Frågestund

Frågestund 23 april 2020
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  2. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  3. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  4. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  5. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  7. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  9. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  10. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  11. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  12. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  13. Hoppa till i videospelarenJens Holm (V)
  14. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  15. Hoppa till i videospelarenJens Holm (V)
  16. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  17. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  19. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  21. Hoppa till i videospelarenArman Teimouri (L)
  22. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  23. Hoppa till i videospelarenArman Teimouri (L)
  24. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  25. Hoppa till i videospelarenSerkan Köse (S)
  26. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  27. Hoppa till i videospelarenSerkan Köse (S)
  28. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  29. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  31. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  33. Hoppa till i videospelarenCecilia Widegren (M)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  35. Hoppa till i videospelarenHenrik Vinge (SD)
  36. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  37. Hoppa till i videospelarenLars Thomsson (C)
  38. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  39. Hoppa till i videospelarenDésirée Pethrus (KD)
  40. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  41. Hoppa till i videospelarenHelene Hellmark Knutsson (S)
  42. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  43. Hoppa till i videospelarenMaria Malmer Stenergard (M)
  44. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  45. Hoppa till i videospelarenAngelika Bengtsson (SD)
  46. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  47. Hoppa till i videospelarenGudrun Brunegård (KD)
  48. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  49. Hoppa till i videospelarenMarkus Selin (S)
  50. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  51. Hoppa till i videospelarenLotta Finstorp (M)
  52. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  53. Hoppa till i videospelarenMartin Kinnunen (SD)
  54. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  55. Hoppa till i videospelarenBetty Malmberg (M)
  56. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  57. Hoppa till i videospelarenLotta Olsson (M)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  59. Hoppa till i videospelarenJosefin Malmqvist (M)
  60. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  61. Hoppa till i videospelarenAnnicka Engblom (M)
  62. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  63. Hoppa till i videospelarenJohan Hultberg (M)
  64. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 64

Anf. 31 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Coronakrisen slår stenhårt mot företag och jobb i Sverige. Åtgärder har vidtagits av både regering och riksdag för att hjälpa näringslivet, men klart är att det som har gjorts av regeringen och stödpartierna C och L inte är tillräckligt. Mer behövs.

Om det görs för lite nu kan vi få en massarbetslöshet, och vi kan också försena återhämtningen efter krisen. Över 100 000 jobb riskerar i det korta perspektivet att gå förlorade om regeringen fortsätter att bromsa.

Det som behövs är direkta stöd till företag som har tappat en stor del av sin omsättning. Ger vi direkta stöd kan tusentals företag nu överleva i stället för att gå under. Det är bråttom!

Jag vill fråga näringsministern om han och regeringen kommer att införa direkta stöd för att rädda företag och jobb på det sätt som bland annat Moderaterna har föreslagit. Ja eller nej?


Anf. 32 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Den här krisen är helt unik i sitt slag. Den är både bred och djup på ett sätt som vi aldrig har sett i fredstid. Den är dessutom tredelad: Man har svårt att få fram sina insatsvaror och får därmed ibland lägga ned produktionen. Ibland handlar det om att den allmänna efterfrågan har försvunnit. Specifikt är det just tjänster som förutsätter en mänsklig kontakt som det inte är någon efterfrågan på.

Det är mot den bakgrunden, fru talman, som vi har vidtagit ett stort antal åtgärder. Hundratals miljarder i olika likviditetsförstärkande åtgärder såväl som direkta stöd till företagen har förts till. Räcker detta? Jag tror att det är viktigt att vara ödmjuk i det här läget och säga att inga insatser utesluts, av ett mycket enkelt skäl: Vi befinner oss nämligen fortfarande i början av den ekonomiska kris som är en följd av coronakrisen.


Anf. 33 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Det får nog ses som ett svar men kanske inte på frågan som ställdes. Jag tror att om näringsministern i det här läget fortsätter att sitta på händerna kommer tusentals företag att gå under och kanske över 100 000 människor att bli arbetslösa helt i onödan.

Nu är det tid att agera, ge direkta stöd och rädda företag och jobb. Jag upprepar min fråga: Kommer näringsministern och regeringen att införa direkta stöd för att rädda företag och jobb på det sätt som Moderaterna och andra har föreslagit? Ja eller nej?


Anf. 34 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! I en mycket osäker tid tror jag att det är viktigt att presentera förslag när de är färdiga att presenteras.

Jag förstår naturligtvis att vi befinner oss i en orolig tid, och jag välkomnar det engagemang som finns i riksdagen för att vidta ytterligare åtgärder. Men det är också viktigt att komma ihåg att även om Sverige har väldigt starka statsfinanser är det viktigt att ställa olika åtgärder mot varandra så att vi använder våra resurser både över tid och här och nu på bästa sätt.


Anf. 35 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Dagligen vittnar företagare om att regeringens olika krispaket kommit för sent och varit otillräckliga. Den allmänna uppfattningen är att regeringen mot bättre vetande sparar på krutet.

Regeringen tycks ha en farlig övertro på hur lätt det är att rivstarta ekonomin efter pandemin när tiotusentals bolag redan hunnit gå i konkurs. Man tycks helt enkelt sakna förståelse för hur det är att driva bolag. Direktstöden för bolag med betydande omsättningsfall som återfinns i Danmark och Norge är bredare, enklare och mer än 15 gånger större än regeringens hyresersättning.

Hur motiverar näringsministern för svenska företagare att regeringen inte gjort mer för deras överlevnad?


Anf. 36 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Den här krisen saknar motstycke, men också de åtgärder som riksdag och regering har vidtagit saknar motstycke. Ta bara det korttidsarbete som är infört och som just nu beräknas kosta i runda tal 50 miljarder. Det är en beräkning; säkerligen kommer det att gå upp ännu mer innan vi är klara med det här. Vi vet ju inte när det tar slut.

Regeringen är beredd att vidta ytterligare åtgärder, eftersom vi vet att det är viktigt att hjälpas åt i den här situationen. Jag förstår, och jag tycker mig börja ana, att det politiska samtalet är tillbaka på en normal nivå. Men jag tror att det är farligt att tro att vi nu ska ägna oss åt att i princip banka varandra i huvudet politiskt. Om ytterligare åtgärder behöver vidtas kommer vi att göra det steg för steg, och vi kommer att presentera dem när de är klara och inte utifrån kortsiktiga politiska poänger. Åtgärderna ska hjälpa till att mildra den kris vi är mitt i.


Anf. 37 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Det är bra att näringsministern överväger ytterligare åtgärder, men det är en klen tröst för företagare att regeringen funderar på att stödja dem längre fram.

Direktstöd behövs nu. Det är ingenting som man kan sitta och ruva på tills vidare. Otaliga småföretagare kommer att hinna plocka ned skylten innan de ser skymten av regeringens åtgärder.

Anser näringsministern att han och regeringen bär ett ansvar för det?


Anf. 38 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Att vi är mitt i en kris som inte bara är allvarlig för vårt land utan för hela vår värld är otvetydigt. Det är mot den bakgrunden som vi har infört ett stort antal åtgärder som också används väldigt flitigt av företagare.

När man gör sådana här insatser är det också viktigt att se till att stödet hamnar där det ska och inte för brett eller i händerna på fuskare. Det ska ju träffa de många företag som i dag behöver hjälp eftersom de både saknar efterfrågan och ibland inte heller har insatsvaror.

Vi kommer att fortsätta arbeta intensivt för att stötta våra företag och mildra effekten på jobb och företagande i vårt land.


Anf. 39 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Nuvarande kris har visat att behovet av att hålla sig hemma är stort. Vi har också uppmanats till distansarbete i stor utsträckning. Då är det otroligt viktigt med en bra uppkoppling i hela landet.

Mitt i den här krisen har Jordbruksverket gått ut och sagt att man kommer att prioritera bort stöd till bredband. Bredbandet i landsbygdsprogrammet kom till under alliansregeringen och har varit väldigt viktigt, speciellt för att nå de tuffa mål för utbyggnad som vi har. Nu visar det sig att aktörer och föreningar som har sökt stöd men inte fått det handlagt inte kommer att få något stöd om Jordbruksverket får som det vill.

I sitt svar på en skriftlig fråga säger statsrådet Jennie Nilsson: "Vi kommer skyndsamt att bereda frågan om en ändring i landsbygdsprogrammet och därefter lämna över programändringen till kommissionen för godkännande."

Därför undrar jag om regeringen står bakom Jordbruksverkets beslut att ta pengar från bredband och lägga det på annat i stället.


Anf. 40 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack så mycket, Rickard Nordin, för en väldigt bra fråga!

Jag vill börja med att vara tydlig när det gäller landsbygdsprogrammet: Det är ett program som har kantats av många problem under hela programperioden. Det har varit försenade it-strukturer och väldigt många och små programpunkter. Jag tror att det är 1 300 budgetposter, många av dem väldigt små, fördelade på 21 länsstyrelser att hantera. Att vi har problem och utmaningar är alltså känt sedan länge.

Däremot har Jordbruksverket, givet det läge som uppstått, tagit ansvar för att lägga fram förslag på hur man ska hantera den budgetbrist som uppkommit. De förslagen kommer vi att bereda och återkomma om när vi hunnit titta närmare på dem. Det är för tidigt att säga något om det just nu.


Anf. 41 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Att aktörer och föreningar som sökt stöd och förväntat sig stöd men på grund av att Jordbruksverket varit segt i sin handläggning nu skulle bli helt utan stöd är för oss helt oacceptabelt, särskilt med tanke på de behov av distansarbete som finns just nu och ser ut att kunna finnas under ganska lång tid.

Låt mig omformulera frågan. Står regeringen bakom Jordbruksverkets förslag, eller har man något annat sätt att se på frågan när det gäller att ge mer stöd till utbyggnad av bredband för att nå de mål som vi gemensamt är överens om?


Anf. 42 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Jag delar Rickard Nordins bild av att det är ohyggligt viktigt att vi har bra bredbandstäckning i Sverige. Därför fördelar vi pengar till bredband på flera olika konton. Ett av dem är landsbygdsprogrammet.

Den uppkomna situationen just nu med ett underskott på 900 miljoner kronor för landsbygdsprogrammet har inneburit att Jordbruksverket lagt fram ett förslag där man fryser delar av sådant som inte är hanterat eller utbetalt. Jag tycker att det är viktigt att vi seriöst tittar på det inför den programändring som görs. Antingen godkänner vi den programändringen, eller också måste vi ha en annan. Oavsett vad vi gör kommer det att göra ont.


Anf. 43 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag har en fråga till migrationsminister Morgan Johansson.

Morgan Johansson! Det här är ett foto på Garid, 15 år. Det här är ett foto på Garids syster Sandra, 6 år. Båda bor i Enskede i Stockholm. Garid kom till Sverige som tvååring. Sandra är född i Sverige. De går båda i skolan i Enskedeskolan. De spelar fotboll i Enskede IK.

För några veckor sedan beslutade Migrationsverket att Garid och Sandra och deras mamma ska utvisas från Sverige.

Sedan i fredags har över 20 000 personer vädjat till Migrationsverket, Stefan Löfven och Morgan Johansson om att de ska få stanna i Sverige.

Sedan den 1 januari i år är barnkonventionen införd i svensk lag. Jag frågar mig: Var är barnperspektivet när en myndighet vill utvisa två barn till ett land som de inte har den minsta anknytning till?

Morgan Johansson! Något måste uppenbarligen ha gått snett här. Eller anser migrationsministern att det är förenligt med barnkonventionen att göra denna utvisning?


Anf. 44 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag tror att alla vet att Sverige har tagit ett mycket stort ansvar när det gäller flyktingar och asylsökande de senaste fem åren. Ett exempel är alla som flydde från kriget i Syrien - här har Sverige gett skydd åt 175 000 syrier. Sverige är ett av de länder som har gett mest skydd och gjort mest i hela EU för att se till att människor som flyr från krig och förtryck har kunnat få en fristad, och det är jag i grunden oerhört stolt över.

Med det sagt har Sverige en reglerad flyktinginvandring. Det innebär att vi inte har fri invandring, utan vi gör en prövning av huruvida man har asylrätt eller inte. Den ordningen måste upprätthållas.

Vänsterpartiet drev faktiskt på för att vi skulle ha en domstolsprövning för detta. Jag kan inte lägga mig i enskilda ärenden och kommer inte att börja göra det nu. Jag kan bara konstatera att det är viktigt att upprätthålla de kriterierna och de principerna. Har man asylskäl får man stanna, annars måste man åka tillbaka.


Anf. 45 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag vill uppmana migrationsministern att läsa den skrivelse som hamnade på ministerns bord den 20 april. Den är från Enskede IK, fotbollslaget, från Hammarby och från skolan i Enskede, och den backas upp av över 20 000 invånare.

Jag vill att migrationsministern åtminstone ska sätta sig in i fallet och fråga sig om det är förenligt med barnets perspektiv att utvisa två barn som är fast förankrade här i Sverige och som har skolan och fotbollslaget och alla sina vänner här. Om inte, agera!


Anf. 46 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jens Holm vet mycket väl att jag inte kan agera i enskilda ärenden. Då skulle jag bryta mot regeringsformen. Det är nämligen domstolar som beslutar i de här fallen. Skulle jag börja gå in och ompröva enskilda ärenden kommer jag inte att vara kvar här i kammaren särskilt länge, för då kommer jag att begå ett grundlagsbrott. Det kan jag inte göra.

Jag står fast vid de principer som gäller, det vill säga att man måste kunna visa att man har rätt att få asyl. Har man inte det måste man vara beredd att åka tillbaka. Det gäller alla.


Anf. 47 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Sveriges företagarliv befinner sig i kris. Nedgången på efterfrågan i ekonomin har satt många människors livsverk och försörjning på pottkanten. För detta bär ingen här inne skulden, men det är vår sak att lindra krisen.

Vi kristdemokrater har föreslagit ett kontantstöd till alla företag som förlorat en viss del av omsättningen men sitter fast med samma kostnader för lokalhyra, maskiner och så vidare. Det är ungefär samma modell som både Norge och Danmark redan infört.

Regeringen har i stället inrättat ett stöd som bara gäller vissa branscher och som endast omfattar en del av hyreskostnaderna. Det stödet har inte haft avsedd inverkan, och många företagare har inte kunnat få ned sina hyreskostnader alls.

Min fråga är om regeringen är beredd att göra vad vi kristdemokrater föreslår och införa ett kontantstöd till alla företag som förlorat en viss andel av omsättningen. Förslagen finns, och de behövs nu.


Anf. 48 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Regeringen har jobbat intensivt för att få fram snabba förslag. Jag tror inte att vi någonsin tidigare sett den hastighet i vilken förslag beretts, lämnats till riksdagen och beslutats här och dessutom kommit ut till företagen.

Ett exempel är korttidsarbete, som nu prognostiseras omfatta 50 miljarder kronor i stöd till de anställda och till företagen. Där har redan över 27 000 ärenden beslutats.

Vi kommer att fortsätta jobba intensivt, fru talman, eftersom vi fortfarande är mitt i krisen och inte vet hur långvarig den är. Även när och om vi blir framgångsrika i kampen mot smittan och att rädda människoliv vet vi att den ekonomiska effekten kommer att fortsätta. Detta särskilt som vår omvärld, till exempel Danmark och Norge, har stängt och först nu börjar fundera på att öppna upp så som Sverige haft det hela tiden.

Vi fortsätter jobba intensivt och utesluter inga åtgärder för att stötta jobb och företagande.


Anf. 49 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Vi börjar nu få en hygglig bild av vilka åtgärder som har fungerat och vilka som inte gjort det. Regeringens företagarstöd har inte fungerat.

Det vore bra att få veta om regeringen inte kan tänka sig den modell som vi kristdemokrater har presenterat. Nu är det dags att agera. Därför vill vi kristdemokrater ha besked av regeringen i denna fråga senast nästa vecka. Annars är vi beredda att agera i riksdagen tillsammans med andra partier som också vill stötta detta.


Anf. 50 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Jag vet inte riktigt på vad Camilla Brodin baserar sitt påstående att detta inte fungerat. När vi ser på hur företagen både ansökt om och fått godkänt för många av dessa insatser ser vi att det finns både ett jättestort intresse och ett väldigt idogt arbete på myndigheterna för att få ut dessa stöd.

Jag har full respekt för att detta är en mycket djup och bred kris som gör att företagen kommer att behöva hjälp även i fortsättningen. Det är mot den bakgrunden vi inte utesluter några åtgärder i den kris vi befinner oss i.


Anf. 51 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Baylan.

Barn är alltid utsatta i kriser, så även under rådande coronapandemi. Vi kan exempelvis se att barn i adoptionsprocess och barn som fötts genom internationella surrogatarrangemang är särskilt utsatta. Inte bara är det svårt att ta sig till landet; det är dessutom många familjer som sitter fast i landet. Det finns nämligen problem med att få de resedokument som krävs för att kunna resa hem.

SVT har dessutom rapporterat om att barn som fötts via internationella surrogatarrangemang får sämre stöd och service än de barn som blir svenska genom internationella adoptioner.

Barn måste alltid skyddas till varje pris, särskilt i kristider. Att de hamnar i limbo i spåren av coronapandemin är inte acceptabelt.

Jag undrar därför vad regeringen gör för att hjälpa barnen hem till Sverige.


Anf. 52 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tack, Arman Teimouri, för en angelägen fråga! Detta har varit ett av de stora problemen. Jag tror inte att vi någon gång i modern tid har varit med om att världen stängt på det sätt vi nu har sett när det gäller såväl transporter som gränser. Det har gjort att väldigt många svenskar, både barn och vuxna, har fastnat i delar av världen där man dessförinnan inte såg det som något större problem att resa.

Vi har via Utrikesdepartementet och dess konsulära arbete försökt göra vårt yttersta för att hjälpa människor att komma hem. Det har handlat både om logistikhjälp, till exempel via garantier för att se till att det finns flyg, och ibland om att utfärda tillstånd av olika slag så att man kan passera till exempel spärrar eller för den delen gränskontroller.


Anf. 53 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Ja, frågan är komplex. Vi vet exempelvis att USA har slutat utfärda pass till barn som föds i landet. Det finns däremot en möjlighet för svenska myndigheter att utfärda tillfälliga resehandlingar vid nödsituationer. Den borde användas flitigt i dagsläget.

Det är mycket som är akut här och nu, men frågan om barn som är särskilt utsatta kräver mer fokus.


Anf. 54 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Jag tror att Arman Teimouri har helt rätt och att vi ska försöka hjälpa framför allt dem som är mest utsatta - barn är ofta mest behövande.

Jag tror dock också att det är viktigt att komma ihåg att UD gör sitt yttersta, men i en väldigt komplicerad situation. Vi kommer att fortsätta att jobba intensivt för att hjälpa våra medborgare hem.


Anf. 55 Serkan Köse (S)

Fru talman! Först och främst är det nya coronaviruset en fara för människors liv och hälsa, men viruset får också allvarliga konsekvenser för ekonomin och jobben i Sverige. I detta sammanhang vill jag lyfta fram en grupp som är särskilt utsatt, nämligen ungdomar, i synnerhet de som inte fått sitt första jobb. Från tidigare kriser vet vi att ungdomsarbetslösheten kan få långvariga konsekvenser. I många av de branscher som vanligtvis brukar anställa unga har man nu svårt att hålla öppet, exempelvis i restaurang- och hotellbranschen.

När det första jobbet dröjer riskerar det att påverka hela yrkeslivet. För många unga är sommarjobbet det första steget in på arbetsmarknaden. I år riskerar coronakrisen att sätta stopp för det. Jag ställer min fråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark: Vad gör regeringen för unga som har eller kommer att ha svårt att komma in på arbetsmarknaden på grund av krisen?


Anf. 56 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Tack, Serkan Köse, för en otroligt viktig fråga! Till alla unga människor i Sverige skulle jag vilja säga: Det viktigaste du kan göra är att gå klart gymnasiet och utbilda dig. Regeringen gör nu massiva satsningar på utbildning - på yrkeshögskolan, folkhögskolan, regionalt yrkesvux och även högskolan.

I ett väldigt svårt läge på arbetsmarknaden, som det vi ser nu, är det klart att det första jobbet är väldigt viktigt. Av det skälet satsar regeringen nu 180 miljoner kronor på kommunala sommarjobb. Satsningen riktar sig till dem som precis har slutat nian eller som går i eller precis har lämnat gymnasieskolan och omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Så sent som i dag har vi gett detta uppdrag till Arbetsförmedlingen.

Jag har också en uppmaning till arbetsgivarna i Sverige: Ge unga människor möjligheten - utlys sommarjobb!


Anf. 57 Serkan Köse (S)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag tror att det är väldigt viktigt att vi härifrån kan ge unga framtidshopp. Det vi får till oss nu är att många unga människor har tappat hoppet om att få det första jobbet och kunna komma ut på arbetsmarknaden. Därför är det otroligt viktigt att vi härifrån kan ge våra ungdomar en chans men också ett framtidshopp om ett bättre liv.


Anf. 58 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Jag vill verkligen understryka det Serkan Köse lyfter fram. Möjligheten att få sin första rad på cv:t och att försörja sig själv samt den frihet detta innebär är helt centrala för att kunna känna framtidstro i en jättesvår situation på arbetsmarknaden, inte minst för unga. Där har vi ett viktigt jobb att göra.

Jag är stolt över att vi har kunnat presentera de här satsningarna. Vi behöver göra mer på ett antal olika områden som också är centrala.


Anf. 59 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Coronakrisen saknar motstycke, och från Miljöpartiets sida har vi den djupaste förståelse för företagarnas svåra situation. Företag blöder, konkurser hotar och problemen växer ju längre tiden går.

Jag vill förmedla ett par frågor till näringsministern från företagare i Uppsala som jag har kontakt med. En av företagarna säger: För oss tjänsteföretag där efterfrågan viker men inte dör helt är korttidspermitteringen en jättebra lösning. Men det finns en del frågetecken kring flexibilitet och hur reglerna ska tolkas eftersom det är väldigt svårplanerat när kundtillströmningen är ojämn. Vilka möjligheter finns för företag att tackla tillfälliga arbetstoppar utan att riskera att mista allt ekonomiskt stöd?

En annan fråga som jag har fått från företagare är varför kollektivavtal är ett så viktigt kriterium.


Anf. 60 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! När den här krisen började komma igång fokuserade regeringen på tre saker: bekämpa smittan, rädda människoliv och mildra effekterna för företagen och löntagarna. Jag tror att vi alla kan se att hastighet var och är väldigt viktigt. Att få ett system på plats så snabbt som möjligt och dessutom retroaktivt från den 16 mars var oerhört viktigt.

Vi har sedermera dessutom förändrat regelverket från och med den 1 maj. Syftet är att skapa trygghet för både företagen och löntagarna i dessa företag och att se till att rädda jobben, men naturligtvis också att göra detta så flexibelt som möjligt. Man kan gå ned i tid i olika omfattning: 20, 40 eller 60 procent.

Så, fru talman, vi har försökt göra både och - stärka tryggheten och skapa flexibilitet i systemet.


Anf. 61 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Näringslivet i Uppsala är engagerat, och Handelskammaren i Uppsala skriver i UNT i dag att det efter corona behövs en omstart. Ett par av de frågor som tas upp är att nu säkra att länet klarar sin framtida försörjning med livsmedel, dricksvatten, el och energi samt att förbättra förutsättningarna att jobba för startup-företag i framtiden. Hur ser regeringen på omstarten efter corona?


Anf. 62 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för en viktig fråga! Jag vill ändå understryka att vi inte är igenom den värsta delen av krisen. Människor smittas och dör fortfarande i alldeles för hög grad. Vårt fokus ligger fortsatt på att bekämpa smittan och rädda människoliv.

Det är klart att vi samtidigt också måste börja fundera på hur vi stöttar vårt näringsliv när det gäller att kicka igång och komma igen när vi väl är igenom den akuta fasen. Men vi är inte där ännu.


Anf. 63 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Jag vänder mig till landsbygdsminister Jennie Nilsson. I den starka vårsolen är jordbrukets årliga kassako i full gång på de grönskande fälten. Vårbruket är igång i Sverige - så viktigt för bondens ekonomi. Mitt i en historisk kris får dock den enskilde bonden inte bli sjuk. Då har vi ingen müsli och inget vetemjöl till brödet i höst.

Sårbarheten i det svenska jord- och skogsbruket är inte något nytt. Den kan inte heller härledas till någon pandemi, men den blir väldigt tydlig i dessa dagar. År efter år riskerar man lönsamheten, och det gör att livsmedelsberedskapen är på en lägstanivå. Självförsörjningsgraden är på en bottennivå i Europa, och jämfört med andra länder ligger vi lägst just nu. Den sårbarheten har vi inte råd med i framtiden. Så, regeringen, när kommer de långsiktiga tydliga strategierna för att vända dessa nivåer från bottennivåer i Europa och se till att Sverige kan försörja sig med livsmedel?


Anf. 64 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack, Cecilia Widegren, för frågan!

Det som lyfts upp av frågeställaren är en fråga som har identifierats sedan tidigare.

Vi är mitt uppe i en kris, och jag vill betona att livsmedelsförsörjningen fungerar väl. Den gör det därför att vi inte är ensamma om att inte ha en hög självförsörjningsgrad i Sverige. Det är ett problem och en utmaning, eller möjligen en möjlighet, som vi delar med alla länder inom EU, exempelvis, vilket innebär att vi har ett gemensamt intresse av att se till att export och import fungerar. Trots det behöver vi självklart jobba mer med att stärka framför allt lönsamheten, och det gör vi bland annat genom att stärka självförsörjningsgraden också i Sverige.

Av den anledningen tillsatte förra regeringen ett arbete med att ta fram en livsmedelsstrategi i Sverige. Vi fattade strax före jul beslut om en handlingsplan nummer två, där fokusområdena har varit regelförenkling, kompetensförsörjning, forskning, innovation och export, för att nämna några exempel.


Anf. 65 Henrik Vinge (SD)

Fru talman! I mitten av mars meddelade regeringen att man slopade karensavdraget. Men nu har tusentals svenskar sett att det inte var sant. Det visar sig att för en normal löntagare är mer än halva karensavdraget kvar. För dem som trots allt fortfarande litar på regeringen är det naturligtvis en oerhörd besvikelse, inte minst för alla dem som just nu sliter väldigt hårt i vården. Många av dem känner sig blåsta.

Fru talman! Min fråga till statsrådet är: Varför sa regeringen att man slopade karensavdraget när man i själva verket inte gjorde det?


Anf. 66 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! När den här krisen bröt ut och dess verkningar blev tydliga började regeringen ett intensivt arbete för att mildra effekterna för såväl företag som löntagare, dessutom på ett sådant sätt att det bidrar till att minska smittspridningen.

I ett läge där utvecklingen går så snabbt blir hastighet en väldigt viktig faktor. Mot den bakgrunden tog vi bort karensdagen för att både minska smittspridningen och underlätta för löntagarna. Men vi gjorde det på ett sådant sätt att det inte skulle bli så byråkratiskt och en administrativ belastning för Försäkringskassan, utan vi kunde få detta att funka på en gång. Mot den bakgrunden valde vi just den här schablonmetoden för att det skulle gå snabbt och komma på plats på en gång och inte vara någonting som skulle komma längre fram.


Anf. 67 Lars Thomsson (C)

Fru talman! I dessa coronatider finns det andra grundläggande behov som också behöver fungera, och då tänker jag på elektricitet. Därmed går min fråga till näringsminister Ibrahim Baylan.

I dag upplever Gotland ytterligare ett totalavbrott, och vi har före dagens avbrott haft 18 sådana de senaste två åren. Det är givetvis helt förödande för Gotlands utveckling. Näringslivet lider, alla lider. I grund och botten beror det på att vi har två gamla och små kablar från 80-talet som är fullbelagda.

Så sent som i valrörelsen lovade Ibrahim Baylan att agera i frågan. Min konkreta fråga i dag är: Kommer regeringen att agera i närtid för att säkra Gotlands elförsörjning?


Anf. 68 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Det är viktigt att komma ihåg att det handlar om orsak och verkan.

I grunden handlar det om att alla svenska företag och alla svenska hushåll ska ha tillgång till den el de behöver.

För att klara av försörjningen på Gotland finns det två kablar till Gotland. Var och en för sig klarar av överföringen utifrån det elbehov som finns på Gotland.

Precis som Lars Thomsson tar upp har vi haft väldigt många strömavbrott. Men det har inte handlat om kablarna i sig, vilket är viktigt att komma ihåg, utan det har handlat om att Vattenfall, som ju driver dessa, har uppdaterat en transformatorstation. Det har varit ett misslyckande som har gjort att vi har haft återkommande elavbrott. Jag vet inte och jag vet inte heller om Lars Thomsson vet vilka orsakerna är till det senaste strömavbrottet, men uppdateringen har varit huvudorsaken.

Jag sa i valrörelsen, vilket är viktigt att komma ihåg, att om vi är överens i denna riksdag om en ny ordning är vi beredda att pröva det.


Anf. 69 Désirée Pethrus (KD)

Fru talman! Jag har en fråga till arbetsmarknadsministern, som är ansvarig för arbetsmiljöfrågor.

Regeringen har en nollvision för dödsfall i arbetet, och den står vi också bakom.

Nyligen hörde vi att en sjuksköterska förmodligen avlidit till följd av att hon vårdat covid-19-patienter. Det kommer nu in ett stort antal anmälningar till Arbetsmiljöverket om skador och tillbud relaterade till corona, som ju är en allvarlig smitta. Många kommer förmodligen inte ens att få det klassat som arbetsskada.

Personal ute i kommunala verksamheter sitter nu och klipper och klistrar ihop skyddsmaterial, eftersom Socialstyrelsen har prioriterat vården men inte dem i första linjen.

Mina frågor till statsrådet är: Vad gör statsrådet konkret för att personalen ute i kommunerna nu ska få en säker arbetsmiljö? Och varför har Socialstyrelsen inte prioriterat kommunerna när det gäller skyddsmaterial?


Anf. 70 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Tack, Désirée Pethrus, för en jätteviktig fråga!

Det som regeringen har arbetat intensivt med under de senaste veckorna är att säkra tillgången till skyddsutrustning. Min kollega näringsministern har tillsammans med företag i Sverige sett till att vi har kunnat ställa om produktion till inhemsk produktion av skyddsmaterial. Socialstyrelsen har fått ett uppdrag att vara nationell samordnare när det gäller att köpa in och fördela material. Och Arbetsmiljöverket, som lyder under Arbetsmarknadsdepartementet, har skapat ett snabbspår för godkännande för att säkra tillgången.

Det vi behöver säkerställa är att varje arbetsgivare tar det ansvar man har. Det är ytterst arbetsgivarens ansvar att se till att personal har den utrustning de behöver. Alla löntagare ska kunna känna sig trygga och säkra på sitt arbete. Arbetsgivaren har ett uppdrag att göra riskbedömningar tillsammans med de lokala fackliga organisationerna.


Anf. 71 Helene Hellmark Knutsson (S)

Fru talman! Jag har en fråga till näringsminister Ibrahim Baylan.

I måndags hade jag tillsammans med entreprenören Sandra Casos ett möte med vår rådgivande grupp med kvinnliga entreprenörer för att få fler kvinnor att starta, driva och även äga företag. Självklart var mötet digitalt i dessa tider.

Det var inte helt förvånande att det var den rådande coronakrisen och dess inverkan på företagandet som upptog mötet. Vi gick igenom alla de omfattande stödpaket som regeringen har tagit fram tillsammans med Centern och Liberalerna. Men det som kom fram där är att det är svårt att få en heltäckande bild av alla dessa åtgärder som har genomförts.

Därför är min fråga till näringsministern: Vad gör regeringen tillsammans med myndigheterna för att samla informationen så att den blir lättillgänglig för småföretag och enmansföretag?


Anf. 72 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tack, Helene Hellmark Knutsson, för en viktig fråga!

Så är det ju. Åtgärderna har dessutom presenterats i en hastighet som vi aldrig sett tidigare för beslut i riksdagen och sedan via presskonferenser och annat. Våra myndigheter har också fått i uppdrag att sprida informationen kring dessa.

Regeringen har nu samlat ihop informationen på ett och samma ställe, så jag vill passa på här i riksdagen att uppmana dem som undrar vad det finns för stöd och hjälp att få i denna väldigt desperata information att gå in på regeringen.se/företag. Där har vi samlat all information om de olika åtgärder som regering och riksdag tagit beslut om för att just mildra effekten på jobb och företagande.

Företagare som fortfarande undrar, gå in på regeringen.se/företag! Där hittar ni informationen.


Anf. 73 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Min fråga går till migrationsminister Morgan Johansson.

Gymnasielagen är orättvis, inhuman och orimlig. En rad tunga remissinstanser dömde ut den när den kom, inte minst Lagrådet, som menade att gränsen var nådd. Moderaterna har röstat nej från dag ett.

De som omfattas av gymnasielagen har farit extremt illa. De kastas mellan hopp och förtvivlan, men i de allra flesta fall blir det bara en enda lång, utdragen utvisning. Ansvaret vilar extremt tungt på de partier, däribland Socialdemokraterna, som valde att rösta igenom lagen.

Nu vill flera partier - Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet - förändra lagen igen till följd av covid-19. Det vore lika fel som det en gång var att rösta igenom lagen.

Min fråga till justitie- och migrationsministern är: Kan han garantera att regeringen inte kommer att föreslå lättnader i gymnasielagen - ja eller nej?


Anf. 74 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Nej, vi har inga planer på att lägga fram några sådana lagändringar för riksdagen.

Maria Malmer Stenergard säger att ungdomarna har farit extremt illa till följd av lagen. Då ska man betänka att om Moderaterna hade fått som de velat hade ungdomarna varit utvisade och utkastade igen, kanske till Afghanistan. Det var Moderaternas alternativ. Vi valde att ge dem en andra chans.

Till dem som väntat länge, rotat sig i Sverige och gått i skolan sa vi: Om du går färdigt gymnasieutbildningen, skaffar ett jobb, etablerar dig här, håller dig i skinnet och inte begår några brott kommer du att ha möjlighet att fortsätta vara kvar i Sverige.

Det gällde den grupp som från början bedömts inte ha asylskäl. Med Moderaternas förslag hade de alla haft mycket större problem än vad de har i dag.


Anf. 75 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Sedan spridningen av coronaviruset tog fart och olika restriktioner infördes har trycket ökat ytterligare på landets kvinnojourer. Enligt Unizon, som har över 130 medlemsföreningar, har söktrycket ökat med närmare 40 procent jämfört med före krisen.

Den 19 juli 2018 lovade regeringen 50 miljoner extra till tjej- och kvinnojourerna. Vi kunde för några dagar sedan läsa att Unizons generalsekreterare, Olga Persson, säger att de inte har sett röken av de utlovade pengarna, som tycks ha fastnat i byråkratin. Pengarna hade gjort stor nytta nu när antalet samtal ökar.

Min fråga är: När kommer landets kvinnojourer att få de utlovade pengarna, och vilka åtgärder kommer att vidtas för att minska antalet misshandelsdåd?


Anf. 76 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tack, Angelika Bengtsson, för en angelägen fråga!

Vi har tyvärr sett rapporter - inte bara i vårt land utan i många andra länder, framför allt länder där ganska stora restriktioner har införts och där människor inte får lämna hemmet - om att situationen lett till att våld i hemmet, våld mot barn och också våld mot kvinnor har ökat. Mot den bakgrunden ska vi fortsätta att stötta den verksamhet som finns i Sverige, när det gäller både kvinnojourerna och det offentligas stöd till barn och till kvinnor som inte kan stanna kvar.

Vi har ingen som helst anledning att fördröja eller på annat sätt se till att de utlovade resurserna inte kommer fram. Om detta har hänt ska vi naturligtvis reda ut det så fort som möjligt.


Anf. 77 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Jag har tidigare frågat landsbygdsministern hur Sverige kan påverka andra länder så att de följer EU:s torskfiskestopp i Östersjön. Regeringen ville kontrollera fångster på de svenska fartygen med övervakningskameror, och gällande andra länders efterlevnad hänvisade ministern till EU-kommissionen.

Om det ska bli balans i Östersjön måste alla länder leva upp till EU:s fiskeförbud, så att Östersjön åter kan bli en livskraftig miljö, både för fiskar och för svenska yrkesfiskare.

Medlemsstaterna kan inte ha olika regler för bifångst av torsk. Sverige har 20 procent medan Danmark har 40 procent. Statens kompensation till svenska torskfiskare är inte ens 1 000 kronor per dag för att stanna i land. Vissa fick en ersättning på 8 000 kronor för en tid på över sex månader.

Varför har de olika medlemsstaterna olika bifångstregler för torsk i Östersjön, och varför kompenserar staten inte svenska Östersjöfiskare på ett anständigt sätt?


Anf. 78 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack, Gudrun Brunegård, för frågan!

Det svenska fisket har det väldigt tufft; detta tror jag att vi kan vara överens om. Man är utmanad av en situation där vi tvingats hantera en dålig havsmiljö och därmed sänka kvoterna, inte bara för torsk utan också för en del andra fiskslag. Det är sillstopp under leksäsong, exempelvis, och nu är det dessutom corona, vilket innebär att man tappar en stor del av sin försäljning till hotell och restauranger.

Jag håller med om bilden att det är viktigt att vi har gemensamma regler. Därför jobbar vi inom Baltfish och driver på för att det ska vara enhetlighet, att alla ska följa samma regelverk och att alla länder ska göra på samma sätt.

Kameraövervakning, som nämndes, är en fråga som drivs inom EU och där vi i Sverige nu föreslår ett frivilligt försök för att säkerställa att vi är på banan och väl i fas när regler eventuellt kommer från EU.


Anf. 79 Markus Selin (S)

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Jennie Nilsson. Den gäller livsmedelsförsörjningen och det pågående virusutbrottet. Sverige är under prövning, och inledningsvis vill jag ägna en tanke åt alla som sliter, lider och möter nöd och död.

Under mars månad möttes vi av bilder av tomma butikshyllor, spekulationer och tvivel kring om våra livsmedel och hushållsartiklar skulle räcka till och även en del frågor om vår självförsörjning.

Vi i Stockholmsregionen har hittills drabbats hårdast av virusutbrottet i sig men även av tendenser till hamstring och tomma butikshyllor. Gällande logistiken och livsmedelsförsörjningen: Vad ser landsbygdsministern just nu och framöver?


Anf. 80 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack, Markus Selin, för frågan!

En fungerande livsmedelsförsörjning är central i normala tider, men särskilt i kristider, givetvis. Vi var tidiga med att sammankalla alla aktörer i livsmedelskedjan för att säkerställa att vi har en gemensam bild både av hur läget ser ut och av var utmaningarna finns.

Den gemensamma bilden är att vi har god tillgång på livsmedel och att varuflöden fungerar när det gäller export och import, även om det finns förseningar. Däremot finns det logistikutmaningar. Konsumenters beteende är annorlunda, delvis med rätta, för det är klokt att säkerställa att man har varor hemma för en vecka eller två. Detta gäller egentligen i alla tider, men kanske särskilt i kristider.

Vi såg ett överdrivet bunkringsbeteende under en tid. Det bunkrades bland annat saker som toalettpapper för ett år, vilket kanske kan tyckas vara onödigt. Där har branschen tillsammans med politiken varit tydliga och informerat. Jag tror att information är nyckeln här.


Anf. 81 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till arbetsmarknadsministern.

Snart sagt alla sektorer är mycket hårt drabbade på grund av covid-19, men jag vill lyfta upp krisen inom kultursektorn.

Sverige har runt en halv miljon enskilda näringsidkare, varav många frilansare. Regeringen har dessutom uppmuntrat många att bli småföretagare. De flesta uppdragsgivare kräver i dag att man har till exempel F-skattsedel, just i denna bransch. Dagens a-kassesystem är dåligt anpassat för den arbetsmarknad som råder i dag, utifrån dessa förutsättningar. Det är många enskilda firmor.

När dagens frilansare tvingas lägga ned sina firmor eller göra dem vilande för att få ut a-kassa innebär det en tomhet för dem. Min fråga är: Skulle det vara möjligt för enskilda näringsidkare att kunna bedriva viss verksamhet under en vilandeperiod och ändå få a-kassa? Det kan till exempel vara att ta uppdrag mot faktura, hålla kontakt med kunder samt marknadsföra sig.


Anf. 82 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Jag tackar Lotta Finstorp för en mycket viktig fråga. Det är helt uppenbart att denna kris verkligen har slagit hårt mot många sektorer, och kultursektorn är mycket hårt drabbad och inte minst de människor som arbetar i den. Av detta skäl har regeringen arbetat mycket intensivt med att titta på till exempel hur vi säkerställer att våra trygghetssystem bättre kan tillmötesgå de behov som finns i dessa viktiga sektorer. Därför bestämde vi också att a-kassan ska svara bättre mot dessa behov genom att man kan lägga sin verksamhet vilande.

Det pågår just nu ett arbete för att se om vi kan göra något mer i denna del. Vi är inte beredda att rucka på principen om arbetslinjen. Har man arbetslöshetsersättning ska man vara arbetslös. Däremot vet jag att det bland annat från Klys har lyfts fram en diskussion om man till exempel kan få underhålla sin hemsida. Det är denna typ av frågeställningar som vi nu analyserar.


Anf. 83 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Min fråga i dag ställs till justitieministern.

I dag har det i Aftonbladet publicerats uppgifter om att regeringen inom kort kommer att lägga fram en utredning om mer marknadsmässiga hyror på bostadsmarknaden.

Hyresgästföreningen har reagerat mycket starkt på detta, särskilt att det kommer just nu under den mycket allvarliga kris som vårt land befinner sig i. Kritiken utgår från att detta kommer att skapa mer oro och rädsla bland medborgarna.

Min fråga är helt enkelt om dessa uppgifter stämmer. Kommer detta utredningsuppdrag att levereras nu, att smygas ut under coronakrisen? Och vad är bakgrunden till att regeringen vill se högre hyror på delar av bostadsmarknaden?


Anf. 84 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det är ingen hemlighet att vi har arbetat med ett utredningsdirektiv. Det är en del av januariavtalet. Men jag vill korrigera ett par saker.

För det första är detta inte ett förslag utan ett utredningsdirektiv till en förändring som kan komma först om ett par år. En utredning ska jobba med detta först för att bli färdig med ett system.

För det andra handlar detta inte om marknadshyror. Detta berör i praktiken ingen av dagens hyresgäster, eftersom det inte berör det befintliga beståndet utan bara nyproduktion. Nyproduktionen är ungefär 1 procent per år av det totala beståndet. Det som vi talar om är alltså inte någonting som får betydelse för dagens hyresgäster. Det är viktigt att säga det just för att människor inte ska bli rädda för att vi nu tänker införa marknadshyror i det befintliga beståndet. Det gör vi alltså inte. Detta berör bara dem som så att säga kommer att ta del av nya lägenheter först om ett par år. Och det motsvarar, som sagt, 1 procent av beståndet, alltså nyproduktionen.


Anf. 85 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Denna tid på året är vi många som börjar längta efter närodlade grönsaker och solvarma jordgubbar. Men i år finns problem. Coronakrisens härjningar gör att det råder inreseförbud, något som stoppar tusentals säsongsarbetare från andra länder som brukar komma till Sverige varje år för att jobba i jordbruket.

Den 30 mars beslutade EU-kommissionen att säsongsarbetare inom jordbruk är en grupp som bör undantas från inreseförbudet. Detta meddelade också statsrådet Damberg vid en pressträff ungefär två veckor senare.

För att rädda årets växtodlingssäsong och vår livsmedelsförsörjning är det viktigt att vi ser till att just inreseförbudet inte längre utgör ett hinder för behöriga säsongsarbetare.

Därför vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson hur regeringen kommer att jobba för att säkerställa detta och följa upp att säsongsarbetare inte hindras från att komma in i vårt land för att jobba?


Anf. 86 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Jag tackar Betty Malmberg för frågan. Den är både viktig och relevant. Vi har under hela coronakrisen haft en kontinuerlig dialog med hela livsmedelskedjan i syfte att undanröja hinder och hitta gemensamma lösningar.

En av de frågor som vi nu arbetar intensivt med är hur vi hanterar det faktum att man normalt sett har väldigt många säsongsarbetare som kommer till Sverige denna tid på året.

Egentligen oavsett vad Sverige gör vid svensk gräns måste man ändå ha en mental beredskap för att det kommer att vara svårt att få hit i alla fall stora volymer med människor från andra länder.

Därför har jag och Eva Nordmark senast i dag haft ett möte med företrädare för LRF, gröna näringar, arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen och så vidare för att diskutera hur vi ska möta det behov som kommer att finnas. Hur jobbar vi med alla de arbetssökande som nu har kommit ut på svensk arbetsmarknad? Vilka verktyg har vi, och vilka skulle vi möjligen behöva?


Anf. 87 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Förra veckan fick vi, som även en tidigare frågeställare har tagit upp, via medierna höra att Jordbruksverket stoppar planerat stöd för utbyggnad av bredband på landsbygden för i år. Inga pengar kommer att betalas ut, förutom redan beslutade.

Samtidigt kunde vi i dag på EU-nämnden höra statsministern säga att många av de nya jobb som kommer att tillkomma efter krisen faktiskt kommer att vara jobb som sker med hjälp av digitala lösningar. Då är en bredbandsuppkoppling helt nödvändig. Efter denna kris kommer vi inte att ha samma samhälle som vi hade före den.

Jag undrar vad statsrådet konkret avser att göra för att de digitala jobben faktiskt ska kunna tillkomma efter krisen om vi inte är bredbandsuppkopplade.


Anf. 88 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Bredband engagerar och intresserar alla ministrar. Men jag snodde åt mig denna fråga eftersom det hänvisades till den förändring som Jordbruksverket har aviserat att man kommer att göra för innevarande år med anledning av att man har prognostiserat ett underskott på 900 miljoner kronor som givetvis behöver täckas, eftersom man måste hålla budgeten. Därför har man tagit fram ett förslag på hur man ska hantera detta.

I detta sammanhang vill jag ändå säga att det inte råder några delade meningar om hur viktig bredbandsutbyggnaden är i Sverige. Vi har också budgeterat för bredbandsutbyggnad på flera olika konton där landsbygdsprogrammet har en del. 95 procent av det totala beloppet är dessutom antingen redan utbetalt eller intecknat. Vi talar alltså om en ganska liten del.

Men oaktat detta vill jag ändå konstatera att det förslag som Jordbruksverket nu har lagt fram kräver en programändring. Denna programändring kommer vi att bereda. Jag vill ändå titta lite noga på både hur det ser ut och vad alternativet är till att ha det på detta konto.


Anf. 89 Josefin Malmqvist (M)

Fru talman! Redan före coronakrisen hade Sverige omfattande problem med växande utanförskap. Från oktober 2014, då Stefan Löfven tillträdde som statsminister, till och med februari i år har arbetslösheten minskat i samtliga EU-länder utom ett, nämligen Sverige.

Nu prognostiserar dessutom IMF att krisen kommer att drabba Sverige hårdare än våra jämförbara länder genom en större ökning av arbetslösheten här, eftersom vi satsar mindre på att rädda svenska jobb än vad våra grannländer gör för att rädda sina jobb.

Skulle den svenska arbetslösheten öka som snittet i jämförbara länder skulle 100 000 människor slippa gå ut i arbetslöshet. Moderaterna vill satsa 100 miljarder kronor i månaden för att rädda svenska jobb.

Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern varför regeringen avstår från att vidta nödvändiga åtgärder som skulle kunna rädda 100 000 svenska jobb.


Anf. 90 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Jag tackar Josefin Malmqvist för frågan.

Jag är mycket stolt över att kunna berätta att regeringen genom de insatser som vi har gjort genom korttidspermitteringssystemet redan kan rädda i alla fall tiotusentals jobb. När vi har kommit igenom denna kris kommer vi att kunna räkna över hundratusentals jobb.

Om vi tittar bara på fordonsindustrin i Sverige, deras underleverantörer och dem som har valt att teckna avtal om korttidspermittering kan vi se att vi är uppe i över 100 000 arbetstillfällen.

De viktiga insatser som regeringen nu har gjort under ett antal veckor, med stort stöd från samtliga partier i denna riksdag, ger effekt på jobben. Och vår huvudprioritet har varit att rädda så många svenska jobb och företag som möjligt men också att se till att inga löntagare ska lämnas i sticket. Det är därför som vi nu också gör satsningar på arbetsmarknadspolitiken och på Arbetsförmedlingen och ser till att stärka arbetslöshetsförsäkringen.


Anf. 91 Annicka Engblom (M)

Fru talman! Den nuvarande situationen med coronakrisen innebär självklart att vi måste vara innovativa vad gäller att mota krisen på olika sätt. Vi pratar om att vara snabbfotad och om flexibilitet i de olika förslag som kommer både från regeringen och från oppositionen, och jag tycker att vi kan fortsätta i den andan.

Vi har tidigare pratat om direkta företagsstöd, om arbetsgivaravgifter och så vidare. Ett annat verktyg som regeringen besitter är ju skatteverktyget. Vi har i landet ungefär 300 småbryggerier. De har inte de storskalighetsfördelar som de stora bryggerierna har, och de lider väldigt mycket i krisen. Från de oberoende bryggerierna har det kommit ett förslag om differentierad skattelagstiftning, det som också är tillämpbart på EU-nivå. Hur ser näringsminister Ibrahim Baylan på att införa detta i Sverige?


Anf. 92 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tack för frågan, Annicka Engblom!

Eftersom den här krisen är unik i sitt slag - jag tror inte att vi har sett den typ av bred och djup kris för så många delar av det svenska näringslivet som vi gör nu - har vi velat vidta ett stort antal åtgärder. Grovt räknat är det så att generella insatser ofta går mycket snabbare att göra. Ett exempel är nedsättningen av arbetsgivaravgiften för upp till den trettionde anställde i ett företag. Det går att göra på ett kick, och det träffar naturligtvis även bryggerierna. Det är samma sak med det korttidsarbete som är infört.

När man däremot ska gå in och göra branschspecifika saker tar det väldigt mycket längre tid, och i den kris vi har varit i har regeringen prioriterat att göra just snabba insatser för att rädda jobb och företag i vårt land och mildra effekterna. Vi utesluter dock inga åtgärder för framtida insatser, för vi vet ju inte heller hur lång tid den här krisen tar.


Anf. 93 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Coronaviruset är livsfarligt, och så även för vår ekonomi. Sverige riskerar massarbetslöshet om regeringen inte lyssnar på oss moderater och ledande ekonomer som efterlyser mycket mer och mycket kraftfullare åtgärder - och det nu.

En bransch som inte har fått särskilt stor uppmärksamhet men som också lider under coronakrisen är det svenska yrkesfisket. Priset på havskräfta har exempelvis rasat när exporten av denna för västkustens fiske så viktiga art nästan helt har upphört samtidigt som efterfrågan för restaurangnäringen har försvunnit. Branschen har bett Havs- och vattenmyndigheten att agera, men utan gehör. Branschen har också bett regeringen att agera, men ännu utan klara besked.

Därför vill jag fråga landsbygdsminister Jennie Nilsson om hon kan garantera den nationella medfinansiering som krävs för att de åtgärder som man har enats om på EU-nivå, till exempel stillaliggandeersättning, också ska kunna omfatta svenska yrkesfiskare.


Anf. 94 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack för frågan, Johan Hultberg!

Ja, yrkesfisket lider egentligen dubbelt - man lider både av situationen som den ser ut sedan tidigare, med kvotförändringar, och nu drabbas man inom många segment väldigt hårt av ett efterfrågetapp. Vi har haft branschvisa dialoger med näringen, och vi har underhandskontakter hela tiden. Vi har också varit aktiva och följer det arbete som sker inom ramen för havs- och fiskerifonden i Bryssel, och vi har uttryckt att vi är positiva till de förändringar som nu görs. Man öppnar för att även kunna göra programändringar som skulle kunna innebära att vi på kortare tid skulle kunna ta del av stöd som vi normalt sett inte har i det svenska programmet.

Vi håller på att bereda dessa frågor nu, och vi gör det tillsammans med branschen. Min ambition är att vi ska göra allt vi kan för att hjälpa svenskt yrkesfiske.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar: 

  • Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
  • Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  • Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S)
  • Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.