Sök

Avdelning
Hoppa till filter

85 052 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Svensk författningssamling, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    2024 års redogörelse för bolag med statligt ägande

    Betänkande 2024/25:NU4

    Behandlade dokument
    1
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 21 Energi

    Betänkande 2024/25:NU3

    Beredning
    2024-10-24
    Justering
    2024-12-05
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 19 Regional utveckling

    Betänkande 2024/25:NU2

    Beredning
    2024-11-07
    Justering
    2024-12-10
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 24 Näringsliv

    Betänkande 2024/25:NU1

    Beredning
    2024-11-07
    Justering
    2024-12-10
  • Dokument & lagar

    Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå

    Betänkande 2023/24:UbU16

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt.

    Vissa grundskoleelever med särskild begåvning eller som är högpresterande kan behöva en utbildning i en särskilt anpassad studiemiljö där det finns möjlighet till dagligt erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande med andra elever med samma fallenhet och intresse. Riksdagen anser att regeringens förslag om att införa spetsutbildningar permanent är värdefullt och kommer att vara av betydelse för elever som i dag inte får tillräckliga utmaningar i skolan.

    De nya reglerna börjar att gälla den 2 juli 2024. Vissa regler börjar att gälla den 1 juli 2025.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    32, 99 minuter
    Justering
    2024-05-14
    Bordläggning
    2024-05-17
    Debatt
    2024-05-20
    Beslut
    2024-05-22
  • Dokument & lagar

    Energipolitikens långsiktiga inriktning

    Betänkande 2023/24:NU14

    Regeringen föreslår två nya mål för Sveriges elsystem: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Riksdagen föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget.

    Planeringsmålet innebär att elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att göra den gröna omställningen möjlig. Målet ska underlätta i planeringen för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045.

    Leveranssäkerhetsmålet innebär att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Myndigheten Svenska kraftnät ska ansvara för regelbundna uppföljningar av målet.

    Riksdagen sa nej till förslag i motioner på det energipolitiska området, bland annat cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023.

    Behandlade dokument
    40
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    42 
    Anföranden och repliker
    57, 187 minuter
    Justering
    2024-05-16
    Bordläggning
    2024-05-22
    Debatt
    2024-05-23
    Beslut
    2024-05-29
  • Dokument & lagar

    Partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet

    Betänkande 2023/24:UU17

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett partnerskapsavtal mellan Europeiska unionens medlemsstater och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet.

    Partnerskapsavtalet innehåller gemensamma principer och fastställer följande prioriterade områden: demokrati och mänskliga rättigheter, rättvis ekonomisk tillväxt och utveckling, klimatförändringar, mänsklig och social utveckling, fred och säkerhet samt migration och rörlighet.

    Partnerskapsavtalet är inget handelsavtal men innefattar åtaganden för att adressera handelshinder, öka investeringarna och stärka den privata sektorns engagemang i handeln mellan parterna.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    6, 14 minuter
    Justering
    2024-05-16
    Bordläggning
    2024-05-21
    Debatt
    2024-05-22
    Beslut
    2024-05-22
  • Dokument & lagar

    Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

    Betänkande 2023/24:UU12

    Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. En viktig uppgift för dess parlamentariska församling är att utföra valobservationer över parlamentsval i olika länder.

    Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för OSSE:s verksamhet under 2022 och första halvåret 2023. Sverige har verkat för att OSSE ska utgöra ett instrument och en plattform för EU:s samlade politik i syfte att ställa Ryssland till ansvar för den fullskaliga invasionen av Ukraina.

    Riksdagen anser att Sverige även i fortsättningen ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, särskilt i ett läge där dessa utmanas i flera av deltagarstaterna.

    Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, vilket innebär att man avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 74 minuter
    Justering
    2024-05-16
    Bordläggning
    2024-05-22
    Debatt
    2024-05-23
    Beslut
    2024-05-29
  • Dokument & lagar

    Nordiskt samarbete inklusive Arktis

    Betänkande 2023/24:UU4

    Riksdagen lade en skrivelse om Nordiskt samarbete och en redogörelse om Nordiska rådets svenska delegations verksamhet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendena.

    Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner. Förslagen handlar bland annat om nordiskt samarbete, Arktis och Barentsregionen samt utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap.

    Behandlade dokument
    26
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    15, 109 minuter
    Justering
    2024-05-16
    Bordläggning
    2024-05-21
    Debatt
    2024-05-22
    Beslut
    2024-05-22
  • Dokument & lagar

    Luftfartsfrågor

    Betänkande 2023/24:TU14

    Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om luftfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om regionala flygplatser, beredskaps-flygplatser, säkerhetsrelaterade frågor inom luftfarten, flygets klimatpåverkan och elflyg. Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är bland annat redan vidtagna åtgärder och pågående utredningsarbete.

    Behandlade dokument
    26
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    24 
    Anföranden och repliker
    31, 101 minuter
    Justering
    2024-05-14
    Bordläggning
    2024-05-22
    Debatt
    2024-05-23
    Beslut
    2024-05-29
  • Dokument & lagar

    Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen

    Betänkande 2023/24:SkU22

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid EU:s gräns. I lagen finns bland annat bestämmelser om godkännande och återkallelse av status som så kallad godkänd CBAM-deklarant, om tillsyn och om sanktionsavgifter. Lagen börjar gälla den 1 juli 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2024-05-16
    Bordläggning
    2024-05-24
    Debatt
    2024-05-27
    Beslut
    2024-05-29
  • Dokument & lagar

    Anpassning av investeraravdraget med anledning av ändrade EU-regler om statligt stöd

    Betänkande 2023/24:SkU21

    För att säkerställa att bestämmelserna om investeraravdrag även i fortsättningen är förenliga med EU:s regler har regeringen föreslagit ett flertal lagändringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Investeraravdraget är ett statligt stöd som infördes 1 december 2013 för att stimulera tillgången av kapital för mindre företag. Den nya anpassningen innebär bland annat att gränsvärdet för när en förvärvad verksamhet ska beaktas vid bedömningen sänks från 25 procent eller mer av företagets verksamhet till 10 procent eller mer av verksamheten.

    Anpassningen motiveras av att EU-kommissionen beslutat om ändringar i den så kallade allmänna gruppundantagsförordningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    2
    Justering
    2024-05-16
    Bordläggning
    2024-05-24
    Debatt
    2024-05-27
    Beslut
    2024-05-29
  • Dokument & lagar

    Kommissionens vitbok om utgående investeringar

    Utlåtande 2023/24:NU20

    Riksdagen har granskat EU-kommissionens vitbok om utgående investeringar, det vill säga investeringar som görs i verksamheter utanför EU. I vitboken, som är en typ av idédokument, bedömer kommissionen att det kan finnas skäl att se över riskerna för att kunskap och teknik hamnar i fel händer vid utgående investeringar. Medlemsstaterna rekommenderas att lägga fokus på fyra känsliga teknikområden:

    • avancerade halvledare
    • artificiell intelligens
    • kvantteknik
    • bioteknik.

    För att hantera de risker som identifieras rekommenderar kommissionen bland annat en övervakningsprocess för medlemsstaterna.

    Riksdagen instämmer i att riskerna med utgående investeringar kan behöva ses över och menar att övervakningsprocessen skulle kunna vara ett av flera tillvägagångssätt. Samtidigt behöver åtgärderna vara proportionerliga för att upprätthålla konkurrenskraften i den svenska och europeiska ekonomin. Därför bör idéerna som förs fram i vitboken noggrant granskas och utvärderas när det gäller risker och möjligheter.

    Riksdagen beslutade att lägga utskottets utlåtande om kommissionens vitbok till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Justering
    2024-05-16
    Bordläggning
    2024-05-21
    Debatt
    2024-05-22
    Beslut
    2024-05-22
  • Dokument & lagar

    Natura 2000-tillstånd i samband med ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen

    Betänkande 2023/24:NU17

    Tillståndsprocesserna för gruvor i Sverige ska effektiviseras. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i minerallagen som innebär att Natura 2000-tillstånd inte ska vara en förutsättning för att en ansökan om bearbetningskoncession ska kunna beviljas.

    Riksdagen anser att förslaget tillgodoser de EU-rättsliga kraven på en fullständig, exakt och slutgiltig bedömning av hur livsmiljöer och arter i ett Natura 2000-område påverkas.

    De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2024.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 52 minuter
    Justering
    2024-05-16
    Bordläggning
    2024-05-24
    Debatt
    2024-05-27
    Beslut
    2024-05-29
  • Dokument & lagar

    En tydligare process för tillståndsprövning av elnät

    Betänkande 2023/24:NU15

    Det behövs en tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Det anser riksdagen som säger ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken och ellagen. Beslutet innebär en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät. De nya reglerna gäller starkströmsledningar som kräver nätkoncession för linje, eftersom tillståndsprocessen för sådana ledningar är längre än för övriga nät. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 45 minuter
    Justering
    2024-05-16
    Bordläggning
    2024-05-22
    Debatt
    2024-05-23
    Beslut
    2024-05-29
  • Dokument & lagar

    En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet

    Betänkande 2023/24:KU27

    Det ska bli enklare för myndigheter, kommuner och a-kassor att samarbeta mot exempelvis bidragsbrott och olika typer av arbetlivskriminalitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning.

    Enligt regeringens förslag ska myndigheterna, kommunerna och a-kassorna kunna dela fler uppgifter med varandra. Uppgifterna ska användas som underlag vid beslut för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, samt vid kontroller av arbetsplatser där man misstänker fusk och regelbrott.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    4, 20 minuter
    Justering
    2024-05-16
    Bordläggning
    2024-05-21
    Debatt
    2024-05-22
    Beslut
    2024-05-22
  • Dokument & lagar

    En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp

    Betänkande 2023/24:KU22

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i brottsbalken och antog som vilande regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen.

    Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras.

    Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd.

    Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen sa riksdagen ja till som vilande och de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 41 minuter
    Justering
    2024-05-16
    Bordläggning
    2024-05-21
    Debatt
    2024-05-22
    Beslut
    2024-05-22
  • Dokument & lagar

    Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och riksdagsdelegationens arbete under 2023

    Betänkande 2023/24:JuU32

    Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2023 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete.

    EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp som kallas Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). JPSG består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter.

    Under 2023 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, kampen mot människohandel, bekämpningen av så kallade högrisknätverk med hjälp av särskilda operativa resurser (Operational Task Force, OTF) och kriget i Ukraina.

    Den svenska delegationen har även arbetat med förberedelser och genomförande av medordförandeskapet för JPSG våren 2023 med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet.

    Riksdagen beslutade att lägga redogörelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2024-05-16
    Bordläggning
    2024-05-21
    Debatt
    2024-05-22
    Beslut
    2024-05-22
  • Dokument & lagar

    Avskaffat krav på bevarande av räkenskapsinformation i original

    Betänkande 2023/24:CU21

    Kravet på att räkenskapsinformation ska bevaras i original under en viss tid tas bort. Riksdagen sade ja säger ja till regeringens förslag som konkret innebär att räkenskapsmaterial, till exempel kvitton och fakturor, inte behöver bevaras i pappersform om materialet finns digitaliserat. Förslaget gör att företagen slipper hantera stora mängder pappersmaterial under lång tid. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    3, 12 minuter
    Justering
    2024-05-14
    Bordläggning
    2024-05-21
    Debatt
    2024-05-22
    Beslut
    2024-05-22
  • Dokument & lagar

    Åtgärder för tryggare bostadsområden

    Betänkande 2023/24:CU20

    För att skapa tryggare bostadsområden i hela landet har regeringen föreslagit att fastighetsägare ska få utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott. Ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen begår brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Det ansvar som hyresgästen har för barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten ska även gälla att se till att dessa personer inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende. Ett hyresavtal ska vidare kunna sägas upp i fler fall om lägenheten används för att begå brott, nämligen vid allvarlig eller omfattande brottslighet. Dessutom tydliggörs och skärps hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten.

    För att motverka missbruk av reglerna om inneboende ska hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten stramas åt. Hyresvärden ska också få bättre möjligheter att kontrollera hur en lägenhet används.

    Förslagen innebär även förbättrade förutsättningar för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning. Dessutom förstärks möjligheterna för en medhyresgäst eller medboende make eller sambo som utsatts för våld av en närstående att överta ett hyreskontrakt.

    Riksdagen sa ja till förslagen och lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2024.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    20, 92 minuter
    Justering
    2024-05-14
    Bordläggning
    2024-05-17
    Debatt
    2024-05-20
    Beslut
    2024-05-22