Camilla Hansén (Grn)

Motion till riksdagen 2020/21:2720 av Johanna Öfverbeck m.fl. (MP) Nationellt åtgärdsprogram för att hålla barn och unga undan gängen Sammanfattning Grunden för all social rättvisa är att varje barn får samma chans i livet. Så är det inte idag. I alltför många områden i Sverige löper barn och unga en stor risk för

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

16

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:JuU23 2020/21:JuU24 2020/21:JuU27 2020/21:JuU28 2020/21:SfU17 2020/21:SoU24 2020/21:SoU38 2020/21:UbU10

Riksdagsbeslut

(16 yrkanden): 13 avslag, 3 bifall,

Motion till riksdagen 2020/21:2713 av Emma Berginger och Camilla Hansén (båda MP) Målstyrning och uppföljning för tillgänglig kollektivtrafik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvecklad målstyrning och uppföljning på nationell nivå för ökad tillgänglighet inom kollektivtrafiken

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:TU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2710 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) Våld i nära relationer och våld mot djur se sambandet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att få till stånd en nationell samordning i fråga om sambandet mellan våld i nära relationer

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

4

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:SoU24

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2694 av Emma Berginger m.fl. (MP) Öka cyklandet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationella mål för ökat cyklande och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om prioritering av cykelinfrastruktur

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

11

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:TU16 2020/21:TU3

Riksdagsbeslut

(11 yrkanden): 10 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2020/21:2703 av Camilla Hansén m.fl. (MP) Ansvaret för vattenregleringen av Hjälmaren Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna för att flytta över ansvaret för regleringen av Hjälmarens vattennivåer till staten och tillkännager

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:CU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) En medmänsklig flyktingpolitik Sammanfattning Ingen vore gladare än Miljöpartiet om färre människor tvingades på flykt. Världen vore betydligt bättre om ingen behövde lämna sitt hem på grund av krig, förtryck eller klimatförändringar. Så länge detta

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

10

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:SfU20 2020/21:SfU28

Riksdagsbeslut

(10 yrkanden): 10 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2701 av Leila Ali-Elmi m.fl. (MP) Grön politik för nyanländas etablering Sammanfattning Miljöpartiet står fast vid tron på ett Sverige som värnar asylrätten och välkomnar människor i behov av skydd. En human migrationspolitik är också en politik som ger goda förutsättningar för dem som

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

9

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:AU10 2020/21:AU5 2020/21:AU9 2020/21:SfU28 2020/21:UbU14 2020/21:UbU15

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2696 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) Vägen till jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga arbetsgivare ska gå före för jämställda löner, rätt till heltid och möjlighet till deltid, och detta tillkännager riksdagen

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

32

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:AU10 2020/21:AU9 2020/21:CU12 2020/21:CU8 2020/21:JuU27 2020/21:KrU8 2020/21:SfU16 2020/21:SfU17 2020/21:SoU15 2020/21:SoU16 2020/21:SoU17 2020/21:SoU24 2020/21:SoU9 2020/21:UbU11 2020/21:UbU12 2020/21:UbU16 2020/21:UbU7 2020/21:UU1

Riksdagsbeslut

(32 yrkanden): 32 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar:  Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Minister med ansvar för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson (MP) Utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor

Datum

2020-10-01

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) Utrikesminister Ann Linde (S) Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) Finansmarknads- och bostadsminister Per

Datum

2020-09-10

Medborgarinitiativ är ett sätt för EU-medborgare att påverka genom att uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram ett lagförslag. För att skydda de personer som skriver under ett medborgarinitiativ ska uppgifter om deras personliga förhållanden omfattas av sekretess, om det inte står klart av uppgifterna kan röjas utan att de som uppgifterna rör lider men. Sekretessen ska gälla i högst 70 år.

Bestämmelsen om sekretess gäller stödförklaringar som lämnats enligt 2011 års EU-förordning. Regeringen föreslår nu en lagändring som innebär att samma sekretesskydd ska gälla för stödförklaringar som har lämnats enligt den nya EU-förordningen som började gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2020-05-07

Datum

2020-05-08

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Regeringen har föreslagit tillfälliga ändringar i presstödet för att minska de ekonomiska konsekvenserna för medierna i samband med utbrottet av coronaviruset. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att riksdagen godkänner regeringens förslag om att beslutade driftsstöd till tidningsföretag för 2020 ska kunna betalas ut i förskott och att kravet på en dagstidning att ha viss andel eget redaktionellt innehåll slopas tillfälligt under en period under 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 12 minuter

Justering

2020-05-07

Datum

2020-05-08

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Vid frågestunden svarar statsminister Stefan Löfven (S) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2020-04-02

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Inrikesminister Mikael Damberg (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Minister med ansvar för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson (MP) Kultur- och demokratiminister Amanda

Datum

2020-02-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om den granskning Riksrevisionen har gjort av hur regeringen styr länsstyrelserna.

Riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är ett bra underlag för regeringen i arbetet med att utveckla sin styrning av länsstyrelserna. Riksdagen anser också att regeringen bland annat bör vara tydligare med att ange vilken roll länsstyrelserna ska ha i statsförvaltningen, vilka frågor länsstyrelserna ska prioritera, och ge länsstyrelserna större möjlighet att ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar i sitt arbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 20 minuter

Justering

2020-01-16

Datum

2020-01-17

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2018-30 juni 2019. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under perioden registrerades 9 152 nya ärenden hos JO. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör kriminalvård och migration. Antalet nya inspektionsärenden och andra ärenden som JO själv har tagit initiativ till ökade från 70 till 104 ärenden.

Konstitutionsutskottet, KU, gör en rad olika uttalanden med anledning av de ärenden JO tar upp i sin redogörelse. KU påminner bland annat om att den tillsyn som JO utövar är extraordinär och utskottet betonar att det är viktigt att den ordinarie tillsynsverksamhet som finns internt hos vissa myndigheter eller hos särskilda tillsynsmyndigheter fungerar. KU påminner också om respekten för individens värdighet i den offentliga verksamheten och betonar betydelsen av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande och grundläggande rättsstatliga principer.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 47 minuter

Justering

2020-01-16

Datum

2020-01-17

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU har granskat en övergångsregerings befogenheter. Den avgående regeringen efter valet 2018 fungerade som en övergångsregering i närmare fyra månader, vilket är en ovanligt lång period.

Granskningen rör ett antal frågeställningar som är konstitutionellt intressanta. En sådan frågeställning är om det finns behov av att förtydliga principerna för vilka befogenheter en övergångsregering har. En annan gäller om den praxis och de riktlinjer som har utvecklats kring en övergångsregerings befogenheter är anpassade till den situationen att regeringsbildningen drar ut på tiden. För att få en övergripande bild av hur övergångsregeringen utövade sina befogenheter och om detta förändrades över tid har granskningen kopplats till olika frågor om hur övergångsregeringen arbetade efter valet 2018. Frågorna rör antalet avgjorda regeringsärenden och olika typer av regeringsärenden, hanteringen av EU-frågor och riksdagens kontrollmakt. De behandlas och diskuteras närmare i utskottets betänkande.

KU har bland annat gått igenom övergångsregeringens samtliga 19 regeringssammanträden och de cirka 1400 regeringsärenden som beslutades vid sammanträdena. En övergripande slutsats är att övergångsregeringen var restriktiv när det gäller att besluta om regeringsärenden och att mängden ärenden i stort var stabil över tid. En övergångsregerings behörighet bör vara begränsad och endast avse löpande ärenden och ärenden som inte kan skjutas upp utan betydande olägenheter. Regeringsbildningsprocessen under hösten 2018 medförde att fler ärenden efter hand betraktades som brådskande eller angelägna.

När det gäller övergångsregeringens förhållande till riksdagens kontrollmakt konstaterar KU att övergångsregeringen inte besvarade några interpellationer och frågor i riksdagen. Även om utgångspunkten fortfarande bör vara att en övergångsregering i regel inte ska besvara interpellationer och frågor kan enligt utskottet vissa justeringar behöva göras. Om en övergångsregering sitter under en lång period ökar regeringens handlingsutrymme. Ett sådant utökat handlingsutrymme bör kunna underställas riksdagens kontrollmakt.

I en annan granskning har KU gått igenom propositioner med förslag till extra ändringsbudgetar som regeringen har lagt fram sedan hösten 2014. Vid den tidpunkten infördes krav i riksdagsordningen på särskilda skäl för att lämna extra ändringsbudgetar. KU framhåller att det ligger på aktuellt utskott och i slutänden riksdagen att i varje enskilt ärende ta ställning till om det finns särskilda skäl för en extra ändringsbudget. Regeringen bör göra en noggrann bedömning av omständigheterna innan den lägger fram förslag till extra ändringsbudget.

Regeringens styrning av myndigheter med styrelser har också granskats. I en styrelsemyndighet är det styrelsen som utgör myndighetens högsta ledning. Styrelsen är ansvarig för myndighetens verksamhet inför regeringen. Det är därför viktigt att den politiska ledningen hos regeringens departement har en regelbunden och nära kontakt med myndighetsstyrelserna. KU:s genomgång visar bland annat att det endast vid några tillfällen har förekommit att den politiska ledningen träffat hela styrelsen vid en myndighet. Med tanke på styrelsens ansvar ser utskottet att det finns skäl för att detta sker med större regelbundenhet.

KU har granskat regeringens kontroll av myndighetsföreskrifter. Granskningen uppmärksammar i vilken utsträckning myndigheterna lämnar förteckningar över gällande författningar till regeringen. Granskningen tar också upp i vilken omfattning regeringen beslutar att medge att myndigheter beslutar om föreskrifter som leder till kostnadsökningar för staten, kommuner och landsting. Granskningen visar att inte alla departement har en rutin för att kontrollera myndigheternas skyldighet att lämna förteckningar. Det saknas även i viss utsträckning rutiner för att se till att myndigheter som har föreskriftsrätt vid behov görs medvetna om denna skyldighet. Utskottet utgår från att de åtgärder som bedöms vara nödvändiga vidtas. Utskottet noterar vidare att under fem år har regeringen endast fattat ett beslut om medgivande till myndighetsbeslut om föreskrifter som leder till kostnadsökningar för staten, kommuner och landsting. Att sådana regeringsbeslut inte har fattats i större utsträckning väcker frågan om bestämmelserna tillämpas på det sätt som det var tänkt.

Slutligen har KU granskat regeringens kontroll av EU-kommissionens befogenhet att anta delegerade akter. Delegerade akter kompletterar eller ändrar mindre viktiga delar av EU-lagstiftningen. Granskningen visar att delegerade akter som inkommer till Regeringskansliet i regel gemensambereds mellan olika departement. I nära vart femte fall har dock gemensamberedning inte ägt rum, och utskottet betonar vikten av att det sker.

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Justering

2019-12-17

Datum

2019-10-01

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för 2020 inom utgiftsområdet Rikets styrelse, ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,1 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-29

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Marknadsföringslagen och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden ändras. Ändringarna innebär bland annat att de förbud och ålägganden som Konsumentombudsmannen (KO) får besluta om enligt dessa lagar inte längre ska vara beroende av näringsidkarens godkännande och att KO får möjlighet att bestämma att sådana beslut ska gälla omedelbart. Tanken är att KO ska ha möjlighet att använda effektiva och avskräckande sanktioner, vilket är en förutsättning för ett starkt konsumentskydd.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 oktober 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till ett motionsförslag om att den övre beloppsgränsen för marknadsstörningsavgiften bör tas bort.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2016-06-09

Datum

2016-06-10

Bordläggning

2016-06-15

Debatt

2016-06-16

Beslut

2016-06-16

Fler människor med mycket hög skuldsättning ska få möjlighet att skuldsanera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny skuldsaneringslag och en ny skuldsaneringslag för företagare.

Den nya skuldsaneringslagen handlar om att det ska bli enklare att ansöka om skuldsanering, kravet på överskuldsättning ska nyanseras och den skuldsattes betalningar ska underlättas. Bland annat handlar det om att en ansökan ska kunna göras elektroniskt och den skuldsatte till exempel bara ska behöva uppge de fordringsägare hon eller han känner till. Det handlar här om svårt skuldsatta personer som har små möjligheter att någonsin bli kvitt sina skulder.

Den nya lagen om skuldsanering för företagare gör att företagare får en bättre möjlighet att skuldsanera. Detta rör svårt skuldsatta företagare som drivit sin näringsverksamhet på ett försvarligt och lojalt sätt. Anledningen är att man vill ge fler företagare en andra chans och förbättra förutsättningarna att driva företag i Sverige.

De nya lagarna börjar gälla den 1 november 2016.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 87 minuter

Justering

2016-05-12

Datum

2016-05-13

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18