Camilla Hansén (Grn)

Datum

2020-04-02

Datum

2020-02-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om den granskning Riksrevisionen har gjort av hur regeringen styr länsstyrelserna.

Riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är ett bra underlag för regeringen i arbetet med att utveckla sin styrning av länsstyrelserna. Riksdagen anser också att regeringen bland annat bör vara tydligare med att ange vilken roll länsstyrelserna ska ha i statsförvaltningen, vilka frågor länsstyrelserna ska prioritera, och ge länsstyrelserna större möjlighet att ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar i sitt arbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 20 minuter

Justering

2020-01-16

Datum

2020-01-17

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2018-30 juni 2019. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under perioden registrerades 9 152 nya ärenden hos JO. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör kriminalvård och migration. Antalet nya inspektionsärenden och andra ärenden som JO själv har tagit initiativ till ökade från 70 till 104 ärenden.

Konstitutionsutskottet, KU, gör en rad olika uttalanden med anledning av de ärenden JO tar upp i sin redogörelse. KU påminner bland annat om att den tillsyn som JO utövar är extraordinär och utskottet betonar att det är viktigt att den ordinarie tillsynsverksamhet som finns internt hos vissa myndigheter eller hos särskilda tillsynsmyndigheter fungerar. KU påminner också om respekten för individens värdighet i den offentliga verksamheten och betonar betydelsen av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande och grundläggande rättsstatliga principer.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 47 minuter

Justering

2020-01-16

Datum

2020-01-17

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU har granskat en övergångsregerings befogenheter. Den avgående regeringen efter valet 2018 fungerade som en övergångsregering i närmare fyra månader, vilket är en ovanligt lång period.

Granskningen rör ett antal frågeställningar som är konstitutionellt intressanta. En sådan frågeställning är om det finns behov av att förtydliga principerna för vilka befogenheter en övergångsregering har. En annan gäller om den praxis och de riktlinjer som har utvecklats kring en övergångsregerings befogenheter är anpassade till den situationen att regeringsbildningen drar ut på tiden. För att få en övergripande bild av hur övergångsregeringen utövade sina befogenheter och om detta förändrades över tid har granskningen kopplats till olika frågor om hur övergångsregeringen arbetade efter valet 2018. Frågorna rör antalet avgjorda regeringsärenden och olika typer av regeringsärenden, hanteringen av EU-frågor och riksdagens kontrollmakt. De behandlas och diskuteras närmare i utskottets betänkande.

KU har bland annat gått igenom övergångsregeringens samtliga 19 regeringssammanträden och de cirka 1400 regeringsärenden som beslutades vid sammanträdena. En övergripande slutsats är att övergångsregeringen var restriktiv när det gäller att besluta om regeringsärenden och att mängden ärenden i stort var stabil över tid. En övergångsregerings behörighet bör vara begränsad och endast avse löpande ärenden och ärenden som inte kan skjutas upp utan betydande olägenheter. Regeringsbildningsprocessen under hösten 2018 medförde att fler ärenden efter hand betraktades som brådskande eller angelägna.

När det gäller övergångsregeringens förhållande till riksdagens kontrollmakt konstaterar KU att övergångsregeringen inte besvarade några interpellationer och frågor i riksdagen. Även om utgångspunkten fortfarande bör vara att en övergångsregering i regel inte ska besvara interpellationer och frågor kan enligt utskottet vissa justeringar behöva göras. Om en övergångsregering sitter under en lång period ökar regeringens handlingsutrymme. Ett sådant utökat handlingsutrymme bör kunna underställas riksdagens kontrollmakt.

I en annan granskning har KU gått igenom propositioner med förslag till extra ändringsbudgetar som regeringen har lagt fram sedan hösten 2014. Vid den tidpunkten infördes krav i riksdagsordningen på särskilda skäl för att lämna extra ändringsbudgetar. KU framhåller att det ligger på aktuellt utskott och i slutänden riksdagen att i varje enskilt ärende ta ställning till om det finns särskilda skäl för en extra ändringsbudget. Regeringen bör göra en noggrann bedömning av omständigheterna innan den lägger fram förslag till extra ändringsbudget.

Regeringens styrning av myndigheter med styrelser har också granskats. I en styrelsemyndighet är det styrelsen som utgör myndighetens högsta ledning. Styrelsen är ansvarig för myndighetens verksamhet inför regeringen. Det är därför viktigt att den politiska ledningen hos regeringens departement har en regelbunden och nära kontakt med myndighetsstyrelserna. KU:s genomgång visar bland annat att det endast vid några tillfällen har förekommit att den politiska ledningen träffat hela styrelsen vid en myndighet. Med tanke på styrelsens ansvar ser utskottet att det finns skäl för att detta sker med större regelbundenhet.

KU har granskat regeringens kontroll av myndighetsföreskrifter. Granskningen uppmärksammar i vilken utsträckning myndigheterna lämnar förteckningar över gällande författningar till regeringen. Granskningen tar också upp i vilken omfattning regeringen beslutar att medge att myndigheter beslutar om föreskrifter som leder till kostnadsökningar för staten, kommuner och landsting. Granskningen visar att inte alla departement har en rutin för att kontrollera myndigheternas skyldighet att lämna förteckningar. Det saknas även i viss utsträckning rutiner för att se till att myndigheter som har föreskriftsrätt vid behov görs medvetna om denna skyldighet. Utskottet utgår från att de åtgärder som bedöms vara nödvändiga vidtas. Utskottet noterar vidare att under fem år har regeringen endast fattat ett beslut om medgivande till myndighetsbeslut om föreskrifter som leder till kostnadsökningar för staten, kommuner och landsting. Att sådana regeringsbeslut inte har fattats i större utsträckning väcker frågan om bestämmelserna tillämpas på det sätt som det var tänkt.

Slutligen har KU granskat regeringens kontroll av EU-kommissionens befogenhet att anta delegerade akter. Delegerade akter kompletterar eller ändrar mindre viktiga delar av EU-lagstiftningen. Granskningen visar att delegerade akter som inkommer till Regeringskansliet i regel gemensambereds mellan olika departement. I nära vart femte fall har dock gemensamberedning inte ägt rum, och utskottet betonar vikten av att det sker.

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Justering

2019-12-17

Datum

2019-10-01

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för 2020 inom utgiftsområdet Rikets styrelse, ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,1 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-29

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Marknadsföringslagen och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden ändras. Ändringarna innebär bland annat att de förbud och ålägganden som Konsumentombudsmannen (KO) får besluta om enligt dessa lagar inte längre ska vara beroende av näringsidkarens godkännande och att KO får möjlighet att bestämma att sådana beslut ska gälla omedelbart. Tanken är att KO ska ha möjlighet att använda effektiva och avskräckande sanktioner, vilket är en förutsättning för ett starkt konsumentskydd.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 oktober 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till ett motionsförslag om att den övre beloppsgränsen för marknadsstörningsavgiften bör tas bort.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2016-06-09

Datum

2016-06-10

Bordläggning

2016-06-15

Debatt

2016-06-16

Beslut

2016-06-16

Fler människor med mycket hög skuldsättning ska få möjlighet att skuldsanera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny skuldsaneringslag och en ny skuldsaneringslag för företagare.

Den nya skuldsaneringslagen handlar om att det ska bli enklare att ansöka om skuldsanering, kravet på överskuldsättning ska nyanseras och den skuldsattes betalningar ska underlättas. Bland annat handlar det om att en ansökan ska kunna göras elektroniskt och den skuldsatte till exempel bara ska behöva uppge de fordringsägare hon eller han känner till. Det handlar här om svårt skuldsatta personer som har små möjligheter att någonsin bli kvitt sina skulder.

Den nya lagen om skuldsanering för företagare gör att företagare får en bättre möjlighet att skuldsanera. Detta rör svårt skuldsatta företagare som drivit sin näringsverksamhet på ett försvarligt och lojalt sätt. Anledningen är att man vill ge fler företagare en andra chans och förbättra förutsättningarna att driva företag i Sverige.

De nya lagarna börjar gälla den 1 november 2016.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 87 minuter

Justering

2016-05-12

Datum

2016-05-13

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om fastighetsrätt. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om störningsservitut, arrende, andelstal i vägsamfälligheter, expropriationsersättning och förköpsrätt av mark.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2016-03-17

Datum

2016-03-31

Bordläggning

2016-04-06

Debatt

2016-04-07

Beslut

2016-04-07

Reglerna för att få tillstånd till vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar bör förenklas. Regelverket för nya tillståndsprövningar ska vara flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter. Det behövs även mer fokus på miljönytta.

Det anser riksdagen som gör ett tillkännagivande till regeringen. Det betyder att riksdagen ger regeringen i uppdrag att ta fram ett förslag om det här.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt som de aktuella motionerna. Förslagen handlade till exempel om skydd av brukningsvärd jordbruksmark, skydd av vattenområden och stranderosion.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

13, 70 minuter

Justering

2016-03-17

Datum

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-06

Debatt

2016-04-07

Beslut

2016-04-07

Datum

2016-02-11

Lagen om ekonomiska föreningar ska moderniseras för att göra det enklare att driva kooperativa företag. Lagen ska anpassas till dagens förutsättningar vad gäller verksamhet, organisation och kapital. Den ska också ändras så att den bättre stämmer överens med reglerna i aktiebolagslagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 juli 2016. Riksdagen gjorde även ett tillkännagivande där regeringen ska återkomma med ett lagförslag som rör arbetskooperativa föreningar. Till skillnad från regeringen anser riksdagen att en medlemsinsats ska kunna betalas tillbaka med ett högre belopp än andelens nominella värde.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 39 minuter

Justering

2016-01-19

Datum

2015-09-18

Bordläggning

2016-01-26

Debatt

2016-01-27

Beslut

2016-01-27