Riksrevisionens rapport om systemet med energideklarationer

Betänkande 2021/22:CU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
23 februari 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Systemet med energideklarationer har granskats (CU14)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet med energideklarationer.

Riksrevisionen anser att energideklarationerna har svaga förutsättningar att få enskilda småhusägare att genomföra energieffektiviserande åtgärder. Därför rekommenderar Riksrevisionen bland annat att Boverket får i uppdrag att utreda hur energideklarationerna kan effektiviseras som styrmedel.

 Regeringen bedömer det lämpligt att avvakta med den föreslagna översynen till dess att den kommande omarbetningen av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda ska genomföras i Sverige. Riksdagen konstaterar att de krav på återrapportering som regeringen aviserat i skrivelsen nu har beslutats samt att EU-kommissionen nu har presenterat ett förslag till omarbetning av direktivet.

Riksdagen förutsätter att regeringen kommer att prioritera den rekommenderade översynen så snart det är lämpligt och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-01-27
Justering: 2022-02-01
Trycklov: 2022-02-03
Reservationer: 4
Betänkande 2021/22:CU14

Alla beredningar i utskottet

2021-11-25, 2022-01-18, 2022-01-27

Systemet med energideklarationer har granskats (CU14)

Civilutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet med energideklarationer.

 Riksrevisionen anser att energideklarationerna har svaga förutsättningar att få enskilda småhusägare att genomföra energieffektiviserande åtgärder. Därför rekommenderar Riksrevisionen bland annat att Boverket får i uppdrag att utreda hur energideklarationerna kan effektiviseras som styrmedel.

Regeringen bedömer det lämpligt att avvakta med den föreslagna översynen till dess att den kommande omarbetningen av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda ska genomföras i Sverige. Utskottet konstaterar att de krav på återrapportering som regeringen aviserat i skrivelsen nu har beslutats samt att EU-kommissionen nu har presenterat ett förslag till omarbetning av direktivet. 

Utskottet förutsätter att regeringen kommer att prioritera den rekommenderade översynen så snart det är lämpligt och föreslår att riksdagen beslutar att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-02-16
Debatt i kammaren: 2022-02-17
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:CU14, Riksrevisionens rapport om systemet med energideklarationer

Debatt om förslag 2021/22:CU14

Webb-tv: Riksrevisionens rapport om systemet med energideklarationer

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 144 Roger Hedlund (SD)

Fru talman! I Sverige måste sedan 2009 alla småhus, villor och radhus som säljs ha en energideklaration. Detta regleras hårt från EU i dag. Det är alltså EU som står bakom dessa direktiv. Det är svårt för Sverige att komma undan detta. Detta innebär därmed en kostnad för varje enskilt hushåll på minst 2 500 kronor och många gånger mycket mer.

Kritiken mot energideklarationerna har varit hård från Riksrevisionen, tillika från svenska forskare och forskare från andra europeiska länder. Kritiken har handlat om att effekten av energideklarationerna har varit väldigt liten.

Syftet med dem är ju att svenska hushåll och fastighetsägare ska få information om hur de kan minska energikostnaderna för fastigheten. Dock visar det sig enligt Boverkets rapport att 88 procent av fastighetsägarna redan känner till de exempel som energideklarationerna visar på när det gäller att minska energiförbrukningen i fastigheten. Det är alltså väldigt ineffektiva energideklarationer som presenteras.

Fortfarande innebär de dock en extra pålaga för alla våra svenska fastighetsägare. Det är också en extra pålaga för både kommun och stat och en administrativ kostnad, där man behöver lägga resurser på att upprätthålla ett system som är framtaget av EU. Det visar sig att stat och kommun får lägga ungefär 86 miljoner kronor årligen på att upprätthålla det här systemet. Uträkningar visar också att mellan år 2009, när lagen infördes, fram till 2016 har svenska hushåll lagt 1,8 miljarder kronor på energideklarationer. Det är alltså inga små summor som vi talar om.

I många fall i Sverige i dag visar det sig också att energideklarationerna egentligen inte fyller något syfte alls, eftersom det handlar om fastigheter som kanske ska genomgå en stor renovering eller ombyggnad eller kanske ska rivas. Detta visar att vi skulle behöva ha fler undantag när det gäller vilka fastighetsägare som ska behöva ta fram en energideklaration.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om systemet med energideklarationer

Det är också just detta som Sverigedemokraterna motionerar om i det här ärendet - att regeringen ska återkomma med fler undantag för fastighetsägare för att slippa dessa onödiga energideklarationer. Vi menar också att den svenska regeringen ska driva denna fråga i EU för att se till att vi kan få fler undantag så att färre svenska fastighetsägare ska behöva inkomma med energideklaration vid försäljning med tanke på de extremt svaga effekter som den genererar.

Men det är inte nog med detta, fru talman. Riksrevisionen presenterade omfattande kritik mot energideklarationerna redan 2009. Det visar sig nu, 2021, när Riksrevisionen återigen har kollat på energideklarationerna och hur regeringen har jobbat med frågan att många av de kritiska punkter som togs fram redan 2009 fortfarande är aktuella och visar på svagheter i systemet.

Detta visar ännu mer vilket enormt resursslöseri som den här regeringen har bidragit med under de år som energideklarationerna har funnits i Sverige.

Om vi ska ha energideklarationer som svenska hushåll måste betala för måste de också fylla en viktig funktion någonstans, om man ska försvara hela systemet. Men i stället har energideklarationerna fått kosta det svenska samhället stora belopp under de år som regeringen har låtit bli att ta tag i de frågor som Riksrevisionen presenterade redan 2009.

De energibesparingseffekter som energideklarationerna visar på är i ganska hög grad självklarheter. Det handlar om vilket uppvärmningssystem som fastigheten har, vilken isolering, vilka fönster och så vidare. Det är i hög grad självklarheter som presenteras i dessa deklarationer som svensk lagstiftning - som kommer från EU - tvingar fastighetsägarna att ta fram.

Därför vill jag återigen peka på behovet av att vi faktiskt får gehör för de frågor som Sverigedemokraterna lyfter fram i det här betänkandet om Riksrevisionens rapport. Regeringen behöver återkomma med fler undantag för att få bort de onödiga energideklarationer som påtvingas svenska hushåll, och regeringen behöver jobba för att påverka i EU för att motverka många av dessa ineffektiva energideklarationer som påtvingas svenska hushåll och som medför stora kostnader både för samhället och för de enskilda fastighetsägarna.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation, reservation 1.


Anf. 145 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag måste erkänna att man ibland tar sig för pannan när man fattar beslut. Vi fattar ju många beslut i riksdagen på ett år, och alltför ofta innebär de besluten att vi lägger pålagor på den enskilde, på kommuner eller på företag, med mer administrativa uppgifter i form av kontroller eller undersökningar. En del är väl motiverade, men en del är väldigt tveksamma och drabbar alla fastän de syftar till att komma till rätta med att några få missköter sig. En del kommer som pålagor som EU i sitt byråkratiska system har utmejslat. De har hamnat i knät på oss för att vi ska fatta beslut om dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om systemet med energideklarationer

Jag erkänner att jag med väldigt stor vånda fattar en del av de besluten. Man hoppas ju ändå att syftet uppnås med dem, för allt som oftast är de faktiskt vällovliga.

Men i dag har vi på bordet en rapport från Riksrevisionen om energideklarationer. Det är en pålaga på den enskilde fastighetsägaren som i grunden är vällovlig men som rapporten påvisar egentligen inte fungerar utifrån sitt syfte.

Syftet med energideklarationerna är att de ska främja en effektiv energianvändning och samtidigt säkerställa gott inomhusklimat i byggnader. Mer energieffektiva byggnader förväntas ge ett högre pris vid försäljning, vilket ska motivera fastighetsägarna att prioritera energieffektivitet.

Riksrevisionen skriver i sin rapport att energideklarationen har svaga förutsättningar att få enskilda småhusägare att genomföra energieffektiviserande åtgärder. Det finns också ett antal studier som visar att systemet med energideklarationer inte fungerar på det sätt som var avsikten när det infördes. Behovet av reform av detta har påtalats både av Riksrevisionen och av Boverket under ganska lång tid.

Vi som fattar beslut borde ju då ta och fundera på om vi verkligen har fattat rätt beslut eller om vi kan förändra det på något sätt, så att syftet uppnås.

Jag menar att de sedan länge konstaterade bristerna i systemet i kombination med de kostnader som detta medför borde leda till att man gör en översyn och en revidering. Det är ytterst angeläget att man gör detta. Det borde faktiskt vara en prioritering för regeringen också. Bland annat måste verkningsfulla styrmedel för att åstadkomma fler förslag till kostnadseffektiva energibesparingsåtgärder i energideklarationerna utredas.

Man borde ändå tycka att syftet ska vara uppnått för att man ska kunna vara nöjd. Och är man inte nöjd borde man kunna ta tillbaka ett ärende eller förändra det för att det ska tjäna syftet. Jag tror ju ändå att riksdagen och regeringen menar väl, men man vill inte lägga pålagor på den enskilde fastighetsägaren i onödan. Men här är det uppenbart att man har lagt pålagor på fastighetsägaren som inte fyller något syfte över huvud taget.

Vi vill i vår reservation att man ska se över detta, så att man faktiskt når syftet. Det blir kostnadseffektiva energibesparingsåtgärder som faktiskt gör nytta för miljön, och så att även en enskild fastighetsägare kan se att detta är nödvändigt och viktigt. Med detta vill jag yrka bifall till reservation 2.


Anf. 146 Leif Nysmed (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande CU14.

Riksrevisionen har granskat systemet med energideklarationer och påvisat en hel del brister i systemet. Även regeringen gör samma bedömning att det finns brister i uppföljning och samordning med energideklarationer för byggnader och den kommunala energi- och klimatrådgivningen.

Syftet med energideklarationerna är att förbättra byggnaders energiprestanda och att de ska vara en del i den gröna omställning som krävs för framtiden. Men de ska också vara en hjälp för den enskilde att ställa om till ett mer energieffektivt boende. Det har tydligt visat sig nödvändigt inte bara i Sverige utan inom hela Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om systemet med energideklarationer

SVT visade ett nyhetsinslag om bostäder i England - det tillhör tyvärr inte EU längre, men det har gjort det under lång tid - där människor, speciellt personer med en dålig ekonomi, inte har råd att värma upp sina bostäder.

Orsaken är inte bara de höga energipriserna. Det är snarare att man inte har gjort nödvändiga åtgärder för att minska energiförbrukningen, såsom tilläggsisolering, byte till energieffektivare uppvärmningsslag och så vidare.

I Sverige har vi arbetat mer med att bygga hus som är energieffektiva. Men naturligtvis finns det mycket kvar att göra. I det sammanhanget kan och ska energideklarationer vara ett verktyg och ett hjälpmedel. Det är syftet med dem. Där måste vi fortsätta att jobba.

Vi socialdemokrater ser, precis som Riksrevisionen och regeringen, också behovet av att åtgärda de brister som finns i systemet och utveckla det till ett bättre fungerande verktyg för att öka energieffektiviseringarna i bland annat våra bostäder.

Vi socialdemokrater ser också möjligheterna i att energieffektivisera byggnader för framtiden. Det skapar inte bara bättre bostäder med bättre klimat och lägre energikostnader. Det skapar också jobb och sysselsättning exempelvis i byggbranschen.

Den gröna omställningen av vårt samhälle till ett mer klimatsmart samhälle är just smart. Det skapas energieffektiva byggnader som håller nere energikostnaderna långsiktigt. Vi slutar helt enkelt att elda för kråkorna. Det skulle kunna vara ett alternativ om vi inför undantag för klimatomställningen, vilket en del andra partier föreslår i olika sammanhang och inte bara för den här produkten.

Vi vill med den gröna omställningen skapa både tillväxt och sysselsättning i Sverige. Vi socialdemokrater tror på Sverige och är hoppfulla inför framtiden vad gäller också den här delen.

Fru talman! Riksrevisionen ger en rekommendation om att ge Boverket i uppdrag att utreda hur energideklarationerna kan effektiviseras som styrmedel. Vi tycker att en sådan översyn ska göras i samband med de övriga förändringar som bereds med anledning av att den kommande omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda som ska genomföras i svensk rätt.

Vi hade på vårt bord i dag i civilutskottet ett utkast till hur det kan se ut när vi gjorde en subsidiaritetsprövning. Vi såg en hel del av de spännande förslag som ligger där. Det är ett ärende som vi i civilutskottet kommer att få debattera vidare.

Det handlar om hur vi tar renoveringar och effektiviseringar av energianvändningen i våra fastigheter framåt. Vi ska inte backa in i framtiden. Det är att säga att en Volvo ska dra två liter milen som min gamla 240 gjorde en gång i tiden på 80-talet och tycka att det är bra. Någonstans måste vi vara teknikvänliga och tro på framtiden och se till att vi kan bli lite mer energieffektiva även i våra bostäder och byggnader.

I en sådan översyn delar vi regeringens syn att det även bör undersökas om det är möjligt att harmonisera energideklarationerna med hur klimatdeklarationerna för byggnader utvecklas och används.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om systemet med energideklarationer

Fru talman! Jag vill avslutningsvis återigen yrka bifall till utskottets förslag i betänkande CU14.


Anf. 147 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Systemet med energideklarationer - tydligt syfte men oklart mål är den talande rubriken på den granskning vi nu behandlar här som handlar om energideklarationerna. Syftet med dem är att de ska vara ett verktyg i den gröna omställningen och ett beslutsstöd för den som vill vara mer klimatvänlig och använda mindre energi och på sikt bidra till att vi får en grönare väld. Det har inte riktigt lyckats.

Alla småhus som säljs och de flesta större byggnader i Sverige ska ha en energideklaration. Den som köper eller hyr en bostad eller en lokal ska kunna ta del av energiprestandan som byggnaden har. Det är smart och bra. Det skulle kunna bidra till att man strävar efter så låg energiförbrukning som möjligt. Det är själva tanken.

Hög förbrukning är tänkt att påverka priset. Det skulle göra att det var värt att till exempel investera i bättre isolering, mindre energikrävande uppvärmning och kanske kylning av bostad och lokaler. Men det fungerar inte så. Det har inte den effekt som vi skulle vilja se.

I praktiken går det inte att avgöra hur effektiva energideklarationerna har varit som verktyg i den riktning som vi hade velat ha. Det är välbekant att det ofta är helt andra faktorer som påverkar priset, framför allt där det råder stor bostadsbrist. Det kan jag känna igen från min hemort Malmö.

Det är också vad Riksrevisionen kommit fram till. Regeringen har inte utformat systemet så att det ger stöd för energieffektivisering i småhus. Regeringen har inte heller sett till att det finns förutsättningar för en samordning mellan energideklarationer och rådgivning, trots att det är vad EU syftade till när direktivet om byggnaders energiprestanda antogs 2002.

Man har haft lång tid på sig att göra rätt, och därför är Riksrevisionens kritik berättigad. Regeringen är inte tillräckligt tydlig med vad man tänker vidta för åtgärder. Därför har vi bland annat reserverat oss för att vi borde bli bättre på att utnyttja kompetensen hos de kommunala energirådgivarna.

Energikraven i Boverkets byggregler styr rätt i de flesta fall och har annat som kan vara bra. Men de blir svåra att leva upp till om det handlar om till exempel modulbyggnader för uthyrning. Det är bostäder, byggbodar eller liknande byggnader som används i kommunal verksamhet som skolor, och det alldeles för ofta.

Det räcker inte för dem att vara uppdaterade i enlighet med BBR när en sådan byggnad tas i bruk för första gången. Det måste göras vid varje ny uthyrning eller flytt av en sådan byggnad. Det uppmärksammar vi också i vår reservation. Det är onödigt krångel, fru talman. Vi pratade precis innan om bättre företagsvillkor. Detta är ett sådant tydligt exempel.

Vi vill också se generösare avskrivningsregler för företag som energieffektiviserar, till exempel.

Centerpartiet ser att det finns potential att ytterligare skärpa energikraven inom EU. Jämfört med i många andra länder är svenska småhus ganska energieffektiva. Det beror såklart på att vi har skickliga och dedikerade byggföretag som vill skapa bostäder som är komfortabla och har låga driftskostnader.

Kraven måste vara enhetliga och utmanande, men inte omöjliga. Den balansen tror vi kan vara lite bättre än vad den är i dag och kraven lite skarpare. Vi ser att det finns möjlighet, fru talman, att skärpa energieffektiviseringsmålet inom EU med 50 procent till 2030 för att ytterligare stärka arbetet för klimatet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om systemet med energideklarationer

Klimatkampen är viktig. Vi får inte glömma bort den. Därför yrkar jag bifall till Centerpartiets reservation 4. Vi ska ha skarpa nationella krav som baseras på de mål som sätts inom EU. Framför allt ska de system vi har för att deklarera byggnaders energiprestanda vara verkningsfulla och bidra till att målen nås.

I dag har vi mål och deklarationer. Men de hänger inte ihop, och de gör ingen nytta. Det kan vi göra bättre.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 februari.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-02-23
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 1, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Översyn av systemet med energideklarationer

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 109,

    2021/22:4245 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

    2021/22:4247 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2 samt

    2021/22:4248 av Rickard Nordin och Ola Johansson (båda C) yrkandena 1 och 2 samt

    lägger skrivelse 2021/22:24 till handlingarna.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (C, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M600010
    SD05507
    C00283
    V21006
    KD00202
    L15005
    MP13003
    -1000
    Totalt198554848
    Ledamöternas röster
  2. Frågor om samordning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4248 av Rickard Nordin och Ola Johansson (båda C) yrkandena 3, 4 och 6.
    • Reservation 3 (C)
  3. Målen för energieffektivisering

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4248 av Rickard Nordin och Ola Johansson (båda C) yrkande 5.
    • Reservation 4 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M590011
    SD55007
    C02803
    V21006
    KD20002
    L15005
    MP13003
    -1000
    Totalt27228049
    Ledamöternas röster