Kenneth G Forslund (SocDem)

Motion till riksdagen 2022/23:1963 av Joakim Järrebring m.fl. (S) Åtgärder för en fungerande bostadsmarknad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag på åtgärder för att stödja Sveriges kommuner att klara bostadsförsörjningsansvaret,

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:CU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen har behandlat den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU. Skrivelsen täcker hela EU:s verksamhet under 2021.

Regeringen redogör i skrivelsen bland annat för de diskussioner som förts om de lärdomar som kan dras från pandemin relaterat till EU:s beredskap. Regeringen betonar hur viktig en väl fungerande inre marknad med öppenhet mot omvärlden och samarbete med internationella partner är för EU:s konkurrens- och motståndskraft. Riksdagen välkomnar resonemanget och framhåller att det är fortsatt aktuellt i det kraftigt försämrade säkerhetsläge som Rysslands invasion av Ukraina innebär. Riksdagen framhåller även att respekten för de grundläggande värdena om demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter är en av unionens främsta tillgångar som måste garanteras.

Vidare anser riksdagen att unionen bör klargöra medlemskapsperspektivet för Ukraina, Georgien och Moldavien genom att benämna dem som potentiella kandidatländer till dess det finns underlag som motiverar att de kan ges status som kandidatländer. Som potentiella kandidatländer bör de tre länderna få tillgång till allt reformstöd som EU har att erbjuda blivande medlemsstater.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat trettio förslag i en följdmotion med anledning av skrivelsen och cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021 som rör EU-samarbetet. Riksdagen sa nej till motionsförslagen, i flera fall med hänvisning till att förslagen redan omfattas av den förda politiken.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

22

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

28, 103 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen lade regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll under 2021 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2021. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Med produkter med dubbla användningsområden menas produkter eller teknik avsedd för civilt bruk, men som även kan användas för militära ändamål och för att tillverka massförstörelsevapen.

De nya reglerna ger bland annat regeringen möjligheter att meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd. Med tekniskt bistånd menas att bidra med kunskap eller information som är nödvändig för att producera eller använda en särskild teknik, produkt eller tjänst.

Lagändringarna görs på grund av en ny EU-förordning som syftar till att göra kontrollen av produkter med dubbla användningsområden mer effektiv. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen har i ett utlåtande granskat de ansökningar om EU-medlemskap som Ukraina, Georgien och Moldavien har lämnat in till EU:s ministerråd. Riksdagen ser positivt på ansökningarna. EU bör enligt riksdagen ge de tre länderna ett tydligt medlemskapsperspektiv och ge dem som potentiella kandidatländer tillgång till det stöd till reformer som EU erbjuder blivande medlemsländer.

Riksdagen fördömer också Rysslands invasion av Ukraina. Genom att ta ställning för Ukraina som ett potentiellt kandidatland så visar EU, enligt riksdagen, att unionen stödjer Ukrainas rätt att göra sina egna utrikespolitiska vägval utan inblandning. Riksdagen anser även att det är nödvändigt att EU redan nu gör ett tydligt, långsiktigt och omfattande åtagande om stöd till återuppbyggnaden av ett fritt och demokratiskt Ukraina.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 27 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

Riksdagen har behandlat ungefär 100 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021 om säkerhetspolitik. I samband med detta riktade riksdagen fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör arbeta fram ett nytt förhållningssätt gentemot Ryssland mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina och brott mot den europeiska säkerhetsordningen.
• Regeringen bör uttala en tydlig Natooption, som innebär att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i Nato.
• Regeringen bör förankra Sveriges säkerhetspolitiska linje i riksdagen.
• Vid möten om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen bör det göras tydligt att Sverige inte tänker skriva under konventionen.
• Regeringen bör tillsätta en utredning om Sveriges insats i Afghanistan.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna. Detta med hänvisning till att arbete redan pågår i vissa frågor och att utskottet tidigare har tagit ställning i en del av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

14

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

40, 155 minuter

Justering

2022-03-14

Datum

2022-03-15

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2022. I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den tänker lägga fram.

Riksdagen välkomnar att EU-kommissionen visar beslutsamhet att upprätthålla takten i reformarbetet för den gröna och digitala omställningen. I arbetsprogrammet lägger kommissionen stor vikt vid rättsstatens principer och EU:s grundläggande värden. Riksdagen välkomnar detta och framhåller mot bakgrund av utvecklingen i vissa medlemsländer att det är viktigt att kommissionen fortsätter arbetet med dessa frågor. Riksdagen ser också positivt på att kommissionen framhåller betydelsen av den inre marknaden och satsningar på utbildning och forskning för att säkerställa EU:s långsiktiga konkurrenskraft. Här betonar riksdagen vikten av kommissionens arbete med bättre lagstiftning och värdet av EU:s öppenhet mot omvärlden.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-03

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas.

Därmed ställer sig riksdagen bakom att biståndsramen för 2022 uppgår till 57,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 1 procent av beräknad BNI. Majoriteten av kostnaderna, totalt 51,9 miljarder kronor, återfinns under anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Inom utgiftsområdet går mest pengar till biståndsverksamhet, cirka 50 miljarder kronor.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

107, 235 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet Internationell samverkan ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 2,2 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, cirka 1,5 miljarder kronor. Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet får cirka 182 miljoner kronor och samarbete inom Östersjöregionen får cirka 175 miljoner.

Riksdagen sa också nej till cirka 160 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019, 2020 och 2021 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

40, 107 minuter

Justering

2021-11-29

Datum

2021-12-07

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Motion till riksdagen 2021/22:3335 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S) Brottsförebyggande åtgärder avseende mäns våld mot kvinnor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera de brottsförebyggande insatserna avseende mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta

Inlämnad

2021-10-04

Förslag

1

Datum

2021-10-04

Utskottsberedning

2021/22:SoU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1811 av Olle Thorell m.fl. (S) En nollvision för mäns våld mot kvinnor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Motivering I

Inlämnad

2021-10-01

Förslag

1

Datum

2021-10-01

Utskottsberedning

2021/22:AU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1235 av Joakim Järrebring och Kenneth G Forslund (båda S) Likvärdig skola Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att skapa likvärdiga förutsättningar samt rättvisa villkor i skolan och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2021-09-30

Förslag

1

Datum

2021-09-30

Utskottsberedning

2021/22:UbU32

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:978 av Jörgen Hellman m.fl. (S) Kommunernas möjligheter till investeringar i vatten- och avloppssystem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att justera lagstiftningen för att möjliggöra för vattenkollektiv att

Inlämnad

2021-09-29

Förslag

3

Datum

2021-09-29

Utskottsberedning

2021/22:CU13 2021/22:FiU22 2021/22:FiU26

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om exportkontrollpolitiken under år 2020 för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, det vill säga produkter som har en civil användning men också kan nyttjas för militära ändamål. Skrivelsen innehåller en redovisning av denna export under året. Även samarbetet inom EU och andra internationella forum beskrivs. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2020 om strategisk exportkontroll. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2021-06-01

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-10

Regeringen bör aktivt arbeta för en breddning av EU:s lagstiftning om restriktiva åtgärder, sanktioner, mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna till att även omfatta storskalig och systematisk korruption och penningtvätt. Dessutom bör regeringen utarbeta en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter, i likhet med den som finns inom EU. Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om detta.

Tillkännagivandena kom i samband med att riksdagen behandlade den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU, det gångna året. I övrigt sade riksdagen nej till ett 180-tal andra motionsförslag om EU-samarbetet och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen konstaterar att covid-19-pandemin i sig innebär en påfrestning för EU-samarbetet och att den också medför nya aspekter på de redan komplexa politiska utmaningar som EU behöver hantera. Det handlar om tilltagande klimatförändringar, säkerhetspolitiska spänningar i EU:s närområden, terrorism och gränsöverskridande organiserad brottslighet, internationell migration och ökade sociala och ekonomiska skillnader såväl inom EU som globalt.

Riksdagen står fast vid att EU är det bästa verktyget för att hantera dessa gränsöverskridande utmaningar och för att garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt. Ett starkt och enigt EU är enligt riksdagen avgörande i ett osäkert omvärldsläge, och det svenska EU-medlemskapet ger Sverige en större möjlighet att vara med och utforma politiken på europeisk och global nivå. Riksdagen betonar också vikten av att garantera respekten för de grundläggande värdena om frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstaten som EU-samarbetet bygger på.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

13

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

32, 121 minuter

Justering

2021-06-01

Datum

2021-07-02

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Utrikesminister Ann Linde (S) Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) Infrastrukturminister Tomas

Datum

2021-04-22

Riksdagen anser att regeringen bör tydliggöra sin säkerhetspolitiska linje och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om internationella försvarssamarbeten. I skrivelsen beskriver regeringen bakgrunden till och den aktuella utvecklingen av internationella försvarssamarbeten som Sverige deltar i. Enligt riksdagen är det i skrivelsen tydligt att regeringen lägger sin kraft på de bilaterala samarbetena, alltså försvarssamarbeten mellan två parter. EU- och Natosamarbetena redogörs för kort och utan större framåtblickande ambitioner, tycker riksdagen. Riksdagen anser vidare att regeringen, utifrån riksdagens tillkännagivande i december 2020 om en Nato-option, bland annat måste säkerställa brett parlamentariskt stöd för Sveriges säkerhetspolitik.

Tillkännagivandet har sin grund i förslag i en motion. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

12

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

68, 199 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-16

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-21

Den 24 februari är det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Utrikesminister Ann Linde (S) inleder debatten med att presentera regeringens utrikesdeklaration, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken. Den utrikespolitiska debatten äger rum en gång om året i februari varje år. Då presenterar utrikesministern

Datum

2021-02-24

Riksdagen vill att en oberoende undersökningskommission ska utvärdera regeringens agerande för att få de fängslade svenska medborgarna Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Kommissionen ska redovisa sina slutsatser senast den 31 mars 2022.

Tillkännagivandet bygger på ett utskottsinitiativ från utrikesutskottet, som väcktes i samband med behandlingen av cirka 23 förslag inom området yttrandefrihet i motioner från den allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Ett utskottsinitiativ betyder att initiativet till förslaget kommer från utskottet och inte från en proposition eller motion.

Riksdagen sa delvis ja till flera motioner om regeringens agerande när det gäller frihetsberövade svenskar utomlands. Riksdagen sa nej till de övriga förslag som behandlades.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 87 minuter

Justering

2021-01-14

Datum

2021-01-15

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-20

Sverige bör, likt Finland, uttala en Nato-option för att stärka det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Nato-optionen innebär att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i försvarsalliansen Nato och noggrant ger akt på förändringar i den internationella säkerhetspolitiska miljön.

Förslaget om tillkännagivande kom i motioner när riksdagen behandlade de säkerhetspolitiska delarna i regeringens förslag om försvarspolitisk inriktning.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner, bland annat ett nittiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020. Anledningen är bland annat regeringens bedömningar och ställningstaganden. Motionerna handlar till exempel om övergripande säkerhetspolitiska bedömningar, säkerhetspolitiska samarbeten, internationella militära insatser och massförstörelsevapen.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

7

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

75, 218 minuter

Justering

2020-12-09

Datum

2020-12-09

Bordläggning

2020-12-11

Debatt

2020-12-14

Beslut

2020-12-15