Radio och tv i allmänhetens tjänst

Fru talman! Aldrig någonsin under överskådlig tid har väl vikten och värdet av fria medier och saklig information utan politisk styrning känts så extremt värdefullt. Det vi nu ser i Ryssland och även har oroat oss för tidigare är den diametrala motsatsen till fria medier och yttrandefrihet. Det är så fruktansvärt och så sorgligt.

Medier är en fundamental del av vårt samhälle. Det är genom dem vi får vår världsbild och formar våra uppfattningar. I demokratier skapar medierna gemensamma, offentliga rum där demokratin utspelas, information sprids och medborgarna kan ta ställning. Där granskas maktutövningen, och inflytande, ansvarstagande och samlad klokskap säkras.

I Ryssland och i diktaturerna är medierna i stället redskap för att hålla medborgarna i schack genom indoktrinering men också genom att ovisshet och okunskap upprätthålls och fakta undanhålls. I allt högre grad har mediernas möjligheter uppmärksammats av mörka krafter som ett effektivt sätt att bedriva desinformationskrig i syfte att så split och splittring och därmed underminera hela vårt samhälle.

Fru talman! När medieverkligheten förändras måste även mediepolitiken prövas. Politiken kan inte bara nöja sig med att önska att världen såg ut som den gjorde förut, som om ingenting har hänt när så mycket har förändrats. Därför vill vi moderater se en ny mediepolitik för 2020-talet med mångfald och öppenhet som ledstjärna.

Radio och tv i allmän-hetens tjänst

En del av de förslag som vi ser här i dag, fru talman - även en del av förslagen från oss moderater - känns varken aktuella eller relevanta längre. Vi lever i en värld som har förändrats. Men ett förslag som i allra högsta grad känns aktuellt, fru talman, är Moderaternas förslag om en ny public service-utredning med uppdrag att utreda en ny tillstånds- och budgetprocess inför den nya sändningsperioden 2026-2033.

Fru talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till Moderaternas reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! I Putinregimens public service riskerar man numera fängelsestraff om man nämner ordet "krig" när man rapporterar om just kriget i Ukraina. Det gör redaktören Marina Ovsiannikova, eftersom hon höll upp en skylt bakom nyhetsuppläsaren med budskapet "Nej till krig. Tro inte på propagandan. Här ljuger man för er."

I Putinregimens Ryssland har man lyckats med att föra ut så kallade "nyheter" via sin statstelevision. Vi ser nu hur skadligt det är när man inte får och inte ens kan berätta om verkligheten. När SVT och SR rapporterar om krigets Ukraina får invånarna i Ryssland en helt annan bild än vad vi får. Det här visar på risken som finns om vi inte säkerställer att det finns en armlängds avstånd mellan oss och mediebolagen.

Det är därför vi behöver säkerställa oberoendet, det är därför vi behöver säkerställa saklighet och det är också därför vi behöver public service. Utan den får vi inte ta del av händelser och nyheter som dels berör oss, dels kan engagera oss. Utan nyheterna om invasionen i Ukraina hade vi inte alla samlat ihop kläder och medicin och dessutom skänkt vapen till ett land som ligger oss nära. Utan den bredd av nyheter och rapporter som public service dagligen ger oss hade vi inte förstått allvaret om vårt och landets säkerhetspolitiska läge.

Fru talman! Om fyra år ska de nya sändningstillstånden som ska gälla fram till 2033 träda i kraft. Jag kommer i dag att ägna större delen av mitt anförande åt vår reservation 2 - Inför tillståndsperioden 2026-2033 - som jag vill yrka bifall till.

Det är många år som public service har att förhålla sig till utifrån satta ramar. Inför nuvarande sändningstillstånd ändrades bland annat tillsättningen av ledamöter till Förvaltningsstiftelsen så att inga tjänstgörande riksdagsledamöter får väljas. Det var en bra och rimlig ändring för att förlänga avståndet mellan politiken och public service, även om den förmodligen hade ett större symboliskt än praktiskt värde.

Inför kommande tillståndsperiod är det av stor vikt för oss att man börjar titta på kommande sändningstillstånd i god tid. Vi ser att det är fyra år kvar på det nuvarande sändningstillståndet, samtidigt som tiden springer i väg. Det kan gå fort på slutet. Med tanke på de reformförslag vi har om public service vore det önskvärt att få information om när på ett ungefär man kommer sätta igång arbetet med kommande sändningstillstånd. Återigen: Det är fyra år kvar på nuvarande tillstånd, men tiden går fort.

Fru talman! I dag är public service uppdelad i tre bolag: Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Sverigedemokraterna vill slå ihop public service-bolagen till ett enda gemensamt bolag, från dagens tre. På det viset kan man effektivisera bland annat kostnaderna och arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

Vi vill se en smalare och vassare public service. Vi menar att detta är en nödvändighet för att möta en modern mediemarknad i framtiden. Kort och gott behöver vi ett system som är resurseffektivt och som folk känner hög tilltro till.

Vi vill även se ett organ för granskningsnämnden och saklighetsprövningar. Tankesmedjan Timbro släppte förra året en rapport om granskningsnämnden och de saklighetsprövningar som görs, där vi kunde utläsa tendenser av fällningar samt inslag som inte fälldes. För tittarnas och för trovärdighetens skull måste det tydliggöras när ett sakfel uppstår. Det är av den anledningen vi vill att rättelser tydliggörs ännu mer.

Vi vill även se större nordiskt samarbete, för att vi ska lära av varandra men kanske främst för att vi berättar dagsaktuella händelser med olika infallsvinklar.

I Danmark har man en helt annan debatt om invandringen än i Sverige. Man har mer transparens som vi har mycket att lära av.

Detta och mycket annat ska inrymmas i den public service-utredning som vi vill tillsätta, och det har vi tidigare berett i utskottet.

Fru talman! Public service har under året varit med och folkbildat oss. Numera vet vi vad en statsepidemiolog är för något. Vi har lärt oss hur virus smittar och varför virus muterar. Vi har sett bilder från krig i vårt närområde. Vid dystra och tråkiga händelser finns public service där för att informera och upplysa oss om det senaste.

I dag går det snabbt med flera notiser och dagliga presskonferenser. Detta är grundpelaren i public service - att informera och upplysa.

I den tid som vi i dag lever i med snabba flöden och ständiga nyhetsuppdateringar blir det allt viktigare att korrekt information når ut till oss. Det blir också allt viktigare att folk känner tillit till och förtroende för medierna, framför allt till public service. Och det är i detta som vår oro grundar sig. Vi är oroliga över att tilliten till framför allt public service sjunker eftersom många i dag inte tycker att public service är tillräckligt opartisk, inte tillräckligt saklig och inte tillräckligt transparent i sitt oberoende arbete och i sin journalistik. Våra reformer grundar sig i den oro som många känner och som många diskuterar med oss.

Mina väljare och de som sympatiserar med SD har i dag lägre förtroende för public service än de som sympatiserar med övriga partier. Med tanke på att mitt parti växer i opinionen och många gånger är största eller näst största parti i mätningarna borde fler vara oroliga över den växande misstron mot public service.

Fru talman! Sverigedemokraterna tror på en reformerad och något mindre public service men samtidigt att man ska få ut mer av det som faktiskt är public service.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 8 under punkt 3 i betänkandet, men jag står naturligtvis bakom även Centerpartiets andra reservation.

Mångfalden och konkurrensen på mediemarknaden har väl aldrig varit större än i dag. I mina öron är det positivt. Konkurrens är det bästa sättet att upprätthålla kvalitet och relevans, och det ger valmöjligheter för konsumenten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

Public service ska verka i allmänhetens tjänst i fredstid, och än viktigare är det i tider av kris. Den ska vara oberoende och fri. Grundläggande är att vi har medier som kan granska makten lokalt, regionalt och nationellt.

Därför är det positivt att SVT nu har som mål, och är på god väg att uppnå, att finnas på 50 orter i vårt land år 2023 och att alla kommuner ska synas i SVT minst tre gånger per år. Det ökar antalet tillfällen till en lokal debatt. Public service ska också vara tillgänglig för alla.

Det är av stor vikt att vi säkerställer public services relevans hos allmänheten. För Centerpartiet innebär det att vi vill se ett brett innehållsuppdrag med en begränsad detaljreglering.

Fru talman! Om man pratar om radio och tv i allmänhetens tjänst kan man inte låta bli att prata om journalisters säkerhet. Vi tar just nu dagligen emot nyheter från journalister som med livet som insats ska rapportera från det brutala kriget i Ukraina.

Men det var inte riktigt det som jag skulle börja med. Detta handlar också om det som händer väldigt lokalt. Journalister måste få arbeta fritt och tryggt för att kunna uträtta sitt jobb. Då får det inte vara på det sättet att de utsätts för hot och hat, vare sig personligt eller mot redaktionen. Men vi vet att det förekommer. Och om journalisterna tystnar är vi på en farlig väg. Medierna är en viktig del i en liberal demokrati som kan granska makten, informera medborgarna samt lyfta fram och belysa samhällsproblem.

Ett annat viktigt ben är källkritik. Vi talar ofta i denna talarstol om skolans viktiga uppgift. Och här har skolan verkligen en viktig uppgift att lära unga och nästan vuxna elever hur de ska ta del av en nyhet. I vilken kontext kommer den? Det handlar inte bara om vad som är sant eller falskt, rätt eller fel. Det handlar också om huruvida det finns en budbärare bakom, när nyheten kommer och hur man ska reflektera över det som man möter.

Även om man får lära sig detta i skolan - jag blir glad varje gång jag får höra om olika arbeten där elever reflekterar över just medier - måste man fylla på detta under resten av livet. Och här har UR ett väldigt viktigt uppdrag. För även om grunden läggs i skolan måste man fortsätta reflektera över detta som vuxen.

Fru talman! Public service spelar en stor roll för speglingen av hela landet, och den behöver finnas där sida vid sida med de privata aktörerna för att få en mångfald av perspektiv. Ett fortsatt brett uppdrag för public service är centralt för att utbudet ska fortsätta att vara relevant för många i Sverige. Det medför även att exempelvis personer med funktionsnedsättning också måste kunna ha ett brett utbud eftersom det är på public service vi kan ställa sådana krav.

Tidigare talare har varit inne på att det första som händer när auktoritära ledare tar makten är att public service i många fall blir det första offret. Därför måste oberoendet skyddas. Oberoendet är centralt för att uppfylla det demokratiska syftet. En del i detta är att se över det faktum att det är regeringen som i dag är den instans som har att fatta beslut när det gäller förhandsprövningen. Att public service är oberoende vad gäller politisk påverkan är viktigt, och därför bör man fastslå det när det gäller förhandsprövningen. Enligt vår mening ska detta se annorlunda ut, att regeringen inte är inblandad i beslut kring just förhandsprövningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

Fru talman! Svenska företag, och inte minst mediehus, går till följd av covid-19 i flera fall på knäna. Detta kan öppna upp för att oönskade utländska statsaktörer köper upp fria och oberoende medier i Sverige. För att inte öppna dessa dörrar på vid gavel vore det betydelsefullt att försöka höja trösklarna på ett lämpligt sätt, men med respekt för våra grundlagar.

Hur nationella säkerhetsintressen kan säkerställas vid tillståndsprövning för tv, text-tv och ljudradio har behandlats i en särskild utredning. Frågan om hur det säkerställs för att hävda fria och oberoende medier måste också hanteras. Vi förutsätter att regeringen säkrar det. Men regeringen behöver återkomma till riksdagen för att informera om hur man gör detta.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag upprepa att fria och oberoende medier i allmänhetens tjänst - framför allt naturligtvis radio och tv, som vi diskuterar här i dag - är en förutsättning för en demokrati. Till skillnad från Angelika Bengtssons väljare, som har lågt förtroende för public service, har mina och Centerpartiets väljare väldigt högt förtroende för public service. Men vi måste också vara med och granska så att det går rätt till på alla sätt. Ett brett innehållsuppdrag och en begränsad detaljreglering är av stor vikt.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till Kristdemokraternas reservationer nummer 4 och 10.

Jag hade ett intressant samtal på resan hit i dag. Det var en forskare som berättade att han och några av hans kollegor hade diskuterat situationen i Ukraina, där Rysslands övergrepp vittnar om totalitära makters övergrepp på folk och där man stryper nyhetsförmedlingen så att den passar in i den situation man har skapat. Slutsatsen i samtalet var väldigt intressant, tycker jag, för den blev att det kanske inte är så dumt att man i riksdagen håller på och käbblar, som han uttryckte det, lite grann - eller ibland ganska mycket. Att man ibland käbblar lite grann betyder att man har ett fritt tänk och får ge uttryck för det man tänker och tror på.

Jag blev glad när jag hörde detta. Demokratin har sina brister, men den frustration vi kan känna när saker och ting tar tid behöver inte vara av ondo. Eller som Cornelis skrev om demokratin i en av sina visor - jag är ju ett Cornelisfan: För var dag blir den bättre, men bra lär den aldrig bli. Vi jobbar på det hela tiden.

Vi debatterar nu radio och tv i allmänhetens tjänst. Ibland kan det kanske också ses som käbbel. Men för demokratins skull önskar jag inget annat än att få uttrycka och ifrågasätta det jag vill.

Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion har detta uppdrag i allmänhetens tjänst. Det har de fått av oss folkvalda, i första hand fram till 2025. Det är inte makten som ska granska medierna, utan det är medierna som ska granska makten. Det är vad demokrati handlar om i det här sammanhanget. Därför är frågan om armlängds avstånd viktig. Politiker ska hålla sig borta från tv-tablån - det är i alla fall min absoluta uppfattning.

Fru talman! Nästa sändningstillstånd för de tre public service-bolagen påbörjas 2026. Det sändningstillståndet varar i åtta år. Det är ganska lång tid. Eftersom det handlar om skattepengar är det vårt ansvar att se över hur dessa pengar används. Varje person som är i arbete och har fyllt 18 bidrar ju.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

Vi tycker att public service-avgiften behöver balanseras årligen så att det inte byggs upp ett alltför stort överskott på det så kallade public service-kontot. Om vi tänker oss att fler i vårt land kommer i arbete ökar ju intäkterna. I ett sådant läge är det viktigt att kontot balanseras, och resultatet av det borde bli att public service-avgiften sänks.

Vi kristdemokrater kommer i alla fall att aktivt delta i att se över inriktningen för nästa sändningstillstånd. Det är både ansvarsfullt, viktigt och demokratiskt. Vi vill se en parlamentarisk kommitté som är med och tar ställning i de frågor som kommit upp inför nästa sändningstillstånd och som ser vilka tillägg som kan komma i fråga.

Vi minns hur det var inför 2020-2025, alltså det sändningstillstånd som nu pågår, då flera tillägg till själva uppdraget kom till. Till exempel skulle svagt bevakade områden stärkas. De nationella minoritetsspråken skulle stärkas. Beredskapsuppdraget skulle moderniseras. Omfattningen av bland annat syn- och teckenspråkstolkning hos SVT och UR skulle öka. Det handlade också om distribution på andra plattformar.

För att stärka public services legitimitet över tid menar vi att uppdraget behöver smalnas av jämfört med i dag och ges ett huvudsakligt fokus på samhällsinformation, oberoende och saklig nyhetsförmedling nationellt och regionalt och därutöver, som vi kallar det, ett högkvalitativt kulturutbud.

Public service har en väldigt viktig roll att spela vad gäller att tillhandahålla en allsidig och opartisk nyhetsverksamhet som inte minst tillgodoser de särskilda behov som finns hos vissa målgrupper som barn och unga, personer med funktionsnedsättning och även minoritetsgrupper. Public service fyller också en väldigt viktig funktion som förmedlare av samhällsinformation. Det gäller i vardagen men ännu mer i svåra tider som i kris eller i krig.

Någonting som vi har sett över tid och som jag tror att de flesta av oss är oroliga för är att den mediala närvaron utanför storstäderna fortsätter att ha det tufft. Den minskar. För att möta den utvecklingen har vi kristdemokrater sagt att vi ser ett värde i att public service stärker sin regionala nyhetsbevakning, vilket också till viss del sker som ett resultat av de senaste tilläggen till uppdraget.

När vi säger att vi vill smalna av public service är det för att beskriva det uppdrag som vi anser bör vara i fokus för public service. I uppdraget står det bland annat att programutbudet i hög grad ska präglas av folkbildning. Nöjesproduktioner kan kommersiella aktörer sköta minst lika bra. Det är min bestämda övertygelse att en avsmalning av uppdraget också kommer att stärka public services legitimitet över tid. Det gör det förhoppningsvis också möjligt att sänka public service-avgiften.

Fru talman! Det fanns en bred samsyn i riksdagen om innevarande sändningstillstånds huvuduppdrag, alltså att erbjuda ett mångsidigt programutbud som omfattar såväl det breda utbudet som mer särpräglade programtyper tillsammans med verksamhetens viktiga roll för grävande journalistik och att granska samhällets makthavare. Det är nämligen inte makten som ska granska medierna, utan det är medierna som ska granska makten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

Men låt oss inte sluta att fritt diskutera och möta och mäta våra olika åsikter! Det är en del av demokratin, och vi kristdemokrater vill vara en aktiv del i den processen. Om någon skulle få för sig att kalla detta för käbbel må det vara hänt. Käbbel har för mig fått en helt ny innebörd efter den resa jag gjorde hit i dag. Käbbel behöver inte vara av ondo, mina vänner, och är inte oviktigt i en demokrati. Den som är rädd för att man lyfter olika åsikter bör kanske fundera på hur alternativet ser ut.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att framföra ett tack till svenska journalister och redaktioner. Min bild är att man har hanterat en mycket svår situation med krig, desinformation och gråzonssituationer på ett mycket klokt och bra sätt. Jag ser det i kommersiella medier, och jag ser det i public service.

Just denna debatt rör public service, så vi kan väl konstatera att Sveriges Television och Sveriges Radio ändrar om i sina tablåer för att möta den ökade efterfrågan på kunskap, information, fakta och nyheter som finns hos den svenska befolkningen. Vi kan också konstatera att Utbildningsradion tar ett stort ansvar för barns och ungdomars funderingar. De hjälper även till att påminna oss om hur viktigt det är att ifrågasätta och fundera på nyheters källor och saklighet.

Jag sänder också en tanke till dem som med livet som insats försöker ge oss en bild inifrån kriget i Ukraina och till dem som riskerar sin egen frihet för att berätta fritt för oss vad som egentligen pågår i Ryssland. Tyvärr ser vi att krig kräver offer också bland journalister.

Fru talman! Det blir i detta läge också tydligt hur avgörande medier, kultur och berättelser är för hur vi upplever vår samtid och förstår vårt liv. Den som lever i Ryssland och bara tar del av ryska medier har, som många har varit inne på, en helt annan bild av vad som händer än vad vi har som tar del av andra, fria medier. Det är en påminnelse om vikten av mediefrihet och mediers oberoende. Det är en påminnelse om vikten av att vi demokrater i Sveriges riksdag står upp för att medier, såväl public service som kommersiella medier, ska ha goda villkor.

Det kan vara jobbigt - det ska man väl erkänna som politiker - att granskas av envisa journalister och kompetenta redaktioner, men alternativet är mycket, mycket värre.

I länder där auktoritära regeringar tagit makten har man nästan alltid börjat med att försöka få kontroll över medierna. I krig är medier och inte minst tv-torn ofta tidiga mål, och det är ingen slump. Det är en påminnelse om mediers makt och om vikten av fria medier med goda villkor.

Public service-medierna är med sitt uppdrag från det offentliga extra sårbara i krig, kris och försök att avdemokratisera ett land. Det är därför av största vikt att det skapas tydliga och skarpa, starka garantier för att public service-mediernas oberoende från politiken inte urholkas. Tvärtom bör oberoendet stärkas på olika sätt.

Fru talman! Jag ska erkänna att jag blir lite orolig av Angelika Bengtssons retorik: Tilliten verkar minska, många känner att det inte är sakligt och misstron växer. Det är mycket om vad människor känner, tror och tänker och väldigt lite fakta. Jag tror att det är viktigt att ha saklighet i den här debatten. Det finns ett stort förtroende för public service. Det kan öka och det kan minska, men det är viktigt att man har saklighet i sin argumentation, för om man vill att medierna ska vara sakliga är det en bra början att själv vara saklig i sin kritik av medier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

Fru talman! Tanken bakom public service-medierna är att de ska präglas av oberoende, opartiskhet och saklighet, och Liberalerna anser att public service-medierna ska ha ett fortsatt brett uppdrag och sträva efter kvalitet och relevans i alla genrer de engagerar sig i. Verksamheten ska bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som andra ekonomiska, politiska och övriga intressen i samhället.

Bör man grundlagsskydda det här oberoendet? Ja, vi har ju funderat på detta i en kommitté i det här huset. För min del skulle det vara väldigt välkommet, och Liberalerna ser gärna att det skulle ske. Men det är viktigt att det i så fall sker med bred förankring i riksdagen, och det verkar inte vara möjligt, i alla fall inte just nu, att nå en sådan bred överenskommelse kring att grundlagsfästa oberoendet.

Men det finns andra saker man kan göra för att stärka oberoendet och minska det politiska inflytandet. De tre public service-företagen ägs av en förvaltningsstiftelse som i dagligt tal kallas förvaltningsstiftelsen eller ägarstiftelsen och som utses av regeringen. Den fungerar som en mellanhand eller en buffert till public service-bolagen för att minska möjligheten för politiken att påverka bolagen.

Genom stegvisa förändringar har vi nu flyttat bort den politiska möjligheten att påverka ägarstiftelsen. Man har inte, som någon påpekade tidigare, aktiva riksdagsledamöter i ägarstiftelsen eller i bolagen. Det är viktigt. Jag tror att man kan ta ytterligare steg. De som är anställda till exempel i riksdagen, jobbar i EU-parlamentet eller är statssekreterare i Regeringskansliet bör inte heller sitta i de här bolagens styrelse eller i förvaltningsstiftelsens styrelse.

Man bör fundera på om det inte är dags att också införa en karenstid som gäller när någon går från till exempel regeringen till ett public service-bolag. Det är viktigt att fortsätta att öka avståndet mellan aktiva politiker och public service-bolagen.

Man kan också införa reformer för granskningsnämnden för radio och tv för att skapa ett ökat oberoende där. Formerna för granskningsnämndens arbete regleras i huvudsak i förordning. Det gör att en minoritetsregering med ett ganska litet stöd, till exempel den som vi har nu, ganska enkelt kan förändra förutsättningarna för granskningen över en natt. Det är rimligt att den viktigaste regleringen av granskningsnämnden flyttas från förordning till lagstiftning för att förhindra möjligheten för en regering att snabbt och radikalt ändra förutsättningarna för en så viktig verksamhet. Även detta måste åtgärdas, fru talman.

Det är ur detta perspektiv också önskvärt att hitta en annan ordning för beslut i förhandsprövningsärenden och att regeringen inte är sista instans i detta, vilket lyfts av några partier i det här betänkandet.

Jag ser som sagt gärna ett grundlagsskydd, men jag ser också att man skulle kunna göra mycket annat som kanske är ännu mer verkningsfullt för att stärka opartiskheten, friheten och oberoendet av politiken på ett snabbare sätt.

Fru talman! Liberalerna har i det här betänkandet inga reservationer. Det beror på att våra motioner på det här området delvis hanteras i andra betänkanden. Jag avstår därför från att göra något yrkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

(Applåder)

Fru talman! Christer Nylander förstår inte hur jag tänker och menar att jag inte har uppvisat fakta. Jag pratar med väljare, för väljare hör av sig till mig. När man pratar med mig om medier är det första man säger, eller egentligen det enda man säger: Lägg ned public service - det är bara strunt, och de gör inget bra! Och då måste jag övertyga dem om att det finns annat. Men det jag får höra är en stor misstro mot public service.

Det folk känner är relevant. Det är relevant för att vi lever i ett demokratiskt samhälle, och man måste kunna visa misstro och säga det högt.

Jag lyssnar på mina väljare. Jag förmedlar många gånger deras åsikter här. Jag är förtroendevald för ett parti där jag har väljare. I dag är vi många som röstar på Sverigedemokraterna, och det är många som öppet visar sin misstro mot public service. Det finns undersökningar som visar att de som sympatiserar med Sverigedemokraterna har ett lägre förtroende för public service och medier. Hur ändrar vi det? Är Liberalerna och Christer Nylander nöjda med hur siffrorna ser ut i dag?

Det finns undersökningar som visar på detta. Jag kan skicka dem till Christer Nylander efter den här debatten, för de finns.

Fru talman! Det är ingen tvekan om att det finns grupper i samhället som har låg tillit till public service, andra medier, myndigheter och politik. Så är det ju. Men man kan inte grunda mediepolitik och public service-politik på vad någon ringer och berättar om hur de känner just nu.

Om tio personer skulle ringa till Angelika Bengtsson och säga att de vill ha fyra public service-bolag, skulle Angelika Bengtsson och Sverigedemokraterna då tycka att det skulle vara så? Eller har ni redan i förväg bestämt vad ni tycker för att sedan föra fram det och använda anekdotisk bevisföring som argument i talarstolen utifrån vilka som ringer till er och säger saker? Jag tycker inte riktigt att det duger.

Vill ni ha färre bolag så lägg fram bevis på att det blir effektivare! Man skulle kunna tänka tvärtom, att om man tycker att public service i dag är för enformigt skulle man ha fler bolag och då få fler perspektiv. Det är också ett rimligt argument.

Om ni menar att ett smalare uppdrag skulle innebära att fler får förtroende för public service så lägg fram bevis för det! Det handlar inte bara om att folk har ringt och sagt någonting, utan ni måste också kunna leda i bevis att om public service inte sände På spåret och Melodifestivalen skulle fler strömma till public service och tilliten öka till deras sändningar av Rapport. Vad ligger till grund för ett sådant beslut?

(Applåder)

Fru talman! Det blir lite märkligt när man hävdar att vi tror eller inte tror på saker. Det vi skriver i vår public service-motion är att vi vill ha en smalare och mer effektiv public service. Det stämmer. Vi skriver också att det ska vara en hög folkbildningsnivå på programmen så att man inte köper in exempelvis engelska program som inte har något folkbildningssyfte och inte gör någonting för att upprätthålla det svenska språket, vilket public service har ett särskilt uppdrag att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

Public service har ett särskilt uppdrag i många olika avseenden förutom att förmedla nyheter. Jag är säker på att Christer Nylander är medveten om vilka det är.

När det gäller att det ska vara ett bolag kan vi se att det i Europa är ett public service-bolag som man har. Det är ytterst ovanligt att ha tre public service-bolag.

När det gäller misstron, att vi inte får ut det vi betalar skatt för - public service får sina anslag från skatten - måste något göras åt saken. Jag tror på ett effektivt public service där man effektiviserar, likt de har gjort i Danmark. De får ut mer för mindre. Det har fungerat i Danmark. Jag är övertygad om att det kommer att fungera också här i Sverige. Man måste ge det en chans. Vi kan inte bara fortsätta i samma fotspår och låtsas som att förtroendesiffrorna är lika höga hos sverigedemokratiska väljare som hos övriga partiers väljare. Det handlar om tilltron till medierna och till public service så att vi kan behålla public service, med förändringar.

(Applåder)

Fru talman! Om man tittar på hur det ser ut över världen skulle man kunna tänka sig att de exemplen kan användas som argument för motsatsen. Sverige har tre bolag, och vi har högre demokratiskt deltagande än de flesta andra länder. Vi har högre grad av tillit i samhället än de flesta andra länder. Och det har vi med tre bolag. Men det innebär inte att det är tre bolag som leder till det. Det råkar bara vara på det sättet att vi är ett land som har hög tillit, högt demokratiskt deltagande och public service. Vad som är orsak och verkan vet vi inte. Därför kan man inte använda som argument att andra länder bara har ett bolag och att det skulle öka tilliten och förbättra det demokratiska samtalet i Sverige.

Det är sant att det finns några väljare och några medborgare som har lägre förtroende för public service än genomsnittet har. Och de röstar ofta på Sverigedemokraterna och har låg tillit också till andra medier.

Jag förstår att när Angelika Bengtsson tittar på Danmark imponeras hon framför allt av att de har en annan rapportering om invandringsproblematiken. Kanske är det där skon klämmer. Man tror att tilliten till public service skulle öka om man hade en dansk invandringspolitisk debatt. Jag vet inte om det är så.

Jag tror att man ska fundera mer på hur man stärker opartiskheten, hur man stärker den journalistiska friheten, hur man stärker redaktioners möjligheter att verka fritt och fundera fritt på vilken nyhetsvärdering de gör och att sända de program som de utifrån redaktionella beslut tycker är viktiga. Jag tycker inte att vi i Sveriges riksdag ska bestämma vad som är rätt program, vilken vinkling som är rätt eller vilka forskare som ska tas in eller granska vilka program som ska sändas i Sveriges Television, Sveriges Radio eller Utbildningsradion.

(Applåder)

Fru talman! Sveriges Radios utrikeskorrespondent Nils Horner var en röst jag ofta lyssnade till. Hans rapporteringar om utvecklingen i Irak och Afghanistan hade till och med min pappas godkännande. Min pappa sa: "Han förstår Mellanöstern."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

Att skildra komplexa konflikter opartiskt och sakligt, med stor integritet och kunskap och samtidigt ge lyssnarna en bildlig uppfattning av en helt annan kontext och dess utveckling, maktsfär och människor är en oerhörd uppgift. Horner var på så sätt en mästare, en hes röst som näst intill dagligen med inlevelse och känsla gav oss lyssnare en redogörelse för den politiska utvecklingen i en annan del av världen och förde denna närmare Sverige.

Jag minns morgonen nyheten kom om att Nils Horner hade mördats på en öppen gata i Kabul i Afghanistan. Jag ringde min pappa som hade hört samma nyhet i bilen på vägen till jobbet. Efter många års lyssnande var det som om vi hade förlorat en vän, en som var på plats i alla dessa krigshärdar och som kunde berätta hur det var. I år har det gått åtta år sedan han mördades.

Fru talman! 2018 års korrespondenttrainee i Nils Horners anda heter Lubna El-Shanti. Hon är numera Sveriges Radios Östersjökorrespondent och den röst vi näst intill dagligen hör från staden Lviv i krigets Ukraina. Redan i våras rapporterade hon om den ryska arméns truppförflyttningar mot Ukrainas gräns med stridsfordon, artilleri och soldater via Belarus.

Trots flera år av bevakning av det spända läget och djup kunskapsinsikt om utvecklingen i östra Europa reflekterade hon i sin senaste utrikeskrönika över att hon för första gången i sin journalistiska gärning måste ha låtit känslan vinna över förnuftet. Samtidigt som alla varningar fanns var det nämligen som om ingen journalist kunde förlika sig med tanken att ett fullskaligt krig skulle kunna bryta ut mitt i Europa.

Fru talman! I morgon passerar kriget sin tredje vecka, och reportagen inifrån är förödande. De handlar om skyddsrum, flyglarm innan bomberna faller över städerna, familjer som tar farväl, söner och pappor som blir kvar, överfyllda tågstationer som tar civila till Polen, ukrainare i utlandet som kommer tillbaka för att strida, omringade städer som saknar vatten, el och mat, nationalteatern som nu har blivit en hjälpcentral, kulturarvsföremål som bärs ned i källargångar och barnsjukhus och förlossningsavdelningar som beskjuts. Det handlar också om det kanske mest gripande av alla reportage: rädslan för att biologiska och kemiska vapen ska användas mot befolkningen.

Kunskapen om allt det här har vi eftersom informationen når oss, eftersom det finns fria och oberoende medier, utrikeskorrespondenter, krigskorrespondenter, kameramän, journalister och mediehus vars utgångspunkt i arbetet är att vara i allmänhetens och sanningens tjänst.

Enligt Reportrar utan gränser befinner sig över 2 000 utrikeskorrespondenter i Ukraina. Många av dessa har skyddsutrustning och erfarenheter av krigshärdar. Men det har inte ukrainska journalister vars verklighet har förändrats över en natt. De flesta lokala reportrarna i landet har ingen som helst erfarenhet av att rapportera från krig. Reportrar utan gränser och Svenska Journalistförbundet manar därför till ökat stöd för att köpa in skyddsvästar, hjälmar, första hjälpen-paket, satellittelefoner och annan teknisk utrustning, så att arbetet kan fortgå.

Hittills har fyra radio- och tv-master skjutits ned. Två har övertagits av ryska krigförare. Journalister har blivit mördade, och utländska journalister har blivit beskjutna i krigets Ukraina. För varje dag som går blir det svårare att få tillgång till information och allt farligare att verka där som korrespondent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

Angreppen på civila ökar. Över 6 miljoner människor är nu internflyktingar i sitt eget land. Och över 2 miljoner, framför allt kvinnor och barn, har lämnat landet.

Mitt i allt detta råder en annan verklighet i Ryssland. Där stryps nu all information och medierapportering om kriget i Ukraina. Den mest drastiska åtgärden är den lag som den ryska duman antog den 4 mars som innebär att den som ens nämner kriget riskerar fängelse i upp till 15 år. Därför går det inte längre för utländska medier att verka på plats. De inhemska fria medierna kvävs nu helt. Och den breda allmänheten får sin information från statlig tv, som styrs och ägs av regimen eller regimvänliga. Även sociala medier i Ryssland är till stor del propagandistiska och kontrollerade. I flera led har de också i dagarna stängts ned.

För att nå fram görs ändå insatser. Självständiga journalister och medborgare bloggar med risk för sina liv, och utländska medier skriver reportage på ryska. Ett hedervärt exempel är Dagens Nyheter som tillsammans med danska Politiken och finska Helsingin Sanomat översätter nyhetsartiklarna om krigets Ukraina till ryska. Alla försök att nå fram och för att stävja medieisoleringen i Ryssland kommer att vara nödvändiga.

Fru talman! Det här är den sista debatten om public service-frågor kulturutskottet har i kammaren för denna mandatperiod. Vi har under mandatperioden haft en emellanåt högljudd debatt om public services roll och syfte, dess finansiering och kulturuppdrag. Vissa politiska företrädare har gått så pass långt att de har uttryckt att de helt vill avskaffa bolagens verksamhet medan tre borgerliga partier vill minska bolagens ekonomiska anslag.

Att den kritiken kvarstår i vissa motioner i det här betänkandet visar på en tondövhet inför den här nya säkerhetssituationen. Att över huvud taget ställa krav på nedmontering av public service när den oberoende nyhetsförmedlingen behöver stärkas är enligt min mening under all kritik.

Det har aldrig i modern tid varit viktigare med medieaktörer i allmänhetens tjänst som är partipolitiskt och kommersiellt oberoende, som når ut till alla, som har hög legitimitet hos allmänheten och som har starka resurser genom en stabil finansiering. Parlamentariska public service-kommittén uttryckte tidigare att public service är en "kollektiv nyttighet som gynnar alla medborgare, oavsett om utbudet konsumeras eller inte".

Att bolagen ingår i totalförsvaret och har beredskapsuppdrag som innebär att de ska kunna fortsätta bedriva verksamhet i händelse av krig och svåra påfrestningar på samhället är några av de beslut vi fattade i det nya sändningstillståndet, och det har tjänat vårt samhälle väl.

Regeringens och Folkhälsomyndighetens presskonferenser under pandemin och numera Försvarsmaktens information till allmänheten når den breda allmänheten via just public service.

Fru talman! Få områden kan mäta sig med den kolossala omställning som mediesektorn har genomgått de senaste 15 åren. Globaliseringen och den internationella konkurrensen innebär i dag att svenska medieaktörers konkurrenter är globala streamningstjänster, sökmotorer, onlineplattformar och medieaktörer med världsomspännande muskler. Tendensen är större uppköp, som innebär större marknadsandelar och tydligare konsolidering, samt dyrare programproduktioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

Skyddar man inte de ekonomiska förutsättningarna för tidningsbranschen i Sverige eller svensk public service är det marknadsandelar som äts upp i den globala konkurrensen av globala aktörer. Att minska anslagen till svensk public service betyder därmed inte att andra svenska medieaktörer gynnas, snarare minskar svenskspråkiga medier som har att bevaka och spegla Sverige totalt sett.

Det som främst gör att public service-bolagen har ett högt förtroende hos den breda allmänheten är deras breda innehållsuppdrag. De har till uppgift att göra sig relevanta för alla.

Moderaternas mediepolitiska motion anger att de vill ha en ny budget och beredningsprocess där man inför varje nytt sändningstillstånd ålägger programbolagen att redovisa reducerad anslagsnivå för verksamheten.

Sverigedemokraternas mediepolitiska motion uttrycker att kostnaderna för public service ska minska.

Vi socialdemokrater är av uppfattningen att svenskspråkiga och minoritetsspråkiga medier som speglar Sverige behöver stärkas i konkurrensen med globala aktörer. Det nya säkerhetspolitiska läget borde också mana till viss eftertänksamhet vad gäller förslag som dessa.

Ett annat förslag som väcker en del frågetecken är Moderaternas förslag om att införa regelbundna helhetsgranskningar av programverksamheten inom granskningsnämnden av fristående aktörer. Idéen om regelbundna granskningar går emot själva tanken om att granskningar av program ska ske i efterhand och aldrig bidra till påverkan av innehållet i förväg. Detta gäller även Sverigedemokraternas tidigare förslag om att inrätta ett vetenskapsråd. Det har i nuvarande motion dock tagits bort, och man betonar att en granskning ska ske i efterhand. Man har tydligen tagit till sig av den allmänna kritiken.

I stället fokuserar Sverigedemokraterna på att utveckla exponeringen av rättelser, och man vill att bolagen ska införa ett program där ansvarig redaktör ska gå igenom vad som har gått fel. Är man av uppfattningen att politiken ska hålla armlängds avstånd till programinnehållet bör man verkligen se över sådana förslag.

Fru talman! Denna vår genomförs halvtidsavstämningen med Kulturdepartementet, och redan nu kan vi konstatera att efterlevnaden av riksdagens beslut om sändningstillståndets inriktning genererat en positiv utveckling.

År 2015 hade SVT 27 lokala redaktioner. Nu går man mot 50 stycken i hela landet.

Sveriges Radio satsar massivt på popup-redaktioner som nu möjliggör bevakning i Sveriges alla kommuner.

Utbildningsradions roll har fördjupats ytterligare då man har bistått utbildningsväsendet under pandemin med digital undervisning, nu också i kommunikationen med barn och unga vad gäller att förstå den säkerhetspolitiska utvecklingen. Därtill har man utökat utbudet av nyhets- och kulturprogram för teckenspråkstalande och minoritetsgrupper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

För en månad sedan tog kulturministern emot den statliga offentliga utredningen om innehållsvillkor på internet för public service. Den redogör för hur bolagens programutbud på internet ska omfattas av innehållsvillkoren, såsom granskning, under resterande delen av tillståndsperioden, vilket utskottet länge efterfrågat. Utredningen har även sett över möjligheten att ändra i befintlig ordning för beslut vid förhandsprövning av nya tjänster.

För närvarande ska det slutliga beslutet fattas av regeringen, vilket ett enigt utskott har tyckt är problematiskt. Utredningen föreslår att beslutet i stället ska fattas av Myndigheten för press, radio och tv och att det ska kunna överklagas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023, förutsatt att riksdagen beslutar om de grundlagsändringar som krävs.

Med det sagt tycker jag att man kan summera denna mandatperiods politiska arbete för att främja ett starkt, oberoende och relevant svenskt public service i allmänhetens tjänst ganska väl. Oavsett vad Sverigedemokraternas ledamot Angelika Bengtsson uttrycker tycks också förtroendet falla ut väl.

Enligt SOM-institutets undersökning för 2020 anser hela 77 procent att de har ett högt förtroende för SVT och 71 procent att de har det för Sveriges Radio. Hela 65 procent anser att public service i hög grad är väl värt priset.

Avslutningsvis, fru talman, kommer nästa kulturutskott att få fatta beslut om ett nytt sändningstillstånd och ny medelstilldelning till public service. Jag hoppas att det kommer att ske med en fördjupad insikt om globaliseringens, digitaliseringens och teknikutvecklingens inverkan på mediemarknaden och med en ökad förståelse av hur viktig oberoende och saklig information är i en tid av krigföring och destabilisering och hur det möjliggörs genom desinformation och propaganda.

Jag vill sända ett särskilt tack till de journalister, utrikeskorrespondenter och krigskorrespondenter som förser oss med sanningen i en tid då den medvetet utmanas.

Med det sagt ställer jag mig bakom förslaget i motionsbetänkandet och önskar avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Fru talman! Detta är den sista debatt som vi har om public service före valet. Jag kan därför inte låta bli att ställa ett par frågor.

Först och främst vill jag säga att jag inte är tondöv. Det vill jag klart deklarera.

Det sker en halvtidsdialog som är rätt spännande. Formen är att regeringen och de tre public service-bolagen träffas och samtalar. Det må vara okej. Av någon anledning har man fattat beslut om en sådan form. Regeringen och de tre bolagen, men inte oppositionen, träffas alltså. Detta kan dock snart ändras - ja, inte själva formen utan sammansättningen. It is what it is.

Min fundering gäller det nya sändningstillståndet. I utskottets betänkande står det att nya sändningstillstånd brukar föregås av utredningar. Jag vill fråga Lawen Redar hur man inom socialdemokratin ser på det som vi föreslår, nämligen en parlamentarisk kommitté som inbegriper alla oss som tillhör riksdagen och partierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

Fru talman! Tack, Roland Utbult, för frågan! Uttalandet om tondövhet riktade jag framför allt till Sverigedemokraterna och Moderaterna, men jag kan inkludera Kristdemokraterna med anledning av att jag i det nya säkerhetspolitiska läget ser att vi behöver förstärka den oberoende nyhetsbevakningen. Vi behöver inse att globaliseringen av mediemarknaden gör att programmen kostar och att totalförsvarsuppdraget och beredningsuppdraget innebär ökade kostnader för att skydda programinnehållen och marksändningar. Inför det kommande sändningstillståndet talar allt just nu för att journalistik kommer att kosta mer.

Förslag om att bolagen ska minska sitt anslag innebär också att de måste skära ned någonstans. När man har genomfört förslag som detta, inte minst i vårt grannland Danmark, har det inneburit att man har varit tvungen att skära i kulturuppdraget.

Public services förtroende bygger på att flertalet människor tar del av utbudet. Jag tror att förslaget kommer att skada både programbolagens förutsättningar att bedriva journalistiskt arbete och det som innebär att de får ett ökat förtroende. Jag tror att vi ser en helt annan utmaning under de kommande fyra åren.

Frågan gällde dock det kommande sändningstillståndet. Vi har i Sveriges riksdag haft som kutym att tillsätta en parlamentarisk utredning innan vi fattar beslut om ett nytt sändningstillstånd. Så gjordes inför nuvarande sändningstillstånd, och jag har väldigt svårt att se att motsvarande inte görs inför sändningstillståndet 2025. Men det får kommande kulturutskott hantera.

Fru talman! Tack, Lawen Redar, för svaret på min fråga! Det blev i princip ett ja för att vi kan samlas i en kommitté där vi tillsammans skapar ett underlag. Jag ser det som väldigt positivt att alla som har åsikter får uttrycka dem.

Det handlar ändå om 8 ½ miljard, vilket är mycket pengar. Alla som är över 18 år och som arbetar i Sverige ska bidra. Vi har dessutom en 2-procentig ökning av anslaget varje år. Förra året, 2021, gav det 175 miljoner kronor.

Jag tror att vi är överens om att demokrati måste få kosta. Alternativet är mycket värre. Men vad är problemet med att vilja lyfta fram frågan om skattepengar och vart skattepengarna går? Jag har här sagt att vi ska lyfta varje tanke som vi har. Det är väldigt mycket pengar. Det gäller att man ändå kan diskutera: Vart går våra pengar, och hur används de? Det är demokratiskt viktigt.

Jag ska också tillägga något. Nu har inte Lawen Redar sagt det, så det är kanske lite ofint att nämna det. Man hör ibland att man ska lyfta ut vissa program, På spåret, Melodifestivalen och sådana saker. Det tycker jag går under uttrycket käbbel. Men det är också någonting som jag här i dag har försvarat utifrån demokratiska aspekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

Fru talman! Tack, Roland Utbult! Jag blir väldigt glad när Kristdemokraterna vill tala om skattemedlen och hur de ska användas. Det finns väldigt många olika områden där den debatten skulle behöva tas. Det gäller inte minst vinstuttagen från svensk skola. Men det är en helt annan debatt. Nu ska vi gå in på frågan om public service.

Avslutningsvis är det helt riktigt som Roland Utbult uttrycker. Demokrati kostar, journalistik kostar och bevakning av dessa krigshärdar kostar. Totalförsvar kostar, och försvar kostar. Allt detta måste man summera.

I ett läge där globaliseringen har tagit fart på det här området innebär det ökade kostnader för programutbuden. Vi vet att minsta lilla anslagssänkning till svenska tidningar och public service innebär att de stora jättarna tar ännu mer av mediemarknadens andelar.

Jag tycker att man behöver reflektera över hur mycket av demokratin som kommer att gå miste om dessa ansatser och insatser om man nu minskar anslaget till just public service. Min önskan är att man drar ned anslagen på andra områden men kanske inte det som avser bevakning av demokratin.

(Applåder)

Fru talman! Jag känner mig nödgad att gå upp här i debatten. Jag tror helt ärligt att Lawen Redar har missförstått stycket om granskningsnämnden.

Hon menar att det är vi som ska granska det som fälls. Jag kan dementera det. Det stämmer inte. Det är inte vi politiker och riksdagsledamöter som ska granska det som fälls i granskningsnämnden. Det vi vill är att tillsätta ett organ.

Det har framkommit att det råder en diskrepans mellan det som allmänheten uppfattar att granskningsnämnden granskar och vad den faktiskt granskar. Det är här vi vill rätta till felet, om jag får uttrycka mig så.

Det är ett problem att människor tror att man granskar faktafel. Om det senare framkommer att det var ett faktafel i ett program som sedan inte fälldes är det ett problem anser vi.

Det handlar återigen om misstro och tillit till public service. Granskningsnämnden menar i dag att det inte är dess uppgift att dubbelkolla och kontrollera fakta. Vi menar att det bör ingå i dess uppdrag. Det är vad vi vill lägga till i granskningsnämndens uppdrag.

Vi kan tala om tillit. Man kan vända på de siffror som Lawen Redar nämnde. Det är 23 procent som i dag inte har förtroende för public service. Det är 35 procent som anser att det inte är värt priset.

Om man inte känner tillit, varför ska vi då ha public service? Det är väl någonstans grundbulten att man ska känna tillit till det. Då måste man säkerställa att publiken känner tillit till public service.

Fru talman! Tack, Angelika Bengtsson! Jag tror inte att jag uppfattade en fråga, men det finns ett resonemang.

Om man lyssnar på vad Sverigedemokraternas olika företrädare har uttryckt om public service de senaste fyra åren tycker de ena dagen att man ska stänga ned olika radioprogram och andra dagen älskar de public service.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

Tittar man på vad de beskriver i sina egna mediepolitiska program vill de ha ett vetenskapsråd som ska granska programinnehållet. Det har de uttryckligen sagt.

I denna riksdagsmotion ändrar de detta och uttrycker att granskningen ska ske i efterhand. Det är ett välkommet initiativ. Vi låter programmen stå där de är utan att fingra politiskt på det hela.

Det jag klart kan se i den motion som Sverigedemokraterna här redogör för är att anslagen till bolagen ska minska. Man motiverar det med att det finns en misstro till public services verksamhet.

Man kan fundera på vilka dessa människor är som har en stark misstro till public service och om det inte också är så att dessa människor har en stark misstro till många andra delar av samhällets infrastruktur och funktioner.

När man som politisk företrädare får den typen av samtal som redogjordes för tidigare i debatten med Christer Nylander kan man fundera på vilket ansvar man har att främja en ökad tillit och inte spä på en sådan misstro.

Det gäller att verkligen satsa på att bistå med mer fakta i debatten och försöka bistå med att man som medborgare i Sverige har tillgång till fri journalistik. Därmed kan människor vara aktiva aktörer i sitt lokalområde eller i den politiska debatten för att främja bättre förutsättningar.

Vi ser en utveckling med destabilisering och krigföring som utvecklas på grund av propaganda och desinformation. Jag tror inte att någon av oss tjänar på att man som partiföreträdare är med och spär på en sådan utveckling. Det är mycket allvarligt.

(Applåder)

Fru talman! Mer pengar betyder inte mer tillit. Mer pengar betyder inte att det per automatik blir bättre. Det om något borde väl vi veta med tanke på hur offentlig sektor många gånger bedrivs. Mer pengar betyder inte att det är bättre.

Det står väldigt tydligt i vår kommittémotion om public service. Det är vår officiella politik på området, oavsett vad Lawen Redar försöker få det att framstå som här.

Vi står bakom public service. Det är viktigt att man har public service i en demokrati. Men det är också viktigt att man får lov att kritisera det som man vill göra bättre. Det finns det som vi anser inte görs bra och där det finns förbättringspotential.

Public service är viktigt. Det är en viktig grundbult i att förmedla kvalitativ samhällsinformation, för att ha ett brett utbud av svensk och nordisk film och tv-produktion på svenska och för svenska folket producerat i Sverige. Det gäller inte minst med det medielandskap vi har i dag.

Det är vad de borde ägna mer tid åt. Om de behöver mer pengar, varför kan man inte budgetera om inom befintlig budget? Varför måste public service alltid få mer pengar?

Det är det enda svaret som Socialdemokraterna har när de talar om att reformera public service. Det är mer pengar, mer pengar och mer pengar. Varför?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

Fru talman! Det finns en väldigt rolig paradox i argumentationen. För Sverigedemokraternas del talar man väldigt ofta om svenskspråkighet och svensk kultur. Det svenska samhället ska speglas. Men i fråga om public service är man beredd att sälja ut stora andelar av den svenska mediemarknaden till globala konkurrenter.

Det är public service som gör att vi har granskande journalistik och lokala redaktioner i hela landet som speglar svenska förhållanden. Den framhäver minoritetsspråken, mångkultur och det vårt land utgör. Det ska man helt lämna över till globala aktörer. Det är vad en sänkning av anslaget innebär.

Dagstidningarnas tidigare finansiering byggde på annonsintäkter. De äts i dag upp av stora sökmotorer och av globala sociala medieföretag. Vi vet i dag att staten behöver komma in här för att stötta så att vi har kvalitativ journalistik som speglar hela landet. De behöver också få en chans att ställa om i den digitala eran.

Vad gäller public service talar den precis på samma sätt. Vi står inför en jättestor utmaning vad gäller globaliseringen av mediemarknaden. Paradoxen i Sverigedemokraternas argumentation om att minska anslaget till public service handlar om att man inte vill ha svensk mediebevakning, en demokratisk infrastruktur med stark tillit och en faktamässig nyhetsförmedling.

Jag beklagar den positionen. Det är viktigt att fler partier i Sveriges riksdag, och framför allt av den storlek som Sverigedemokraterna i dag utgör, värnar om svenska medieaktörer.

(Applåder)

Fru talman! Fria, självständiga och oberoende medier utgör ett fundament i bygget av en stabil demokrati.

Vi ser hur statskontrollerade medier i Ryssland försvårar för människor att få en rättvisande bild av vad deras egen armé just nu gör i Ukraina. Lyckligtvis finns det fortfarande modiga journalister och aktivister som med risk för egen säkerhet försöker tränga igenom den statliga propagandan. I andra länder, där diktaturen har tagit ett ännu starkare grepp och även kontrollerar tillgången till internet, är läget ännu svårare.

I Sverige finns en lång tradition av tryck- och yttrandefrihet, och dagens medielandskap innehåller en mångfald av privata och gemensamt ägda tv- och radiokanaler och tidningar.

Det är via de gemensamt finansierade företagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion, det vi sammantaget i dag kallar public service, och deras breda uppdrag som befolkningen tillförsäkras bland annat opartisk samhällsinformation, nyheter, underhållning och kulturupplevelser.

Att såväl journalistiken som hela public service står oberoende i förhållande till politiken är helt grundläggande. Jag hade inte tänkt prata så mycket om opartiskheten i dag, men jag vill i alla fall notera att Sverigedemokraterna i sitt inlägg här i dag sätter likhetstecken mellan opartiskhet och att vara invandringskritisk i sin hänvisning till Danmark. Jag tycker att det är anmärkningsvärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

När vi pratar om tillitssiffror och undersökningar om inställning till public service tycker jag att det är viktigt att minnas att alla invånare faktiskt inte tar del av utbudet. Det är väldigt svårt att uppnå hundra procents tillit när människor faktiskt inte ser eller lyssnar på programmen.

Jag har sagt detta tidigare här i kammaren, fru talman: Det är väldigt viktigt att vi har kvar det breda uppdraget, som flera tidigare talare har varit inne på. Det är fortfarande flera år kvar på det sex år långa sändningstillstånd som vi här i riksdagen beslutade om för bolagen. Men det står redan nu klart att flera partier faktiskt är tydliga med att man vill se stora förändringar och nedskärningar för public service under nästa tillståndsperiod. Man kallar det förstås inte nedskärningar, utan man pratar om omstruktureringar, om att vässa utbudet, om ett smalare uppdrag och om en hopslagning av bolagen.

Detta breda uppdrag, som inkluderar sportsändningar, familjeunderhållning och barnprogram varvat med kultur, dokumentärer och nyhetsinslag borgar för att SVT och de andra bolagen känns angelägna för så många och kan fortsätta att vara en självklar del i människors vardag trots att vi nu kan välja bland fler plattformar, kanaler och streamningstjänster än någonsin.

Det handlar bland annat om att de gemensamma upplevelserna kan skapa en känsla av samhörighet. Jag besökte i helgen genrepet inför finalen av Melodifestivalen med mina barn. Det var härligt att se hur människor redan på perrongen i väntan på tåget började diskutera de olika finalbidragen med främlingar. Det infann sig också en stor känsla av tacksamhet för att vi lever i ett land där barn kan få känna glädje och dansa när så många barn runt om i världen befinner sig på flykt eller i skyddsrum.

Den insamling till Ukraina som SVT och Radiohjälpen gjorde i samband med tävlingen i helgen och de tidigare delfinalerna i Melodifestivalen gav närmare 30 miljoner. Det är också en viktig insats som ett stort mediebolag kan göra i det läge vi i dag är i.

Det breda uppdraget innebär också lättillgänglig bildning och att det ska finnas en opartisk och tillgänglig nyhetsrapportering även för dem som inte har råd med en tidningsprenumeration eller en betaltjänst.

Vi har verkligen blivit varse under pandemin vilken viktig roll public service har haft för att hjälpa oss att förstå det nya viruset och hålla oss uppdaterade om den senaste forskningen. Vi har kunnat se hur Utbildningsradion har stöttat elever, föräldrar och lärare när det blev distansundervisning.

När vi nu har en ny kris i form av ett krig med oerhörda konsekvenser för miljoner människor finns SVT och SR på plats med korrespondenter och dagliga intervjuer med experter och ger oss fördjupning och förståelse när det gäller vad som händer.

Utbildningsradion har särskilda insatser. UR-programmet Lilla Aktuellt skola, som publiceras varje fredag, når i princip alla skolor i hela landet och har stort fokus på Ukraina i dag. Just nu producerar de också nytt utbud kopplat till situationen i Ukraina. Det är både förklarande och fördjupande program om den aktuella situationen i Europa, om Nato, om krigets lagar och om desinformation, propaganda och yttrandefrihet. Det är grundläggande begrepp som både vuxna och barn behöver lära sig mer om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst

En målgrupp är också föräldrar, som genom Utbildningsradions program kan få vägledning kring grundprinciperna inom källkritik och dessutom råd när det gäller att kunna ställa rätt frågor till sina barn för att hjälpa dem förstå vad de ser och hör om kriget.

Fru talman! Moderaterna och Sverigedemokraterna har på olika sätt aviserat rejäla förändringar just för Utbildningsradion. Jag tycker att det är väldigt olyckligt. Det är ett mycket specifikt uppdrag som detta bolag har, och det arbetar på ett annat sätt än de två andra programbolagen. Man har tät dialog med sina målgrupper, och man är ute och träffar elever, lärare och pedagoger för att ta fram sina program.

Nu signalerade Kristina Axén Olin här inledningsvis att Moderaterna är beredda att ompröva en del av sina förslag. Jag vet inte exakt vad det innebär, men jag blir försiktigt hoppfull i alla fall.

Fru talman! Det public service-bolagen nu behöver är ekonomiska muskler för att följa med i teknikutvecklingen, fortsätta utöka sin lokala närvaro runt om i landet och fokusera på ökat utbud för personer med funktionsnedsättning och de nationella minoriteterna. De behöver kunna vara snabba när det händer saker i vår omvärld och fortsätta att ge oss bildning och utbildning. De ska inte behöva fokusera på stora omorganisationer, göra nedskärningar, banta sitt populära programutbud och säga upp folk.

Nu har vi tre år kvar på tillståndet för bolagen, och jag hoppas att M, SD och KD använder den tiden till att omvärdera sina ställningstaganden.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! För oss i Miljöpartiet är fria medier liksom en fri kultur och oberoende domstolar grunden för ett demokratiskt samhälle. Public service utgör en mycket viktig del av de fria medierna, och vi som parti värnar dagens breda och oberoende public service. För att kunna utföra det viktiga uppdrag som public service har och nå en bred publik är det viktigt att förutsättningarna för detta finns.

Medan vi i denna kammare diskuterar public service pågår ett brinnande krig i Ukraina. Tack vare modiga journalister som finns på plats får vi veta vad som pågår där. Krigskorrespondenter väljer att åka trots risken att bli skadade eller till och med mista livet. Vi andra kan i lugn och ro läsa i tidningen, se på tv eller höra på radio och snabbt få inblick i den brutala verklighet som kriget innebär. Den journalistiska bevakningen hjälper oss att förstå vad som händer och hur allt hänger ihop.

Men krigets första offer är som bekant sanningen. Propaganda och falska nyheter får spridning. Osäkerheten är stor. Många har intresse av att sprida falska föreställningar, misstro och osäkerhet. Informationsspridning blir en del av krigföringen. I det läget är det oerhört viktigt med källkritik och kritiskt analytiskt tänkande. Oberoende journalistik har aldrig varit viktigare än nu.

Fru talman! Sverige liksom övriga nordiska länder hamnar i topp på index över demokratiska parametrar om press- och yttrandefrihet, människors nyhetskonsumtion och medborgarnas kunskap om politiska skeenden.

En viktig faktor är den kombination av en stark public service och en mångfald av livskraftiga kommersiella medier som kännetecknar vår mediemarknad. Denna framgångsfaktor behöver vi värna. Alltså ska det breda innehållsuppdraget med nyheter, samhällsinformation, folkbildning, kultur, innehåll för barn och unga och nationella minoriteter med mera ligga fast.

Själva grundidén med radio och television i allmänhetens tjänst är public service för hela folket. För att hela folket ska känna till public services tjänster i en krissituation, exempelvis den pandemi som vi just genomlidit, krävs att public service finns dagligen i olika sorters program - allt från nyheter och dokumentärer till filmer och underhållnings, kultur- och barnprogram. Det är det enda sättet att hålla public services utbud levande för alla.

Radio och tv i allmän-hetens tjänst

Det är den klassiska bredden som ger Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion deras demokratiska legitimitet. Sändningar som Vasaloppet, Sommar i P1 och Kalle Anka på julafton samlar många människor vid radion, tv:n eller surfplattan. De ger oss kollektiva minnen, bildar oss och låter oss gympa med Sofia eller glädja oss åt andras idrottsframgångar. Vi alla, oavsett var i landet vi befinner oss, kan delta i det gemensamma offentliga samtal som förs på bolagens plattformar och i deras kanaler.

Samtidigt utvecklas ständigt nya programidéer och format och ny teknik. Det var till exempel SVT som gick i spetsen för och utvecklade den digitala tekniken för televisionen i Sverige, vilket ledde till att SVT Play kunde skapas 2006. Därefter kopierade de kommersiella kanalerna tacksamt playfunktionen.

Bredden och den ständiga utvecklingen, både innehållsmässigt och tekniskt, inom svensk public service bidrar till en bred bildning i hela samhället.

För att en stark och bred public service ska kunna värnas behöver finansieringen ligga kvar ungefär på dagens nivå. Det krävs en stark och stabil finansiering för att kunna utföra det viktiga uppdraget i ett starkt föränderligt medielandskap.

Vi miljöpartister hade gärna sett att public service skyddades i grundlagen. Dessvärre fanns ingen majoritet för det i kommittén som utredde frågan.

Jag yrkar bifall till förslaget i kulturutskottets betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)