Gudrun Brunegård (ChrDem)

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 29 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

37, 238 minuter

Justering

2024-05-30

Datum

2024-05-31

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister

Datum

2024-05-30

Det ska bli enklare för myndigheter, kommuner och a-kassor att samarbeta mot exempelvis bidragsbrott och olika typer av arbetlivskriminalitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning.

Enligt regeringens förslag ska myndigheterna, kommunerna och a-kassorna kunna dela fler uppgifter med varandra. Uppgifterna ska användas som underlag vid beslut för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, samt vid kontroller av arbetsplatser där man misstänker fusk och regelbrott.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2024-05-16

Datum

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i brottsbalken och antog som vilande regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen.

Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras.

Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd.

Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen sa riksdagen ja till som vilande och de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2024-05-16

Datum

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa nej till 50 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om judiskt liv i Sverige, stärkta rättigheter för tornedalingar, kväner och lantalaiset, genomförandet av FN:s urfolksdeklaration, urfolksperspektivet i EU, stöd till organisationer, samisk rätt till mark och vatten, Sametinget och samiskt självstyre, satsningar på samernas språk och kultur och en samisk språklag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2024-05-02

Datum

2024-05-06

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring.

Riksdagen anser att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i flera kommuner att ändra sin folkbokföring på eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 40 förslag i motioner om valfrågor från allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om valsedelssystemet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning och incidentrapportering.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2024-05-02

Datum

2024-05-03

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 juli 2022 - 31 december 2023 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Enligt konstitutionsutskottet bör JO:s vägledande uttalanden i beslut och yttranden vara ett angeläget inslag i arbetet med att förbättra lagstiftning, andra föreskrifter och rutiner samt för att komma till rätta med missförhållanden inom den offentliga förvaltningen.

Under verksamhetsperioden besvarade JO 175 lagstiftningsremisser, flertalet av dessa från olika departement inom Regeringskansliet.

JO har även lämnat över 25 beslut till departement inom Regeringskansliet och till myndigheter för att belysa förhållanden som framkommit under utredningarna.

Konstitutionsutskottet framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet såg allvarligt på de brister i lagar och rutiner som JO iakttagit. Iakttagelserna rörde grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rätten till ett privatliv.

Riskdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2024-05-02

Datum

2024-05-03

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Det program med mål och riktlinjer som fullmäktige ska anta för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, ska även omfatta verksamhet som bedrivs av kommuner och regioner i egen regi eller av vissa juridiska personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet är att likvärdiga villkor ska gälla för privata utförare som för kommuner och regioner, så långt det är möjligt. Även om det finns bestämmelser som reglerar kommuners och regioners ansvar för att följa upp den egna verksamheten så ställs inte samma krav på att formulera riktlinjer för den.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 50 minuter

Justering

2024-04-11

Datum

2024-04-11

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-17

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om medlemskapet i EU, subsidiaritetsprövningen inom EU och partifinansiering, reglering av lobbyister och ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2024-03-21

Datum

2024-03-25

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-03

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om att grundlagsskydda aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering, skyddet av äganderätten, trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete, en livssynsöppen stat och föreningsfrihet.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2024-03-21

Datum

2024-03-25

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-03

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om asymmetrisk ansvarsfördelning, ett nytt frikommunförsök och kommunala bolag.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

18, 62 minuter

Justering

2024-02-29

Datum

2024-02-29

Bordläggning

2024-03-06

Debatt

2024-03-07

Beslut

2024-03-14

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om offentlig förvaltning från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2024-02-29

Datum

2024-02-29

Bordläggning

2024-03-06

Debatt

2024-03-07

Beslut

2024-03-07

Den 14 februari är det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Utrikesminister Tobias Billström (M) inleder debatten med att presentera regeringens utrikesdeklaration, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken. Den utrikespolitiska debatten äger rum en gång om året i februari varje år. Då presenterar

Datum

2024-02-14

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) Migrationsminister

Datum

2024-02-08

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Skolminister Lotta Edholm (L) Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari

Datum

2024-01-18

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Vid granskningen av vissa förvaltningsärenden har utskottet tittat på de ärenden om utlämning för brott från Sverige som handlagts av Justitiedepartementet. Det bör enligt utskottet säkerställas att ärendena hanteras på ett enhetligt sätt och att det inte finns några omotiverade skillnader när det gäller avslut och avskrivningar av ärendena. Det är därför bra att Justitiedepartementet avser att se över sina rutiner kring detta.

Utskottet har också granskat svarstiden på interpellationer och skriftliga frågor. Trots att det relativt nyligen införts en ordning med schemalagda interpellationssvar är andelen försenade interpellationssvar anmärkningsvärt stor. Det är enligt utskottet viktigt att ministrarna i regeringen följer regler och praxis för att dessa frågeformer ska fylla sin funktion i riksdagens grundlagsstadgade kontroll av regeringen. Utskottet förutsätter att Regeringskansliet fortsätter att arbeta mot målet att alla interpellationer besvaras i tid. Samtidigt ser utskottet positivt på att andelen försenade svar på skriftliga frågor minskat på senare år.

En annan del i granskningen gäller förordningar om statligt stöd som beslutats under perioden 2009–2022. Granskningen visar att det finns flera förordningar om statligt stöd som gäller trots att det inte anvisats några pengar för det stöd som går att söka. Utskottet menar att detta kan vara missvisande och förutsätter att Regeringskansliet vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga.

Regeringens planering av lagstiftningsprocessen har också granskats. Detta genom en kartläggning av olika tidsmoment relaterade till propositioner med lagförslag som regeringen beslutat under våren 2007, våren 2015 och våren 2023. De moment som kartlagts är

• remisstiden
• tidsåtgången för Lagrådet
• tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition
• tiden mellan regeringens beslut om proposition till dess att lagen börjar gälla.

Frågor i granskningen har varit hur Regeringskansliet planerar olika moment i lagstiftningsprocessen och vilka förutsättningar som ges för att behandla lagförslagen under processens gång. Utifrån gjorda iakttagelser för utskottet ett resonemang kring de olika tidsmomenten. Utskottet framhåller bland annat vikten av att det avsätts tillräckligt med tid för de olika delarna i lagstiftningsprocessen.

I granskningen av underlag för samråd med EU-nämnden konstaterar utskottet att EU-nämnden behöver ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen bör överlämna underlaget som fort som det är praktiskt möjligt. Regeringskansliet uppmanas även bland annat att överväga vilken typ av underlag som vore bäst att bifoga i de fall där dokument från ministerrådet inte finns tillgängliga.

Utskottet har även granskat styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Här konstateras bland annat att flera av bolagens kallelser till bolagsstämma saknar ägarens förslag till beslut. Enligt utskottet bör styrelsenomineringsprocessen genomföras på ett sådant sätt att ägarens förslag i normala fall kan finnas med i kallelsen. Mellan bolagsstämmorna följer staten upp bolagens uppdrag vid så kallade ägardialoger. Antalet ägardialoger per år skiljer sig åt mellan bolagen. Även om antalet ägardialoger utgår från en bedömning av vilket behov som finns menar utskottet att en inriktning kan vara att i normalfallet genomföra minst en ägardialog per år med varje bolag. Utskottet understryker också betydelsen av att det förs minnesanteckningar vid ägardialogerna och att dessa arkiveras. Utskottet har även gått igenom hanteringen av bolagens styrdokument. En sammanställning av styrdokumenten för de olika bolagen skulle enligt utskottet kunna öka transparensen och tillgängligheten av dessa för allmänheten.

Även regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden har granskats. Dessa skiljer sig från andra regeringsärenden genom att de kan avgöras av den minister som är chef för det departement som ärendet tillhör, under överinseende av statsministern. Huvudregeln är annars att ett beslut i ett regeringsärende tas gemensamt i regeringen. Utskottet framhåller vikten av att särskilda regeringsärenden endast tillämpas om ärendet brådskar och under förutsättning att det inte finns något som gör beslutsformen olämplig i sammanhanget. Utskottet konstaterar också att hantering för påskrifter i protokoll brustit, och ser positivt på att rutinerna kring detta ska ses över.

Slutligen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet samt gått igenom regeringsprotokoll från 2022. Dessa delar av granskningen har inte gett anledning till något uttalande.

Anföranden och repliker

10, 70 minuter

Justering

2023-12-19

Datum

2023-11-14

Bordläggning

2024-01-16

Debatt

2024-01-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Internationellt bistånd.

Den största delen av pengarna, cirka 46 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Övriga anslag inom utgiftsområdet är Sidas förvaltningsanslag, utvärdering av internationellt bistånd, Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotteakademin samt Riksrevisionen (Internationellt utvecklingssamarbete).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

99, 257 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-11

Bordläggning

2023-12-14

Debatt

2023-12-15

Beslut

2023-12-19

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Försvarsminister Pål Jonson (M) Socialminister Jakob Forssmed (KD) Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) Finansminister Elisabeth Svantesson

Datum

2023-12-14

Riksdagen sade ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet.

Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-12-06

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-06

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Utrikesminister Tobias Billström (M) EU-minister Jessika Roswall (M) Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) Infrastruktur- och

Datum

2023-11-09