Sök
191 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2013/14, 2009/10, 1984/85, Justitieutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Uppskov med behandlingen av vissa ärenden
Betänkande 2013/14:JuU40
Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:232 Utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samt proposition 2013/14:237 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2014-06-18
- Bordläggning
- 2014-06-24
- Debatt
- 2014-06-25
- Beslut
- 2014-06-25
- Dokument & lagar
Skärpningar i vapenlagstiftningen
Betänkande 2013/14:JuU36
Straffen för vapenbrott blir strängare. Bland annat höjs det lägsta straffet för grovt vapenbrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. En ny bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införs också. Där blir straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.
Dessutom införs ett nytt system för prövning av vilka skytteföreningar och liknande sammanslutningar som ska kunna få vapentillstånd. Det innebär att endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för vapentillstånd.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 8, 41 minuter
- Justering
- 2014-06-18
- Bordläggning
- 2014-06-24
- Debatt
- 2014-06-25
- Beslut
- 2014-06-25
- Dokument & lagar
Uppehållstillstånd för vissa vårdnadshavare som sammanbor med barn i Sverige
Betänkande 2013/14:SfU22
Reglerna om uppehållstillstånd för föräldrar som är vårdnadshavare för och som bor tillsammans med ett barn i Sverige ändras. Vårdnadshavaren ska inte behöva ha sökt och beviljats uppehållstillstånd redan före inresa till Sverige utan ska kunna ansöka om detta på plats i Sverige. Dessutom ska det vid ett beslut om avvisning eller utvisning tas särskild hänsyn till anknytningen mellan föräldern och barnet för att avgöra om beslutet ska genomföras eller inte. En person som fått avslag på sin ansökan om främlingspass ska kunna överklaga detta hos en migrationsdomstol.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 18 minuter
- Justering
- 2014-06-03
- Bordläggning
- 2014-06-13
- Debatt
- 2014-06-16
- Beslut
- 2014-06-17
- Dokument & lagar
Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens ikraftträdande
Betänkande 2013/14:SfU20
Utlänningslagen ändras så att en ansökan om asyl i Sverige kan nekas prövning om den som söker asyl redan har fått status som alternativt skyddsbehövande i ett annat EU-land. Den som har ansetts vara alternativt skyddsbehövande i ett EU-land har fått sin ansökan om skydd prövad och beviljad och får därför inte sin sak prövad igen i Sverige. Detta innebär att utlänningslagen anpassas till EU:s omarbetade asylprocedurdirektiv och den omarbetade Dublinförordningen.
De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 11, 28 minuter
- Justering
- 2014-06-03
- Bordläggning
- 2014-06-13
- Debatt
- 2014-06-16
- Beslut
- 2014-06-17
- Dokument & lagar
Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring
Betänkande 2013/14:SfU19
Flera åtgärder ska vidtas för att motverka att reglerna för arbetskraftsinvandring missbrukas och att utländska arbetstagare blir utnyttjade. Det innebär bland annat:
- Om villkoren för ett arbetstillstånd inte längre är uppfyllda och det av en annan anledning än att anställningen har upphört ska tillståndet sluta gälla. Tillståndet ska också sluta gälla om den arbetstagande inte börjat sitt arbete inom fyra månader.
- Migrationsverket ska ta fram informationsmaterial till utländska arbetstagare. Där ska det finnas grundläggande information om vad som gäller vid arbetskraftsinvandring. Bland annat ska det stå vilka krav en arbetstagare kan ställa vad gäller skäliga arbetsvillkor.
- Arbetstagare vars anställning upphör under den tid Migrationsverket gör en utredning om att eventuellt ta tillbaka arbetstillståndet ska få en extra månad, det vill säga totalt fyra månader, på sig att söka nytt jobb och nytt tillstånd.
- Migrationsverket ska få möjlighet att följa upp beviljade arbetstillstånd. Myndigheten ska kunna kontrollera att arbetet har påbörjats inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag samt att villkoren för tillståndet fortfarande är uppfyllda.
- Arbetsgivare måste informera Migrationsverket om vilka anställningsvillkor som gäller för utländska arbetstagare som har fått arbetstillstånd.
Beslutet bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 34, 111 minuter
- Justering
- 2014-06-03
- Bordläggning
- 2014-06-13
- Debatt
- 2014-06-16
- Beslut
- 2014-06-17
- Dokument & lagar
Cirkulär migration och utveckling
Betänkande 2013/14:SfU13
Vissa regler kring permanent uppehållstillstånd ska ändras för att göra det lättare att flytta till och från Sverige. Ändringarna innebär bland annat följande:
- En person ska kunna få behålla sitt permanenta uppehållstillstånd i två år efter flytt från Sverige om personen har bett om att få ha kvar det.
- Om man har haft arbetstillstånd i fyra år under en femårsperiod så kan man i dag få permanent uppehållstillstånd. Denna femårsperiod ska förlängas till sju år.
- Den sammanlagda giltighetstiden för arbetstillstånd ska kunna vara längre än fyra år om det finns särskilda skäl för det.
- För en person som har fått avslag på sin asylansökan krävs i dag sex månaders anställning för att kunna få uppehållstillstånd för arbete. Dessa sex månader ändras till fyra månader.
- En person som under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd i sammanlagt fyra år för studier på forskarnivå ska kunna få permanent uppehållstillstånd.
- Det ska bli lättare att i vissa fall få tillbaka ett svenskt medborgarskap.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 14, 63 minuter
- Justering
- 2014-06-03
- Bordläggning
- 2014-06-13
- Debatt
- 2014-06-16
- Beslut
- 2014-06-17
- Dokument & lagar
Förlängd övergångstid för tillämpning av vissa bestämmelser i polisdatalagen
Betänkande 2013/14:JuU33
När den nya polisdatalagen infördes 2012 fick polisen genom en övergångsbestämmelse extra tid för att anpassa och byta ut sina system. Under den tiden behöver polisen inte använda vissa regler i polisdatalagen. Det gäller bland annat regler om sökning och behandling av personuppgifter i brottsanmälningar och avslutade förundersökningar.
Det står nu klart att utvecklingen av ett nytt utredningsstöd har varit komplicerat och tidskrävande samt att de gamla systemen inte kommer att kunna avvecklas i tid. Regeringen föreslår därför att tiden ska förlängas till utgången av 2017.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-06-03
- Debatt
- 2014-06-25
- Beslut
- 2014-06-25
- Dokument & lagar
EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 - Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU
Betänkande 2013/14:JuU41
I juni 2014 ska Europeiska rådet fastställa nya strategiska riktlinjer för politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa. Med anledning av detta har EU-kommissionen lämnat två meddelanden där den ger sin syn på den framtida utvecklingen inom området. Justitieutskottet har granskat det ena meddelandet, det om utvecklingen av EU:s politik i rättsliga frågor fram till 2020, som i första hand omfattar det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet inom EU.
Utskottet delar kommissionens uppfattning om att:
- EU bör fokusera på att förstärka, kodifiera och komplettera existerande lagstiftning
- existerande EU-lagstiftning måste tillämpas effektivt
- problem i första hand bör lösas genom att man förstärker existerande bestämmelser
- det är viktigt att bevara medlemsländernas olika rättssystem och traditioner
- principerna om subsidiaritet och proportionalitet måste respekteras.
Utskottet står fast vid sin uppfattning om att förslaget om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet står också fast vid sina subsidiaritetsinvändningar mot förslaget till dataskyddsdirektiv på det brottsbekämpande området.
Utskottet anser att de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet ska fastställa bör följas av ett flerårigt arbetsprogram för rättsliga och inrikes frågor. Programmet bör vara kortfattat, strategiskt och fokusera på att genomföra redan antagen lagstiftning. Rådet (rättsliga och inrikes frågor) bör ha en ledande roll i utformningen av ett sådant program.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 5 minuter
- Beredning
- 2014-05-08
- Justering
- 2014-06-03
- Debatt
- 2014-06-11
- Beslut
- 2014-06-11
- Dokument & lagar
Ordning och säkerhet vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska undersökningsenheter
Betänkande 2013/14:JuU35
Rättsmedicinalverket ska få bättre möjligheter att upprätthålla god ordning och hög säkerhet vid de enheter där myndigheten genomför rättspsykiatriska undersökningar av brottsmisstänkta.
I fortsättningen ska bestämmelser i häkteslagen kunna tillämpas för att hålla ordning. Det innebär bland annat att Rättsmedicinalverket ska kunna besluta om allmän inpasseringskontroll och kroppsvisitation samt omhänderta farliga och olämpliga föremål. Även möjligheterna till elektronisk kommunikation för de intagna ska kunna begränsas.
I dagsläget får endast bestämmelser om ordning och säkerhet i den psykiatriska tvångsvården användas. Bestämmelserna är otillräckliga eftersom de allra flesta intagna vid enheterna inte genomgår psykiatrisk tvångsvård.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar gälla den 2 oktober 2014.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 7 minuter
- Justering
- 2014-06-03
- Debatt
- 2014-06-11
- Beslut
- 2014-06-11
- Dokument & lagar
Nämndemannauppdraget – stärkt förtroende och högre krav
Betänkande 2013/14:JuU32
Kraven på nämndemännen i domstolarna ska skärpas. En nämndeman är en person som i regel inte är jurist men som är med och dömer i olika rättsfall i egenskap av representant för allmänheten.
Bland annat ska domstolen kunna begära utdrag ur polisens belastningsregister och nämndemannen får inte ha försatts i konkurs. Det ska också bli lättare för domstolen att avsätta en nämndeman som begått brott eller som på annat sätt visat sig vara olämplig som nämndeman. Nämndemännen ska dessutom gå en obligatorisk introduktionsutbildning. Nämndemannauppdraget är inget politiskt uppdrag, därför ska val av nämndemän hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val av kommun- och landstingsfullmäktige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 22, 74 minuter
- Justering
- 2014-06-03
- Debatt
- 2014-06-25
- Beslut
- 2014-06-25
- Dokument & lagar
Särskilt ömmande omständigheter
Betänkande 2013/14:SfU21
Utlänningslagen ändras för att göra det möjligt för fler barn att få stanna i Sverige. I fortsättningen ska det räcka med att det finns "särskilt ömmande omständigheter" i stället för "synnerligen ömmande omständigheter" för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas barn upp till 18 år.
Lagreglerna om verkställighetshinder ändras också. Enligt gällande regler kan personer som har fått ett utvisnings- eller avvisningsbeslut få beslutet omprövat om nya omständigheter kommer fram. Det kan handla om sjukdom eller andra orsaker som gör att beslutet inte bör verkställas. De nya reglerna innebär att kraven på nya omständigheter kommer att sänkas för barn.
Syftet med lagändringarna är att ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet och fokusera på barnets bästa.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 juli 2014.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 42, 76 minuter
- Justering
- 2014-05-27
- Bordläggning
- 2014-06-03
- Debatt
- 2014-06-04
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Sveriges tillträde till överenskommelser inom FN om bekämpande av terrorism
Betänkande 2013/14:JuU39
Sverige ska ansluta sig till tre överenskommelser inom FN för att bekämpa terrorism. Det handlar bland annat om en konvention för att bekämpa nukleär terrorism. Överenskommelserna ska förhindra att radioaktivt material används för att begå allvarliga brott. De ska också motverka brott där fartyg eller exempelvis oljeplattformar är måltavlor eller viktiga hjälpmedel för terroristaktioner.
Några lagändringar görs också till följd av överenskommelserna. Bland annat ska regeringen få större möjlighet att ge ett annat land tillstånd att borda ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 3
- Anföranden och repliker
- 2, 3 minuter
- Beredning
- 2014-04-29
- Justering
- 2014-05-27
- Debatt
- 2014-06-04
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta
Betänkande 2013/14:SfU18
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ytterligare sänka socialavgifterna för de yngsta. Regeringens förslag innebar bland annat att arbetsgivare bara skulle ha behövt betala pensionsavgift för anställda under 23 år.
Socialförsäkringsutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att regeringens förslag inte kommer att leda till fler jobb för unga. Eftersom arbetsgivarnas kostnader skulle sänkas även för de ungdomar som redan har ett arbete skulle en sänkning av socialavgifterna för unga leda till att arbetsgivare subventioneras utan att några nya jobb nödvändigtvis skapas, menar utskottet.
Till grund för beslutet ligger motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 37, 118 minuter
- Justering
- 2014-05-06
- Bordläggning
- 2014-05-27
- Debatt
- 2014-05-28
- Beslut
- 2014-05-28
- Dokument & lagar
Ett medborgarskap som grundas på samhörighet
Betänkande 2013/14:SfU17
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om svenskt medborgarskap. Beslutet innebär att en portalparagraf införs i medborgarskapslagen om medborgarskapets betydelse för att lyfta fram och stärka medborgarskapets symboliska innebörd.
Lagändringarna innebär också följande:
- Alla kommuner ska vara skyldiga att anordna ceremonier för nya svenska medborgare för att högtidlighålla att dessa har fått svenskt medborgarskap.
- Reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap i samband med födelse ändras så att kvinnor och män likställs när det gäller möjligheten att föra över svenskt medborgarskap till sitt barn. Detta innebär att ett barn alltid blir svensk medborgare vid födseln om en av föräldrarna är det.
- De som har förlorat sitt svenska medborgarskap till följd av ett tidigare förbud mot dubbelt medborgarskap får möjlighet att återfå detta genom en anmälan.
Ändringarna börjar att gälla den 1 april 2015.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 16, 67 minuter
- Justering
- 2014-05-06
- Bordläggning
- 2014-05-27
- Debatt
- 2014-05-28
- Beslut
- 2014-05-28
- Dokument & lagar
Vissa socialförsäkringsfrågor
Betänkande 2013/14:SfU15
Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att personer som har fått för mycket sjukersättning ska betala ränta om de är sena med återbetalningen.
Beslutet gäller den grupp som har fått en icke tidsbegränsad sjukersättning enligt de regler som gällde före juli 2008. Dessa regler tillåter att den försäkrade arbetar och studerar utan att han eller hon förlorar rätten till sjukersättning. Vid arbete betalar Försäkringskassan ut en preliminär reducerad sjukersättning varje månad. Försäkringskassan beslutar sedan om en slutlig sjukersättning när Skatteverket fastställt den pensionsgrundande inkomsten för det aktuella året. Om den försäkrade har fått för mycket pengar måste han eller hon betala tillbaka det överskjutande beloppet plus en avgift. Ingen ränta behöver betalas.
Enligt de nya reglerna ska den försäkrade betala ränta om han eller hon fått en återbetalningsplan eller fått skjuta upp återbetalningen. Räntan ska motsvara statens utlåningsränta med ett tillägg på två procentenheter. Om betalning inte sker i tid ska Försäkringskassan kunna ta ut en dröjsmålsränta.
Riksdagens beslut innebär även en regeländring för dem som får bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. De ska inte längre behöva anmäla mindre ökningar av inkomst och förmögenhet.
Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2014.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 11, 26 minuter
- Justering
- 2014-05-06
- Bordläggning
- 2014-05-27
- Debatt
- 2014-05-28
- Beslut
- 2014-05-28
- Dokument & lagar
Konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea
Betänkande 2013/14:SfU10
Riksdagen har godkänt en konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea. Konventionen innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Konventionen innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att en konvention om social trygghet behövs för att underlätta rörligheten mellan Sverige och Sydkorea.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 8 minuter
- Justering
- 2014-05-08
- Bordläggning
- 2014-06-03
- Debatt
- 2014-06-04
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om förvaltningen av förvalsalternativet i premiepensionssystemet
Betänkande 2013/14:SfU16
Riksrevisionen har granskat Sjunde AP-fondens förvaltning av premiepensionens förvalsalternativ under perioden 2000-2012. Sjunde AP-fonden förvaltar totalt över 130 miljarder kronor och är den största premiepensionsförvaltaren. Riksrevisionens kritiserar i sin granskning fondens placeringsstrategi och mål samt fondens interna styrning och kontroll.
Regeringen har redovisat i en skrivelse till riksdagen hur den ser på granskningen. Regeringen håller med Riksrevisionen i vissa delar. Det behövs ett mätbart och tidsbestämt mål för fonden och värdet av den aktiva förvaltningen är tveksam, vilket redan har påpekats för fonden vid ett antal tillfällen. Regeringen delar också Riksrevisionens uppfattning om att det behövs en fördjupad analys av hur fonden bättre kan ta hänsyn till pensionärernas kortare placeringshorisont.
Regeringen instämmer dock inte i kritiken av fondens interna styrning och kontroll. Sjunde AP-fonden har genomfört en rad åtgärder på området de senaste åren. Regeringen anser dock att det kan finnas anledning att i sin årliga utvärdering av fonden fokusera mer på styrning och kontroll. Samtidigt pågår arbete på Regeringskansliet med att se över reglerna för samtliga AP-fonder.
Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp att mätbara och tidsbundna mål för fonden fastställs varje år. Riksdagen är positiv till fondens åtgärder för att stärka den interna styrningen och kontrollen men vill också avvakta det arbete som pågår på Regeringskansliet.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2014-05-06
- Bordläggning
- 2014-06-03
- Debatt
- 2014-06-04
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänstebostäder
Betänkande 2013/14:JuU34
Säkerhetspolisen, Säpo, får större ansvar för säkerheten vid statsministerns tjänstebostäder. Ansvaret för att hindra obehöriga från att ta sig in i Sagerska huset och Harpsund förs över till Säpo från de myndigheter som i dag har det ansvaret, bland annat Statens fastighetsverk. Ansvaret för bevakning och att besluta om skydd när det gäller tjänstebostäderna flyttas från regeringen till Säpo.
De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-05-13
- Debatt
- 2014-06-04
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor
Betänkande 2013/14:JuU30
Riksdagen sa ja till ett antal lagändringar för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap.
I dag är det straffbart att förmå någon att gifta sig mot sin vilja genom olaga tvång. Bestämmelsen kan dock inte tillämpas i de fall där det inte har varit nödvändigt att använda tvång, till exempel när offret har varit ett barn.
Nu införs ett nytt brott - äktenskapstvång. Det innebär att det också blir straffbart att förmå någon att gifta sig genom att utnyttja personens utsatthet. Lagändringen betyder i praktiken att även press från föräldrar eller släktingar kommer att omfattas av strafflagstiftningen. Äktenskapstvång kan ge ett fängelsestraff på högst fyra år.
Även förberedande gärningar kriminaliseras. Det sker dels genom att försök och förberedelse till äktenskapstvång blir straffbart, dels genom att brottet "vilseledande till tvångsäktenskapsresa" införs.
Vidare innebär riksdagens beslut att barn inte längre ska kunna få dispens för att gifta sig. Utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap och så kallade fullmaktsäktenskap ska endast kunna erkännas då det finns synnerliga skäl, det vill säga väldigt starka och tydliga skäl. Fullmaktsäktenskap är äktenskap som ingåtts utan att båda parterna är samtidigt närvarande. Fullmaktsäktenskap erkänns i dag utan begränsning, medan tvångsäktenskap och barnäktenskap kan erkännas om det finns särskilda skäl.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att godkänna Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.
Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2014.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 16, 68 minuter
- Beredning
- 2014-04-15
- Justering
- 2014-05-13
- Debatt
- 2014-05-26
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
En ny organisation för polisen
Betänkande 2013/14:JuU23
Riksdagen har tidigare godkänt att de 21 polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen ombildas till Polismyndigheten den 1 januari 2015. I den nya myndigheten ska även Statens kriminaltekniska laboratorium ingå. Samtidigt ska Säkerhetspolisen bli en fristående myndighet.
Nu har riksdagen sagt ja till ett antal lagändringar som behövs för att genomföra omorganisationen, bland annat:
- Fördelningen av uppgifter och ansvar mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen förtydligas.
- Anknytningen till den lokala polisorganisationen som finns i vissa lagar tas bort.
- Många begrepp som används om polisens nuvarande organisation ändras eller tas bort.
- Reglerna om polisens behandling av personuppgifter och reglerna om sekretess anpassas till den nya organisationen.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 23, 93 minuter
- Justering
- 2014-05-13
- Debatt
- 2014-05-26
- Beslut
- 2014-05-27