Cecilia Rönn (Lib)

Fråga 2022/23:450 Bevarandet av Varbergs fästning av Cecilia Rönn (L) till Statsrådet Niklas Wykman (M) Det har under vintern framkommit att underhållet av riksintresset och det viktiga kulturarvet Varbergs fästning är kraftigt eftersatt och att om inget görs riskerar man delar av byggnaderna, vilket vore förödande

Inlämnad

2023-03-14

Besvarare

Statsrådet Niklas Wykman (M)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansminister Elisabeth Svantesson (M) EU-minister Jessika Roswall (M) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) Finansminister Elisabeth

Datum

2023-03-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Skatt, tull och exekution ska fördelas.

Totalt handlar det om drygt 12,9 miljarder kronor ur statens budget som fördelas. Cirka 8,2 miljarder kronor går till Skatteverket, cirka 2,6 miljarder går till Tullverket och cirka 2,1 miljarder går till Kronofogdemyndigheten.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 74 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-15

Debatt

2022-12-16

Beslut

2022-12-20

Regeringen har lagt fram förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar för statens budget i budgetpropositionen för år 2023. Utgifterna beräknas uppgå till 1 195 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 279 miljarder kronor. Det innebär ett överskott i statens budget på 84 miljarder kronor för 2023. Utgiftstaket för staten är 1 665 miljarder kronor för år 2023, 1 745 miljarder för 2024 och 1 825 miljarder för 2025.

I budgetpropositionen finns också förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år
• höjd skatt på alkohol och tobak
• förstärkt skattereduktion för installation av solceller
• tillfälligt sänkt skatt på drivmedel
• sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion
• bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för statens budget för år 2023. Riksdagens beslut om ramarna för statens budget är sedan styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Alla lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023 utom de beslut som gäller slopad skattenedsättning för datorhallar och en tydligare kemikalieskatt, som börjar gälla den 1 juli 2023. När det gäller höjd skatt på alkohol och tobak börjar lagändringarna gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

BNP utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022, men utvecklingen väntas bli svagare framöver. Tillväxten bedöms bli negativ nästa år och svensk ekonomi väntas vara i en lågkonjunktur under 2023. Finanspolitiken bör vara svagt åtstramande för att inte motverka penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast.

Politiken bör i närtid inriktas på åtgärder som stöttar företag och hushåll som pressas av stigande priser. Det handlar bland annat om ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och en förlängning av det tillfälliga extra bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel ska lindra konsekvenserna för de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. De generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks.

Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

97, 333 minuter

Justering

2022-12-12

Datum

2022-12-12

Bordläggning

2022-12-12

Debatt

2022-12-13

Beslut

2022-12-13

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) EU-minister Jessika Roswall (M) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)​Energi- och näringsminister Ebba Busch

Datum

2022-12-08

Riksdagen ställer sig bakom förslaget till en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatabaslagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person.

Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, men som ändå har behov av att ha kontakt med svenska myndigheter eller andra delar av samhället. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas i stället ett personnummer.

Samordningsnummer delas upp i olika nivåer beroende vilken identitetskontroll som gjorts innan. Idag finns det två nivåer. Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer. För att få den högsta nivån ska personen kunna styrka sin identitet med giltiga identitetshandlingar och även personligen infinna sig på plats vid ansökningstillfället. Identitetshandlingarna ska även kunna begäras in för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i dessa handlingar.

Förslaget innebär också att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer.

Förslaget innehåller även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för personer som är lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna som gäller lokalanställda vid ambassader och konsulat ska börja gälla den 1 januari 2023 och övriga den 1 september 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 49 minuter

Justering

2022-11-24

Datum

2022-11-24

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30

Motion till riksdagen 2022/23:1694 av Robert Hannah och Cecilia Rönn (båda L) Höghastighetsbana Oslo–Göteborg–Köpenhamn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra snabba tågförbindelser på sträckan Oslo–Köpenhamn och vidare söderut till en del av EU:s

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

3

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:TU4

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1691 av Cecilia Rönn (L) Övernattningsbostad och straffavgifter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare regler och bättre kontroll vid behov av övernattningsbostad och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Motivering Att vara

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:KU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:735 av Cecilia Rönn (L) En infrastruktur för framtiden i Halland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur det snarast kan göras satsningar på infrastruktur som stärker tillväxten i Halland och övriga Väst- och Sydsverige och tillkännager

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

1

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:TU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:734 av Cecilia Rönn (L) Bättre utbildning och säkerhet för A-traktorer och mopedbilar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att förbättra utbildningen för AM-körkortklass 1 samt i övrigt förbättra trafiksäkerheten

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

1

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:TU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) Finansminister Elisabeth Svantesson (M) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-11-17

Riksdagen sa nej till regeringens förslag att justera två skatter i relation till utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP), en så kallad BNP-indexering. Regeringens förslag gäller skatt på kemikalier i viss elektronik och skatt på förbränning av avfall. Förändringen som regeringen föreslår skulle innebära att skatterna justeras med hänsyn till både förändringar i konsumentprisindex (KPI) och utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP).

Riksdagen menar att de utvärderingar som gjorts av skatterna har visat att de inte har varit tillräckligt effektiva för att nå de mål som varit syftet med dem. Riksdagen påpekar också att regeringen har föreslagit att skatten på förbränning av avfall ska avskaffas i januari 2023. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag om att räkna om dessa skatter utifrån BNP-index.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Justering

2022-10-20

Datum

2022-10-20

Bordläggning

2022-10-25

Debatt

2022-10-26

Beslut

2022-10-26

Arbetsmarknad och ekonomi

Datum

2022-10-19