Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen. Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring fungerar effektivt.

Den övergripande slutsatsen är att systemet verkar ha nått rätt målgrupp. Men Riksrevisionen bedömer samtidigt att det finns brister i Migrationsverkets rutiner och kontroller som kan leda till att spårbyte utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Regeringen instämmer i den bedömningen.

Regeringen har rekommenderats att se till att Migrationsverket kan utbyta nödvändiga uppgifter med samverkande myndigheter. Regeringen bör också säkerställa att Migrationsverket kan sammanställa uppgifter om arbetsgivare för att utreda och kontrollera spårbytesärenden.

En utredare har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till hur systemet med spårbyte kan avskaffas.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 75 minuter

Justering

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa nej till ett tjugotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetskraftsinvandring. Riksdagen hänvisar till det pågående reformarbetet på området, gällande bestämmelser och uppdrag som lämnats till Migrationsverket.

Motionerna handlar om arbetskraftsinvandring, forskning och studier.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

56, 146 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar exempelvis om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

48, 117 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-04

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

21

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

42, 118 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om migrationsfrågor. Detta främst med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och medborgarskap.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

12

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

62, 179 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden.

Riksrevisionens slutsats är att systemet med offentliga biträden i stort fungerar bra i flera avseenden, men inte i alla. Till exempel kan brist på tydliga regler leda till att personer får ett biträde som saknar tillräcklig juridisk kompetens eller som av andra skäl är olämplig för uppdraget. Det kan leda till att personer drabbas på olika sätt.

I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar till regeringen. Regeringen hänvisar till att den har gett en utredare i uppdrag att ta ställning till vissa frågor om offentliga biträden. Syftet är att stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen. Vidare avser regeringen att göra en översyn av asylprocessen i vilken frågan om offentliga biträden ska ingå.

Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är viktigt för rättssäkerheten att offentliga biträdens arbete i migrationsärenden håller hög kvalitet. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 7 minuter

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Riksdagen sa nej till samtliga motioner om socialförsäkringar som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på inbetalningarna till pensionssystemet, mer jämlika pensioner och rätten till garantipension för personer som är bosatta utanför Sverige.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

2

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

36, 84 minuter

Justering

2023-02-09

Bordläggning

2023-02-15

Debatt

2023-02-16

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa nej till ett tiotal förslag från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om lägre socialavgifter för småföretag och undantag från avgiftsskyldigheten för ideella föreningar.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 41 minuter

Justering

2023-02-09

Bordläggning

2023-02-15

Debatt

2023-02-16

Beslut

2023-02-16

Drygt 16 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Mest pengar, drygt 9 miljarder kronor, går till ersättningar och bostadskostnader. Migrationsverket får cirka 4,7 miljarder kronor. Till domstolsprövning i utlänningsmål går knappt 780 miljoner kronor.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen avgjorde ärendet trots att det hade varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

52, 162 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-14

Debatt

2022-12-15

Beslut

2022-12-15

Nästan 105,2 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sade ja till regeringens budgetförslag.

Mest pengar, nästan 50 miljarder kronor, går till föräldraförsäkringen. Cirka 33,4 miljarder kronor går till barnbidrag och knappt 9,1 miljarder till pensionsrätt för barnår.

Riksdagen godkände regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga tilläggbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget till och med juni 2023.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

40, 92 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-15

Debatt

2022-12-16

Beslut

2022-12-20

Totalt cirka 55,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 25,6 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Drygt 13,4 miljarder kronor går till bostadstillägg till pensionärer. Övriga anslag inom området går till efterlevandepension till vuxna, inkomstpensionstillägg, äldreförsörjningsstöd samt till Pensionsmyndigheten.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet, samt till regeringens begäran om bemyndigande. Det sistnämnda ger regeringen rätt att ta vissa ekonomiska beslut inom området. Samtidigt sa riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-17

Debatt

2022-12-19

Beslut

2022-12-20

Totalt 106,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa till regeringens förslag.

Mest pengar, 45,6 miljarder kronor, går till sjukpenning och rehabilitering och 45,4 miljarder kronor går till aktivitets- och sjukersättningar. Försäkringskassan får drygt 9 miljarder kronor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga undantaget från vissa bedömningar av sjukpenningen vid uppskjuten vård eller rehabilitering till och med utgången av 2023.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndiganden, befogenheter, om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

53, 141 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-17

Debatt

2022-12-19

Beslut

2022-12-20

En arbetskraftsinvandrare ska ha en god försörjning genom sin anställning för att få ett arbetstillstånd beviljat. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget.

Syftet med ett höjt försörjningskrav är att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.

Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

40, 110 minuter

Justering

2022-11-24

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av handläggningstiderna i asylmål hos Sveriges migrationsdomstolar.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att hanteringen har effektivitetsbrister och att migrationsdomstolarna är långt ifrån att nå målet att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till Domstolsverket och regeringen om åtgärder för kortare handläggningstider.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp.

Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Domstolsverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 46 minuter

Justering

2022-11-24

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskning av digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen.

Riksrevisionens övergripande slutsats visar att det finns brister i vissa kontrollerande funktioner under sjukskrivningsprocessen. I rapporten rekommenderar Riksrevisionen regeringen att ta fram tydliga nationella riktlinjer för läkarintyg som är utfärdade baserat på ett digitalt läkarbesök.

Regeringen håller i stora delar med Riksrevisionen och hänvisar i skrivelsen till Socialstyrelsens pågående arbete i frågan. Riksdagen tycker inte att det finns anledning att vidta någon åtgärd, utan utgår från att regeringen kommer att följa Socialstyrelsens arbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2022-11-24

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30

Den förra regeringen har i en skrivelse underrättat riksdagen om att den har ändrat i utlänningsförordningen. Ändringen innebär att även vissa personer som kom till Sverige före Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 ska omfattas av tillfälligt skydd i Sverige enligt reglerna i EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Det gäller vissa utlänningar som reste in i Sverige under perioden 30 oktober 2021 till och med den 23 februari 2022 och som efter inresan har fortsatt att vistas här i landet.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller Sjunde AP-fonden och förvaltningen av premiepension åt dem som inte själva har valt pensionsfonder, det så kallade förvalsalternativet. Riksdagen sa ja till lagändringarna.

Ändringarna innebär bland annat att

• målet för förvalsalternativet inom premiepensionen är ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension, det vill säga samma mål som för premiepensionssystemet i stort
• ett hållbarhetsmål införs för Sjunde AP-fonden, som innebär att fondförvaltningen ska ske på ett föredömligt sätt
• det ska finnas större möjligheter att placera fondens pengar i så kallade illikvida tillgångar.

I förslaget tar regeringen även upp frågor om Finansinspektionens tillsyn över Sjunde AP-fonden och om meddelarfrihet för uppgifter inom AP-fondernas investeringsverksamhet.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 41 minuter

Justering

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Miljontals människor befinner sig på flykt i Europa på grund av Rysslands invasion av Ukraina. EU har aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet. Direktivet innebär bland annat att skyddsbehövande från Ukraina får ett tillfälligt uppehållstillstånd i EU i ett år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Regeringen har lagt fram ett förslag som handlar om en jämnare fördelning av boende för människor som söker skydd i Sverige. Riksdagen sa ja till förslaget.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att det behövs en lagreglerad styrning som innebär att Migrationsverket kan anvisa kommunerna att ordna boende. Riksdagen riktar dessutom två uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Den ena uppmaningen handlar om att skyddssökande så långt som möjligt inte ska ryckas upp från sin invanda miljö för att flytta till en annan kommun. Den andra uppmaningen rör hur kommunerna ska ersättas fullt ut för sina kostnader för bland annat boende och skolgång.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bosättningstid i ett tidigare hemland inte längre ska kunna tillgodoräknas som försäkringstid för garantipension eller garantipension till omställningspension. Inte heller den försäkringstid som legat till grund för sjukersättning i form av garantiersättning ska kunna räknas som försäkringstid för garantipension. Syftet med förslaget är att regelverket ska bli mer enhetligt.

Reglerna börjar gälla den 2 december 2022 men tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2023. Det är endast personer som beviljas förmånerna efter att ändringarna har börjat gälla som påverkas av dem.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 34 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra reglerna för sjukersättning. Syftet är att förbättra tryggheten för äldre personer som har en långvarigt nedsatt arbetsförmåga och som omfattas av den allmänna sjukförsäkringen.

Arbetsförmågan hos äldre som har erfarenhet av arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden ska bedömas i förhållande till dessa arbeten. Med arbeten som den försäkrade har erfarenhet av menas arbeten som han eller hon har haft under en tidsperiod på 15 år före prövningen av rätten till sjukersättning.

Om det finns ett annat lämpligt arbete tillgängligt för den försäkrade ska arbetsförmågan bedömas mot det.

Förslaget gäller den som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då de inte längre kan få sjukersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21