Per-Ingvar Johnsson (C)

Tidigare riksdagsledamot

Valkrets
Skåne läns norra och östra
Titel
Civilekonom.
Född år
1944
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2010-10-04 – 2018-09-24

Centerpartiet

Kvittningsperson
2014-09-29 – 2018-09-24

Konstitutionsutskottet

Ledamot
2014-10-07 – 2018-09-24
Ledamot
2010-10-12 – 2014-09-29

Skatteutskottet

Suppleant
2014-10-07 – 2018-09-24
Suppleant
2012-05-03 – 2014-09-29
Suppleant
2010-10-19 – 2012-05-02

Riksrevisionens parlamentariska råd

Ledamot
2014-10-14 – 2018-09-24

Valprövningsnämnden

Suppleant
2015-02-18 – 2019-03-13

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 10-. Ledamot konstitutionsutskottet 10-. Suppleant skatteutskottet 10-. Suppleant valprövningsnämnden 15-. Ledamot Riksrevisionens parlamentariska råd 14-.

Föräldrar

Lantbrukaren Einar Johnsson och Siri Johnsson, f. Olsson.

Utbildning

Studentexamen HA, Läroverket Kristianstad, slutår 64. Underofficer, P6 Kristianstad 65. Civilekonomexamen, Ekonomiska fakulteten Lunds universitet 68.

Anställningar

Taxeringsrevisor, Länsstyrelsen i Jönköping 68-69. Taxeringsrevisor, länsrevisor och avdelningsdirektör, Länsstyrelsen-Skatteverket, Kristianstad 69-91. Landstingsråd, Landstinget i Kristianstads län 91-98. Regionråd, Region Skåne 98-02. Skatteintendent, Skatteverket, Kristianstad 03-10.

Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.

Utredningsuppdrag för Riksskatteverket om aktievinstbeskattning och branschgranskning. Läraruppdrag för Riksskatteverket i internationell beskattning. Taxeringsnämndsordförande, taxeringsdistrikt för aktiebolag 73-92. Vice ordförande, Skattenämnden, Kristianstad 05-10. Utredningsuppdrag från regeringen om Engagemangslista, Insyn i partifinansieringen, Valfrågor. Utredningsuppdrag för riksdagen om statsråds medverkan i konstitutionsutskottets granskning. Jubileumskommittén för högtidlighållande av 100-årsminnet av demokratins införande.

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, ersättare, Kristianstads kommun 71-74. Ledamot, Landstinget i Kristianstads län 74-98. Vice ordförande, landstingsstyrelsen och landstingsråd 95-98. Ledamot, Region Skåne 98-10 och regionråd 98-02.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Ordförande, Mellersta Villands CUF-avdelning 66-68. Vice ordförande, Norra Skånes CUF-distrikt 70-72. Styrelseledamot, Centerpartiet i Kristianstads län 73-98. Vice ordförande, Centerpartiet i Skåne 99-00. Ordförande, Hemslöjden Kristianstads län 99-01.

Litteratur

Aktievinstbeskattningens effektivitet.

Bostadsort

Åhus

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

    Utlåtande 2017/18:KU48

    EU-kommissionen föreslår nya regler som ska skydda så kallade visselblåsare, alltså personer som slår larm om allvarliga arbetsrelaterade missförhållanden och brott mot EU-regler. Riksdagen tycker att delar av förslaget går för långt.

    Enligt förslaget ska större företag och arbetsplatser inom offentlig sektor skapa rapporteringskanaler för att anställda ska kunna anmäla missförhållanden både inom och utanför organisationen. Syftet är enligt kommissionen bland annat att underlätta för visselblåsare och därmed bidra till att gemensamma EU-regler följs.

    Riksdagen håller med om vikten av ett fungerande skydd för visselblåsare och att det behövs gemensamma EU-regler när det gäller brott mot EU:s lagstiftning. Däremot anser riksdagen att beslut om detaljer för hur visselblåsare ska skyddas bäst fattas på nationell nivå i respektive EU-land. Därmed tycker riksdagen att delar av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    3, 15 minuter
    Justering
    2018-06-14
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
    Beslut
    2018-06-19
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

    Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

    Betänkande 2017/18:KU46

    Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.

    Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 19 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
    Beslut
    2018-06-19
  • Stillbild från Debatt om förslag: Granskningsbetänkande

    Granskningsbetänkande

    Betänkande 2017/18:KU20

    Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.

    Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    KU:s granskning av regeringen är klar 

    Anföranden och repliker
    53, 77 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: Journalistik i hela landet

    Journalistik i hela landet

    Betänkande 2017/18:KU43

    Två nya former av mediestöd, alltså stöd till allmänna nyhetsmedier, ska införas. Det ena ska stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med de nya stöden är enligt regeringens förslag att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.

    Det föreslås också ändringar i det befintliga stödsystemet för dagspress, det så kallade presstödet. Detta genom att driftsstödet och distributionsstödet höjs. Utöver det föreslås att presstödsförordningens giltighetstid förlängs.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya mediestöden och ändringarna som har med presstödet att göra måste godkännas av Europeiska kommissionen för att kunna börja gälla.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 42 minuter
    Justering
    2018-05-31
    Bordläggning
    2018-06-13
    Debatt
    2018-06-14
    Beslut
    2018-06-14
  • Stillbild från Debatt om förslag: Allmänna helgdagar m.m.

    Allmänna helgdagar m.m.

    Betänkande 2017/18:KU28

    Efter valet 2018 borde en parlamentarisk kommitté, med representanter från de olika riksdagspartierna, utses och sätta igång ett arbete med att se över bland annat ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar. Det tycker  riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

    • Att låta kommittén se över det offentliga belöningssystemet med fokus på bland ordensväsendet och regeringens belöningar.
    • Att låta kommittén se över de allmänna flaggdagarna i Sverige med utgångspunkt att antalet flaggdagar minskas vid nästa tronskifte.
    • Att låta kommittén se över utformningen av riksdagens ekonomiska anslag till hovet, alltså organisationen runt kungen och det svenska kungahuset.
    • Att regeringen borde överväga möjligheten att besluta om en tillfällig allmän flaggdag den 17 december 2018 med anledning av att det då är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt.

    Förslagen om tillkännagivande kommer från ett så kallat utskottsinitiativ och från en motion. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 48 minuter
    Justering
    2018-05-24
    Bordläggning
    2018-05-29
    Debatt
    2018-05-30
    Beslut
    2018-05-30
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ändrade mediegrundlagar

    Ändrade mediegrundlagar

    Betänkande 2017/18:KU16

    Riksdagen har behandlat förslag från regeringen som gäller ändringar i bland annat tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

    Regeringen har föreslagit att det ska bli möjligt att förbjuda söktjänster som innehåller personuppgifter om att privatpersoner har begått brott, förekommer i fällande domar eller har varit föremål för tvångsmedel. Riksdagen sa nej till det befintliga förslaget. I stället uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att låta utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för dessa söktjänster igen.

    Riksdagen sa ja till att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung eller politiska åsikter.

    Regeringen har även föreslagit ändringar i TF och YGL som gäller grundlagsskyddet för publicering på internet. Bland annat föreslås att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats. Flera av regeringens övriga förslag handlar om språk, struktur och samordning och syftar till att göra grundlagarna mer lättillgängliga och lättare att använda.

    Riksdagen sa ja till dessa förslag från regeringen som vilande. De ändrade reglerna ska börja gälla den 1 januari 2019. Eftersom det handlar om ändringar i grundlagar fattar riksdagen beslut två gånger med val emellan.

    Behandlade dokument
    17
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 71 minuter
    Justering
    2018-05-22
    Bordläggning
    2018-05-29
    Debatt
    2018-05-30
    Beslut
    2018-05-30
  • Stillbild från Interpellationsdebatt: Möjligheterna att få utlandsvård

    Möjligheterna att få utlandsvård

    Interpellation 2017/18:545 av Per-Ingvar Johnsson (C)

    Interpellation 2017/18:545 Möjligheterna att få utlandsvård av Per-Ingvar Johnsson C till Socialminister Annika Strandhäll S Personskadeförbundet NRH har för sina medlemmars och sin patientgrupps räkning framfört oro för att en dom i Högsta förvaltningsdomstolen i november 2017 kommer att, genom Försäkringskassans tillämpning,
    Inlämnad
    2018-05-15
    Besvarare
    Socialminister Annika Strandhäll (S)
  • Stillbild från Debatt om förslag: Vissa villkor för statsråd och statssekreterare

    Vissa villkor för statsråd och statssekreterare

    Betänkande 2017/18:KU42

    Regeringen föreslår två nya lagar samt ändringar i vissa andra lagar som berör statsråd och statssekreterare. Bland annat blir det i vissa fall möjligt att besluta om en karens eller en ämnesrestriktion på upp till tolv månader för statssekreterare och statsråd som exempelvis börjar arbeta inom näringslivet. Ämnesrestriktion innebär att personen under en tid inte får arbeta med vissa frågor. Syftet är att undvika att känslig information används på ett sätt som kan innebära skada för staten eller att en enskild person får obefogade fördelar.

    Regeringen föreslår bland annat också att en särskild nämnd ska inrättas för att pröva frågor om karens och ämnesrestriktion.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men med några justeringar när det gäller ändringar i riksdagsordningen. Justeringarna handlar bland annat om hur valet av ledamöter till prövningsnämnden ska gå till.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 28 minuter
    Justering
    2018-05-14
    Bordläggning
    2018-05-21
    Debatt
    2018-05-22
    Beslut
    2018-05-23
  • Stillbild från Debatt om förslag: En generell rätt till kommunal avtalssamverkan

    En generell rätt till kommunal avtalssamverkan

    Betänkande 2017/18:KU30

    Kommuner och landsting ska få möjlighet att komma överens med andra kommuner eller landsting om att de ska utföra vissa uppgifter åt dem. Det kallas för avtalssamverkan.

    I dag kan kommuner och landsting samarbeta genom att bland annat utse en gemensam nämnd. Men det kan vara en tidskrävande process med mycket administration. Ett syfte med regeringens förslag är att det ska bli enklare för kommunerna och landstingen att samarbeta.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 17 minuter
    Justering
    2018-05-14
    Bordläggning
    2018-05-21
    Debatt
    2018-05-22
    Beslut
    2018-05-23
  • Stillbild från Debatt om förslag: Fri- och rättigheter, m.m.

    Fri- och rättigheter, m.m.

    Betänkande 2017/18:KU34

    Samhället behöver bli bättre på att arbeta proaktivt, exempelvis på internet och i sociala medier, med att tidigt upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till vänsterextrema, högerextrema och islamistiska terroristorganisationer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att arbeta med frågan.

    Enligt riksdagen bör regeringen ta initiativ till nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar, i syfte att bland annat identifiera kommunikationsmetoder.

    Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade drygt 60 förslag i motioner om fri- och rättigheter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    51
    Förslagspunkter
    19
    Reservationer
    22 
    Anföranden och repliker
    16, 57 minuter
    Justering
    2018-04-24
    Bordläggning
    2018-04-27
    Debatt
    2018-05-02
    Beslut
    2018-05-03
  • med anledning av prop. 2017/18:100 2018 års ekonomiska vårproposition

    Motion 2017/18:4156 av Annie Lööf m.fl. (C)

    Motion till riksdagen 2017/18:4156 av Annie Lööf m.fl. C med anledning av prop. 2017/18:100 2018 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Ett bättre Sverige är möjligt 2 Alliansens bedömning av det ekonomiska läget 2.1 Stark internationell konjunktur
    Inlämnad
    2018-04-27
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2017/18:FiU20
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Offentlig förvaltning

    Offentlig förvaltning

    Betänkande 2017/18:KU37

    Riksdagen anser att ett utökat straffansvar för tjänstefel i den offentliga förvaltningen skulle förbättra medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel, med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas.

    Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att en introduktionsutbildning för statsanställda ska införas. Riksdagen lyfte fram hur viktigt det är att statsanställda har goda kunskaper om den statliga värdegrunden och de grundläggande regler som gäller i statsförvaltningen, som till exempel regler om offentlighet och sekretess.

    Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    74
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    12, 48 minuter
    Justering
    2018-04-10
    Bordläggning
    2018-04-17
    Debatt
    2018-04-18
    Beslut
    2018-04-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: Författningsfrågor

    Författningsfrågor

    Betänkande 2017/18:KU36

    Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.

    Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:

    • Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
    • En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
    • Domstolsverkets organisation, styrning och roll.

    Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    87
    Förslagspunkter
    29
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    12, 54 minuter
    Justering
    2018-04-12
    Bordläggning
    2018-04-17
    Debatt
    2018-04-18
    Beslut
    2018-04-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ny dataskyddslag

    Ny dataskyddslag

    Betänkande 2017/18:KU23

    Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla, det är en tvingande EU-lag som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla och istället införs det en ny lag som kompletterar dataskyddsförordningen.

    I den nya lagen, dataskyddslagen, förtydligas det bland annat under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas. Dataskyddslagen tillåter att andra lagar som rör behandling av personuppgifter ändras och uppdateras i samband med införandet av dataskyddsförordningen.

    Dataskyddslagen och dataskyddsförordningen får inte tillämpas om de går emot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

    Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 47 minuter
    Justering
    2018-04-12
    Bordläggning
    2018-04-17
    Debatt
    2018-04-18
    Beslut
    2018-04-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: Kommunala och regionala frågor

    Kommunala och regionala frågor

    Betänkande 2017/18:KU33

    Kommunernas roll i det lokala brottsförebyggande arbetet behöver bli tydligare. I dag har kommunerna ett uttryckligt ansvar för unga och stöd till brottsoffer. Däremot är det otydligt vilken roll kommunerna har överlag för att arbeta förebyggande mot brott, till exempel med livsstilskriminella eller återfallsförbrytare. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

    Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    31
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 43 minuter
    Justering
    2018-03-28
    Bordläggning
    2018-04-10
    Debatt
    2018-04-11
    Beslut
    2018-04-11
  • Stillbild från Debatt om förslag: Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor

    Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor

    Betänkande 2017/18:KU15

    Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen så att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning om att skilja en riksrevisor från uppdraget.

    Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändring i riksdagsordningen och utskottets förslag om ändring i regeringsformen som vilande. Eftersom det bland annat handlar om grundlagsändringar fattar riksdagen beslut två gånger med ett val emellan. Riksdagen beslutade också att behandlingen av vissa av riksdagsstyrelsens förslag skjuts upp till nästa riksmöte. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    14, 42 minuter
    Justering
    2018-03-28
    Bordläggning
    2018-04-10
    Debatt
    2018-04-11
    Beslut
    2018-04-11
  • med anledning av skr. 2017/18:146 Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030

    Motion 2017/18:4065 av Kerstin Lundgren m.fl. (C)

    Motion till riksdagen 2017/18:4065 av Kerstin Lundgren m.fl. C med anledning av skr. 2017/18:146 Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en parlamentarisk översyn för att ta fram förslag till politik
    Inlämnad
    2018-04-04
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2017/18:UU21
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • med anledning av skr. 2017/18:118 Verksamheten i Europeiska unionen under 2017

    Motion 2017/18:4043 av Kerstin Lundgren m.fl. (C)

    Motion till riksdagen 2017/18:4043 av Kerstin Lundgren m.fl. C med anledning av skr. 2017/18:118 Verksamheten i Europeiska unionen under 2017 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda möjligheterna att införa Magnitskijsanktioner i Sverige och tillkännager
    Inlämnad
    2018-04-03
    Förslag
    3
    Utskottsberedning
    2017/18:UU10
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): 3 avslag
  • Trafikskadenämndens oberoende

    Skriftlig fråga 2017/18:975 av Per-Ingvar Johnsson (C)

    Fråga 2017/18:975 Trafikskadenämndens oberoende av Per-Ingvar Johnsson C till Statsrådet Heléne Fritzon S Till undertecknad har det framförts kritik från företrädare för whiplashskadade beträffande Trafikskadenämndens oberoende. Dessa anser att nämndens beslutande ledamöter är alltför beroende av de medicinska rådgivande
    Inlämnad
    2018-03-07
    Besvarare
    Statsrådet Heléne Fritzon (S)
  • Stillbild från Debatt om förslag: Massmediefrågor

    Massmediefrågor

    Betänkande 2017/18:KU31

    Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om massmediefrågor. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om regional nyhetsbevakning, skydd för journalister och medieredaktioner, pressetik och genmälesrätt, mediekoncentration och granskningsnämnden för radio och tv.

    Behandlade dokument
    21
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 26 minuter
    Justering
    2018-02-01
    Bordläggning
    2018-02-06
    Debatt
    2018-02-07
    Beslut
    2018-02-07

Filter