Sök

Riksrevisionen har i en rapport granskat statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin. Regeringen har bemött rapportens slutsatser i en skrivelse som lämnats till riksdagen.

I sin granskning konstaterar Riksrevisionen att krisstöden i stora drag fördelats på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Samtidigt visar granskningen att fokus på att snabbt nå ut med stöden ledde till en viss minskad träffsäkerhet.

I skrivelsen till riksdagen välkomnar regeringen rapporten och instämmer i huvudsak i slutsatserna.

Riksdagen delar bedömningen att behovet av stöd till kultur- och idrottssektorn var stort och brådskande under pandemin, och att det därför var viktigt att snabbt ta fram stödåtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

22, 59 minuter

Justering

2022-11-10

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Den statliga lönegarantin skyddas inte mot missbruk på ett effektivt sätt. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport. Den statliga lönegarantin har som syfte att ge löneersättning till anställda som av någon anledning inte får lön av sin arbetsgivare. Det kan vara på grund av att arbetsgivaren exempelvis har gått i konkurs.

Riksrevisionens rapport visar att det förekommer missbruk av den statliga lönegarantin och att det finns ett behov av att se över regelverket. I en så kallad skrivelse konstaterar regeringen att de delar Riksrevisionens uppfattning.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-11-10

Bordläggning

2022-11-16

Debatt

2022-11-17

Beslut

2022-11-17

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Riksdagen välkomnar uppföljningen och anser att den utgör ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Riksdagen betonar också vikten av att förbättra och stärka det våldsförebyggande arbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-11-10

Bordläggning

2022-11-16

Debatt

2022-11-17

Beslut

2022-11-17

Lagändringar ska förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2022 och handlar bland annat om vilka uppgifter som ska omfattas av tystnadsplikt och sekretess, och vid vilka tillfällen sekretessen kan brytas.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 79 minuter

Justering

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Regeringen har föreslagit att föräldrapenningdagar på grundnivå ska vara reserverade på samma sätt som föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå, där 90 dagar är vikta för vardera föräldern. Riksdagen sa ja till förslaget.

I dag är 90 dagar med föräldrapenning inte möjliga att avstå till den andra föräldern om det är fråga om dagar på sjukpenningnivå, vilket är den högsta ersättningsnivån av föräldrapenning. Med regeringens förslag skulle samma regler gälla för föräldrapenning på grundnivå, som betalas ut till föräldrar som haft låga eller inga inkomster.

Regeringens förslag innebär också vissa rättigheter och stärkta skyddsbestämmelser för den som har barn under åtta år eller som vårdar en närstående och som av omsorgsskäl begär flexibla arbetsformer, till exempel arbete på distans eller flexibel arbetstid. Arbetsgivaren ska bland annat besvara arbetstagarens begäran om flexibla arbetsformer inom skälig tid, och arbetstagaren ska ha rätt att återgå till det ursprungliga arbetsmönstret när tiden för en förändring av arbetsmönstret löper ut.

Förslagen är en anpassning för att Sverige ska leva upp till EU:s balansdirektiv, som ska göra det lättare att förena arbete och privatliv.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2022, med undantag för en följdändring i lagen om ledighet för närståendevård som börjar gälla den 1 oktober 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Justering

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Regeringen har lämnat förslag om ändringar i arbetsrätten samt om nya former av stöd för arbetstagares omställning på arbetsmarknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringens förslag som gäller arbetsrätten innebär att lagen om anställningsskydd, LAS, ändras på flera punkter. Som exempel ska en uppsägning från arbetsgivarens sida grunda sig på sakliga skäl. Sakliga skäl ska kunna vara arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. Andra förändringar är att alla arbetsgivare får undanta tre arbetstagare från turordningen vid arbetsbrist och att en anställning inte ska bestå vid tvist om giltigheten av en uppsägning. För att ge arbetstagare ett bättre skydd vid omreglering till lägre sysselsättningsgrad införs turordning och omställningstid. Anställningsavtal ska som huvudregel gälla på heltid och en ny anställningsform, särskild visstidsanställning, införs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt statligt studiestöd, omställningsstudiestöd. Stödet ska göra det möjligt för fler vuxna yrkesverksamma att förbättra sin kompetens genom studier och på så sätt stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd införs också. Syftet med det stödet är att stärka enskilda personers ställning på arbetsmarknaden.

Regeringens förslag har sin grund i en överenskommelse mellan regeringen och Centerpartiet.

De flesta lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2022 och tillämpas första gången den 1 oktober 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 124 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-08

Efter förslag från kulturutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller proposition 2021/22:242 En förstärkt spelreglering. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till kulturutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för behandling av personuppgifter i idrottens arbete mot dopning. Förslagen innebär att det införs en ny lag som reglerar behandlingen av personuppgifter i det arbete som utförs på grund av världsantidopningskoden. Syftet är att göra det möjligt att behandla vissa uppgifter på ett ändamålsenligt sätt, och att skydda enskilda idrottsutövare gentemot kränkningar av personlig integritet.

Den nya lagen ska börja gälla från 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-14

Riksrevisionen har granskat om bosättningslagens reform av anvisningssystemet för vissa nyanländas bosättning har levt upp till riksdagens avsikter. Regeringen tar i sin tur upp granskningen i en skrivelse, som lämnats till riksdagen.

Riksrevisionens granskning visar att syftet med reformen har levt upp till riksdagens avsikter, som var att nå ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Riksrevisionen ger en rekommendation till regeringen och en rekommendation till Migrationsverket.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som väckts med anledning av skrivelsen. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår med vissa av de frågor som skrivelsen tar upp.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 54 minuter

Justering

2022-05-03

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

För att anpassa svenska regler till EU:s arbetsvillkorsdirektiv, alltså bindande EU-regler om arbetsvillkor, har regeringen föreslagit flera lagändringar.

Riksdagen sa ja till ändringarna, som bland annat innebär utökade skyldigheter för arbetsgivare att ge mer och snabbare information till nyanställda.

Förslagen innebär också att en arbetstagare som huvudregel ska få ha en annan anställning och att en arbetsgivare ska lämna ett skriftligt svar om en arbetstagare begär en annan anställningsform.

Lagändringarna börjar gälla den 29 juni 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 17 minuter

Justering

2022-05-03

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om en självständig och stark idrott, idrott för alla, idrottsanläggningar, parasport, friluftslivsmål och forskning om friluftsliv.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

17

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

14, 82 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-11

Debatt

2022-05-12

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner om kultur och fritid för barn och unga från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om barns och ungdomars rätt till kultur, kulturskolan, Skapande skola, trygg internetmiljö för barn och unga och hedersförtryck av unga.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-27

Debatt

2022-04-28

Beslut

2022-05-04

Riksdagen har behandlat cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör kulturarvsfrågor. I samband med detta riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör utreda de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att ta fram ett sammanhållet regelverk för att identifiera, återställa och återbörda samiska föremål och kvarlevor.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna med hänvisning till att vissa insatser redan har genomförts och att arbete pågår med en del av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om förutsättningar för museisektorns verksamhet, skydd för utländska kulturföremål, immateriellt kulturarv samt kulturmiljövärden i samhällsbyggnadsprocesser.

Behandlade dokument

81

Förslagspunkter

12

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-27

Debatt

2022-04-28

Beslut

2022-05-04

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta främst med hänvisning till att pågående arbete inte bör föregripas.

Motionerna handlar bland annat om övergripande kulturpolitik, kultursektorns myndighetsstruktur, den konstnärliga friheten, kultursamverkansmodellen, återstart av kultur och återlämnande av konst.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-21

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om folkbildning och spelfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om vikten av folkbildning, demokrativillkor, auktoriserade tolkar, marknadsföring av spel, det frivilliga självavstängningsregistret Spelpaus, olicensierat spel, matchfixning, lootlådor och e-sport.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

17

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

20, 96 minuter

Justering

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-21

Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår med vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om systematiskt arbetsmiljöarbete, åtgärder mot arbetslivskriminalitet, skyddsombudens verksamhet och arbetstidslagen.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

12

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

20, 75 minuter

Justering

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om integration. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om bosättningslagen, etableringsprogrammet och etableringsinsatserna samt om integrationskapacitet och utsatta områden.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

11

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

19, 73 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Motionerna handlar bland annat om målen för jämställdhetspolitiken, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och om diskriminering i arbetslivet. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete på området redan pågår eller att åtgärder redan har gjorts.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

16

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

12, 83 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 som rör frågor om radio och tv i allmänhetens tjänst. Motionerna handlar bland annat om reformering av radio och tv i allmänhetens tjänst, beslut vid förhandsprövning och distributionsformer.

Anledningen till att riksdagen sa nej är främst att insatser har genomförts eller att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

5

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

20, 83 minuter

Justering

2022-03-03

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Riksdagen sa nej till 70 förslag i motioner om konstarterna och kulturskaparnas villkor från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om kulturskaparnas villkor, kulturdonationer, svensk film, musik, litteraturstöd, bibliotek, samiska språk och samisk kultur.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

11

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

10, 77 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02