Sök
38 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Thalén Finné, Ewa (M), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Ökad insyn i partiers finansiering
Betänkande 2017/18:KU19
Insynen i partiernas finansiering ska öka. Kravet på öppen redovisning av intäkter utökas till att gälla även partiers verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening eller sidoorganisation inom ett parti samt varje ledamot och ersättare ska redovisa sin egen verksamhet. De begränsningar till politisk verksamhet och personvalskampanjer som har funnits tas bort. Skyldigheten att offentligt redovisa intäkter ska gälla också för partier som deltar i landstings- och kommunalval.
Partier på central nivå med mandat i riksdagen eller Europaparlamentet ska alltid lämna en intäktsredovisning. Detsamma gäller deras sidoorganisationer på central nivå. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna är mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga under 22 750 kronor för 2018. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som är högre än 0,05 prisbasbelopp, vilket motsvarar 2 275 kronor för 2018.
De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen tycker också att lottköpare ska få tydlig information ifall ett lotteri finansierar partipolitisk verksamhet. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att tydliggöra detta.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 12, 56 minuter
- Justering
- 2018-02-01
- Bordläggning
- 2018-02-06
- Debatt
- 2018-02-07
- Beslut
- 2018-02-07
- Dokument & lagar
Tidsbegränsande bygglov för bostäder
Betänkande 2016/17:CU21
För att möta bostadsbristen i Sverige ska det bli enklare att ge tidsbegränsat bygglov för bostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Behovet av nya bostäder är stort i många kommuner. I dag krävs det att behovet är tillfälligt för att ett tidsbegränsat bygglov ska ges. Med de nya reglerna bedöms i stället om platsen kan återställas efteråt. Ändringarna ger också kommunerna möjlighet att använda sin mark mer effektivt. Det tidsbegränsade bygglovet får ges för sammanlagt högst 15 år.
Avsikten med förslaget är att tillfälliga bostäder ska kunna byggas när behovet är mycket stort. Utgångspunkten är dock fortfarande att bostadsbristen på sikt ska lösas genom permanent byggande. Den nya bestämmelsen ska gälla från den 1 maj 2017 till och med den 1 maj 2023.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 12, 55 minuter
- Justering
- 2017-03-30
- Bordläggning
- 2017-04-04
- Debatt
- 2017-04-05
- Beslut
- 2017-04-05
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Betänkande 2016/17:CU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för 2017.
Cirka 6 765 miljoner kronor går till det här utgiftsområdet, uppdelat på 6 520 miljoner kronor för området Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och lantmäteriverksamhet och 244 miljoner kronor för området Konsumentpolitik. Pengarna fördelas bland annat på investeringsstöd för att göra fler hyresbostäder och bostäder för studerande, stöd till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer samt stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande. På det konsumentpolitiska området blir det bland annat ett ökat anslag till Konsumentverket för att inrätta ett forum för miljösmart konsumtion och livsstil. Fastighetsmäklarinspektionen får ökat anslag för en mer aktiv och omfattande tillsyn av fastighetsmäklare.
Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör omgående besluta om en ändring i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader, enligt riksdagens tillkännagivande från våren 2015. Ändringen rör bland annat ett höjt riktvärde på bullernivån för trafik vid bostäder för att underlätta byggande i närheten av spårtrafik och vägar.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 104, 251 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-11-29
- Debatt
- 2016-11-30
- Beslut
- 2016-12-01
- Dokument & lagar
En ny lag om personnamn
Betänkande 2016/17:CU4
Efternamn kommer inte längre att ges automatiskt vid födsel eller adoption och alla ska kunna välja ett av de vanligaste efternamnen i Sverige. Det är ett par delar i regeringens förslag om en ny lag om personnamn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Beslutet innebär bland annat att
- barn inte längre får ett efternamn automatiskt efter födsel eller adoption
- alla efternamn ska fås genom ansökan
- det ska finnas många möjliga efternamn att välja bland
- de vanligaste efternamnen ska kunna väljas av alla
- det ska gå att ha dubbla efternamn
- det ska bli enklare att byta namn och det ska gå att byta namn flera gånger.
Skatteverket blir den enda myndigheten som beslutar om personnamn. Den nya lagen om personnamn börjar gälla den 1 juli 2017.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 12, 51 minuter
- Justering
- 2016-10-27
- Bordläggning
- 2016-11-08
- Debatt
- 2016-11-09
- Beslut
- 2016-11-09
- Dokument & lagar
En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser
Betänkande 2015/16:CU16
Riksdagen beslutade om ändringar i plan- och bygglagen. Beslut som fattats av en kommun om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelse ska inte längre överklagas till länsstyrelsen utan direkt till mark- och miljödomstolen. Syftet är att få en effektivare plan- och byggprocess.
Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 32, 95 minuter
- Justering
- 2016-02-25
- Bordläggning
- 2016-03-02
- Debatt
- 2016-03-03
- Beslut
- 2016-03-09
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Betänkande 2015/16:CU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för 2016. Sammanlagt går 7 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till investeringsstöd för hyres- och studentbostäder, stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande samt energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer. Satsningar görs även på Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå konsument. Riksdagen sa ja till ett nytt mål för konsumentpolitiken.
Riksdagen gjorde också två tillkännagivanden om att regeringen senast den 1 januari 2017 bör
- utreda åtgärder som kan förkorta plan- och bygglovsprocessen med upp till ett år
- ha återkommit till riksdagen med förslag om lagändringar som innebär att fler åtgärder blir bygglovsbefriade.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 99, 285 minuter
- Justering
- 2015-12-01
- Bordläggning
- 2015-12-04
- Debatt
- 2015-12-07
- Beslut
- 2015-12-09
- Dokument & lagar
Förenklingar i anläggningslagen
Betänkande 2014/15:CU12
Reglerna om gemensamhetsanläggningar och enskilda vägar i anläggningslagen ändras. Syftet är att göra handläggningen av vissa ärenden enklare och rätten till ersättning mer enhetlig. Bland annat införs en ny ersättningsgrund i fall där en gemensamhetsanläggning eller vägupplåtelse begränsas eller upphävs. En sådan rätt till ersättning finns redan i andra liknande situationer. Handläggningen av vissa ärenden ska förenklas. Kulturreservat ska jämställas med en fastighet. Ett natur- eller kulturreservat ska företrädas av den som har beslutat om reservatet, det vill säga länsstyrelsen eller kommunen.
De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 18, 47 minuter
- Justering
- 2015-05-26
- Bordläggning
- 2015-06-02
- Debatt
- 2015-06-03
- Beslut
- 2015-06-03
- Dokument & lagar
Nomineringar till Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna
Betänkande 2013/14:JuU31
Nomineringar av domare och generaladvokater i Europeiska unionens domstol och av domare i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ska förberedas på samma sätt som med ordinarie domare. Det innebär att Domarnämnden får i uppgift att ta fram nomineringarna.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 2, 11 minuter
- Justering
- 2014-03-25
- Debatt
- 2014-04-03
- Beslut
- 2014-04-03
- Dokument & lagar
Kriminalvårdsfrågor
Betänkande 2013/14:JuU17
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om kriminalvård. Skälet är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om sysselsättning, utslussning och samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter, villkor för häktade, statistik och barn vars föräldrar är häktade eller sitter i fängelse.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 24, 81 minuter
- Justering
- 2014-02-20
- Debatt
- 2014-03-06
- Beslut
- 2014-03-12
- Dokument & lagar
Smart gränsförvaltning - valmöjligheter och framtida handlingsalternativ
Utlåtande 2011/12:JuU17
Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om teknikutveckling på gränskontrollområdet. Kommissionen föreslår att ett in- och utresesystem och ett program för registrerade resenärer ska tas fram. Enligt förslaget ska båda systemen tas fram samtidigt för att minimera kostnaderna. Kommissionen pekar i meddelandet på ett antal huvudfrågor för systemen, till exempel nödvändighet, proportionalitet, dataskydd, integritetsaspekter, användning av biometrisk information och kostnadsaspekter. Meddelandet innehåller inga förslag till rättsakter.
Justitieutskottet välkomnar instrument som förenklar och effektiviserar resandet till och från EU. Eftersom resenärstrycket kan förväntas öka markant är det enligt utskottet viktigt att se över förvaltningen av de yttre gränserna. I detta skede är för tidigt att göra en mer ingående granskning av de initiativ som kommissionen presenterar. Utskottet betonar att nya system inte får påverka möjligheten att söka asyl och framhåller att en hög säkerhetsnivå vid gränskontrollerna kräver en absolut respekt för mänskliga rättigheter. Mervärdet av systemen bör även noga övervägas i förhållande till kostnaderna. Riksdagen beslutade att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 6, 24 minuter
- Justering
- 2012-02-16
- Debatt
- 2012-02-29
- Beslut
- 2012-02-29
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av förslag till gemensamma regler för tillfälligt återinförande av gränskontroller vid de inre gränserna
Utlåtande 2011/12:JuU13
EU-kommissionen har föreslagit ändringar i en förordning som innebär att det är EU som ska bestämma om ett land tillfälligt kan återinföra gränskontroller vid de inre gränserna. Idag kan medlemsländerna vid förutsebara fall och oförutsedda händelser som rör exempelvis hot mot landets säkerhet eller allmänna ordning återinföra gränskontroller vid de inre gränserna. EU-kommissionen menar att det då finns risk för att den fria rörligheten begränsas till följd av enskilda länders beslut. Justitieutskottet har granskat förslaget och är positivt till gemensamma regler. Utskottet menar dock att länderna ska ha kvar beslutsrätten om när gränskontroller ska införas och anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen. Riksdagen beslutade om att be kommissionen att ändra i den föreslagna förordningen.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 44 minuter
- Justering
- 2011-10-27
- Debatt
- 2011-11-09
- Beslut
- 2011-11-09
- Dokument & lagar
Skärpt straff för köp av sexuell tjänst
Betänkande 2010/11:JuU22
Riksdagen har beslutat att maxstraffet för köp av sexuella tjänster ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Skärpningen ska skapa ytterligare utrymme för att kunna bedöma straffen på ett mer nyanserat sätt. Ett allvarligare brott ska kunna bedömas strängare än ett mindre allvarligt brott. Regeringen redovisar även sina utvecklingsinsatser på området, för att bland annat förebygga och bekämpa prostitution. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 32, 103 minuter
- Justering
- 2011-04-28
- Debatt
- 2011-05-12
- Beslut
- 2011-05-12
- Dokument & lagar
Kriminalvårdsfrågor
Betänkande 2010/11:JuU10
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om kriminalvårdsfrågor. En orsak är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om utslussning och samverkan mellan olika myndigheter i samband med utslussning, utbildning för kriminalvårdare och tillsyn över kriminalvården.- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 24, 91 minuter
- Justering
- 2011-03-29
- Debatt
- 2011-04-06
- Beslut
- 2011-04-06
- Dokument & lagar
Användning av säkerhetsskannrar vid EU:s flygplatser
Utlåtande 2010/11:JuU4
Det finns i dag ingen gemensam EU-strategi för de säkerhetsskannrar som ett antal flygplatser inom EU börjat använda för att förebygga brott och bekämpa terrorism. Detta framgår i ett meddelande från Europeiska kommissionen om säkerhetsskannrar vid EU:s flygplatser som justitieutskottet nu lämnat synpunkter på. Justitieutskottet uppskattar kommissionens initiativ till en diskussion om man ska införa ett EU-regelverk för användningen av säkerhetsskannrar. Utskottet vill att bland annat integritetsfrågor, lagringstider och eventuella hälsorisker ska studeras i det fortsatta arbetet. Utskottet tvivlar också på att gemensamma normer för de flygplatser som redan använder säkerhetsskannrar strider mot närhetsprincipen, men tar ingen definitiv ställning i närhetsfrågan. Riksdagen avslutar därmed ärendet. När Europaparlamentet och rådet har lämnat sina synpunkter kommer kommissionen att besluta om vilka steg som ska tas därefter.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 46 minuter
- Justering
- 2010-11-23
- Debatt
- 2010-12-01
- Beslut
- 2010-12-02
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik
Betänkande 2009/10:CU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,55 miljarder kronor i anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik för 2010. De största anslagen går till Lantmäteriet (473 miljoner kronor) och räntebidrag (454 miljoner kronor).- Behandlade dokument
- 47
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 21, 69 minuter
- Justering
- 2009-12-03
- Debatt
- 2009-12-14
- Beslut
- 2009-12-17
- Dokument & lagar
Hyresrätt och bostadsrätt m.m.
Betänkande 2008/09:CU33
Riksdagen sa nej till motioner om hyresrätt och bostadsrätt från den allmänna motionstiden 2008. Motionerna tar upp frågor om hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ombildning. När det gäller det framtida hyressättningssystemet hänvisar riksdagen till pågående arbete inom Regeringskansliet och framhåller samtidigt ett initiativ som nyligen tagits av två av bostadshyresmarknadens organisationer.- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 15, 74 minuter
- Justering
- 2009-05-07
- Debatt
- 2009-05-14
- Beslut
- 2009-05-20
- Dokument & lagar
Ägarlägenheter
Betänkande 2008/09:CU16
Från den 1 maj 2009 införs så kallade ägarlägenheter i Sverige. En ägarlägenhet är en egen, så kallad tredimensionell fastighet, i ett flerbostadshus. Innehavaren har direkt äganderätt och kan självständigt överlåta, pantsätta eller hyra ut lägenheten. För att bilda en ägarlägenhet krävs det att den ingår i en sammanhållen enhet om minst tre ägarlägenheter. Ägarlägenheter kan bildas antingen i nyuppförda byggnader eller genom ombildning av äldre byggnader där det aktuella utrymmet inte har använts som bostadslägenhet under de senaste åtta åren. En ägarlägenhet ska som regel få del i en samfällighet som omfattar yttertak, fasader, trapphus, förråd och andra gemensamma anordningar. Denna samfällighet ska förvaltas av en samfällighetsförening. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 27, 106 minuter
- Justering
- 2009-02-10
- Debatt
- 2009-02-18
- Beslut
- 2009-02-19
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik
Betänkande 2007/08:CU1
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,8 miljarder kronor i anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Statliga kreditgarantier införs för att göra det lättare för ungdomar och andra förstagångsköpare att köpa bostad. Det ekonomiska stödet för att avhjälpa fukt- och mögelskador i småhus tas bort.- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 48, 178 minuter
- Beredning
- 2007-11-15
- Justering
- 2007-12-06
- Debatt
- 2007-12-19
- Beslut
- 2007-12-19
- Dokument & lagar
Naturresursfrågor m.m.
Betänkande 2006/07:CU22
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om bland annat naturresursfrågor. Motionerna handlar bland annat om vindkraftsutbyggnadens rättsliga förutsättningar och Nationalstadsparkens skydd.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 18, 1 minuter
- Beredning
- 2007-03-01
- Justering
- 2007-03-20
- Debatt
- 2007-04-11
- Beslut
- 2007-04-11
- Dokument & lagar
Hyresrätt m.m.
Betänkande 2006/07:CU10
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om hyresrätt med mera. Motionerna handlar främst om hyresrätten som upplåtelseform, framför allt utformningen av bestämmelserna i hyreslagen. Andra motioner handlar om kooperativ hyresrätt, ägarlägenheter och ombildning från hyresrätt.- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 32, 112 minuter
- Beredning
- 2007-01-25
- Justering
- 2007-03-01
- Debatt
- 2007-03-21
- Beslut
- 2007-03-21