det som fanns på agendan är inte slutfört utan behöver fortsättas. Det som finns på denna agenda ska diskuteras vid nästa rådsmöte under kommande veckor. Vi välkomnar kommissionens meddelande, eftersom vi tror att den i stor utsträckning delar de intentioner som fanns i Stockholmsprogrammet och som arbetats fram under det svenska ordförandeskapet. Från utskottet vill vi betona att den lagstiftning som redan finns måste genomföras och tillämpas korrekt. Den ska följas upp och utvärderas vid behov, och om den inte fungerar måste den förstärkas. Man kan sammanfatta det med tre ord: konsolidering, kodifiering och komplettering. Detta måste gå före ny lagstiftning. Det kan inte vara så att en medlemsstats brister i förmågan att genomföra EU-bestämmelser ska bli ett skäl för kommissionen att lägga fram nya förslag till ytterligare lagstiftning, som i sin tur dessutom leder till ökad överstatlighet. Herr talman! Sverige och en rad andra EU-länder har motsatt sig inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet sedan förslaget presenterades. Det blev till slut så många länder att ett så kallat gult kort kom fram, vilket innebär att kommissionen skulle återkomma med ett nytt förslag. Men trots detta tydliga motstånd har kommissionen inte presenterat några revideringar i sitt förslag, vilket vi i grunden finner märkligt. Vi anser inte heller att några argument framkommit som skulle föranleda utskottet att ändra sin uppfattning om att förslaget i sin helhet strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet kvarstår också i sin uppfattning om subsidiaritetsbedömningen vad gäller skydd av personuppgifter på det brottsbekämpande området och i de delar som rör den renodlat nationella behandlingen av personuppgifter. Herr talman! Detta till trots vill vi betona vikten av det rättsliga samarbetet i unionen. Brottsligheten ser inte nationsgränser, och för människor är det oviktigt vilken nationalitet gärningsmannen har. Vi delar också i allt väsentligt kommissionens syn på vikten av att ytterligare stärka de nationella rättssystemens effektivitet och rättssäkerhet till gagn för ökad rörlighet och ökad tillväxt. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utlåtandet. (Applåder)