Frågestund

Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Fridolin.

Den 4 oktober försökte en lärare avstyra ett bråk mellan elever. En elev svarade med att hänga sig runt lärarens nacke och boxa mot nacken med upprepade slag. "Jag kan inte längre arbeta på grund av det som hänt", berättar läraren.

Den 27 oktober skriker en elev och kastar pärlor i ett klassrum. Vid tillsägelse började eleven slå, sparka och misshandla läraren. Det här är bara två av ett trettiotal grova och fruktansvärda historier från hösten 2017 i Malmös skolor och som har berättats de senaste veckorna.

Det är en arbetsmiljö som tyvärr är alltför vanlig i våra skolor och som inte skulle accepteras på någon annan arbetsplats. Men i många skolor har detta med åren blivit gammal skåpmat. Enligt Arbetsmiljöverket är andelen grundskollärare som utsätts för hot och våld högre än genomsnittet för samtliga yrken.

Min fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin är därför: Vad avser utbildningsministern att göra för att öka tryggheten i skolorna, så att våra lärare och elever får en trygg arbetsmiljö?

Herr talman! Tack för frågan, Erik Bengtzboe!

Det Erik Bengtzboe beskriver och som vi kan se i anmälningarna är fruktansvärt. Det är oacceptabelt. Det får inte förekomma i skolan eller på någon annan arbetsplats, precis som riksdagsledamoten säger.

Det krävs att skolan har en tydlig rutin och ordning som innebär att varje brott och varje misstanke om brott polisanmäls. Det ska finnas en god relation mellan skola och polis och i förekommande fall socialtjänst. Varje lärare ska också veta att man har en rektor som ställer upp i ett läge då man behöver gå vidare med en polisanmälan.

Det krävs såklart också att det stora arbetet för att skapa tryggare skolmiljöer görs. Det handlar inte minst om att det ska finnas tillräckligt många som jobbar i skolan. Det är svårt att klara trygghetsuppdraget om man är ensam i sin uppgift, om man inte kan samarbeta med kollegor och om man vet att ifall man skickar ut en elev i korridoren finns det inga vuxna där. Det är därför det är viktigt att fler - 20 000 fler - har anställts i svensk skola de senaste åren.

Herr talman! Tack för svaret, Gustav Fridolin!

Tyvärr kan vi utifrån rapporter och den senaste tidens rapportering från bland annat Malmö se att utvecklingen på sistone går åt helt fel håll och inte alls i den riktning som vi skulle önska.

Vår uppfattning är att lärarna behöver tydligare mandat för att skapa ordning och reda i klassrummen. Lärarstudenterna behöver få mer utbildning i ledarskap. Vi behöver också få omdömen i ordning och reda för att få en tydlig återkoppling till hemmet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Är det något som Gustav Fridolin avser att gå vidare med under mandatperioden? Eller finns det några andra konkreta åtgärder som regeringen tänker vidta?

Herr talman! Tack, riksdagsledamoten!

Utvecklingen ger upphov till en delad bild. Att vi får fler anmälningar beror delvis på att fler skolor nu har rutinen att anmäla, vilket inte var fallet tidigare. Och det är väldigt bra. Man visar att det är allvarligt och att det är ett brott som ska polisanmälas även när det sker på en skola. Det är grunden för att klara den här uppgiften.

Det är bra med mer utbildning i ledarskap på lärarutbildningarna. Det är också något som vi jobbar med i de nationella skolutvecklingsprogrammen.

Jag ser det däremot inte som en rimlig uppgift att sitta och skriva lappar hem, så kallade ordningsomdömen, till elever som sköter sig alldeles utmärkt.

Herr talman! Min fråga går till biträdande justitieminister Heléne Fritzon.

Brottsförebyggande rådets trygghetsrapport, som släpptes nu i veckan, visar på en ihållande trend, nämligen att otryggheten ökar i vårt land. Det gör den enligt min mening på goda grunder. Antalet mord, våldtäkter, gruppvåldtäkter och inte minst attacker mot poliser och polisstationer, senast i går kväll, visar på en otäck samhällsutveckling.

Trots regeringens 100 propositioner från Justitiedepartementet går utvecklingen åt fel håll. Det är inte själva antalet som är problemet utan sannolikt det politiska innehållet. Sverigedemokraterna har inte sällan kritiserat regeringen och haft synpunkter på att resurser och befogenheter har varit otillräckliga, precis som vi har kritiserat regeringens propositioner när det kommer till sakliga straffskärpningar och så vidare.

Är regeringen nöjd, Heléne Fritzon? Eller kan ni tänka er att hålla med om Sverigedemokraternas kritik när det gäller att varje försök till framryckning från regeringen har varit otillräckligt?

Herr talman! Jag vill tacka för frågan.

Regeringen arbetar intensivt och med kraft för att bekämpa all den brottslighet som vi kan ta del av på olika sätt. Inte minst partiledardebatten under gårdagen vittnar om att det också finns en bred samsyn i Sveriges riksdag om läget i landet och om hur vi tillsammans kan verka för ett starkare och tryggare samhälle.

Regeringen har som sagt vidtagit en mängd olika åtgärder. Fler poliser är kanske det som syns allra mest, men det handlar också om aktiv brottsbekämpning och en straffskärpning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Sverigedemokraterna var det enda partiet som i början av mandatperioden satsade just på att utbilda fler poliser. Med vår politik hade vi alltså haft fler poliser i dag. Med er politik har vi fått färre utbildade poliser i tjänst, Heléne Fritzon.

Nu utsätts polisen dessutom för krigsliknande attacker i en historisk omfattning. Är det inte dags att låta militären bistå polisen i arbetet med att skapa trygghet på våra gator?

Herr talman! Regeringens satsning på fler välutbildade poliser är den största i Sverige de senaste 20 åren. Och som jag sa är det bara en del av ett viktigt åtgärdsprogram för att minska brottsligheten och öka tryggheten i det svenska samhället.

Herr talman! Life science har varit på tapeten i ganska många år nu. När jag blev riksdagsledamot rådde det stor förvirring i branschen om det var en näring som Sverige verkligen ville satsa på. Både företag och människor som jobbade inom forskning och utveckling funderade mycket över vart Sverige var på väg i de frågorna.

Sedan dess har en life science-samordnare tillsatts. Det gjordes 2015. Men det förordnandet går ut den 31 januari. Jag vill därför fråga forskningsministern hur fortsättningen ser ut för life science och vem som kommer att bli ordförande för regeringens life science-råd.

Herr talman! Tack, Penilla Gunther, för en viktig fråga!

Jag hoppas att det står helt klart att life science har varit en prioriterad fråga för regeringen sedan dag ett. En av de saker vi har gjort är just att tillsätta en nationell samordnare. Nu har vi också ett nationellt samverkansprogram för life science, där den nationella samordnaren är ordförande för den expertgruppen. Det uppdraget kommer han att fortsätta ha framöver.

Däremot tittar vi nu inom Regeringskansliet på hur vi ska ordna med en mer permanent satsning för att främja investeringar i life science och se till att vi får upp antalet kliniska studier. Under dessa år med en life science-samordnare har investeringarna och antalet kliniska studier gått upp. Men vi är inte nöjda där. Vi vill betydligt mer.

Herr talman! Det är glädjande att höra att statsrådet säger att rådet ska fortsätta sin verksamhet. Jag tror att branschen i allra högsta grad välkomnar det beskedet.

Men jag vill också ställa frågan: Hur tänker man sig att involvera vården i större utsträckning när det gäller de kliniska studierna? Där finns fortfarande mycket att göra. Branschen i sig är otroligt framåt och vill mycket mer. Men hur ska man få med vården i det här sammanhanget?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Penilla Gunther!

Jag delar uppfattningen att sjukvården är helt avgörande. Den måste fungera som en motor för forskning, utbildning, utveckling och innovation.

Det sker mycket i samverkansprogrammet. Det finns också en kommitté för kliniska studier som blev ett direkt resultat av en utredning som gjordes under den förra regeringen. Den består av branschen och företrädare för de stora landstingen och akademien. Kommittén har nu fått nya direktiv och vi ser att de kommer att hjälpa bra.

Min fråga riktar sig till utbildningsminister Gustav Fridolin.

I dag har jag äran att ha fint besök. Ett antal lärare och elever är här för att uttrycka sitt stöd för sina kollegor som den 21 och 24 november blev avskedade, hotade med avsked, omplacerade och förtalade av riskkapitalbolaget Academedia, som äger skolan som de arbetade på.

Den första läraren som avskedades fick fem minuter på sig att under ganska förnedrande former lämna in sina tillbehör till skolan.

Jag undrar: Är det den här sortens skola som vi ska ha i Sverige? Kan en vinstdrivande skola, som går ut på att aktörer egentligen enbart är ute efter att göra vinst på våra skattepengar, bete sig på det här sättet mot lärare som har jobbat under många år inom den svenska skolan för våra elever och barn?

Herr talman! Tack, Daniel Riazat, för frågan!

Och tack för det engagemang som finns för svensk skola bland många lärare som jobbar i olika skolor i Sverige och också i många av de friskolor som tas upp till debatt här!

Som Daniel Riazat vet får jag inte kommentera ett aktuellt ärende som ska prövas rättsligt. Däremot är det viktigt att vara tydlig med två grundläggande principer som regeringen står för.

För det första gäller det vikten av de regler som har byggts upp på svensk arbetsmarknad, inte minst inom den offentliga sfären, till exempel meddelarfrihet, rätten att slå larm om missförhållanden och rätten att stå för att ha en politisk åsikt i den allmänna debatten. Dessa regler måste gälla alla som är anställda i alla sektorer, och inte minst i alla former av skolor.

För det andra står regeringen för - som Daniel Riazat känner till - att det ska finnas regler som innebär att man inte driver skolor för att göra vinst på skattepengar.

Tack, utbildningsministern!

Vi är väldigt glada över att regeringen äntligen har lyssnat på Vänsterpartiet när det kommer till vinstjakten inom svensk skola och välfärd.

Även om du inte kan lägga dig i det enskilda fallet skulle jag vilja att du uttrycker tydligt för Göran, Magnus, eleverna och de andra inom Lärarnas Riksförbund som har engagerat sig att det helt enkelt är oacceptabelt att personal, som har jobbat under många år för att ge alla elever rätt till likvärdig kunskap, blir behandlade på det här sättet av giriga riskkapitalister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Daniel Riazat!

Jag tycker att jag var rätt tydlig med vilka principer som regeringen står för.

Jag får inte uttala mig på ett sådant sätt att det kan påverka den rättsliga sfären. Det skulle inte heller hjälpa lärarna i fråga. Tvärtom riskerar det att bli en diskussion, inte om vad lärarna har varit med om och som de har gått till rätten med och som de diskuterar med sin arbetsgivare om, utan i stället om vad ministern har sagt i kammaren.

Men våra principer är tydliga, och de kommer också till uttryck i den proposition som vi lägger fram till riksdagen, till exempel om utvidgad meddelarfrihet.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Alice Bah Kuhnke.

På Instagram har ministern deklarerat att regeringen är enig om att Sverige ska skriva under deklarationen om ett förbud mot kärnvapen. Det skulle i så fall innebära att regeringen inte bryr sig om utredningen om hur ett signerande påverkar svensk säkerhet. I samma inlägg skriver statsrådet att frågan tyvärr måste beslutas i riksdagen.

Vad menar demokratiministern med att Sveriges riksdag och ett demokratiskt beslutsfattande ses som ett problem? Skulle statsrådet hellre vilja att detta beslutades i strid med en majoritet i riksdagen?

Herr talman! Tack för frågan!

Det känns smått prekärt att tala om mitt Instagramkonto just här. Men det tål att läsas. Läser man mitt inlägg noggrant tror jag att man kan se att det i samband med ILO 169 senast talades om att ratificeringen av konventionen skulle avgöras genom ett majoritetsbeslut i Sveriges riksdag.

Men när det gäller kärnvapenkonventionen är det tydligt vad Miljöpartiet vill. Jag hänvisar till den debattartikel som Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin skrev i Dagens Nyheter.

Herr talman! Nu är det så att ministern är minister. Det som skrivs på Instagram sprids på sociala medier. Det är ett faktum att det står: Regeringen har tydligt deklarerat att vi vill skriva under, men dessvärre är det riksdagen och inte regeringen som måste ta beslut, och det betyder en majoritet av riksdagens ledamöter .

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vet inte hur jag ska tolka det annat än att det är underligt att demokratiministern tycker att det är ett problem att Sveriges riksdag tar beslut. Är det en belastning? Tycker ministern inte att riksdagen ska ta beslut i viktiga säkerhetspolitiska frågor? Det ska tydligen en minoritetsregering göra.

Herr talman! Jag tycker precis tvärtom. Det är viktigt att Sveriges riksdag tar beslut och att det finns en stark majoritet bakom de beslut som fattas.

Herr talman! Varje förälder som lämnar sitt barn i skolan vill att det ska känna sig väldigt tryggt och att det lär sig mycket. Därför finns det inget viktigare löfte som vi politiker kan ge än att se till att varje lärare har chans att rusta eleverna med så mycket kunskap som möjligt. Dessutom ska barnet känna den trygghet som behövs för att det ska få individuell frihet och makt över sitt eget liv.

Jag tror att några föräldrar just nu funderar på om vi verkligen lever upp till det löftet. PISA och Timss visar att kunskapsresultaten ökade till följd av alliansreformerna. Samtidigt ser vi att andelen som inte är behörig till gymnasiestudier ökar igen. Det är svårt att rekrytera lärare och det finns rätt stora problem med ordning i många skolor.

I stället jagar regeringen skolor som jobbar med kunskapsfokus och med ordning och reda. Sådant engagerar sig regeringen starkt för, men det läggs fram få förslag för att stärka ordning, reda och kunskap. Vad föreslår utbildningsministern att man ska göra? Vad svarar han de föräldrar som är oroliga i dag?

Herr talman! Tack, Christer Nylander, för frågan!

För att rätt ska vara rätt vill jag säga att andelen behöriga som lämnar grundskolan för gymnasiet ökar, både bland de elever som har svensk bakgrund som det uttrycks i statistiken och bland dem som är nyanlända som det uttrycks i statistiken. Det finns också fler legitimerade lärare i det svenska skolsystemet än vad vi någonsin har haft. Men antalet barn har fortsatt att öka och ökar ännu kraftigare.

Vi jagar ingen skola, men vi vill ha tydliga regler för alla friskolor. Reglerna ska garantera att de skattepengar som du och jag satsar går till kvalitet för eleverna.

När det gäller konkreta förslag som leder till ordning och reda anställer vi fler så att trygghetsuppdraget blir lättare att utföra. Man har starkare stöd för det. Under de senaste åren har 20 000 fler anställts i svensk skola. Vi säkrar att det finns nationella skolutvecklingsprogram som ger stöd i till exempel arbetet med ledarskap. Vi avlastar lärare och rektorer en del administrativa arbetsuppgifter så att de kan fokusera på kärnuppdraget: god undervisning och ledarskap i undervisningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det som göras ska är redan gjort, är utbildningsministerns besked. Han är väldigt nöjd med läget. Jag tror att många föräldrar skulle vilja ha ett annat svar. De skulle nog vilja ha tre konkreta förslag från utbildningsministern om hur man ska se till att undervisningen ger mer kunskap till varje elev, hur man ska se till att fler blir behöriga till gymnasiet, hur man ska se till att fler älskar att vara lärare och söker sig till läraryrket och hur man ska se till att fler känner sig trygga i svensk skola.

Där saknar regeringen besked, och det tycker jag är mycket bekymmersamt.

Herr talman! Tre konkreta besked: Nu rullas miljardsatsningen på 6 miljarder ut med stark viktning mot de skolor där eleverna har de allra tuffaste förutsättningarna. Det innebär att staten tar ett mycket större ansvar för skolans finansiering. Det är ett viktigt och välkommet steg.

Vi gör en uppföljning av ordningsregler så att alla rektorer får stöd i arbetet med ordningsregler. Vi använder de verktyg som vi vet fungerar på några av de skolor i Sverige som är allra bäst på att skapa trygghet och arbetsro både vid svensk och vid internationell jämförelse.

Och vi kommer att göra insatser för lärares arbetsmiljö.

Herr talman! Jag har en fråga till migrationsminister Heléne Fritzon. För att vi i Sverige ska ha en rättssäker och trovärdig migrationspolitik kan vi över tid inte ha regelverk som avsevärt skiljer sig från dem i resten av Europa. Samtidigt måste migrationspolitiken av uppenbara skäl skilja på barn och vuxna. Om vi ska göra det måste vi ha en trovärdig process för åldersbedömningar som är baserad på evidens, som har förtroende bland befolkningen, som bygger på en helhetsbedömning och som i svåravgjorda fall vilar på en medicinsk bedömning.

I ljuset av detta undrar jag hur ministern ser på den kritik mot åldersbedömningar av ensamkommande som har framförts under den senaste tiden.

Herr talman! Tack, Mathias Tegnér, för en i dessa dagar mycket aktuell fråga! Åldersbedömningar är en del av den viktiga asylprövningen. Det ligger på den enskilde att göra sin identitet och ålder sannolik. Därför gav regeringen för drygt ett och ett halvt år sedan ett uppdrag till Rättsmedicinalverket att utforma ett system med medicinska åldersbedömningar.

Regeringen är tydlig med att detta ska vila på forskning och beprövad erfarenhet och att det ska vara ett rättssäkert system. Som bekant väljer regeringen inte metoderna, utan det görs av professionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den pågående debatten och kritiken är jag så att säga inte besvärad av i den meningen att jag alltid välkomnar en debatt. Det är ganska vanligt förekommande inom medicin och hälso- och sjukvård.

Herr talman! Jag konstaterar att jag är enig med både statsrådet och regeringen. Samtidigt är det en intressant och viktig fråga hur statsrådet och regeringen tänker agera mot bakgrund av den kritik som bland annat har kommit mot Rättsmedicinalverket.

Herr talman! Det finns två tydliga uppdrag. Det ena är ett kunskapsuppdrag till Socialstyrelsen vad gäller metodvalet, och man ska återkomma i maj månad.

Det andra är det som presenterades på förmiddagen i dag. Rättsmedicinalverket har självt gått ut med en kvalitetsmätning, som visar en väldigt hög samstämmighet i metoden. Den ligger enligt verkets egen beskrivning på runt 90 procent. Rättsmedicinalverket konstaterar att man därför inte avser att ändra metoderna för medicinsk åldersbedömning.

Herr talman! "Hej studenter! 0,- i studielån? Dejta en sugar daddy!" Så stod det på en reklamskylt som i höstas mötte studenterna på olika campusområden i Sverige. På skylten fanns också två bara bröst.

I busskurer och på andra offentliga platser möts vi av reklam där könsstereotypa roller hålls vid liv och förstärks. Överordning och underordning speglas genom män och kvinnor i olika åldrar och olika positioner och de är olika lättklädda. Att göra sexistisk reklam är dock fullt lagligt i Sverige. Det nuvarande systemet med självsanering genom den branschägda stiftelsen Reklamombudsmannen är inte tillräckligt. Den sexistiska reklamen har inte minskat i omfång.

Miljöpartiet har länge drivit att det behövs lagstiftning och kännbara påföljder mot könsdiskriminerande reklam i det offentliga rummet. Jag vill därför fråga kultur- och demokratiministern: Vad gör regeringen för att komma till rätta med sexistisk reklam?

Herr talman! Tack för frågan!

I december gav vi DO i uppdrag att dels undersöka hur stort och utbrett problemet med sexistisk reklam är, dels komma tillbaka till oss och redovisa hur självregleringen i branschen har fungerat. Vi har nämligen en livskraftig reklambransch som har mycket att göra. Där pågår också en debatt om vad de gör och hur de gör det.

Vill vi ha rätt eller vill vi ha förändring? Jag vill ha förändring, och jag vet att självreglering är ett sätt att åstadkomma förändring. Med det underlag vi får sätter vi ytterligare blåslampa på branschen att faktiskt åstadkomma förändring. Vi får även ett underlag som vi kan gå vidare med om vi ser att självregleringen inte räcker till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för svaret! Jag vill börja med att säga att jag tycker att det är väldigt bra att regeringen har tagit tag i denna viktiga fråga. En statlig utredning föreslog en lagstiftning på området redan för tio år sedan. Alliansregeringen brydde sig inte om att gå vidare med förslaget, och jag tycker nog att tiden nu är väl mogen och att det är hög tid att göra detta.

Min följdfråga blir: När kommer regeringen att ta nästa steg med ett förslag om lagstiftning mot sexistisk reklam?

Herr talman! Det stämmer. Det har legat en utredning i byrålådan i snart tio år. Vi har sett över den och konstaterat att den inte längre håller. Om vi ska ta steg mot lagstiftning - om vi kommer fram till att självreglering inte räcker till - behöver vi ett nytt underlag.

Jag hoppas fortsatt på självreglering, för om en bransch själv vill åstadkomma förändring är det vad som bär mest. Men om det skulle visa sig att det inte finns tillräckliga verktyg för detta behöver vi se vad nästa steg kan vara, och det måste ske så snart som möjligt.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Helene Hellmark Knutsson, och den gäller lärarbristen.

Strax före jul presenterade Skolverket en analys där man ser att det finns behov av att rekrytera 77 000 nya lärare inom en femårsperiod. Frågan är inte ny. I flera år har det funnits prognoser, även om de har stigit under den senaste tiden. Men både alliansregeringen och de rödgröna har gjort satsningar: en ny lärarutbildning, kompetensutveckling, fler högskoleplatser, mer resurser och högre lärarlöner.

Samtidigt ser vi att detta inte har varit tillräckligt, och ibland har det också gett oönskade effekter. Fler högskoleplatser har lett till fler studenter med sämre förkunskaper och även till fler avhopp.

Regeringen har ett ansvar. Mina frågor till statsrådet är: Vad kommer ni att göra nu? Vad är regeringens strategi för att rå på utvecklingen?

Herr talman! Tack, Betty Malmberg, för väldigt viktiga frågor!

Detta är som sagt en fråga som vi ärvde från den förra regeringen. Det var känt att vi stod inför en stor lärarbrist, och vi har jobbat intensivt med flera åtgärder, vilket Betty Malmberg väl känner till.

När det gäller Skolverkets rapportering om rekryteringsbehovet är det en följd av ett uppdrag som utbildningsminister Gustav Fridolin och jag gav till Skolverket och Universitetskanslersämbetet för att få bättre prognosunderlag, vilket faktiskt är något som saknades tidigare.

Det är dock viktigt att hålla rätt på siffrorna. Rekryteringsbehovet anses enligt underlaget vara 72 000. Själva lärarbristen bedöms nu vara ungefär 44 000. Det är oerhört mycket, men åtgärderna bidrar ändå till att klara en del av rekryteringsbehovet, dock inte hela. Precis som utbildningsministern har sagt här tidigare beror detta på att vi får fler barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet! Siffror i all ära - jag tog dem för övrigt från Skolverkets pressmeddelande - vad vi har sett är att de åtgärder som vi har vidtagit är otillräckliga. Regeringen sitter vid makten och måste ha en strategi framåt för hur vi ska hantera situationen när vi har en sådan brist på legitimerade lärare. Detta är också något som UKÄ efterlyser.

Jag ställer åter samma fråga till statsrådet: Vad kommer regeringen att göra nu?

Herr talman! Tack, Betty Malmberg! Det är helt riktigt: Om vi bara tar gymnasieelever som vill bli lärare skulle var tredje gymnasieelev behöva välja lärarprogrammet. Det är inte realistiskt. Därför öppnar vi nu för fler vägar in till läraryrket. Vi kommer också att behöva vidta åtgärder för att de obehöriga lärare som finns i skolan får möjlighet att läsa in sin behörighet.

Vi kommer inte att ge oss förrän vartenda barn och varenda elev möter en kompetent och behörig lärare. Vi kommer att vidta fler åtgärder tills vi når detta mål.

Herr talman! Min fråga går till migrationsministern.

Precis som migrationsministern påpekade förut gör Rättsmedicinalverket sedan ett år tillbaka medicinska åldersbedömningar för att hjälpa till i avgörandet av om en person är myndig eller inte. Kristdemokraterna anser att medicinska åldersbedömningar behövs. Vi måste i alla lägen värna barnens situation. Därför måste vi säkerställa att vuxna asylsökande inte placeras tillsammans med ensamkommande barn.

Det är också viktigt att detta görs rättssäkert och att det sker kontinuerliga uppföljningar. De senaste månaderna har vi kunnat följa i medier hur kritik framförts mot en av de metoder som RMV använder för sina bedömningar.

Med anledning av de olika bedömningarna och Rättsmedicinalverkets senaste rapport vill jag fråga migrationsministern hur regeringen ser på kritiken och hur den säkerställer att de metoder som RMV använder för sina åldersbedömningar är rättssäkra.

Herr talman! Jag tackar för frågan, som jag delvis besvarade alldeles nyss. Jag vill ändå återigen vara tydlig med att regeringens uppdrag till Rättsmedicinalverket handlar om att komma med medicinska åldersbedömningar utifrån forskning och beprövad erfarenhet och om att ha ett rättssäkert system. Dessutom har Socialstyrelsen regeringens uppdrag att återkomma under våren med ett kunskapsunderlag kring metodvalet. Det tillsammans med Rättsmedicinalverkets egen presentation i dag ger bilden att verket nu tydligt markerar att man inte kommer att frångå den metod som man har. Regeringen följer såklart frågan, men har i dag inga planer på att ge något annat uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag uppfattar ministerns svar som att man tänker utvärdera detta kontinuerligt och på något sätt följa frågan, så att det blir så rättssäkert som möjligt. Det är även vår uppfattning att detta ska göras. Vi tycker att det är viktigt att åldersbedömningarna är så rättssäkra som möjligt.

Jag skulle vilja ställa en följdfråga till ministern. Tycker ministern att de åtgärder som vidtas är tillräckliga för att säkerställa att det är så rättssäkert som möjligt?

Herr talman! När det gäller asylprövningen, som de medicinska åldersbedömningarna är en del av, skulle jag vilja säga att Sverige har världens mest rättssäkra system. Det finns också möjlighet att överklaga även de medicinska åldersbedömningarna. Från regeringens sida har vi fullt fokus på att hela tiden bevaka att rättssäkerheten efterlevs. Det är bra att även övriga partier tycker att den frågan är viktig.

Herr talman! Jag har en fråga som jag tror ska gå till Gustav Fridolin.

EU:s fiskeavtal med ockupationsmakten Marocko har dömts ut av omvärlden och av en mängd människorättsorganisationer. Avtalet öppnar för att man plundrar det ockuperade Västsahara på dess naturresurser.

Avtalet löper snart ut. Trots kritiken vill EU-kommissionen omförhandla det här fiskeavtalet. EU-kommissionen har begärt ett mandat från ministerrådet om att få omförhandla protokollet till fiskeavtal med Marocko. I ministerrådet ingår ju vi i Sverige, så vi borde ha en ståndpunkt.

Utifrån det faktum att Marocko är en brutal ockupationsmakt vill jag därför fråga utbildningsminister Gustav Fridolin: Vill Sverige ge kommissionen mandat att förhandla om ett nytt protokoll för fiskeavtalet med Marocko?

Herr talman! Jag tackar Jens Holm för en både aktuell och högst relevant fråga. På ett sätt kan jag såklart beklaga att jag måste hänvisa till den särskilda ordning som finns; regeringen bereder ståndpunkter till EU:s ministerråd genom utskott och EU-nämnd snarare än genom särskild beredning under frågestunden. Men jag kan garantera att Sverige genomgående under den här regeringen har varit det land i EU-kretsen som allra tydligast och mest konsekvent stått upp för mänskliga rättigheter, även vad gäller Västsahara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Senast frågan var uppe röstade Sverige emot det här fiskeavtalet. Det var väldigt bra att man stod upp för Västsaharas folk.

Nu är det så att den danska motsvarigheten till EU-nämnden, EUudvalget, har fått hela förhandlingsmandatet från EU-kommissionen och har en dialog med sin regering. Men vi i EU-nämnden har inte hört ett knyst från regeringen. Därför vill jag fråga Gustav Fridolin: Kan Gustav Fridolin se till att vi i EU-nämnden får ta del av det förslag till förhandlingsmandat som kommissionen har skickat till rådet vad gäller det här avtalet?

Herr talman! Jag tackar riksdagsledamoten. Såväl miljö- och jordbruksutskottet - det beredande utskottet - som EU-nämnden har rätt att kräva samråd och har rätt att föra en sådan dialog med regeringen. Det finns ett ganska tydligt regelverk för hur de samråden ska gå till. Jag förutsätter att det följs.

Herr talman! Sverige har i många år fört Europas mest liberala migrationspolitik. Som följd av detta har vi sett ökad segregation, försämrade skolresultat och problem med ökad kriminalitet. Vi ser också i dag omfattande problem inom den svenska sjukvården. Dessutom kan vi lägga till skattehöjningar och en lång rad andra problem.

Vi har dock sett en förändring i debatten. Så sent som i går talade statsministern om att den ohållbara migrationspolitiken hade lagts om. Man talar äntligen om volymfrågan, någonting som var väldigt svårt för bara några år sedan, herr talman. Man får nästan intrycket att mottagandet i dag inte är särskilt omfattande, inte minst efter prat om att man lagt sig på EU:s miniminivå.

Min fråga till migrationsministern är därför följande: Anser ministern att nuvarande nivå är att anse som låg eller normal?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Sverige tog 2015 det absolut största ansvaret i Europa för flyktingmottagandet per capita. Vi tog emot 163 000 på flykt. Det finns en bred uppställning i Sveriges riksdag för att vi ska visa den solidariteten i Europa. Det är jag väldigt stolt över. Sverige har också på Europanivå kraftfullt drivit att fler länder måste ta sitt ansvar för ett väl fungerande asylmottagande. Det arbetet fortgår. Jag hoppas och ser fram emot att vi får ett gemensamt och väl fungerande solidariskt asylsystem i hela Europa. Men jag är orolig för de högerkrafter i Europa - vilka även Sverigedemokraterna representerar - som inte vill ta ett sådant ansvar.

Herr talman! Jag noterar att ministern inte svarade på min fråga.

Det är naturligtvis glädjande om det är så att regeringen har ställt om sin politik och än en gång gett Sverigedemokraterna rätt i många frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Under 2017 beviljades det näst flest uppehållstillstånd i hela Sveriges historia. Jag ställer frågan igen: Anser ministern att det här är en låg eller en "normal" nivå?

Herr talman! Det var 163 000 år 2015, strax över 26 000 år 2016 och ungefär samma siffra år 2017. Vi ligger fortfarande på en väldigt hög nivå. Det gör vi för att det är oro i Europa. Flyktingar söker sig till de europeiska länderna. Men arbetet för ett väl fungerande asylsystem där fler tar sitt ansvar fortgår.

Herr talman! Mina frågor går till demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Den första frågan handlar om valdeltagandet.

Vi har nu börjat vårt demokratijubileum för 100 år av rösträtt och demokrati i Sverige. Det är dock inte riktigt sant att det är 100 år i år, utan vi får räkna från 1921. Vi har alltså 97 år av allmän och lika rösträtt, vilket förstås är väldigt bra.

Men det är inte alla som utnyttjar sin rösträtt. Det finns många som väljer att inte gå och rösta, till exempel för att de känner att de inte kan påverka eller känner sig utanför. Man tror att vi partier tycker samma och ser inte skillnaden. En del vet inte ens om att det är val till hösten. Vi här inne vet dock om det mycket väl.

Vad tänker demokratiministern göra för att öka valdeltagandet i år?

Herr talman! Tack för frågan! Det är precis som Monica Green beskriver angeläget att vi säkerställer att så många människor som möjligt i vårt land känner att de kan påverka samhällets utveckling och att valet också är ett val för just dem. Det gäller att de gör den ansträngning som krävs för att sätta sig in i vad vi i olika partier faktiskt tycker och går till valurnan.

Det vi bland annat gör är att vi investerar stort i det civila samhället. Vi stärker också möjligheten till skolval. I skolvalet gäller det delvis dem som sedan inte får rösta i riksdags-, kommunal- och landstingsval men också dem som får det. Vi kommer på olika sätt att försöka att stimulera mellanvalsaktiviteter att gå upp i spinn inför riksdagsvalet så att vi ökar valdeltagandet. Det är ambitionen.

Herr talman! Min andra fråga handlar om kvinnorepresentation. Kvinnor röstar mer än män. De tar sitt förnuft till fånga och vill vara med och påverka. Både inrikes födda och utrikes födda kvinnor röstar mer än motsvarande män.

Det är ändå inte så att kvinnor är representerade i lika hög grad som män. Fortfarande är männen norm i samhället, och för få kvinnor har de ledande positionerna. Kan demokratiministern göra någonting åt det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Ja, jag hoppas att jag som statsråd kan göra någonting åt det, och framför allt som statsråd i en feministisk regering. En av de saker som jämställdhetsminister Åsa Regnér och jag har gjort är att vi har bjudit de andra partierna till samtal om just detta.

Det var ett konstruktivt samtal. Vi hade hoppats på att de andra riksdagspartierna skulle vilja göra gemensam sak med oss i en debattartikel eller i annat utspel. Det ville de tyvärr inte. Men vi tror att de politiska partierna i Sveriges riksdag har ett stort ansvar att arbeta också med representationsfrågan.

Herr talman! Jag har en fråga till utbildningsministern.

Alla föräldrar måste kunna känna sig trygga med att deras barn får ta del av en förskoleverksamhet som är bra oavsett vilken förskola de väljer. Det förutsätter att uppföljningen av kvaliteten fungerar väl.

Redan 2016 konstaterade Skolinspektionen att kommunerna, som är ansvariga för uppföljningen av de fristående förskolorna, brister i sin tillsyn. Två av tre måste utveckla hur de granskar utifrån läroplanens mål och åtta av tio behöver utveckla arbetet med att fatta beslut om ingripande åtgärder när de upptäcker brister.

Att säkerställa att kvaliteten är hög i alla verksamheter är en av politikens viktigaste uppgifter, och här brister det bevisligen. Vad tänker regeringen göra för att säkerställa att tillsynen över de fristående förskolorna fungerar väl?

Herr talman! Det är en väldigt viktig fråga som Maria Stockhaus lyfter fram. Vi har under åren investerat i att Skolinspektionen gjort specifika granskningar av såväl den kommunala som den fristående förskoleverksamheten. Dessa granskningar lägger en god grund för hur vi fortsätter utvecklingsarbetet. Det utvecklingsarbetet har inneburit att vi har kunnat göra stora investeringar.

Trots att utmaningarna är stora har vi i dag de minsta barngrupperna sedan 1992. Det är fler barn än någonsin, men vi har lyckats pressa ned storleken på barngrupperna. Det är oerhört viktigt för att den pedagogiska verksamheten ska nå fram till varje barn.

För att gå vidare pågår nu på mitt uppdrag en myndighetsöversyn ledd av utredare Kerstin Hultgren. I direktiven till översynen ingår att titta på om man ska göra förändringar i vem som är ansvarig för den kontinuerliga granskningen av förskoleverksamheten.

Sedan känner Maria Stockhaus väl till att vi vill göra en del förändringar som handlar om vilka som tillåts driva förskola. Vi vill till exempel garantera att de skattepengar som går in i verksamheten också kommer fram till förskolans kvalitet och inte går ut i vinst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Regeringen är rätt så förblindad av frågan om vinster i välfärden. Den ser ett förbud som lösningen på många problem i både förskola och skola.

Tyvärr skulle det skapa ganska mycket oreda inte minst inom förskoleverksamheten. Många bra förskolor skulle tvingas lägga ned för att det inte blir någon ekonomisk hållbarhet i deras verksamhet. Många av dem är små och drivs dessutom av kvinnliga entreprenörer.

Skolinspektionen konstaterade redan 2016 att det brister och att kommunerna inte klarar av sitt ansvar för tillsyn. Det är det viktigaste sättet att komma åt de oseriösa aktörer som vi inte vill ha. Varför har regeringen inte gjort någonting tidigare?

Herr talman! Det är utifrån Skolinspektionens rapport 2016 som det nu pågår en utredning som tittar på om man ska göra förflyttning av ansvaret för tillsynen över fristående och för den delen kommunala förskolor. Vi har agerat utifrån den rapporten. Utredningen pågår, och den har möjlighet att lägga fram förslag om den typen av förändringar.

Sedan kan vi se från till exempel skolverksamhet där granskningen redan i dag ligger hos Skolinspektionen att det också behövs skärpta regler. Det var därför jag nämnde det i mitt första inlägg.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till högskoleminister Helene Hellmark Knutsson.

Lärarbristen är allvarlig och påverkar hela samhället. År 2019 beräknar regeringen att det kommer att saknas 58 000 lärare för att täcka behoven i skolor och förskolor.

Samtidigt arbetar drygt 38 000 lärarutbildade i andra yrken. Dessa kan betraktas som en outnyttjad resurs enligt bland andra Lärarförbundet. Många av dessa har lämnat läraryrket med sorg och går därför att locka tillbaka.

År 2025 beräknas Sverige behöva 65 000 lärare. Min fråga till statsrådet är hur vi kan skapa fler vägar till läraryrket.

Herr talman! Tack, Yilmaz Kerimo för den viktiga frågan!

Regeringens allra viktigaste prioritet är att se till att alla barn kan mötas av kompetenta och behöriga lärare. Precis som du nämner har man under alltför lång tid låtit lärarbristen öka, och läraryrket har sjunkit i status.

Nu har vi gjort stora reformer med bland annat lärarlönelyftet. Vi anställer allt fler i skolan. Det är 20 000 fler för att se till att avlasta lärarna arbetsuppgifter som de inte är utbildade för eller nödvändigtvis måste göra.

Vi ser resultat redan nu. Av dem som har lämnat läraryrket är det allt fler som kan tänka sig att komma tillbaka. Det är också allt fler som kommer tillbaka till läraryrket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men inte heller det räcker. Det är därför som vi i budgeten för 2018 omfördelar 90 miljoner kronor för att öppna fler vägar in till läraryrket.

Herr talman! Det är glädjande att höra att regeringen tar denna fråga på stort allvar och gör insatser för att öka läraryrkets attraktivitet. Fler behöriga lärare stärker samhällsbygget. De behövs inte minst i Stockholmsregionen där antalet barn ökar kraftigt.

Tänker statsrådet intensifiera arbetet och följa upp denna viktiga fråga så att vi kan hantera det beräknade behovet, som är 65 000 lärare år 2025?

Herr talman! Tack igen, Yilmaz Kerimo, för frågan! Vi bygger nu ut lärarutbildningen med 10 000 platser över hela landet. Men vi behöver också öppna fler vägar in. Det gör vi genom kompletterande pedagogisk utbildning, så kallad VAL, det vill säga vidareutbildning av yrkesaktiva lärare, och också projektet Teach for Sweden. En satsning som vi gör handlar om att öka antalet sommarkurser. Det är en väldigt viktig del i att kunna få fram fler behöriga lärare som kan läsa på sommaren.

Herr talman! Min mormor och min farmor kommer från helt olika världar och har olika bakgrunder. Jag har märkt att med åren har mitt eget intresse för min historia ökat.

Min farmor, som säkert sitter och tittar just nu, fyller i år 93 år. Jag kan fortfarande ställa mina frågor till henne och få svar. Men tyvärr dog min mormor när jag var 15 år. Det innebär att hennes historia för mig är ganska okänd.

Från och med årsskiftet har Riksarkivet tack vare regeringens budget kunnat öppna sitt digitala arkiv utan att detta ska kosta något för till exempel en släktforskare.

Min fråga till kulturminister Alice Bah Kuhnke är därför: Vad har ministern för förväntningar på den satsningen?

Herr talman! Tack för frågan! Jag har stora förväntningar på denna satsning och på kulturpolitiken i stort i vårt land. Vi har, som jag hoppas att alla vet, den största kulturbudgeten någonsin i Sveriges historia just nu. Aldrig tidigare har så mycket investeringar gjorts i kulturen över hela vårt land, och aldrig tidigare har en så stor andel av statens samlade utgifter gått just till kultur.

De går till möjligheter, till kulturskolan, till biblioteken och till exempelvis Riksarkivet. Det handlar om möjligheterna för oss alla att inte behöva betala för att finna våra rötter och att få veta mer om oss själva och varifrån vi kommer. I och med det får vi också större förståelse för andra människor och för vad som kan komma för att allting rör på sig. Det är oerhört spännande och nyttigt att ha kunskap om sitt kulturarv och sin historia.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Så ja, jag har de största förväntningar. Det kommer förstås att ta flera år innan vi ser resultatet, men detta är en god och stor investering.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Många gånger har både jag och kulturministern glädjande nog kunnat stå här i kammaren och tala om de satsningar vi har gjort på kulturområdet. Det är historiskt stora satsningar, som ministern själv nämnde, och självklart har fokus varit på att göra kulturen mer tillgänglig.

För mig är satsningen på Riksarkivet både en kulturarvsfråga och en tillgänglighetsfråga. Därför uppmanar jag både regeringen och ministern att fortsätta med denna typ av satsningar.

Herr talman! Jag tar med mig uppmaningen in i förhandlingar med finansministern.

Jag tar det över huvud taget som en stor politisk uppgift att skapa mer kultur till fler och att bygga en nationell identitet, kunskap och bildning kring oss själva och kring samhällets utveckling genom att tillgängliggöra kulturen. Det handlar om att göra kulturen, konsten och de olika konstformerna angelägna för fler. Det är den enda vägen framåt, och den kommer vi att fortsätta på.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Gustav Fridolin. Skolverket har fått regeringens uppdrag att genomföra en översyn av läroplanen för förskolan. Förslaget är nu ute på remiss men har redan väckt oro och förvåning.

En sådan oro gäller att en personalgrupp inom förskolan, barnskötarna, inte längre omnämns. I förskolan arbetar två utbildade personalgrupper. Det är dels förskollärare, som har ett uttalat pedagogiskt ledningsansvar, dels barnskötare, som svarar för omsorg och trygghet men också för lärande.

När Skolverkets förslag nu osynliggör utbildade barnskötares viktiga kompetens är min fråga till utbildningsministern: Vad vill regeringen göra för att barnskötare som yrkesgrupp ska få en tydligare plats i den nya läroplanen? Och hur kan vi stärka barnskötarnas roll i förskolan?

Herr talman! Tack, Håkan Bergman, för frågan! Jag håller helt med om beskrivningen.

Äntligen kan förskolan få en ny läroplan! Det behövs, för den tidigare är 20 år gammal och ger inte tillräckligt stöd för de professionella som arbetar i svensk förskola - förskollärare och barnskötare och för den delen rektorer för förskolan - i det pedagogiska uppdraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Man kan läsa läroplanen på ett bra sätt i till exempel jämställdhetsuppdraget, men den kan bli bättre på att ge det konkreta stöd som en läroplan ska ge. Det kommer den också att bli.

När förslaget skickades ut på remiss såg dock också jag precis denna brist. Jag har varit tydlig med att jag kommer att fatta beslut om en läroplan för förskolan som tydliggör barnskötarnas uppdrag. Barnskötarna ska vara en del av förskolan framåt, och de ska vara synliggjorda i förskolans läroplan.

Vi arbetar också hårt för att stärka yrkesutbildningarna på gymnasiet, vilket är viktigt för att vi ska ha fler utbildade barnskötare. Vi ser hur fler och fler kommuner nu förbättrar möjligheterna för dem som är anställda i förskolan att till exempel skaffa sig en grundläggande utbildning i att arbeta med barn när man är barnskötare.

Herr talman! Tack för svaret! Jag konstaterar att utbildningsministern ser barnskötarna och deras viktiga roll i förskolan. Han ser också deras kompetens och kunnande, och det tycker jag är glädjande.

År 2015 arbetade över 80 000 barnskötare i förskolan. Svensk förskola skulle inte kunna fungera utan deras arbetsinsats. Min följdfråga gällde egentligen vad regeringen vill göra för att öka antalet utbildade förskollärare, men jag konstaterar att statsrådet redan har besvarat den frågan. Det var också glädjande.

Herr talman! Tack, Håkan Bergman! I grunden handlar det om att förskoleuppdraget är så viktigt. Det är ett slitigt jobb i förskolan i dag. Trots att vi gör stora investeringar och att vi i statistiken kan se att barngrupperna minskar är det inte verkligheten för alla som jobbar i förskolan. Vi har en hel del riktigt stora barngrupper kvar, och vi har en hel del som inte får rätt uppbackning.

Men om man kan knyta ihop arbetet på ett gott sätt mellan förskollärare, förskolans rektor - alltså det som än så länge heter förskolechef - och barnskötarna blir det ett enklare arbete. Det är oerhört viktigt för att barnen ska få rätt förutsättningar.

Herr talman! Min fråga är ställd till högskoleministern. Den gäller de teologiska utbildningarna. Teologisk utbildning bedrivs bland annat på Johannelunds teologiska högskola. Det är en enskild utbildningsanordnare. Avtalet med staten skrevs 1993. Antalet studieplatser ändrades senast 2003, alltså för 15 år sedan. Studenttillströmningen har ökat rejält sedan 2003, vilket också behovet av religionsvetenskaplig kompetens har gjort, vilket i sin tur i mycket beror på det mångkulturella samhälle vi lever i. Trots detta har regeringen inte heller i årets budget ökat antalet heltidsplatser på denna högskola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill fråga högskoleministern om ni avser att se över detta så att dagens situation avspeglas och att verklig prestation ersätts framöver.

Herr talman! Tack så mycket, Annika Eclund, för frågan! Detta är en fråga som har varit uppe till debatt just av de orsaker som riksdagsledamoten tar upp. Vårt alltmer mångkulturella samhälle gör att vi behöver utbilda allt fler som kan ta uppdrag inom kyrkorna, till exempel. Men det handlar också om att öka förståelsen mellan olika grupper.

Vi bygger ut den teologiska högskolan i Stockholm med fler platser. Det gör vi därför att vi bedömer att man där kan upprätthålla en hög kvalitet. Det är viktigt när vi bygger ut med fler platser att vi också ser att man kan göra det med en hög kvalitet. Då handlar det bland annat om att ha tillgång till forskarutbildade lärare och andra bedömningar som vi gör.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag tror att den aktuella högskola som jag tog upp håller en god kvalitet. Förändringen av tilldelade platser skulle kunna ske redan i dag eftersom det är små, små belopp i utbildningsbudgeten. Det är försvinnande lite, och det handlar egentligen om att man skulle kunna omfördela platser mellan lärosätena på ett enkelt sätt.

Jag undrar: Kan regeringen tillse att detta sker? Eller vad är det som hindrar att det sker?

Herr talman! Tack, Annika Eclund! Jag tror verkligen att man håller en hög kvalitet, och jag utgår från att man gör det. Frågan handlar just om att utbildningarna ska kunna upprätthålla denna kvalitet om man också utökar antalet platser. Det är en fråga som är oerhört viktig för regeringen när vi fördelar de nya platserna.

Vi för hela tiden en dialog både med de statliga universiteten och högskolorna och med de enskilda om hur vi ska kunna möta deras behov och äskanden på allra bästa sätt. Det är klart att vi är öppna för denna dialog under året.

Herr talman! Bättre pris på mat, bostäder, drivmedel och försäkringar och även försäljning och förädling av spannmål och virke - detta är några exempel på sådant som man ensam har svårt att klara. Det är sådant som människor under lång tid har löst gemensamt genom att starta och driva kooperativa företag.

I december fattade regeringen beslut om en lagrådsremiss med förslag om en ny lag om ekonomiska föreningar. Jag vill därför fråga statsrådet Heléne Fritzon vilka förslag i den kommande propositionen ministern menar särskilt kommer att förenkla och förbättra för människor som vill starta och driva kooperativa företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Johanna Haraldsson, för frågan!

Ja, det var precis före jul som vi beslutade om en lagrådsremiss. Bedömningen är att vi ska ha en proposition senast i mars, alltså nu under våren. Bakgrunden är egentligen att statsministern redan i regeringsförklaringen gav ett löfte om att vi ska modernisera för de ekonomiska föreningarna. Det har gjorts i ett antal olika omgångar, varav den största kanske var den som genomfördes 2016 med en lång rad materiella förändringar.

I den lagrådsremiss som nu är ute blir det en helt ny lag, och den innehåller inte så väldigt stora förändringar rent innehållsmässigt, utan den är justerad redaktionellt så att det faktiskt är en helt ny lagstiftning. Däremot lägger man in beskrivningar av så kallade målvaktsregleringar för styrelseledamöter och också hur man ska hantera en eventuell likvidation, men utgångspunkten är att den ska likna övrig lagstiftning för företag.

Frågestunden var härmed avslutad.