Kenneth G Forslund (SocDem)

Regeringen bör aktivt arbeta för en breddning av EU:s lagstiftning om restriktiva åtgärder, sanktioner, mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna till att även omfatta storskalig och systematisk korruption och penningtvätt. Dessutom bör regeringen utarbeta en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter, i likhet med den som finns inom EU. Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om detta.

Tillkännagivandena kom i samband med att riksdagen behandlade den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU, det gångna året. I övrigt sade riksdagen nej till ett 180-tal andra motionsförslag om EU-samarbetet och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen konstaterar att covid-19-pandemin i sig innebär en påfrestning för EU-samarbetet och att den också medför nya aspekter på de redan komplexa politiska utmaningar som EU behöver hantera. Det handlar om tilltagande klimatförändringar, säkerhetspolitiska spänningar i EU:s närområden, terrorism och gränsöverskridande organiserad brottslighet, internationell migration och ökade sociala och ekonomiska skillnader såväl inom EU som globalt.

Riksdagen står fast vid att EU är det bästa verktyget för att hantera dessa gränsöverskridande utmaningar och för att garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt. Ett starkt och enigt EU är enligt riksdagen avgörande i ett osäkert omvärldsläge, och det svenska EU-medlemskapet ger Sverige en större möjlighet att vara med och utforma politiken på europeisk och global nivå. Riksdagen betonar också vikten av att garantera respekten för de grundläggande värdena om frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstaten som EU-samarbetet bygger på.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

13

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

32, 121 minuter

Justering

2021-06-01

Datum

2021-07-02

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Utrikesminister Ann Linde (S) Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) Infrastrukturminister Tomas

Datum

2021-04-22

Riksdagen anser att regeringen bör tydliggöra sin säkerhetspolitiska linje och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om internationella försvarssamarbeten. I skrivelsen beskriver regeringen bakgrunden till och den aktuella utvecklingen av internationella försvarssamarbeten som Sverige deltar i. Enligt riksdagen är det i skrivelsen tydligt att regeringen lägger sin kraft på de bilaterala samarbetena, alltså försvarssamarbeten mellan två parter. EU- och Natosamarbetena redogörs för kort och utan större framåtblickande ambitioner, tycker riksdagen. Riksdagen anser vidare att regeringen, utifrån riksdagens tillkännagivande i december 2020 om en Nato-option, bland annat måste säkerställa brett parlamentariskt stöd för Sveriges säkerhetspolitik.

Tillkännagivandet har sin grund i förslag i en motion. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

12

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

68, 199 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-16

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-21

Den 24 februari är det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Utrikesminister Ann Linde (S) inleder debatten med att presentera regeringens utrikesdeklaration, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken. Den utrikespolitiska debatten äger rum en gång om året i februari varje år. Då presenterar utrikesministern

Datum

2021-02-24

Riksdagen vill att en oberoende undersökningskommission ska utvärdera regeringens agerande för att få de fängslade svenska medborgarna Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Kommissionen ska redovisa sina slutsatser senast den 31 mars 2022.

Tillkännagivandet bygger på ett utskottsinitiativ från utrikesutskottet, som väcktes i samband med behandlingen av cirka 23 förslag inom området yttrandefrihet i motioner från den allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Ett utskottsinitiativ betyder att initiativet till förslaget kommer från utskottet och inte från en proposition eller motion.

Riksdagen sa delvis ja till flera motioner om regeringens agerande när det gäller frihetsberövade svenskar utomlands. Riksdagen sa nej till de övriga förslag som behandlades.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 87 minuter

Justering

2021-01-14

Datum

2021-01-15

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-20

Sverige bör, likt Finland, uttala en Nato-option för att stärka det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Nato-optionen innebär att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i försvarsalliansen Nato och noggrant ger akt på förändringar i den internationella säkerhetspolitiska miljön.

Förslaget om tillkännagivande kom i motioner när riksdagen behandlade de säkerhetspolitiska delarna i regeringens förslag om försvarspolitisk inriktning.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner, bland annat ett nittiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020. Anledningen är bland annat regeringens bedömningar och ställningstaganden. Motionerna handlar till exempel om övergripande säkerhetspolitiska bedömningar, säkerhetspolitiska samarbeten, internationella militära insatser och massförstörelsevapen.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

7

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

75, 218 minuter

Justering

2020-12-09

Datum

2020-12-09

Bordläggning

2020-12-11

Debatt

2020-12-14

Beslut

2020-12-15

Cirka 2 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet för internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Merparten av pengarna används för att finansiera de obligatoriska avgifter som Sverige betalar som medlem i FN, Nordiska ministerrådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) med flera. Därtill går drygt 170 miljoner kronor till samarbete inom Östersjöregionen och 165 miljoner till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Över 145 miljoner läggs på Sverigefrämjandet som bland annat sker genom Svenska institutets verksamhet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

33, 104 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-12-02

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-03

Fråga 2020/21:444 Utförsäkring av coronasjuka av Kenneth G Forslund (S) till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S) Efter ett drygt halvår med covid-19-pandemin och många som insjuknat i Sverige och lyckligtvis blivit friska finns det en grupp som inte blir helt friska. Några tycks ha drabbats av vad som skulle kunna kallas

Inlämnad

2020-11-12

Besvarare

Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Motion till riksdagen 2020/21:2151 av Mattias Jonsson m.fl. (S) Infrastruktur i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för att skapa en bättre infrastruktur i Västsverige och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:TU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2416 av Aylin Fazelian m.fl. (S) Rätt till ledighet för politiska uppdrag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utöka rätten till ledighet för politiska uppdrag i kommunallagen till att även omfatta universitets- och högskolestudier

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:UbU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2415 av Aylin Fazelian m.fl. (S) Ny maktutredning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av en ny maktutredning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är snart 30 år sedan det gjordes en maktutredning och

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:KU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2411 av Aylin Fazelian och Kenneth G Forslund (båda S) Fler hyresrätter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ytterligare åtgärder för att öka bostadsproduktionen och nå en socialt och miljömässigt hållbar bostadspolitik och tillkännager

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:CU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2385 av Kenneth G Forslund m.fl. (S) Ändra villkoren för sjukpenningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hela systemet för sjukpenning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Villkoren för den som är sjuk och ansöker

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:SfU21

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:1883 av Joakim Järrebring och Kenneth G Forslund (båda S) En avgiftsfri skola på riktigt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra skolan avgiftsfri på riktigt och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2020-10-02

Förslag

1

Datum

2020-10-02

Utskottsberedning

2020/21:UbU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:1882 av Joakim Järrebring och Kenneth G Forslund (båda S) NPF-säkrad skola Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en NPF-säkrad skola och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skolans lärmiljöer måste utvecklas för att bättre kunna

Inlämnad

2020-10-02

Förslag

1

Datum

2020-10-02

Utskottsberedning

2020/21:UbU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:1460 av Olle Thorell m.fl. (S) En nollvision för mäns våld mot kvinnor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Motivering Mäns

Inlämnad

2020-10-02

Förslag

1

Datum

2020-10-02

Utskottsberedning

2020/21:AU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. Syftet är att stärka ländernas nationella försvar och deras förmåga att agera militärt tillsammans.

Beslutet innebär bland annat att regeringen får rätt att fatta vissa beslut om att ge eller ta emot militärt stöd inom ramen för samarbetet. Förutsättningarna för att finska militära styrkor ska kunna ge Sverige militärt stöd förbättras också genom andra lagändringar.

Lagändringarna börjar gälla 15 oktober 2020.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

29, 99 minuter

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-12

Bordläggning

2020-09-03

Debatt

2020-09-08

Beslut

2020-09-08

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om den strategiska exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2019. I skrivelsen beskrivs också samarbetet inom EU och andra internationella forum som rör strategisk exportkontroll av krigsmaterial och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2019 om strategisk exportkontroll. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 67 minuter

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-10

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska delta med en väpnad styrka i en multinationell militär insats i Mali. Den svenska styrkan beräknas under normala omständigheter bestå av högst 150 personer till och med den 31 december 2021. Om behov uppstår ska styrkan tillfälligt kunna förstärkas med högst 100 personer.

Den svenska styrkan ska ingå i en multinationell specialförbandsstyrka som leds av Frankrike och som ska bistå Malis säkerhetsstyrkor med att bekämpa väpnade terroristgrupper på Malis territorium samt även kunna verka på Nigers territorium.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 111 minuter

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-05

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-11

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Näringsminister Ibrahim Baylan (S) Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) Utrikesminister Ann Linde (S) Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) Näringsminister Ibrahim Baylan

Datum

2020-03-26