Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1990/91:138 Vissa tandvårdsfrågor

Motion 1990/91:So69 av Sten Svensson m.fl. (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1990/91:138
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
1991-04-15
Bordläggning
1991-04-16
Hänvisning
1991-04-17

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Propositionen
Propositionen innehåller bland annat ändrad
behörighetsreglering för tandhygienister. Skälet är, enligt
propositionen, att uppnå en bättre överensstämmelse med
den reglering som gäller övrig personal inom hälso- och
sjukvården.
Specialistutbildning av tandläkare, regler för
yrkesmässig enskild tandläkarverksamhet, avgifter för
uteblivande från barntandvård samt högkostnadsskydd för
läkemedel i tandvården föreslås också.
Legitimation för tandhygienister
Med stor tillfredsställelse hälsar vi förslaget om en
legitimering av tandhygienisterna.
Vi vill samtidigt understryka värdet av att
tandhygienistutbildningen nu förbättras och att tankarna på
att tandhygienisterna skulle ägna sig åt reparativ vård synes
skrinlagda.
Specialistutbildningen
Vad gäller specialistutbildningen delar vi inte
regeringens uppfattning. Avsaknaden av examination och
den oklara regleringen av specialistutbildningen, liksom
den korta utbildningstiden är inte förenliga med vår
uppfattning om vikten av hög kvalitet i tandvården. Enligt
vår uppfattning är även den tänkta begränsningen av antalet
specialistutbildningar en urholkning av kompetensen, och
detta på ett kunskapsmässigt snabbt expanderande fält.
Vi anser att specialistutbildningen alltid skall vara
knuten till någon av de fyra tandläkarhögskolorna eller de
speciella utbildningsenheterna i Jönköping, Örebro och
Linköping. Vi anser nämligen att forskningsanknytning till
en specialistutbildning är ytterligt angelägen för att
grundlägga möjligheterna för ett livslångt utvecklande av de
egna kunskaperna och för att skapa intresse för att följa
vetenskaplig utveckling. Stora delar av
specialistutbildningen bör dock kunna förläggas till av
socialstyrelsen godkända annexkliniker som i
utbildningshänseende samverkar med högskolorna.
Vår grundläggande synpunkt vad gäller
specialistutbildningen, dess innehåll och längd, är att den
måste harmoniseras med den som finns inom den
Europeiska Gemenskapen. I propositionen nämns att det
pågår ett arbete med just detta inom Gemenskapen. Vi
finner det därför något märkligt att regeringen inte avvaktar
detta utan i stället uppenbarligen anser att de svenska
specialistutbildningarna skall justeras i efterhand.
Det är angeläget att antalet specialiteter inte reduceras,
om svenska specialisttandläkare skall kunna täcka
utvecklingen över hela det fält där de verkar. Inom
landstingsvården förutser vi behov av protetik,
parodontologi, ortodonti och oral kirurgi, och på regional
nivå även endodonti, bettfysiologi, oral medicin,
maxillofacial kirurgi, pedodonti och röntgen.
Ett oavvisligt kvalitetskrav är att utbildningen avslutas
med examination vid någon av högskolorna. Enbart ett
intyg från en klinikchef kan inte anses tillfyllest.
När det gäller kostnaderna vill vi peka på att några
promilles tillägg på tandvårdstaxan skulle kunna överföras
till specialistutbildningen och därmed finansiera
verksamheten.
Vi vill i sammanhanget också peka på de förslag vi
tidigare väckt i kommittémotion 1990/91:So296
''Tandvårdsförsäkringen'' av Sten Svensson m.fl. (m), om
rätt att tillämpa specialisttaxa även inom privattandvården,
om slopande av etableringstvånget och om
tandläkarhögskolorna som regionala centra för
högspecialiserad vård. Dessa av oss föreslagna reformer
kommer att skapa en utvecklingspotential, som sannolikt
kommer att leda till en förändrad balans mellan allmän- och
specialisttandvården.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om specialistutbildningens
anknytning till tandläkarhögskolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om harmonisering av reglerna för
den svenska specialistutbildningen med de regler som gäller
inom den Europeiska Gemenskapen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att
specialistutbildningarna avslutas med examination.

Stockholm den 15 april 1991

Sten Svensson (m)

Gullan Lindblad (m)

Görel Bohlin (m)

Charlotte Cederschiöld (m)

Hans Dau (m)

Ingvar Eriksson (m)

Karin Falkmer (m)

Margit Gennser (m)

Ann-Cathrine Haglund (m)

Ingrid Hemmingsson (m)

Ing-Britt Nygren (m)

Bertil Persson (m)

Mona Saint Cyr (m)

Per Stenmarck (m)

Karl-Gösta Svenson (m)

Ingegerd Troedsson (m)

Göran Åstrand (m)


Yrkanden (6)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om specialistutbildningens anknytning till tandläkarhögskolor
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om specialistutbildningens anknytning till tandläkarhögskolor
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om harmonisering av reglerna för den svenska specialistutbildningen med de regler som gäller inom den Europeiska Gemenskapen
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om harmonisering av reglerna för den svenska specialistutbildningen med de regler som gäller inom den Europeiska Gemenskapen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att specialistutbildningarna avslutas med examination.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att specialistutbildningarna avslutas med examination.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.