Frågestund

Fru talman! Mikael Damberg har som inrikesminister presenterat sin första budget för polisen. Facit blev att regeringen skär i anslagen med 230 miljoner kronor. Det är en fjärdedel av det tillskott till polisen som fanns i Moderaternas och Kristdemokraternas budget och som riksdagen röstade igenom i höstas.

I ett land där otryggheten börjar bli alltmer kännbar för alla människor tycker jag att det är provocerande att skära i polisens budget. Om vi ska skapa ett Sverige som är tryggare och bekämpa kriminaliteten behöver vi prioritera brottsbekämpning och nå målet om 10 000 fler polisanställda kommande år.

Regeringen motiverar nedskärningen med att Kriminalvården tar över ansvaret för vissa transporter. Men det beslutet fattades redan för två år sedan, och det är en klen tröst när polisen tappar en kvarts miljard kronor i år.

Hur bli Sverige ett tryggare land, inrikesministern, av att regeringen drar undan 230 miljoner kronor för polisen bara i år?

Fru talman! Jag kan konstatera att Polismyndigheten i år får 1,6 miljarder kronor mer än förra året. Anslagssparandet var på omkring 700 miljoner kronor från förra året. Vi genomför den största satsningen på Polismyndigheten i modern tid, och vi kommer att fullfölja den, i syfte att öka tryggheten och för att polisorganisationen ska växa så att den får 10 000 fler anställda fram till 2024. Det är ett oerhört ambitiöst arbete som jag kommer att följa, fullfölja och genomföra.

Polismyndigheten har problem med att de får göra en del arbetsuppgifter som de inte tycker att de borde prioritera. En sådan arbetsuppgift är transporter. Kriminalvården måste hantera fler transporter, och man gör fler transporter i dag än för något år sedan. Men det är också rimligt att man får ersättning för de transporter man genomför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Låt mig upprepa att ingenting av det som Mikael Damberg säger i sitt svar förändrar det faktum att beslutet fattades för två år sedan och att det blir 230 miljoner kronor mindre för polisen i år än vad det annars hade blivit.

Jag noterar att regeringen nu talar om stora satsningar på rättsväsendet. Då kan man konstatera en sak. Med fler sådana satsningar på polisen kommer det att bli svårt att nå målet om 10 000 fler polisanställda och att skapa ett tryggare Sverige.

Fru talman! Jag konstaterar bara att vi kommer att fortsätta att göra kraftiga satsningar på polisen i år, nästa år och åren efter för att nå ambitionen om 10 000 fler polisanställda. Det är en kraftig utbyggnad, och det kommer att finnas fler poliser närvarande över hela landet. Brottsbekämpandet kommer att bli mer effektivt, och tryggheten kommer att öka.

Detta innebär också att polisen ska göra sitt jobb, inte sköta transporter. Då måste vi också lösa frågan om kostnaden mellan Kriminalvården och polisen.

Fru talman! Min fråga går också till inrikesminister Mikael Damberg.

Häromdagen, den 7 april, var årsdagen för det tragiska och vidriga attentatet på Drottninggatan. Det var terrorattacken som aldrig borde ha ägt rum.

Rakhmat Akilov levde illegalt i flera år i Sverige som en del av ett skuggsamhälle. Det är ett skuggsamhälle bortom statens kontroll, som består av människor som vistas illegalt i Sverige. Det är ett skuggsamhälle där kriminalitet och radikalisering har sin perfekta mylla att växa i.

Hur många människor uppskattar inrikesministern lever i skuggsamhället i Sverige i dag? Hur avser regeringen att krympa skuggsamhället för att minimera risken för fler Rakhmat Akilov?

Fru talman! Först börjar jag med den 7 april. Det är ett fruktansvärt datum som har skrivit in sig i historieböckerna, och det är viktigt att hedra både offren och de hjältar som arbetade då och effektivt tog fast terroristen på relativt kort tid. Det gäller också alla de brandmän, ambulanspersonal och poliser som hanterade frågan.

Vi har nu haft fokus på att framför allt skärpa Sveriges beredskap för att förhindra terroristbrott och åtgärda terroristbrott om de sker. Genom två blocköverskridande samarbeten i Sveriges riksdag har vi stärkt resurserna till Säkerhetspolisen och polisen. Vi har låtit utbilda polisen så att de har blivit starkare i att hantera dessa frågor. Polisen får nya resurser i form av utrustning och materiel. Det arbetet fortsätter. Det handlar också om skarpare lagstiftning som gör att vi kan hantera terrorbrott tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Just av ordet skuggsamhälle framgår väl att det inte är enkelt att få fram korrekt statistik på något som lever i skuggan av samhället. Men det är ett problem att delar av samhället inte uppehåller sig legalt och i stor utsträckning också drabbas av våld och kriminalitet.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Jag förstår att ministern inte vet hur många som finns i skuggsamhället. Det finns ingen som vet hur många som lever i skuggsamhället eftersom regeringen år efter år har valt att inte kartlägga det.

Kvalificerade gissningar från Röda Korset och polisen nämner siffror från 10 000 och 70 000. Jag vet inte. Ministern kanske tror att det är ännu fler.

Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för att kartlägga omfattningen av skuggsamhället?

Fru talman! Jag tror att det är viktigare att man åtgärdar de problem som finns med skuggsamhället snarare än att fundera över hur man kartlägger något som inte är offentligt eller som det inte finns statistik på.

Vi har gett Polismyndigheten ökade befogenheter att göra till exempel utlänningskontroller på arbetsplatser för att kontrollera att människor inte utnyttjas där. Lagstiftningen mot människoexploatering har skärpts. Det är något som drabbar många i dessa grupper, till exempel i form av tiggeri eller i företag som inte behandlar personerna bra. Det är viktigt att det arbetet fortsätter.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Mikael Damberg.

Statsrådet har de senaste veckorna attackerat ett svenskt företag som vill nyttja sin lagstadgade rättighet att överklaga en dom för att få en svensk lag prövad. Statsrådet har påstått att om man inte håller med statsrådet skyddar man kriminella och att företaget har som affärsmodell att skydda pedofiler. Statsrådet har hotat att dra in tillståndet för Bahnhof. Det är ett företag som inte har brutit mot svensk lag men som ändå fått känna statsrådets vrede.

Anser ministern att svenska företag och medborgare inte längre har rätt att överklaga domar för att få lagar prövade?

Fru talman! Tack för frågan! Det är en otroligt viktig fråga, för vi hade inte stått här och diskuterat kraven på lagstiftning om datalagring om telekombolagen hade samarbetat med polisen, lagrat dessa uppgifter och under ordnade former lämnat dem till Polismyndigheten och Säpo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här är ett av de verktyg som försvunnit för svensk polis och säkerhetstjänst. Det är ett verktyg som de bedömer är ett av de viktigaste för att komma åt barnpornografibrott, terrorism och grov organiserad brottslighet i Sverige.

Det har också funnits, uppfattar jag, ganska bred uppslutning här i kammaren runt att vi behöver denna lagstiftning i Sverige och att dessa bolag ska lämna uppgifterna till säkerhetspolis och polis.

Om jag då hör att vissa bolag absolut inte vill samarbeta med polisen i detta trots att vi utrett frågan och gjort om lagstiftningen för att möta europeiska krav, då måste jag kunna säga att jag förväntar mig att svenska företag också följer svensk lagstiftning som beslutas i denna kammare. Då måste man också välja sida. Jag kan konstatera att Tele 2 har valt att inte överklaga domen. Det uppfattar jag som positivt.

Fru talman! Jag kanske måste upplysa statsrådet om det inte är kriminellt att kräva att Sveriges lagar är rättssäkra. Det är inte kriminellt att kräva att man lever upp till gällande lag även om regeringen vill ha en annan lag. Det är heller inte kriminellt att kräva att regeringen lever upp till de lagar som faktiskt gäller för dess arbete.

Det man har sagt från Bahnhofs sida är enbart att man vill överklaga för att säkerställa att den nya lagen lever upp till gällande europeisk lag.

Jag hoppas att statsrådet inte har en annan åsikt än att den lag som läggs fram måste leva upp till europeisk lag.

Fru talman! Vi har haft en utredning som utrett just hur vi ska anpassa vår lagstiftning till europeisk lagstiftning. Det är det förslaget som ligger på riksdagens bord. Det är också det som är utgångspunkten i lagstiftningen, och det är därför vi har differentierat kraven på telekombolagen.

Men det är kriminellt att ägna sig åt barnpornografibrott. Det är kriminellt att förbereda terroristbrott. Om polis och säkerhetspolis inte får verktygen för att kunna komma åt och fälla dessa brottslingar menar jag att telekombolagen medverkar till ökad brottslighet i Sverige, och det är allvarligt.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ernkrans.

Vi vet att kvinnor i dag missgynnas ju högre upp i utbildningssystemen de kommer. I en färsk rapport från Allbright konstateras till exempel att kvinnor utgjort ungefär hälften av ekonomistudenterna sedan 90-talets början men att det är färre doktorander, ännu färre lektorer och bara en av fem professorer som är kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kan också se att kvinnor och män väljer olika utbildningar. 85 procent av nybörjarna på sjuksköterskeutbildningen var kvinnor. 75 procent av högskoleingenjörerna var män.

I en intervju nyligen menade statsrådet att kvinnors intresse för teknik och naturkunskap kan öka genom kosmetika. Ändå är det ganska många kvinnor som söker naturvetenskapliga utbildningar, men det blir färre och färre ju längre upp man kommer.

Min fråga är därför hur statsrådet tänker jobba med att hitta en lösning på både snedrekryteringen och att kvinnor missgynnas i den akademiska världen.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågorna! Det är jätteviktiga frågor.

Jag är en del av en feministisk regering, och vi har jämställd utbildning som ett av våra jämställdhetspolitiska mål.

Jag är glad över att få frågan som handlar om hur vi kan ta oss an det faktum att vi behöver bryta könsbundna studieval. Vi behöver se till att flickor kan välja naturkunskap och teknik men också att pojkar kan välja att bli lärare eller sjuksköterskor.

Jag vill vara tydlig med att i det jag har uttalat har jag hänvisat till forskning, bland annat från Linköpings universitet. Det känns nära för mig som forskningsminister att göra det, och det handlar helt enkelt om hur man kan bibehålla både flickors och pojkars intresse för naturkunskap och teknik.

Jag får återkomma i nästa svar om ytterligare åtgärder.

Fru talman! Vi vet ju att även den förra regeringen kallade sig feministisk och bedrev feministisk utbildningspolitik.

Men vi vet också att under de fyra år då vi hade en socialdemokratisk och miljöpartistisk regering hände ingenting inom området. Det är till exempel inte fler kvinnor som söker mansdominerade utbildningar. Framför allt händer det väldigt lite vad gäller att kvinnor missgynnas inom den akademiska världen, till exempel i fråga om forskningsanslag och befordringar.

Fru talman! Jag delar inte bilden att ingenting har hänt. Jag delar bilden att vi behöver göra mycket mer.

Vi har satt upp ett mål att 2030 ska lika många kvinnor som män rekryteras till professorsutbildningar.

Under förra mandatperioden vidtog vi åtgärder för att öka antalet nyrekryterade professorer. Det har också ökat.

Vi har även jobbat aktivt med jämställdhetsintegrering, vilket bland annat har gjort att ett universitet som Chalmers självt har fattat beslut om att satsa 300 miljoner kronor för att få fler kvinnor att välja tekniska yrken. Så visst händer det saker!

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Våldtäktsutredningar läggs på hög. Grova våldsbrott får vänta, och vi vet alla anledningen: Polisen har allvarlig resursbrist, inte minst på utredarsidan. De många skjutningarna och morden slukar resurser.

För att lösa problemet behövs fler poliser i kärnverksamheten. M-KD-budgeten gör det nu möjligt att höja lönerna rejält, men det ser tyvärr ut att bli en ettårssatsning på grund av regeringens ovilja att göra ett riktat polislönelyft.

Men Kristdemokraterna har flera andra bra förslag för att stoppa utvecklingen. Jag skulle vilja ställa en fråga till Mikael Damberg om ett av dessa.

Vi kallar det GW-modellen. Det handlar om att återanställa pensionerade poliser med stor erfarenhet och kompetens som skulle kunna komma tillbaka och göra en stor insats med ett rejält lönepåslag. Metoden har testats framgångsrikt i Stockholm.

Är detta en lösning som statsrådet är beredd att titta på och även föreslå från regeringens sida?

Fru talman! Det är en viktig fråga, som handlar om polisens kompetens men också förmåga att växa de kommande åren.

Polisen ska växa med 10 000 fler anställda fram till 2024, och alla de nyanställningarna kan inte vara unga, nya poliser. Man måste också återrekrytera poliser som lämnade yrket efter den stora omorganiseringen eller rekrytera från andra yrkeskategorier för att Polismyndigheten ska bli mer effektiv och framgångsrik i sin brottsbekämpning. Det arbetet bedrivs nu av Polismyndigheten.

Jag har lyssnat på rikspolischefen flera gånger och ställt frågor om hur man jobbar strukturellt med återrekrytering. Man har ett sådant strukturerat arbete.

Däremot - och där skiljer jag mig lite från Andreas Carlson - kommer jag inte att lägga mig i lönesättningsmodeller inom Polismyndigheten. Jag tror att det är farligt om vi i riksdagen börjar fatta beslut om löner och villkor för statligt anställda. Jag tror att vi ska ge resurser som vi ser ger resultat, inte minst i goda löneavtal för polisen just nu.

Fru talman! Tack för svaret! Jag vill inleda med att säga att de poliser som nu kan få höjd lön, de som jobbar i kärnverksamheten i yttre tjänst eller som utredare, tycker nog inte att det är farligt att de i denna lönerörelse har dubbelt så stort utrymme och att man fokuserar på just poliser i kärnverksamheten tack vare den tydliga riktning som nu finns i och med M-KD-budgeten.

Frågan gällde också på vilket sätt statsrådet vill ta ökat ansvar för att tillskjuta de medel som behövs för att få tillbaka fler pensionerade poliser som snabbt kan gå in och lösa problemet med att våldtäktsutredningar läggs på hög.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har fullt förtroende för att Polismyndigheten är bättre lämpad att göra de bedömningarna än Andreas Carlson eller Mikael Damberg.

Vi ska låta myndigheterna fatta beslut som handlar om löner och villkor men också rekrytering. Vi ska inte politisera myndigheterna i den delen.

Däremot ska vi fullfölja satsningen på polisen med mycket mer resurser men också fler anställda, och vi ska ställa krav på uppföljning så att de använder resurserna på bästa möjliga sätt.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga är till statsrådet Lövin.

Längs nedre Dalälven har man fångat flest stickmyggor i hela världen. Mängden mygg i detta område slår mot näringsliv och turism. Barnen kan inte leka utomhus. Fåren ligger ned för att skydda sig.

Regeringen har svarat mig att dessa problem till stor del är ett regionalt ansvar. Jag anser att staten har ett ansvar. Men regeringen hänvisar till Naturvårdsverket, och Naturvårdsverket lämnar över till regeringen. Myggfrågan surrar i cirklar.

Det behövs långsiktig bekämpning för dessa människor. Jag frågade om regeringen kan tänka sig att överväga treåriga bekämpningstillstånd i de områden där det är mest olidligt. Ministern bad att få invänta regeringsbeslutet.

Nu hoppas jag på ett svar. Är regeringen beredd att underlätta långsiktig myggbekämpning omkring nedre Dalälven?

Fru talman! Tack, Lina Nordquist, för frågan! När regeringen presenterade vårändringsbudgeten kunde vi också meddela att 12 miljoner kronor kommer att kunna gå till myggbekämpning vid nedre Dalälven. Det är inte första gången regeringen går in med stöd. Detta är naturligtvis ett stort och plågsamt problem för människor och djur vid nedre Dalälven - det är lätt att konstatera.

Naturvårdsverket och landsbygdsprogrammet har under ett antal år bidragit med stora summor för bekämpning av översvämningsmygg. Samtidigt finns det ett uppdrag att titta på alternativa sätt att bekämpa dessa myggor, exempelvis genom att titta på hur hävd med bete och slåtter, vattenrening och vattenreglering kan spela in.

Men regeringen är fortsatt beredd att hjälpa regionen med detta.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Detta är ju en årlig invasion, och ändå innebär den en årlig osäkerhet. Min uppfattning är att nyckelorden är långsiktigt effektiv bekämpning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De drabbade kommunerna har en löpande överenskommelse om just långsiktig myggbekämpning medan staten, däremot, är den osäkra faktor som gör det svårt för människor att leva i dessa områden med sinnesro.

Egentligen är frågan enkel: Mygg eller människor?

Fru talman! Det är klart att det inte är naturligt att vi varje år ska bespruta från helikopter med stora mängder antimyggmedel. Därför finns det ett uppdrag att redovisa alternativa sätt att bekämpa dessa myggor. Det finns också en landskapsstrategi - Människor, mygg och natur vid nedre Dalälven - där vi har gett regionerna i uppdrag att titta på hur man kan hitta alternativa bekämpningsmedel.

Men regeringen är naturligtvis beredd att fortsätta stödja bekämpningen.

Fru talman! Min fråga går till inrikesminister Mikael Damberg. Jag vill börja med att säga att jag hoppas att du hade en bra dag i Ludvika i går - eller rättare sagt är jag tämligen övertygad om att den var fantastiskt bra. Du fick säkert med dig många intryck och mycket klokskap när det gäller den vardag som polisen i Ludvika möter. Det är klart att utmaningarna ser lite olika ut runt om i landet.

Den personal som jobbar i blåljusverksamheten utför ett arbete som ofta innebär skillnad mellan liv och död. Deras arbete skapar också trygghet för medborgarna. Trots detta utsätts blåljuspersonalen för stenkastning och annat som både försvårar och ibland förhindrar verksamheten.

Jag har noterat att inrikesministern i fredags, tror jag, presenterade ett nytt förslag till lagstiftning. Som vanligt kommer det förstås kritik mot förslaget. Ofta är det både för lite och för sent, och denna gång verkar det också vara för mycket. Hur ser inrikesministern på den kritik som kommit mot förslaget?

Fru talman! Tack för frågan! I fredags var jag, justitieministern och statsministern på Södertörns högskola för att träffa polisstudenter. Vi presenterade då också ett nytt lagförslag som gäller vad vi kallar för blåljussabotage och innebär att det införs ett straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet - polis, räddningstjänst och ambulanspersonal. Det ska vara tuffare straff för dem som försenar eller angriper personal som rycker ut och bedriver denna tidskritiska verksamhet.

Jag tycker att det är helt rimligt att vi får ett starkare skydd, framför allt för dessa studenter. De ska veta att de, när de lämnar frukost- eller middagsbordet för att gå på nästa pass, har samhället i ryggen, för de gör stora insatser för svensk demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för svaret! Min följdfråga är väldigt kort: Hur ser tidsplanen ut för denna viktiga lagstiftning?

Fru talman! Nu rullar vi fram lagförslagen. Sedan måste de processas i riksdagen och allt sådant, men utgångspunkten är att vi från den 1 januari 2020 ska ha denna lagstiftning på plats. Jag tycker att det är en viktig lagstiftning som ger ett ökat skydd för vår viktiga blåljuspersonal. Men det är också ett sätt för samhället att markera hur viktig denna verksamhet är.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Isabella Lövin. Just nu kommer 90 procent av den el vi producerar i Sverige från energislag som inte släpper ut koldioxid. Men om man skulle ta bort kärnkraften skulle bara 50 procent av vår energi komma från energislag som inte släpper ut koldioxid.

På sin hemsida skriver Miljöpartiet att vi redan från årsskiftet 2020 klarar oss utan kärnkraften. Då infinner sig frågan: Var ska energin för att tillgodose de resterande 50 procenten av vårt energibehov komma från? Är det från tyskt kol eller rysk gas?

Fru talman! Vi ser just nu en kraftig utbyggnad av vindkraften i Sverige. Prognosen är att vindkraften inom fyra år kommer att stå för 25 procent av Sveriges elproduktion. Lägg till detta de 40 procent som vattenkraften i dag står för och de potentiella 10 procent som solkraften kommer att kunna stå för på lite längre sikt, om vi ger den de bästa förutsättningarna.

Vi har också stor potential vad gäller energieffektivisering, med smarta elnät och nya sätt för transmission mellan olika EU-länder och med våra grannländer.

I en modern framtid ska vi naturligtvis ha den billigaste, bästa, enklaste och mest lokala lösningen för elproduktionen. Vi ska inte låsa in oss och bli beroende av import av vare sig olja, kol, gas eller ryskt uran.

Fru talman! Jag uppfattade inte att statsrådet svarade på min fråga. Låt oss konstatera att 2,8 procent av den el vi använder i detta nu kommer från vindkraft. Den siffran väntas fördubblas till nästa år.

Miljöpartiet anser att vi kan stänga av kärnkraften redan nästa år. Man skriver på sin hemsida att Sverige från 2020 kan drivas med enbart förnybara energikällor. Då är frågan varifrån vi ska ta den resterande delen för att tillgodose vårt energibehov.

Fru talman! Tack för det påpekandet! Jag kan inte svara på vad Carl-Oskar Bohlin refererar till. Men det svar jag kan ge är att vi i Sverige har en energiöverenskommelse, som också Moderaterna är med på, som har gett stabilitet åt svenskt näringsliv och kraftbolagen och har välkomnats väldigt brett i samhället. Överenskommelsen har sett till att vi har fått en väldigt snabb expansion när det gäller förnybara bränslen. Förnybara energikällor är mindre än hälften så dyra som ny kärnkraft.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till kulturministern. I går lade regeringen fram sin vårändringsbudget, och i utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid, har ett antal bortprioriteringar gjorts.

Det är till exempel mycket oroande att vår satsning på biblioteken i utsatta områden helt tas bort. Om man vill tillgängliggöra kulturen handlar det framför allt om att satsa på barn och unga som inte har bokhyllor hemma, i stället för på gratis museientréer för vuxna i framför allt Stockholms innerstad. Varför görs denna anmärkningsvärda prioritering?

Fru talman! Tack för frågan! Regeringen har lagt fram en vårändringsbudget med offensiva satsningar på kultur i Sverige. Vi satsar mer på kultur än Moderaterna och Kristdemokraterna gjorde i sin budget. Vi har bland annat sett till att återställa det kulturskolebidrag som man tog bort och som har uppskattats och efterfrågats runt om i hela landet. Det är väldigt glädjande att kunna meddela att det nu är tillbaka.

Vi har även satsat på att återinföra fri entré på de statliga museerna. Vi har konstaterat att vi i staten har ett gemensamt, demokratiskt kulturarv. Jag och regeringen gör bedömningen att det är fullt rimligt att så många som möjligt ska kunna ta del av det.

Vad sedan gäller den specifika satsningen på bibliotek som det hänvisas till vill jag säga att vi just nu har ett omfattande stöd till bibliotek där dessa insatser beräknas kunna ingå.

Fru talman! Tack, ministern för svaret! I vårändringsbudgeten tar regeringen helt bort en satsning på fysisk träning för äldre. Det är ju en förebyggande åtgärd för att stärka äldres hälsa och motverka ensamhet, men det är också samhällsekonomiskt lönsamt att äldre är friskare längre. Varför avslutas denna satsning mitt i ett uppbyggnadsskede?

Fru talman! Jag delar helt frågeställarens bedömning att vi behöver göra mer för att få äldre i rörelse. Vi behöver göra mer för att bryta den ensamhet som många äldre är fastlåsta i. Idrottsrörelse är en del av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har valt att avsätta 20 miljoner som ska satsas på att motverka äldres ensamhet. I detta kan naturligtvis insatser för rörelse, hälsa och idrott också vara en del.

Fru talman! Ett OS eller inte är väl den stora frågan som många vill ha svar på. Stockholms stad sa först ja, sedan nej, sedan ja. De kommer dock inte att budgetera något för det. Staten var först tyst, sedan tyst och sedan kom ett ja till att finansiera den yttre säkerheten och visumhanteringen. Många varnar dock för att den kostnadskalkyl som tagits fram är rejält underdriven - det gäller både IOK:s budget på 13 miljarder och vad vår yttre säkerhet skulle kosta.

Med tanke på de neddragningar som görs på Polismyndigheten vill jag ställa frågan: Vilka garantier ger regeringen för att OS inte kommer att ta resurser utöver dagligt arbete från till exempel polisen? Och vilken kostnad räknar man med att det blir för till exempel den yttre säkerheten?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan om kostnaden! Jag är väldigt glad över att vi efter en mycket snabb beredning sedan regeringen tillträdde har kunnat ge besked om att vi lämnar garantier för den yttre säkerheten, visumhantering och liknande för att SOK nu ska kunna gå vidare med sin ansökan.

Fortfarande är det ett race. Vi vet inte var det slutar än, men jag och regeringen hoppas såklart att Sverige ska få möjlighet att arrangera spelen. Det vore positivt för rörelseglädjen, parasportrörelsen i Sverige och förstås också bilden av Sverige.

När det gäller kostnaderna är det enbart den yttre säkerheten som Sverige går in och garanterar, precis som vid alla större evenemang - det kan handla om ministerbesök, idrottsevenemang eller kulturevenemang. Där har våra myndigheter gjort en bedömning. Det handlar absolut inte om de miljardbelopp som det nu florerar uppgifter om, tvärtom.

När spelen sedan närmar sig och vi vet om vi får dem kommer vi att få in en ansökan om ordningstillstånd, och då får vi se exakt vad det handlar om.

Fru talman! Det är lite märkligt att man inte har en kostnadskalkyl redan nu. Om man vill ha så bred politisk enighet som möjligt är det ju detta man ska ta ställning till. Det är därför vi inte har kunnat ge ett svar, även om vi varit försiktigt positiva, för vi har inte fått alla svar om vad kostnaden skulle betyda och hur stor den skulle komma att vara.

Kan statsrådet garantera att inga skattemedel kommer att gå in om vi står med ett underskott efter ett avslutat OS?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Ja, det kan jag absolut garantera. Det enda regeringen säger är att vi ska hantera sådant som det ändå faller på myndigheterna att hantera: visumfrågor, passfrågor och polisiära frågor som handlar om säkerheten utanför arenan. Vi ska inte gå in och täcka några ekonomiska kostnader för själva spelen vare sig före eller efter dem.

Fru talman! Utvecklingen när det gäller de svenska utsläppen går åt fel håll. Förra mandatperioden var tydlig, och trendbrottet var markant: De svenska utsläppen ökade.

Färsk statistik från Trafikverket visar också ett trendbrott på transportsidan. Nu ökar även de utsläppen. Det är helt oacceptabelt!

Sedan snart ett år tillbaka står Sverige utan miljöbilsdefinition. Det är ett problem, för företag och myndigheter använder sig av den för att upphandla smart. Det är bra för att vi får in nya miljösmarta bilar på marknaden. Det gör också att vi får en bättre andrahandsmarknad.

Genom detta kan vi också minska våra utsläpp, men vi har ingen miljöbilsdefinition. Varför, undrar jag. När får vi en sådan, Isabella Lövin?

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för den viktiga frågan! Som Rickard Nordin vet har regeringen jobbat mycket intensivt med att ta fram ett nytt system för bonus, så kallad bonus-malus, för nybilar. Där har vi skärpt kriterierna för vad som kan betraktas som en bonusbil. En sådan kan få ett kraftigt stöd, 60 000 kronor. Samtidigt höjer vi skatten på mest utsläppande bilarna, så kallad malus.

Sedan detta infördes den 1 juli förra året har vi haft val och en lång regeringsbildningsprocess, vilket har gjort att regeringen inte har kunnat gå vidare med att slå fast en ny miljöbilsdefinition som ska harmoniera med bonus-malus-systemet. Detta arbetar vi med just nu i regeringen, och jag hoppas kunna återkomma så snart som möjligt med en ny miljöbilsdefinition. Det handlar om ca 2 000 personbilar per år, så det är viktigt.

Fru talman! Tack, Isabella Lövin, för svaret! Jag blir dock lite orolig om man inte från Regeringskansliet ser att de här frågorna hänger ihop.

Ett bonus-malus-system är bra, men det vore också fullt rimligt att samtidigt ha den andra lagstiftningen på plats, speciellt som vi hade en miljöbilsdefinition som då också skulle falla ur. Att stå här ett år senare och fortfarande inte ha svar är faktiskt helt oacceptabelt, inte minst med tanke på att utsläppen ökar. Vi talar om klimatfrågan, som är så pass akut.

När, lite mer exakt, kan vi förvänta oss ett besked?

Fru talman! Jag kan inte ge ett exakt datum, men vi arbetar med detta. Jag kan möjligtvis säga att det fortfarande finns möjligheter för kommuner och offentliga institutioner att upphandla enligt den gamla miljöbilsdefinitionen. Kammarkollegiet stöder också detta genom en ramupphandling. Detta är något vi behöver få på plats så snart som möjligt. Dessutom delar jag naturligtvis den stora oron för eventuellt ökade utsläpp inom transportsektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringen skryter med hur mycket man skärper straffen och hur lång tid personer ska sitta på anstalt. Nu är häktena och anstalterna överbelagda. Facken varnar för att det nu börjar bli farligt. Personalen går på knäna. Vistelsetiden och inflödet kommer att knäcka Kriminalvården.

Regeringen kommer att behöva placera Riksbanken bredvid Kriminalvårdens huvudkontor för att ha råd att bygga alla de nya fängelser som kommer att behövas.

Samtidigt finns det en solid forskning som visar att långa fängelsestraff inte har någon effekt på kriminaliteten.

Jag vill fråga inrikesminister Damberg: Kommer regeringen att lägga pengar på att brottsbekämpa på riktigt, eller ska ni bygga nya fängelser? Ni har inte råd med båda.

Fru talman! Tack, Linda Westerlund Snecker, för frågan!

Som det ser ut nu kommer vi att behöva bygga fler fängelser framöver. Det är helt ohållbart med den situation som är. Det är därför vi planerar för en sådan expansion, och det är nödvändigt.

Jag vill ändå komplicera bilden lite grann. Hade vi inte skärpt straffen för till exempel grova vapenbrott hade polisen inte kunnat sätta dit och låsa in så många grovt kriminella individer som har använt skjutvapen och gått omkring med skjutvapen. Vi ser att det nu är fyra fem gånger så många som häktas för vapenbrott jämfört med tidigare, och det har att göra med skärpt lagstiftning. Det är alltså nödvändigt att göra detta för att pressa tillbaka den grova brottsligheten.

Men detta räcker inte. Vi måste också göra andra, sociala insatser och jobba förebyggande, inte minst med socialtjänsten, fritidsgårdar och skolinsatser, framför allt i de mest utsatta områdena i Sverige. Det är ett arbete som vi kommer att fortsätta att bedriva och framför allt samverka mycket kring, för det kommer också att behövas förebyggande arbete för att lyckas med brottsbekämpning.

Fru talman! Jag tror att det är dags att lyfta blicken inom kriminalpolitiken och se hur andra länder hanterar problemet. Sverige är inte unikt på något sätt. Belgien har infört straff i frihet med elektronisk övervakning för de lägre brottskategorierna. Detta har minskat populationen på anstalterna.

För att få ned kriminaliteten måste vi göra saker som funkar på riktigt. Att höja straffen funkar inte. Jag tror att det är dags att vi börjar se på nya former av straff och använda mer straff i frihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att inte sätta dessa frågor helt mot varandra. Om vi inte har en del stränga straff som gör att polisen får befogenheter att jobba med hemlig telefonavlyssning och kan komma åt de kriminella gängen kan vi inte pressa tillbaka skjutningarna i Sverige. Det är därför otroligt viktigt att göra detta men samtidigt jobba förebyggande, inte minst med Kriminalvården så att det blir bra kvalitet där så att människor återanpassas till samhället.

Låt oss inte ställa frågorna mot varandra, utan låt oss göra både och. Annars tror jag att vi förlorar i längden.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Damberg, som verkar vara populär i dag när det gäller att få frågor.

I vårändringsbudgeten flyttas 232 miljoner från Polismyndigheten till Kriminalvården. Jag tycker att det är olyckligt att dra ned på polisen i ett läge där myndigheten har målet att nå 10 000 anställda på fem år.

Den första fråga jag vill ställa till statsrådet Damberg är: Vilka konsekvensanalyser har gjorts av den drastiska neddragningen? I polisens transportkostnader borde lönekostnader för poliser och fordonskostnader ingå. Det är ju kostnader som inte försvinner bara för att man gör en ändring i tabellerna. Jag tror att de 232 miljonerna är pengar som myndigheten hade räknat med i sin planering för att långsiktigt stärka svensk polis.

Hur ser inrikesministern på detta, och vilka konsekvensanalyser är gjorda?

Fru talman! Jag vill först konstatera att Polismyndigheten får 1,6 miljarder kronor mer i år jämfört med förra året. Det är en kraftig expansion och alltså ingen besparing på Polismyndigheten i år.

Vi måste däremot lösa de problem som handlar om transporter. Jag tror inte att jag har varit på en enda polisstation runt om i Sverige där man inte har lyft upp frågan att väldigt mycket polistid ägnas åt annat än brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete. Transporter är en sådan fråga. Då måste vi se till att Polismyndigheten och Kriminalvården blir överens och långsiktigt hittar ett system där Kriminalvården kan avlasta polisen med transporter. Att Kriminalvården inte skulle sköta en del av transporterna för polisen nu och att polisen skulle få ägna mer tid åt att skjutsa kriminella kors och tvärs över Sverige vore inte bra för polisens effektivitet och det brottsbekämpande arbetet.

Det är en rimlig avvägning som görs, och jag hoppas att vi kan lösa frågan en gång för alla under året.

Fru talman! Tack för det första svaret!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan konstatera att jag inte hörde något svar om vilka analyser som har gjorts av vilka konsekvenser det får att göra förändringen. Jag är spänd över att få höra det i det andra svaret.

Jag kan ställa en följdfråga. Även om man får 1,6 miljarder flyttas 232 miljoner bort. Kan inrikesministern garantera att den nedskärning som det de facto är inte kommer att påverka målet om 10 000 fler polisanställda på fem år?

Fru talman! Jag kan garantera att regeringen kommer att driva arbetet med 10 000 fler polisanställda med full kraft. Vi har börjat, och vi fullföljer. Vi ska ha en starkare polis över hela Sveriges land. Detta arbete fortsätter.

Om Kriminalvårdens transportfrågor, som är kopplade till polisen, inte hade lösts skulle konsekvensen ha blivit att fler polisbilar behöver användas för att sköta transporter i stället för att det bedrivs brottsbekämpande eller brottsförebyggande arbete. Jag tror att detta hade varit en dålig prioritering för Polismyndigheten.

Fru talman! Jag och statsrådet Amanda Lind har det roligaste politikområde man kan ha. Det handlar om kultur och demokrati, och vad är mer angeläget i tider som dessa när kulturen och demokratin attackeras på bred front?

För drygt två månader sedan presenterade den analysmyndighet som vi har på kulturområdet och som heter Myndigheten för kulturanalys sin rapport om hur kulturpolitiken står sig i relation till de nationella målen. Några av de mest angelägna frågor som där tas upp handlar om bristen på stabil och långsiktig ekonomisk utveckling på kulturområdet på statlig, regional och kommunal nivå men framför allt om att skillnaderna i befolkningens tillgänglighet till kulturverksamheter har förstärkts geografiskt och socioekonomiskt och att detta bidrar till kraftiga selektionseffekter.

Min fråga är: Vad gör statsrådet för att vi ska kunna utöka kulturverksamheten och delaktigheten brett i befolkningen, inte minst för att bekämpa just selektionseffekterna?

Fru talman! Tack, Lawen, för en angelägen fråga!

Myndigheten för kulturanalys pekar ut och visar på att detta är en utmaning som vi har haft länge inom kulturpolitiken. Så har det dessvärre sett ut. Vi har klyftor i tillgängligheten och delaktigheten i vårt kulturliv, beroende både på var man bor och på vilken bakgrund ens föräldrar har, exempelvis. Här behöver vi göra mer.

Jag är väldigt glad, återigen, att vi kunde presentera att vi återinför bidraget till kulturskolan. Det är ett utvecklingsbidrag som har uppskattats brett, som har sökts av i princip samtliga av länets kommuner och som syftar till att utveckla nya metoder för att fler barn och ungdomar ska kunna ta del av kulturskolan. Det är en delaktighetsreform. Sedan ska vi göra mycket mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag var på ett studiebesök i mitt bostadsområde i Järva, där dessa pengar använts särskilt för att nå ut till unga som haft långt till att träda in i kulturaktiviteter. Nu ser vi dessvärre att det förs en politik i Stockholms kommun där man drar ned på kulturverksamheter för barn och unga. Detta har resulterat i att en hel del verksamheter läggs ned.

Kan staten och denna typ av bidrag kompensera på så sätt, eller ser statsrådet ett behov av att borgerliga partier driver fram en ekonomisk politik för kulturen?

Fru talman! Jag som kultur- och demokratiminister lägger inga synpunkter på hur enskilda kommuner prioriterar i sina budgetar. Däremot önskar jag såklart att vi alla ser behovet av att investera i en jämlik och tillgänglig kultur för alla.

Ett annat område som jag är glad över att vi är överens om att ta vidare nu är läsandet och det läsfrämjande arbetet. Det är också demokratiskt och når ut till alla barn och unga i skolor. Vi ska satsa mer på detta och ta det vidare så snart vi kan.

Fru talman! Att forskningen är viktig för samhället och att den behöver långsiktiga villkor är alla riksdagens partier överens om. Detta stod också tydligt när forskningspropositionen behandlades här i riksdagen för styvt två år sedan. Men i övergångsregeringens budget för 2019 stod det inte en rad om de 600 miljoner som var utlovade till forskningen, men väl om en elcykelpremie på 350 miljoner. Tack och lov återställdes detta i Moderaternas och Kristdemokraternas budget, men inte förrän i går visste universitet, högskolor och forskningsråd vilken fot regeringen skulle ställa sig på. Detta har skapat osäkerhet.

Ett av de forskningsråd som har blivit av med pengar är Vetenskapsrådet, som har en stor andel för grundforskning. Jag skulle vilja fråga forskningsministern om man inte har insett vikten av långsiktighet och varför Vetenskapsrådet förlorar pengar.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag vill börja med att säga att Sverige är och ska vara en ledande forskningsnation. Vi ska och kan ge långsiktiga förutsättningar för forskning. Vi är det land i EU, för att inte säga världen, som i relation till vår bnp ger mest till forskning och innovation. Detta ska vi fortsätta att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det stämmer att Vetenskapsrådet denna gång fick ta ungefär 1,2 procent av sitt anslag i vårändringsbudgeten till att bidra till att finansiera exempelvis den massiva neddragning som Moderaterna och Kristdemokraterna gjorde när det gäller miljö- och klimatbudgeten. Där försvann 2 miljarder. Det har regeringen gett tillbaka. Vi har också gett tillbaka en satsning på skolan, där vi nu kan gå fram med en rejäl satsning på lärarassistenter så att våra lärare får hjälp och stöd i skolan att få vara just lärare och så att våra elever får lära sig mer och ha med sig goda kunskaper inför framtiden.

Fru talman! Det är lite intressant att jag får höra att de 100 miljoner kronor som vi hade satsat på klimatforskning valde regeringen att prioritera bort.

En annan fråga som gäller vikten av forskning handlar om att vi också får lärare på plats. Här säger regeringen att man vill fördröja utbyggnaden av bland annat lärarutbildningsplatser. Det handlar bland annat om kompletterande utbildning för akademiker. Här vet vi att det finns ett stort söktryck.

Stämmer det att inte heller dessa utbildningar kommer att komma till stånd, och hur har regeringen i så fall resonerat med tanke på lärarbristen?

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att vi håller lite ordning och reda på vad det är vi påstår och vad vi tar oss an för framtiden. Vi kan ändå konstatera att vi kommer att lägga 100 miljoner kronor mer på att bygga ut den högre utbildningen under denna tid. Det är ungefär 1 000 helårsstudenter. Det är klart att en hel del av dem kommer att vara lärarstudenter. Det är vårt besked för framtiden. Vi kommer att fortsätta bygga ut Kunskapslyftet.

(Applåder)

Fru talman! I lördags gjorde ca 67 000 personer högskoleprovet. Ett av momenten är läsförståelse, där texterna handlar om skolan och demokratin. I detta fall var de skrivna av Arne Hellmark, som är en aktiv vänsterpartist. Mot slutet av texten ger Hellmark en känga till just Sverigedemokraterna och benämner oss som högerextrema och hänvisar till järnrörsskrammel. Hellmark får såklart skriva om vad han vill. Men det uppstår ett problem när UHR som oberoende myndighet använder en politiskt vinklad text som underlag för ett prov som görs av tusentals svenskar. Det är helt uppenbart att UHR med en sådan text tar partipolitisk ställning. Som myndighet har man ett stort ansvar och ska i alla lägen vara opolitisk.

Min fråga går därför till statsrådet Matilda Ernkrans. Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att myndigheter inte utnyttjar sin ställning på ett felaktigt sätt och att en liknande situation inte uppstår igen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Detta är en fråga som måste ställas till och besvaras av ansvarig myndighet. Det får bli mitt svar på denna fråga. Jag litar på att våra myndigheter tar ansvar för det som de har ansvar för och vet vad de gör.

Fru talman! Ett enskilt ärende hade kanske det prov i Skellefteå varit, där gymnasieelever häromveckan fick svara på frågan vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra de nationalistiska Sverigedemokraternas utveckling. Det är om möjligt en ännu mer problematisk frågeställning.

Men jag kan tycka att högskoleprovet ändå är en nationell angelägenhet, och jag anser att statsrådet trots allt är svaret skyldig när det gäller hur en myndighet rent generellt ska verka för ett partipolitiskt oberoende och för ett upprätthållande av demokratin.

Fru talman! Jag vidhåller att detta är myndigheternas ansvar, och jag förutsätter att myndigheterna tar detta ansvar.

Fru talman! Det har under många år funnits tillräckligt med kunskap för att fatta tydliga politiska beslut när det gäller vargen. Men det som vi ser i dag är fri utveckling utan politisk styrning.

Art- och habitatdirektivet, liksom riksdagsbeslut, ger redan i dag utrymme för en halvering av dagens vargstam, både i Sverige och i Norge. Många tror också att antalet 170-270 är en ram för hur många vargindivider som vi ska ha. Men i själva verket är det detta antal som angavs till Naturvårdsverket för att lägga ett referensvärde inom detta. Eftersom minsta livskraftiga stam är 100 hade redan 170 varit en bra bit över den vetenskapligt framtagna siffran.

Min fråga till statsrådet är därför: Varför har regeringen tillåtit att Naturvårdsverket själva får avgöra antalet vargar?

Fru talman! Jag tackar Marléne Lund Kopparklint för frågan.

Det är Naturvårdsverket som har ansvaret att sköta rapporteringen som vi enligt art- och habitatdirektivet ska göra vart sjätte år. Det är mycket viktigt att denna rapportering sker på strikt vetenskaplig grund.

Den ram som riksdagen har satt 2013 på 170-270 individer har överlämnats till vår myndighet. Där har man slagit fast att för att en gynnsam bevarandestatus ska gälla enligt art- och habitatdirektivet får inte 270 individer underskridas. Den svenska populationen har haft en högre grad av inavel än vad som anses acceptabelt. Därför har man också slagit fast att vi behöver invandrade vargar från Finland för att behålla en gynnsam bevarandestatus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Den viktigaste åtgärden i regeringens budget är tydligen att kraftigt öka anslagen till Klimatklivet. Riksrevisionen har nyligen granskat Klimatklivet, och det är ingen munter läsning för oss som gillar effektiv klimatpolitik som gör skillnad eller för den delen hushållning med skattebetalarnas pengar.

I Riksrevisionens granskning av Klimatklivet kan man läsa att Klimatklivet inte är korrekt beräknat, att det inte genererar kostnadseffektiva åtgärder för att uppnå miljömålen, att marginalkostnaderna är betydligt högre än enligt Naturvårdsverkets statistik, att kostnaderna också är högre än vad som krävs för att nå klimatmålet 2030 enligt Miljömålsberedningen och att det inte är en del av en kostnadseffektiv styrmedelskombination för att nå det svenska klimatmålet 2030.

Min fråga till statsrådet är därför: Varför är det en bra idé att lägga ännu mer pengar på ineffektiv miljöpolitik som inte räddar klimatet?

Fru talman! Jag tackar Martin Kinnunen för frågan.

Miljöpolitik och klimatpolitik handlar också väldigt mycket om att finna acceptans. Det är alltså inte bara fråga om vad som är den mest effektiva metoden.

Riksrevisionen har pekat på vad som är den mest effektiva metoden för att minska utsläppen. Det är att kraftigt höja koldioxidskatterna, det vill säga bensin- och dieselskatten.

Den som här i talarstolen efterlyser den mest effektiva klimatpolitiken bör därför också vara beredd att ta beslut om att kraftigt höja koldioxidskatterna. I annat fall får man även jobba med morot för en omställning för hela landet. Det är precis det som Klimatklivet används till, alltså till att delfinansiera additionella klimatinvesteringar runt om i hela landet för kommuner, för företag och även för föreningar och andra. Klimatklivet möjliggör just en omställning till laddinfrastruktur och annat i hela landet.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till inrikesminister Mikael Damberg.

Vid en nödsituation är det viktigt att polis, räddningstjänst och ambulans snabbt kan vara på plats för att påbörja en hjälpinsats. SOS Alarm har i dag ett trubbigt verktyg och begränsade möjligheter att exakt lokalisera människor som inte själva kan uppge var de befinner sig.

Det finns ett nytt system som kallas AML, där man kan få en automatisk gps-positionering. För mig är det självklart att denna ska kunna användas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu verkar det vara ett oklart rättsläge i Sverige avseende denna kommunikation och integritet som gör att en ny lagstiftning kan behövas.

Min fråga till statsrådet lyder därför: Hur ser ministern på den fortsatta utvecklingen av automatiserad positionering när man ringer 112?

Fru talman! Jag tackar Heléne Björklund för en väldigt viktig fråga.

Vi vet att räddningsinsatser verkligen räddar liv och minskar lidande om de görs snabbt. Vi måste därför titta på allt som vi kan göra för att SOS-alarmeringen ska funka så smart som möjligt.

Den absoluta majoriteten av samtalen in till SOS Alarm i dag kommer via smarta telefoner. Då borde ny teknik möjliggöra att man direkt ser varifrån telefonsamtalet kommer och kan positionera detta exakt.

Jag har talat med SOS Alarm och förstått att bolaget arbetar med att möjliggöra positionering redan till sommaren. Skulle det visa sig finnas någon regel eller lag som behöver ändras för att göra detta möjligt är jag fullt beredd att gå vidare med det, men som det ser ut nu jobbar SOS Alarm med att få detta på plats redan före sommaren. Det tycker jag verkar väldigt bra.

Fru talman! Min fråga går till minister Amanda Lind.

Sverige saknar ju en immunitetslag för konst, till skillnad från de flesta andra länder. När man tar hit konst från ett annat land för att visa den är det därmed inte säkert att man får med sig konsten tillbaka igen, utan den blir kvar här om någon gör anspråk på något av konstverken. Jag har talat med bland annat Nationalmuseum om detta, och de ser det som ett problem. Det finns exempel på rysk konst som skulle ha visats i Sverige, men man vågade inte eftersom man inte visste om man fick ta med sig konsten tillbaka till Ryssland.

Detta har legat på departementet ett tag, och det hände inte så mycket under förra mandatperioden. Jag undrar därför: Vad avser ministern att göra för att immunitetslagen ska kunna komma på plats?

Fru talman! Jag tackar Roland Utbult för frågan.

Detta är viktigt. När konst utlånas till oss och vi har möjlighet att visa klenoder och vacker konst från hela världen ska det ske på trygga villkor så att konsten har möjlighet att återbördas dit där den lånades ut ifrån. Precis som Roland Utbult beskriver är detta en fråga som man tittar på inom departementet, och det är det besked jag kan ge i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringen är pigg på att prata om att antalet antagna till lärarutbildningen har ökat de senaste åren. Det är bra. Vad man däremot inte talar om är att antalet som faktiskt tar examen från lärarutbildningen minskar samt att antalet avhopp från utbildningen är skyhögt.

Att öka antalet platser på lärarutbildningen är inte lösningen på lärarbristen, utan mer måste till. Det finns ett statistiskt samband mellan avhopp och gymnasiebetyg. Studenter som är antagna till lärarutbildningen med låga gymnasiebetyg hoppar av i större utsträckning. Att öka antalet platser på lärarutbildningen är alltså inte lösningen. Jag vill fråga statsrådet Matilda Ernkrans vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att höja kvaliteten i och minska antalet avhopp från lärarutbildningen.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är klart att vi ska se till att vi har en lärarutbildning som levererar och examinerar riktigt duktiga lärare, för det behöver svensk skola. Detta är något som är utpekat i vårt nya mittensamarbete mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna, och det kommer vi att leverera på. Vi ska se till att kraven och kvaliteten höjs. Vi ska stärka metodiken, och praktik och teori ska föras närmare varandra. Man ska kunna studera och jobba samtidigt, och det ska skapas fler vägar in i läraryrket.

Detta är ett arbete som vi har satt igång, och vi kommer att återkomma till kammaren med kloka och bra förslag på hur vi ska ta oss an en förbättrad lärarutbildning. Dock är jag övertygad om att det i de 100 miljoner mer som vi lägger på högre utbildning jämfört med 2018 finns viktiga utbildningsmöjligheter för våra lärare, som vi ska vara rädda om.

(Applåder)

Fru talman! Även jag vill ställa min fråga till Matilda Ernkrans.

Enligt en studie som har kommit har kvinnor generellt högre utbildning än män men lägre inkomst. I just denna studie har man tittat på personer födda 1985, alltså ganska unga människor, och det visar sig att 41 procent av kvinnorna och 27 procent av männen har högre utbildning, det vill säga på eftergymnasial nivå. Men när man tittar på samma grupp vad gäller inkomst visar det sig att kvinnor har 248 000 per år och männen 341 000 per år i genomsnitt.

Detta tycker jag är ett allvarligt jämställdhetsproblem. Det gör både att kvinnor har svårt att försörja sig, trots hög utbildning, och att vi inte tar till vara kvinnors kompetens. Vad kan regeringen göra för att försöka vända den här utvecklingen?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta visar helt enkelt att jämställdhetsarbetet inte är avslutat och att vi har mer kvar att göra. Vi har i decennier utbildat fler kvinnor än män på våra högskolor och universitet, och när vi tittar på det ser vi ändå att alltför få kvinnor går vidare och blir professorer. Tittar vi på arbetsmarknaden ser vi att kvinnor har lägre lön.

Jag är övertygad om att regeringen behöver fortsätta att jobba med jämställdhetsintegrering, och det har vi sagt att vi ska göra. Det är ett sätt att inte låta jämställdhetsfrågan bli någonting vid sidan av utan någonting vi aktivt ska jobba med hela tiden, på alla områden. När det gäller akademin och det jag är ansvarig för - de lärosäten vi har - tror jag också att vi behöver titta på sådant som anställningsvillkor och anställningstrygghet. Vi kan bidra till att förbättra inte minst de delarna, och vi kan ha ett fortsatt starkt engagemang i högre utbildning och forskning.

Fru talman! Min fråga går till klimat- och miljöministern.

I Stockholmsregionen är grundvattennivån långt under det normala redan nu, vilket kan leda till stora problem inte minst ute på öarna i vår skärgård. I dag kan kommuner som har vidtagit eller avser att vidta åtgärder för att förebygga naturolyckor i bebyggda områden söka bidrag för åtgärderna. Naturolyckor avser i det här sammanhanget skred, ras eller översvämning, men det innefattar inte åtgärder för att hantera vattenbrist eller torka.

Efter förra årets torka undrar jag om statsrådet och regeringen kan tänka sig att utöka ändamålsparagrafen till att även inkludera åtgärder för att hantera vattenbrist och torka.

Fru talman! Tack för att du tar upp ett väldigt viktigt ämne, Alexandra Anstrell! Torkan och den oväntat långa värmeperiod som vi hade förra sommaren har lett till låga vattennivåer i våra större magasin runt om i hela landet. Inte ens nu efter vintern har de fyllts på.

Regeringen avsatte i vårändringsbudgeten 200 miljoner kronor för arbete med att restaurera våtmarker, vilket är naturens eget sätt att magasinera och rena regnvatten samt behålla vatten i marken. Vi har även anpassningsstrategin och särskilda budgetanslag för att skredssäkra Göta älv, som ju är en viktig vattenförsörjare för hela Västra Götalandsregionen.

Frågestund

Fru talman! Kompetensförsörjningen är en av våra arbetsgivares absolut största nötter att knäcka. Både näringslivet och offentlig sektor skriker efter högutbildad personal. Regeringen har gjort mycket för att öka antalet utbildningsplatser på olika nivåer, men det behövs fler utbildningsplatser för att alla unga - till exempel de tre praoelever från Norberg som sitter på läktaren i dag - ska kunna utbilda sig och för att arbetsgivarna ska kunna hitta den kompetens de söker.

Det var glädjande att statsministern i september meddelade att Sverige behöver ett nytt tekniskt universitet. Det håller jag verkligen med om, och jag hoppas att det kommer att hamna i Mälardalen. Där har vi Mälardalens högskola, som är utmärkt bland annat när det gäller samverkan med både näringsliv och offentlig sektor och har internationellt erkänd forskning på hög nivå.

Min fråga går till statsrådet Matilda Ernkrans. Vilka är statsrådets planer för att ett nytt tekniskt universitet ska kunna se dagens ljus i Mälardalen?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Vi är helt överens: Ska Sverige vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forskningsländer måste vi fortsätta att utveckla vår högre utbildning och vår forskning. I ett modernt kunskapssamhälle har det ju också förts en diskussion om huruvida vi är i behov av ett nytt tekniskt universitet. Här har Mälardalens högskola nämnts, inte minst av statsministern själv under den förra mandatperioden.

Det är ju ingen hemlighet att vi socialdemokrater tycker att detta skulle vara viktigt och riktigt, men vi måste vara väldigt noga med att säga att detta kräver fortsatta investeringar i svensk forskning och utbildning. Att inrätta ett universitet är också något som hela regeringen i så fall måste återkomma om i organiserad form, exempelvis när vi presenterar en ny forskningspolitik. Men det är alltså någonting som hela regeringen i så fall måste återkomma om.

(Applåder)