med anledning av prop. 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen

Motion 1996/97:So43 av Gullan Lindblad m.fl. (m)

Stoppa delegationsrätten

Frågor som rör omhändertaganden - särskilt när det gäller
barn - är utan tvekan de allra svåraste och känsligaste
ärenden som ryms inom socialtjänsten. Dessa ärenden kräver
stor kompetens och livserfarenhet.

I dag är det möjligt för en socialnämnd att delegera beslut om tvångs-
omhändertagande enligt lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av
missbrukare (LVM) till ett arbetsutskott eller ett socialtjänstutskott, där
endast ett begränsat antal politiker är ledamöter.

Det finns många fall där ett omhändertagande har visat sig vara grundat på
felaktiga uppgifter och där resultatet har blivit familjetragedier. Även om
detta inte är regel utan snarare undantag, är det ändå en signal om att det kan
vara nödvändigt med en översyn av dagens regler för omhändertagande av
särskilt barn och ungdomar. I motion 1996/97:So44 av Carl Bildt m.fl. (m)
föreslås också att regeringen tillkallar en utredning vars uppgift skall vara
att
se över dagens regler och föreslå nödvändiga åtgärder. Syftet skall vara att
undanröja den vanmakt många föräldrar känner när barnen omhändertas.

Men redan nu anser vi att delegationsrätten för omhändertagande enligt
såväl socialtjänstlagen som LVU bör försvinna. I stället skall det alltid vara
socialnämnden eller annan nämnd i kommunen som har ansvar för
socialtjänstfrågor som skall fatta beslut om ett omhändertagande. Det skulle
innebära att fler personer fick möjlighet att diskutera frågan, och möjligheten
att fatta ett rätt beslut baserat på en vidare diskussion skulle öka.

Den enskildes ansvar för sin
hyresskuld

Ett annat problem inom socialtjänsten, som i sig inte är
särskilt stort men som ändå skapar problem, är då äldre
personer inte betalar sina hyror. Enligt nuvarande regler i
såväl socialtjänstlagen som lagen om allmän försäkring är
det i dag inte möjligt för kommunen att hos
försäkringskassan erhålla den del av pensionen som skall
täcka hyran, såvida inte den enskilde samtycker till detta. I
stället tvingas kommunerna att betala hela hyresskulden.
Även om hyresgästen vräks från sin lägenhet är det
kommunen som har det yttersta ansvaret för att den enskilde
har tak över huvudet. Det borde, som vi ser det, vara möjligt
för kommunen att få in pensionen genom försäkringskassan.

Redan i dag är det vid placering av barn i hem för vård och behandling
möjligt för kommunen att få exempelvis underhållsstödet utbetalat direkt till
kommunen för täckande av placeringens kostnader. Rutiner finns således
redan i dag mellan kommunerna och försäkringskassan.

Som nämnts ovan är detta ett mycket begränsat problem, men det skapar
stora problem för de kommuner som drabbas av det. I en situation då
kommunernas kostnader för socialtjänsten blir allt större borde det därför
vara naturligt att en ordning som vi föreslår införs.

Ett större problem är dock personer som inte är pensionärer men som
uppbär bostadsbidrag och inte betalar sin hyra. Vi anser att om en person
konsekvent och regelmässigt underlåter att betala hyran skall det vara möjligt
för kommunen att hos försäkringskassan erhålla eventuellt bostadsbidrag för
täckande av hyresskulden. Samtidigt är den personliga integriteten viktig. Vi
vill i detta sammanhang påminna om vår motion 1996/97:Sf27 angående
åtgärder mot överutnyttjande inom socialförsäkringen. Vi föreslog där att
den enskilde skall samtycka till kontroll. Liknande samtycke bör gälla
pension och bostadsbidrag för täckande av en eventuell hyresskuld.

Det torde ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att beslut om omhändertagande enligt
socialtjänstlagen och lagen om vård av unga (LVU) skall fattas av den
nämnd som är ansvarig för socialtjänstfrågor i enlighet med vad som anförts
i motionen,

2. att riksdagen beslutar om utbetalning av pension eller bostadsbidrag till
kommuner för täckande av hyresskuld i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 3 april 1997

Gullan Lindblad (m)

Sten Svensson (m)

Leif Carlson (m)

Maud Ekendahl (m)

Gustaf von Essen (m)

Margit Gennser (m)

Stig Grauers (m)

Rolf Gunnarsson (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Tomas Högström (m)

Annika Jonsell (m)

Göte Jonsson (m)

Ulf Kristersson (m)

Margareta E Nordenvall (m)

Bertil Persson (m)

My Persson (m)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Åke Sundqvist (m)

Birgitta Wichne (m)

Liselotte Wågö (m)

Anna Åkerhielm (m)