Sök
113 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Framställningar och redogörelser, 2015/16, 2000/01, 1921, Arbetsmarknadsutskottet, Kulturutskottet, Lagutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Utvidgad miljöbrottsbestämmelse m.m.
Betänkande 2015/16:MJU8
All avfallshantering som kan orsaka en förorening som är skadlig för människors hälsa kommer att bli straffbart. Det blir också straffbart med alla former av avfallshantering som kan skada djur, natur eller miljön.
I dag är det bara ett brott när den skadliga avfallshanteringen handlar om förvaring eller borttagning av avfall. Men nu utökas alltså det straffbara området för den här typen av miljöbrott.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att den svenska lagen kommer att stämma överens bättre med ett direktiv från EU.
De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2016.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 16, 64 minuter
- Justering
- 2016-02-11
- Bordläggning
- 2016-02-24
- Debatt
- 2016-02-25
- Beslut
- 2016-03-02
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om ekonomiska risker för staten i fråga om gruvavfall
Betänkande 2015/16:MJU23
Miljö- och jordbruksutskottet har granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. I rapporten redogör revisionen för ekonomiska risker för staten när det gäller gruvavfall.
Gruvverksamhet har en betydande miljöpåverkan och enligt miljörätten är det förorenaren som ska betala för bland annat efterbehandling av gruvavfall. Om verksamhetsutövaren går i konkurs och inte kan fullfölja sina skyldigheter ska staten kunna ta över säkerheten. Riksrevisionen har nu granskat om det nuvarande systemet minimerar risken för att staten ska behöva betala för efterbehandling av nedlagda gruvverksamheter.
Revisionen har kommit fram till att det finns problem i systemet, bland annat är miljötillsynen i gruvverksamheterna inte tillräcklig och det finns också problem med hur de ekonomiska säkerheterna fastställs och bevakas.
Regeringen redogör i sin skrivelse för att den har börjat utreda om det finns insatser eller åtgärder som på ett bättre sätt kan se till att det finns tillräckliga ekonomiska säkerheter. Regeringen har också gett Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall, att utvärdera saneringsmetoder och att kartlägga kostnader.
Utskottet konstaterar att regeringen har påbörjat ett arbete för att analysera förutsättningar för nya modeller när det gäller ekonomiska säkerheter och gruvavfall.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om en översyn av miljöbalken och av regelverket för gruvnäringen.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 6
- Justering
- 2016-08-24
- Bordläggning
- 2016-09-27
- Debatt
- 2016-09-28
- Beslut
- 2016-09-28
- Dokument & lagar
Nagoyaprotokollet om användning av genetiska resurser
Betänkande 2015/16:MJU21
Regeringen föreslår att det införs nya regler om användningen av så kallade genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser. Genetiska resurser kan exempelvis vara växter eller djur eller delar av dem, till exempel frön, stamceller eller bakterier. Genetiska resurser kan användas till exempel för att utveckla läkemedel, kosmetika och hälsopreparat.
Regeringens förslag innebär i huvudsak att det införs straff för den som bryter mot skyldigheten för den som använder en genetisk resurs eller traditionell kunskap att visa tillbörlig aktsamhet. Aktsamheten handlar dels om att ta reda på hur man har fått tillträde att använda resursen eller kunskapen och dels om att det med hänsyn till ursprungsinnehavarens intresse ska ske en rimlig och rättvis fördelning av vinster från användningen. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.
Förslaget syftar till att genomföra det så kallade Nagoyaprotokollet. Regeringen föreslår även att riksdagen godkänner Nagoyaprotokollet. Nagoyaprotokollet reglerar hur genetiska resurser och traditionella kunskaper får införskaffas, hur dessa får användas inom forskning och utveckling samt hur vinster från användningen ska fördelas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna börjar gälla den 15 augusti 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 2 minuter
- Justering
- 2016-06-14
- Bordläggning
- 2016-06-17
- Debatt
- 2016-06-20
- Beslut
- 2016-06-21
- Dokument & lagar
Jämställdhet
Betänkande 2015/16:AU9
Arbetsmarknadsutskottet har granskat regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om regeringens jämställdhetssatsning. Regeringens redovisar här sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten. Regeringen presenterar också åtgärder som ska förbättra jämställdhetspolitiken. Flera av dem sammanfaller med rekommendationer från Riksrevisionen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa även nej till motioner som bland annat handlar om en handlingsplan för mäns våld mot kvinnor, jämställdhetsintegrering, arbetets roll för ett jämställt samhälle, åtgärder mot hedersrelaterat våld och Medlingsinstitutet. Anledningen är att arbete redan pågår inom de här områdena.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 48, 163 minuter
- Justering
- 2016-06-09
- Bordläggning
- 2016-06-17
- Debatt
- 2016-06-20
- Beslut
- 2016-06-21
- Dokument & lagar
Klimat- och energimålen - Kontrollstation 2015 m.m.
Betänkande 2015/16:MJU20
Regeringen har lämnat en skrivelse om en uppföljning av de klimat- och energipolitiska målen till 2020. Regeringens bedömning är att etappmålet för utsläpp av växthusgaser kommer att uppnås. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990. Regeringen bedömer även att målen för andelen förnybar energianvändning kommer att nås, samt även målet om energieffektivisering.
Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat skrivelsen samt två följdmotioner. Utskottet säger nej till följdmotionerna och är inte berett att föreslå åtgärder. Detta med hänsyn till att arbete pågår och den korta tid som är kvar till 2020.
Utskottet har även behandlat motionsyrkanden om internationella klimatmål, bördefördelning, flexibla mekanismer, EU:s ramverk 2030, EU:s utsläppshandelssystem, Sveriges klimat- och energimål, styrmedel och klimatanpassning. Utskottet säger nej till dessa motionsyrkanden. Utskottet hänvisar till regeringens bedömningar i skrivelsen och att arbete redan pågår.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 22
- Reservationer
- 36
- Anföranden och repliker
- 44, 150 minuter
- Justering
- 2016-06-09
- Bordläggning
- 2016-06-17
- Debatt
- 2016-06-20
- Beslut
- 2016-06-21
- Dokument & lagar
Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter m.m.
Betänkande 2015/16:AU10
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i diskrimineringslagen som rör arbetet med aktiva åtgärder inom arbetslivet och utbildningsområdet. Arbetet ska vara förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder föreslås omfatta samtliga diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen. Det är en utvidgning jämfört med gällande regler.
Beslutet innebär bland annat att det bildas ett ramverk för arbetet med aktiva åtgärder. Däremot är det arbetsgivarna och utbildningsanordnarna som får ansvar för att utforma de konkreta åtgärderna, i samverkan med arbetstagare respektive studenter, elever och barn.
Dessutom ska en lönekartläggning för jämställda löner genomföras årligen i stället för vart tredje år, som dagens regler säger.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 20, 66 minuter
- Justering
- 2016-06-14
- Bordläggning
- 2016-06-17
- Debatt
- 2016-06-20
- Beslut
- 2016-06-21
- Dokument & lagar
Avfallshierarkin
Betänkande 2015/16:MJU22
EU-medlemsländerna måste prioritera avfallsförebyggande åtgärder i lagstiftning och politik. Det är åtgärder som tas innan ett föremål blivit avfall, för att till exempel minska negativa effekter på miljön. Den här så kallade avfallshierarkin regleras i EU-direktiv. Där står även hur den som behandlar avfall ska välja metod enligt en prioriteringsordning. Regeringen föreslår att de här bestämmelserna ska läggas till i miljöbalken.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i miljöbalken, förslag till följdändringar i ett antal lagar samt förslag om att lagen om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen ska upphävas.
Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2016-06-09
- Bordläggning
- 2016-06-15
- Debatt
- 2016-06-16
- Beslut
- 2016-06-16
- Dokument & lagar
Miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning m.m.
Betänkande 2015/16:MJU18
Regeringen har föreslagit ändringar i miljöbalken. Det är vissa bestämmelser i kemikalielagstiftningen som behöver tas bort då de nu finns med i EU-förordningar om bekämpningsmedel och om fluorerade växthusgaser. Fluorerade växthusgaser används bland annat i kyl- och luftkonditioneringsanläggningar, i värmepumpar och inom brandbekämpningen.
Några straffbestämmelser föreslås läggas till i lagen. Det gäller överträdelser av EU-förordningen om biocidprodukter samt för överträdelser av EU-förordningen om fluorerade växthusgaser. Biocidprodukter är ett slags bekämpningsmedel.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 11, 64 minuter
- Justering
- 2016-06-07
- Bordläggning
- 2016-06-15
- Debatt
- 2016-06-16
- Beslut
- 2016-06-16
- Dokument & lagar
Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare m.m.
Betänkande 2015/16:MJU17
Vissa överträdelser som begås efter att fisk har tagits i land ska tas bort från det straffrättsliga området. Överträdelserna ska istället leda till sanktionsavgifter. Regeringen får bestämma vilka överträdelser det gäller. Avgiften ska vara minst 1 000 kronor och högst 50 000 kronor. Det är regeringens förslag till ändringar i lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Riksdagen sa ja till ändringarna.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 19, 70 minuter
- Justering
- 2016-06-09
- Bordläggning
- 2016-06-15
- Debatt
- 2016-06-16
- Beslut
- 2016-06-16
- Dokument & lagar
Förutsättningar för svensk film
Betänkande 2015/16:KrU11
Regeringen har föreslagit sju nya mål för filmpolitiken. Ett av dem är att värdefull svensk film ska utvecklas och produceras kontinuerligt och i olika delar av landet. Riksdagen sa ja till förslaget men uppmanade samtidigt regeringen att ta fram förslag om olika frågor.
De frågor som riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag om handlar om:
- filmpolitikens framtid
- Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform
- hur samverkan mellan olika aktörer i branschen kan utvecklas
- finansieringen av filmpolitiken
- insatser mot olovlig hantering av film
- produktionsincitament för filminspelning
- hur vi ska bevara och tillgängliggöra filmarvet.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 34, 147 minuter
- Justering
- 2016-05-24
- Bordläggning
- 2016-06-08
- Debatt
- 2016-06-09
- Beslut
- 2016-06-15
- Dokument & lagar
En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016 - 2020 m.m.
Betänkande 2015/16:AU8
Riksdagen har behandlat en skrivelse om regeringens arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016 - 2020. Den arbetsmiljöpolitik regeringen presenterar har syftet att förebygga ohälsa och olycksfall samt motverka att människor utestängs från arbetslivet. Arbetsmarknadsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, välkomnar skrivelsen och menar att det är särskilt glädjande att regeringens strategi tar avstamp i ett modernt arbetsliv för att möta utmaningarna på dagens svenska arbetsmarknad.
Riksdagen har också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2015 om bland annat företagshälsovård, kränkande särbehandling i arbetslivet, skyddsombud och arbetsmiljön inom vården och omsorgen.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna och sa nej till motionerna.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 20, 80 minuter
- Justering
- 2016-05-26
- Bordläggning
- 2016-06-07
- Debatt
- 2016-06-08
- Beslut
- 2016-06-08
- Dokument & lagar
Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden
Betänkande 2015/16:AU11
Arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, så kallade visselblåsare, ska kunna göra det utan att drabbas av några repressalier från arbetsgivaren. Om arbetstagaren utsätts för repressalier ska hon eller han ha rätt till skadestånd för både ekonomisk förlust och kränkning. Med allvarliga missförhållanden menas brott som kan ge fängelsestraff eller med detta jämförliga missförhållanden.
Det finns ett visst skydd i dag för arbetstagare som slår larm om missförhållanden, exempelvis genom meddelarskyddet och LAS, lagen om anställningsskydd. Regeringens förslag innebär att detta skydd stärks. Skyddet ska gälla oavsett om arbetstagaren är anställd inom offentlig eller privat sektor och det gäller även för arbetstagare som är inhyrda till verksamheten.
Vid externa larm, det vill säga när uppgifter görs offentliga, ska det krävas att arbetstagaren har haft fog för påståendet. Om det larmas internt eller till fackförbund, behövs inte detta för att skyddet ska gälla. Skyddet mot repressalier ska inte gälla om arbetstagaren begår ett brott genom att slå larm, till exempel om arbetstagaren bryter mot en tystnadsplikt.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 17, 60 minuter
- Justering
- 2016-04-28
- Bordläggning
- 2016-06-07
- Debatt
- 2016-06-08
- Beslut
- 2016-06-08
- Dokument & lagar
Jakt och viltvård
Betänkande 2015/16:MJU19
Regeringen bör skapa en ny myndighet för jakt- och viltförvaltning samt se till att vissa viktiga frågor i den nedlagda Jaktlagsutredningen utreds. Det gäller bland annat frågor som rör samernas rätt att jaga, jakten på småvilt i vissa områden - den så kallade fjälljakten, jakt på kronhjort, jakt på allmänt vatten, förvaltning av säl och förenkling av regler. Det här är uppdrag som regeringen fått i mars 2015 av riksdagen. Riksdagen uppmanade regeringen att genomföra de tidigare gjorda tillkännagivandena. Frågorna ska utredas senast under 2016.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden om jakt och viltvård. Dessa handlar bland annat om vildsvin, fjälljakt och jaktmedel. Skälet är framför allt att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp samt att det redan finns regler inom området.
- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 20, 77 minuter
- Justering
- 2016-04-28
- Bordläggning
- 2016-05-10
- Debatt
- 2016-05-11
- Beslut
- 2016-05-11
- Dokument & lagar
Vattenvård
Betänkande 2015/16:MJU14
Riksdagen riktar en rad uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande. Uppmaningarna handlar om att analysera förslag om vilka åtgärder som ska göras för att nå upp till ett mål om en god vattenmiljö.
Det så kallade vattendirektivet som beslutades av EU är tvingande för alla medlemsländer att införa. Syftet med direktivet är att skydda och förbättra miljön i sjöar, åar, floder och grundvatten. Direktivet infördes i svensk lag 2004 och det binder samtliga EU-länder att arbeta på ett gemensamt sätt med vattenfrågor. En del i detta är att arbetet bedrivs i sexåriga perioder.
I Sverige är det fem länsstyrelser som har tagit fram förslag på vad som ska göras under den kommande perioden, 2016-2021. Riksdagen tycker nu att regeringen borde se till att det görs analyser av hur bland annat jordbruket kommer att påverkas av de här förslagen. Regeringen borde även analysera förslagen utifrån hur mycket de kostar samhället och sedan prioritera de mest kostnadseffektiva lösningarna. Det är några av de uppmaningar som riksdagen nu riktar till regeringen i ett tillkännagivande.
Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om övergödning i haven och åtgärder för att förbättra rening av avloppsvatten.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 28, 108 minuter
- Justering
- 2016-04-14
- Bordläggning
- 2016-04-20
- Debatt
- 2016-04-21
- Beslut
- 2016-04-27
- Dokument & lagar
Djurskydd
Betänkande 2015/16:MJU16
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om djurskyddsfrågor. Skälet är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om djurskyddsarbete inom EU, minskad användning av antibiotika i djurhållningen inom EU, regler och ansvar för katter, djurskyddskontroll, djurförbud, omhändertagande av djur och krav på frigående höns och utevistelse för grisar.
- Behandlade dokument
- 39
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 31, 94 minuter
- Justering
- 2016-04-07
- Bordläggning
- 2016-04-20
- Debatt
- 2016-04-21
- Beslut
- 2016-04-21
- Dokument & lagar
Kultur för alla
Betänkande 2015/16:KrU10
Kultur kan bidra till bättre hälsa. Det menar riksdagen som uppmanar regeringen att ta hänsyn till det positiva sambandet mellan kultur och hälsa i sin utformning av kulturpolitiken.
Riksdagen menar att kulturpolitiken kan bidra till en förbättring inom hälsoområdet, inte minst mot bakgrund av att sjukskrivning av bland annat psykisk ohälsa ökar. Det finns också flera exempel i Sverige som har visat på positiva samband mellan kulturkonsumtion och hälsa.
Det är enligt riksdagen viktigt att regeringen tar till vara den forskning och de goda erfarenheter som finns på området i utformningen av kulturpolitiken. Därför riktar alltså riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.
Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om kultur för äldre, mångfaldsuppdrag och kulturellt utbyte med omvärlden.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 11, 47 minuter
- Justering
- 2016-04-05
- Bordläggning
- 2016-04-13
- Debatt
- 2016-04-14
- Beslut
- 2016-04-20
- Dokument & lagar
Livsmedelspolitik
Betänkande 2015/16:MJU15
Riksdagen sa nej till ett antal motionsförslag om bland annat livsmedelskontroll och matsvinn. Motionsförslagen avslås med hänvisning till att arbete redan pågår i dessa frågor.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 32, 101 minuter
- Justering
- 2016-03-22
- Bordläggning
- 2016-04-20
- Debatt
- 2016-04-21
- Beslut
- 2016-04-27
- Dokument & lagar
Folkbildning och spelfrågor
Betänkande 2015/16:KrU8
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om folkbildning och spelfrågor. Skälet är bland annat att utredningar och arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning i vissa av frågorna. Motionerna handlar bland annat om utvärderingen av folkbildningen, folkbildningens roll i att stärka livslångt lärande och bekämpa utanförskap, studieförbund och integrationsfrågor, reglering av spelmarknaden, tillståndskrav för bingo samt e-sport.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 8, 51 minuter
- Justering
- 2016-03-22
- Bordläggning
- 2016-04-13
- Debatt
- 2016-04-14
- Beslut
- 2016-04-20
- Dokument & lagar
Konstarter och kulturskapares villkor
Betänkande 2015/16:KrU7
Riksdagen sa nej till ett antal motioner om bland annat litteraturfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor och kulturskapares villkor.
Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det pågår arbete inom området samt att vissa av motionerna redan är tillgodosedda.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 14, 42 minuter
- Justering
- 2016-03-22
- Bordläggning
- 2016-04-05
- Debatt
- 2016-04-06
- Beslut
- 2016-04-06
- Dokument & lagar
Kulturarvsfrågor
Betänkande 2015/16:KrU9
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna handlar om museer och kunskapsuppbyggnad, kulturmiljö och immateriellt kulturarv.
Anledningen till riksdagen sa nej är bland annat att arbete redan pågår inom området samt att liknande frågor nyligen behandlats av riksdagen.
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 12, 59 minuter
- Justering
- 2016-03-15
- Bordläggning
- 2016-03-22
- Debatt
- 2016-03-23
- Beslut
- 2016-04-06