Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen samt två motioner som har lämnats med anledning av skrivelsen. Regeringens skrivelse handlar dels om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel, dels om regeringens redovisning av ett tidigare tillkännagivande.

I riksrevisionens rapport har det framgått att Arbetsförmedlingens arbete med varsel behöver förbättras. Regeringen har i skrivelsen redovisat vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller tänker vidta med anledning av rapporten. När det gäller riksdagens tidigare tillkännagivande om att återuppta översynen av Arbetsförmedlingen anser regeringen att det är slutbehandlat.

Riksdagen gjorde ett nytt tillkännagivande till regeringen om att återuppta arbetet med en bred översyn av Arbetsförmedlingen, och att regeringen bör göra det snarast. Arbetsmarknadsutskottet, som har berett frågan, anser att det påbörjade förbättringsarbetet är bra, men att det inte står i motsats till en bred översyn av Arbetsförmedlingen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, samt sa nej till den övriga motionen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 84 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om frågor som rör arbetsmiljö. Motionerna handlar bland annat om företagshälsovård, ett hållbart arbetsliv, systematiskt arbetsmiljöarbete samt nolltolerans mot dödsolyckor. Anledningen är bland annat att regeringen har påbörjat reformer för att förstärka arbetsmiljöarbetet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

20, 75 minuter

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen har gått igenom och analyserat de säkerhetspolitiska frågorna i regeringens förslag om den försvarspolitiska inriktningen för 2016-2020 (se försvarsutskottets betänkande 2014/15:FöU11).

Riksdagen kan konstatera att den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats, bland annat mot bakgrund av den ryska aggressionen mot Ukraina, vilket innebär att kraven på den svenska försvarsförmågan har förändrats.

Riksdagen understryker att i ett vidgat säkerhetsbegrepp inryms även icke-militära hot och icke-statliga aktörer. Utskottet anser att Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten kompletterar varandra, och ser liksom regeringen stora möjligheter till ett än mer fördjupat nordiskt försvarssamarbete.

Riksdagen välkomnar att regeringen tänker låta en expert göra en analys av olika former av försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten med länder och organisationer. Analysen ska inte utvärdera den militära alliansfriheten.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

90, 281 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Lagen om behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) gäller i dag till utgången av 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att den lagen ska fortsätta gälla utan tidsbegränsning efter detta datum. Lagen gäller vid behandling av personuppgifter i IFAU:s verksamhet som avser att främja, stödja och genom forskning genomföra studier, uppföljningar och utvärderingar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-04-28

Debatt

2015-04-29

Beslut

2015-04-29

Sommaren 2014 begärde Iraks regering hjälp från FN med att bekämpa Isil (Islamiska staten i Irak och Levanten). FN antog samma år resolutioner om åtgärder mot Isil och andra terroristgrupper. USA bildade en internationell koalition mot Isil, en koalition som Sverige har anslutit sig till.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige på inbjudan från Irak ska delta i en militär utbildningsinsats i norra Irak under 2015. Riksdagen sa däremot nej till de följdmotioner som väcktes med anledning av regeringsförslaget. Följdmotionerna handlade bland annat om insatsens folkrättsliga grund, personalens rättsliga status, insatsens långsiktighet och omfattningen av det svenska stödet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

36, 115 minuter

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om effekter av ändrade regler för deltidsarbetslösa. Riksdagen behandlade i samband med detta även motioner från allmänna motionstiden 2014 om bland annat allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, ersättningsnivåer i försäkringen och sökområdet för lämpligt arbete.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till alla motionerna, framför allt med hänvisning till regeringens kommande arbete utifrån resultatet av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Justering

2015-04-09

Bordläggning

2015-04-15

Debatt

2015-04-16

Beslut

2015-04-22

Riksdagen uppmanade regeringen att arbeta för att unga under 20 år ska kunna få bidrag för att starta eget företag. Enligt arbetsmarknadsutskottet, som förberett ärendet, är ett eget företag för många unga en väg in på arbetsmarknaden. Genom att starta eget företag skulle dessa ungdomar enligt utskottet inte bara skapa jobb åt sig själva utan också åt andra. Därför bör även unga under 20 år få möjlighet att få stöd till start av näringsverksamhet.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

73, 222 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-18

Debatt

2015-03-19

Beslut

2015-03-25

Riksdagen har tagit ställning till olika förslag inom området arbetsrätt. Riksdagen säger nej till förslagen, vilka bland annat handlar om anställningsformer, arbetstidsfrågor, turordning, företrädesrätt till återanställning samt utstationering av arbetskraft.

Riksdagen anser att de nuvarande arbetsrättsreglerna, ihop med den så kallade svenska modellen - där arbetsmarknadens parter i stor utsträckning själva kommer överens om arbetsmarknadens spelregler, är något som fungerar. Det ger förutsägbarhet och trygghet på arbetsmarknaden. Därför behöver inte reglerna om arbetsrätt ändras.

Samtidigt konstaterar riksdagen att vissa arbetsrättsliga lagar har försvagats under senare år. Vissa områden kan därför behöva stärkas upp framöver. Riksdagen räknar med att regeringen är uppmärksam på om vissa grupper på arbetsmarknaden får ökad otrygghet.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

19

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

29, 136 minuter

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-11

Debatt

2015-03-12

Beslut

2015-03-12

Regeringen har lämnat fyra skrivelser till riksdagen som behandlar olika rapporter från Riksrevisionen om integration. Det är Riksrevisionens rapport om staten och det civila samhället i integrationsarbetet, Riksrevisionens rapport om att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens, Riksrevisionens rapport om etableringslotsar och Riksrevisionens rapport om statliga insatser för mottagande och bosättning av nyanlända.

Arbetsmarknadsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att regeringen redogör för åtgärder som planeras och som gjorts på integrationsområdet, med anledning av vad Riksrevisionen rekommenderar i sina rapporter och vad som framförts i motionsförslag.

Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Riksdagen sa nej till motioner om bland annat etableringsuppdraget, invandrade kvinnors situation på arbetsmarknaden och etableringsersättning.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

44, 147 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om jämställdhet i arbetslivet, lönekartläggning, jämställda löner, frågor rörande våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

15

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

34, 143 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-04

Debatt

2015-03-05

Beslut

2015-03-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska fortsätta delta i den pågående FN-insatsen för att stabilisera situationen i Mali. Sverige har deltagit i FN-insatsen i Mali sedan hösten 2014. Målet med det svenska deltagandet är att bidra till förbättrad säkerhet i Mali, bidra till att staten fortsätter att återfå kontrollen i hela landet och att stödja långsiktigt hållbara lösningar på krisen i landet. Den svenska väpnade styrkan kan delta från den 1 juli 2015 och vara på plats i tolv månader. Styrkan ska utgöra cirka 320 personer, men får vid behov uppgå till högst 470 personer. Riksdagens ställningstagande gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Riksdagen gav även regeringen i uppdrag att säkerställa att det finns tillräcklig tillgång till medicinsk evakueringsförmåga.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen uppmanade regeringen i ett så kallat tillkännagivande att på nytt ta upp arbetet med översynen av Arbetsförmedlingen.

2014 gav dåvarande alliansregeringen en utredare i uppdrag att göra en översyn av Arbetsförmedlingen. I januari 2015 beslutade den nuvarande regeringen att avsluta utredningen innan den var klar. Men riksdagen anser att utredningen bör slutföras och uppmanade därför regeringen att återuppta utredningen senast den 15 april 2015.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

32, 95 minuter

Justering

2015-02-05

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-12

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelning av pengar till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv för 2015. Den sammanlagda summan till området är cirka 67,8 miljarder kronor. Mest pengar går till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (30,4 miljarder kronor), arbetsmarknadspolitiska program och insatser (9,2 miljarder kronor), Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader (7,2 miljarder kronor).

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Samtidigt sa riksdagen ja till regeringens förslag att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ska få en utökad möjlighet att behandla personuppgifter. Syftet är att IAF ska kunna fullgöra sitt uppdrag med utökat tillsyns- och uppföljningsansvar för ärenden hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som rör åtgärder inom aktivitetsstödet och utvecklingsersättningen. Detta innebär en lagändring, som träder i kraft den 1 mars 2015.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

46, 157 minuter

Justering

2014-12-16

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till integration och jämställdhet för 2015. Det innebär skillnader i anslagen till integrationsåtgärder och särskilda jämställdhetsåtgärder jämfört med regeringens förslag.

Den sammanlagda summan i statens budget för integration och jämställdhet är knappt 17 miljarder kronor för 2015. Mest pengar går till ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande (knappt 9,5 miljarder) och etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (drygt 4 miljarder).

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

54, 150 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-12

Debatt

2014-12-15

Beslut

2014-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Sverige ska delta i EU:s marina insats Atalanta. Det är en militär insats som arbetar med säkerheten utanför Somalias kust. Cirka 60 svenskar ska delta i en väpnad styrka, i högst fyra månader under 2015. Om det behövs ska Sverige tillfälligt kunna förstärka insatsen till högst 160 personer. Det finns ett stort behov av att humanitär hjälp till Somalia kan skickas dit med båttransport, menar riksdagen. Därför är det viktigt att höja säkerheten i farvattnen utanför Somalia.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 34 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att en svensk militär styrka ska delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM (Resolute Support Mission) i Afghanistan. Den väpnade styrkan består av högst 50 personer under 2015. Om det krävs ska det även vara möjligt att högst tillfälligt sätta in en förstärknings- och evakueringsstyrka som består av högst 200 personer.

Insatsen är en icke-stridande insats för utbildning, rådgivning och stöd. Den svenska styrkan får enbart använda våld i de fall då den behöver skydda sig själv. Riksdagen anser att det finns stöd för Nato att utföra denna insats genom SOFA-avtalet som har tecknats mellan den afghanska regeringen och Nato. Afghanistans regering har även samtyckt till att ett antal länder som inte är medlemmar i Nato, däribland Sverige, deltar i insatsen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 64 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17

Nyanlända som får ett instegsjobb eller ett nystartsjobb kommer närmare arbetsmarknaden än de utan subventionerad anställning. Den slutsatsen drar Riksrevisionen i en granskningsrapport. Riksrevisionen påpekar dock att även om de subventionerade anställningarna fungerar finns utrymme för förbättringar och Arbetsförmedlingen kan utveckla sitt stöd.

Regeringen har redovisat sin syn på granskningen. Av redovisningen framgår att regeringen satt in en del åtgärder för att förbättra stödet. Till exempel har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att öka kontakterna med arbetsgivarna och en särskild utredare har tillsatts som ska kartlägga förekomsten av oegentligheter och överutnyttjande av stöden.

Arbetsmarknadsutskottet har gått igenom regeringens redovisning. Utskottet anser att granskningen visar att instegsjobben och nystartsjobben fyller olika, och var för sig viktiga, funktioner för de nyanlända. Utskottet förutsätter att regeringen och Arbetsförmedlingen tar till vara de synpunkter som Riksrevisionen har lämnat.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 33 minuter

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Regeringen har fyra förslag som gäller nyanlända invandrare som får hjälp att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. En nyanländ invandrare som säger nej till ett lämpligt arbete utan goda skäl ska inte få fortsatta insatser enligt etableringslagen. Detta gäller om hon eller han har arbete eller är arbetssökande enligt sin etableringsplan. En etableringsplan får förlängas mer än 24 månader för en nyanländ som på grund av föräldraledighet deltar på deltid i etableringsinsatser. Den rätt till ersättning utifrån prestation som finns inom utbildningen i svenska för invandrare, så kallad sfi-bonus, ska avskaffas. En nyanländ som är familjemedlem till en utlänning som har fått arbets- och uppehållstillstånd för högkvalificerad anställning, så kallat EU-blåkort, ska också få rätt till samhällsorientering.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen att återkomma med ett förslag om att fler nyanlända ska få samhällsorientering. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om integration.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

22

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

36, 107 minuter

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya diskrimineringsförbudet gäller från den 1 januari 2015 inom alla samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, med undantag för tillhandahållande av bostäder. I dag finns ett diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet som endast gäller inom delar av arbetslivet och utbildningsområdet.

Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar.

Ordet funktionshinder byts ut mot funktionsnedsättning i ett antal lagar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett undantag. Företag inom hälso- och sjukvården som har färre än tio anställda också ska omfattas av det nya diskrimineringsförbudet. Enligt regeringens förslag skulle dessa företag få undantag från reglerna.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om diskrimineringsfrågor.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

38

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

53, 174 minuter

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska utöka sitt deltagande i den pågående FN-insatsen som ska stabilisera situationen i Mali. Den svenska väpnade styrkan kan delta från den 1 juli 2014 och vara på plats i tolv månader. Styrkan ska uppgå till högst 400 personer. Riksdagens ställningstagande gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Planen är att Sverige ska bidra med ett underrättelsekompani och en nationell stödenhet. Huvuduppgiften är att förse FN-insatsens underrättelseenhet med information och att på så sätt hjälpa till att uppfylla mandatet för insatsen. Insatsen ska bland annat stabilisera större tätbefolkade områden, skydda civila och FN-personal och hjälpa till att skapa förutsättningar för humanitärt bistånd.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 105 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-28

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12