Sök
211 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2015/16, 2014/15, 2013/14, 2010/11, Skatteutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Fjärrundervisning och entreprenad - nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål
Betänkande 2015/16:UbU18
Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman. Även fjärrundervisning i modersmål eller studiehandledning på modersmål ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman.
Idag saknas det möjlighet för till exempel en kommun att vara beställare av entreprenad när det gäller modersmålsundervisning. En kommun kan inte heller enligt de nuvarande reglerna vara utförare av entreprenad. De nya möjligheterna kan till exempel innebära att en kommun sluter avtal med en annan kommun om att utföra modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet. Det får dock endast ske om kommunen gjort ansträngningar för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.
Riksdagen sa ja till det här förslaget från regeringen. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 16, 33 minuter
- Justering
- 2016-06-16
- Bordläggning
- 2016-06-20
- Debatt
- 2016-06-21
- Beslut
- 2016-06-21
- Dokument & lagar
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2015
Betänkande 2015/16:UbU23
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2015 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.
Enligt Riksrevisionens uppfattning ger stiftelsens årsredovisning tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och funnit att varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser Riksrevisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören har handlat i strid med stiftelsens stadgar. Som grund anför Riksrevisionen att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut i strid med den så kallade arvodeslagen. RJ:s praxis för arvodesutbetalning har inte uppmärksammats av revisionen tidigare.
Utbildningsutskottet, som granskat redogörelserna, noterar att styrelsen har vidtagit åtgärder och överväger ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens uttalanden. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-06-14
- Bordläggning
- 2016-06-20
- Debatt
- 2016-06-21
- Beslut
- 2016-06-21
- Dokument & lagar
Redovisning av skatteutgifter 2016
Betänkande 2015/16:SkU25
Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler.
Redovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på statsbudgetens inkomstsida. Skatteutgiftsredovisningen är även den enda uppdateringen som publiceras löpande om regelavvikelser från principen om enhetlig beskattning.
Det mest centrala syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Därigenom ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Ett annat syfte är att beskriva hur enhetlig skattelagstiftningen är.
Riksdagen lade redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2016-06-09
- Bordläggning
- 2016-06-20
- Debatt
- 2016-06-21
- Beslut
- 2016-06-21
- Dokument & lagar
Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen
Betänkande 2015/16:UbU22
För att få fler ämneslärare och lektorer i skolan har regeringen beslutat att införa en ny särskild kompletterande pedagogisk utbildning. Utbildningen ska leda till ämneslärarexamen för personer som har examen på forskarnivå. I samband med detta ska ett särskilt utbildningsbidrag införas för de som läser den här utbildningen. Satsningen planeras pågå under fem år.
Regeringen har föreslagit några lagändringar som bland annat innebär att:
- det tillfälliga utbildningsbidraget ska vara skattepliktigt
- sekretess ska gälla i ärenden om utbildningsbidrag
- en etableringsplan ska upphöra att gälla när en person som är nyanländ påbörjar utbildningen
- den som har utbildningsbidrag inte ska ha rätt till studiemedel under samma period.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 15 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 25 minuter
- Justering
- 2016-05-26
- Bordläggning
- 2016-06-07
- Debatt
- 2016-06-08
- Beslut
- 2016-06-08
- Dokument & lagar
Styrelser för universitet och högskolor - ledamöternas tillsättning och ansvar
Betänkande 2015/16:UbU20
De personer som lärare och studenter utser att sitta i styrelser för statliga universitet och högskolor ska benämnas ledamöter. Idag kallas de representanter, vilket kan tolkas som att de bara representerar sina egna intresseområden. Men ansvaret gäller högskolans som helhet. Regeringen har tagit fram ett förslag om det här som riksdagen sa ja till.
Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2016.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 17, 44 minuter
- Justering
- 2016-05-26
- Bordläggning
- 2016-06-07
- Debatt
- 2016-06-08
- Beslut
- 2016-06-08
- Dokument & lagar
Ytterligare undervisningstid i matematik
Betänkande 2015/16:UbU21
Det ska bli mer matte på schemat i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Beslutet innebär att undervisningen utökas med 105 timmar i grundskolan, specialskolan, sameskolan och i grundsärskolan. 105 timmar motsvarar en mattetimme i veckan.
Regeringen rekommenderar att skolorna lägger den extra mattetimmen i mellanstadiet. 2013 utökades också antalet mattelektioner i skolan, då ville regeringen att matteutökningen skulle ske i lågstadiet.
Riksdag och regering hoppas nu att förändringen ska förbättra svenska elevers kunskap i matematik. Flera internationella undersökningar har tidigare visat att elevernas mattekunskaper sjunker.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 33 minuter
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever
Betänkande 2015/16:UbU19
Tilläggsbeloppet för särskilt stöd till barn och elever ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov. Regeringen tycker inte att detta framgår tillräckligt tydligt i de nuvarande reglerna och vill att detta ska stå tydligt även i skollagen.
Tilläggsbeloppet är ett bidrag som ägare till fristående förskolor och skolor kan få för barn och elever som har omfattande behov av särskilt stöd.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 22 minuter
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet
Betänkande 2015/16:SkU26
Regeringen föreslår att regler om bränslebeskattningen ändras. Ändringarna görs för att genomföra EU-regler om att information om de företag som får statligt stöd ska finnas på en webbplats. Förslagen innebär även begränsningar när det gäller att ge statligt stöd till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 5, 17 minuter
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)
Betänkande 2015/16:SkU29
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 som handlar om beskattning av företagande, kapital och fastigheter. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Beslutet kommer efter att riksdagen den 20 april återförvisat ärendet, som då hette SkU17, för ny behandling i skatteutskottet. Vid den förnyade behandlingen tillkom två nya förslagspunkter om motioner.
- Behandlade dokument
- 57
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 26, 80 minuter
- Justering
- 2016-04-28
- Bordläggning
- 2016-05-10
- Debatt
- 2016-05-11
- Beslut
- 2016-05-12
- Dokument & lagar
Skolväsendet
Betänkande 2015/16:UbU14
Riksdagen har riktat fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om skolan:
- Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor i samband med skolavslutningar och andra traditionella högtider, i annan utbildning än undervisning.
- Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar.
- Regeringen bör ta fram ett förslag om tioårig grundskola och vidareutbildning av förskolelärare så att de kan bli behöriga att undervisa i den nya tioåriga grundskolan.
- Regeringen bör utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft.
- För att öka likvärdigheten i bedömningen av nationella prov bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om att införa digitala nationella prov med rättning av utomstående, nationella examinatorer.
Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om skolfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.
- Behandlade dokument
- 150
- Förslagspunkter
- 39
- Reservationer
- 65
- Anföranden och repliker
- 43, 166 minuter
- Justering
- 2016-04-28
- Bordläggning
- 2016-05-10
- Debatt
- 2016-05-11
- Beslut
- 2016-05-12
- Dokument & lagar
Skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien
Betänkande 2015/16:SkU23
Regeringen har föreslagit ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien. Avtalet ska förhindra dubbelbeskattning och skatteflykt mellan de två länderna. Det ligger nära den modell för skatteavtal mellan två länder som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar.
Regeringen får bestämma när avtalet ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-04-21
- Bordläggning
- 2016-04-26
- Debatt
- 2016-04-27
- Beslut
- 2016-04-27
- Dokument & lagar
Högskolan
Betänkande 2015/16:UbU15
Nej till motioner om högskolan (UbU15)
Riksdagen sa nej till motionsförslag om högskolan från den allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16. Förslagen handlade bland annat om anställda i högskolan, terminssystemet, lärarutbildningen och andrahandsuthyrning av studentbostäder.
Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat på grund av arbete som redan pågår och att förändringar redan genomförts.
- Behandlade dokument
- 144
- Förslagspunkter
- 37
- Reservationer
- 43
- Anföranden och repliker
- 34, 126 minuter
- Justering
- 2016-04-19
- Bordläggning
- 2016-04-26
- Debatt
- 2016-04-27
- Beslut
- 2016-04-27
- Dokument & lagar
Informationsutbytesavtal med Förenade Arabemiraten
Betänkande 2015/16:SkU24
Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Förenade Arabemiraten om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, möjligheten att avslå en begäran, sekretess och om ömsesidiga överenskommelser. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-04-12
- Bordläggning
- 2016-04-26
- Debatt
- 2016-04-27
- Beslut
- 2016-04-27
- Dokument & lagar
Beskattning av företag, kapital och fastighet
Betänkande 2015/16:SkU17
Riksdagen beslutade att återförvisa skatteutskottets betänkande om beskattning av företag, kapital och fastighet. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet.
- Behandlade dokument
- 57
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 5, 3 minuter
- Justering
- 2016-04-12
- Bordläggning
- 2016-04-19
- Debatt
- 2016-04-20
- Beslut
- 2016-04-21
- Dokument & lagar
Forskning
Betänkande 2015/16:UbU17
Riksdagen sa nej till ett antal motioner om forskning. Motionerna handlade bland annat om fördelningar av resurser, forskningens infrastruktur och forskningspolitisk inriktning.
Till hösten planerar regeringen att komma med förslag om forskningspolitik där flera av frågorna väntas tas upp. Riksdagen vill vänta in regeringens förslag och den sa därför nej till de motionsförslag som lämnats.
- Behandlade dokument
- 62
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 14, 72 minuter
- Justering
- 2016-03-22
- Bordläggning
- 2016-04-06
- Debatt
- 2016-04-07
- Beslut
- 2016-04-14
- Dokument & lagar
Vuxenutbildning
Betänkande 2015/16:UbU16
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om vuxenutbildningen. Anledningarna till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att gällande regler är tillräckliga, att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning till de frågor som lyfts i motionerna. Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om vuxenutbildning, yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och validering.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 14, 62 minuter
- Justering
- 2016-03-22
- Bordläggning
- 2016-04-06
- Debatt
- 2016-04-07
- Beslut
- 2016-04-14
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion
Utlåtande 2015/16:SkU28
I januari 2016 presenterade EU-kommissionen flera förslag för att motverka skatteflykt inom EU. Ett av förslagen innehöll bestämmelser mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar.
Riksdagen ser positivt på EU-kommissionens arbete med att förhindra skatteflykt, men menar att förslagen har tagits fram på kort tid och att konsekvenserna inte har utretts. Det gör det svårt att bedöma vilka effekter förslagen kan få. Riksdagen anser också att det är viktigt att värna medlemsländernas självbestämmande på skatteområdet. EU-kommissionens förslag om skatteflyktsmetoder som påverkar den inre marknaden strider därför mot subsidiaritetsprincipen och riksdagen beslutade lämna ett motiverat yttrande om detta.
Riksdagen granskar lagförslag från EU utifrån subsidiaritetsprincipen, som handlar om på vilken politisk nivå beslut ska fattas, i medlemsländerna eller på EU-nivå. Principen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, samtidigt som de kan genomföras på ett effektivt sätt. Om riksdagen anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen lämnas ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-03-17
- Bordläggning
- 2016-03-22
- Debatt
- 2016-03-23
- Beslut
- 2016-03-23
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändringar i direktivet om administrativt samarbete på skatteområdet - land-för-land-rapportering (DAC 4)
Utlåtande 2015/16:SkU27
I januari 2016 presenterade EU-kommissionen flera förslag för att motverka skatteflykt inom EU. Ett av förslagen gällde obligatoriskt och automatiskt utbyte av information mellan medlemsländerna om multinationella företags inkomster, vinster, skatter, anställda, aktiekapital och materiella tillgångar - så kallad land-för-land-rapportering.
Riksdagen ser positivt på EU-kommissionens arbete med att förhindra skatteflykt, men menar att förslagen har tagits fram på kort tid och att konsekvenserna inte har utretts. Det gör det svårt att bedöma vilka effekter förslagen kan få. Riksdagen ansåg därför att EU-kommissionens förslag om land-för-land-rapportering strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade lämna ett motiverat yttrande om detta.
Riksdagen granskar lagförslag från EU utifrån subsidiaritetsprincipen, som handlar om på vilken politisk nivå beslut ska fattas, i medlemsländerna eller på EU-nivå. Principen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, samtidigt som de kan genomföras på ett effektivt sätt. Om riksdagen anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen lämnas ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-03-17
- Bordläggning
- 2016-03-22
- Debatt
- 2016-03-23
- Beslut
- 2016-03-23
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2015/16:SkU19
Riksdagen sa nej till motioner om moms från den allmänna motionstiden 2015. Förslagen handlade bland annat om skattesatser, att se över momssystemet samt att förändra momsreglerna för ideella föreningar.
Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan planerar en översyn av momssystemet.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 13, 41 minuter
- Justering
- 2016-03-10
- Bordläggning
- 2016-03-16
- Debatt
- 2016-03-17
- Beslut
- 2016-03-23
- Dokument & lagar
Avtal med konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur European Spallation Source Eric
Betänkande 2015/16:UbU7
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett avtal med konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur European Spallation Source Eric. Organisationen driver en forskningsanläggning som arbetar med neutroner, som bland annat används för att forska på olika material. Riksdagen anser att anläggningen kan ha stor betydelse långsiktigt när det gäller konkurrenskraften för svensk forskning och näringsliv. Avtalet innebär att organisationen inte behöver betala moms eller punktskatter. För att avtalet ska gälla behöver en ny lag antas. Regeringen bestämmer när den nya lagen ska börja gälla.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 12 minuter
- Justering
- 2016-03-08
- Bordläggning
- 2016-03-16
- Debatt
- 2016-03-17
- Beslut
- 2016-03-17