Fri- och rättigheter, m.m.

Anf. 38 Karin Enström (M)

Herr talman! Vi ska nu behandla det näst sista ärendet under KU:s debattdag i kammaren. Vi har koncentrerat våra ärendedebatter till i dag. Detta är dock inte en del av granskningsbetänkandet, utan det är ett motionsbetänkande som heter KU27 Fri- och rättigheter, m.m.

Utskottet har behandlat ett flertal motioner och motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Yrkandena gäller verkligen en stor bredd av frågor. Det handlar om diskriminering, förebyggande av våldsbejakande extremism, medborgarskap, äganderätt och näringsfrihet. Jag skulle vilja lyfta det som handlar om fri- och rättigheter men också hur vi moderater ser på grundlagarna.

Jag vill först säga att vi moderater naturligtvis står bakom den uppgörelse vi hade i den förra Grundlagsutredningen. Men det har nu gått ganska lång tid sedan den utredningen tillsattes, och vi tycker att det finns anledning att återigen överväga en rad förstärkningar av grundlagsskyddet, både vad gäller individens rätt gentemot staten och för att bygga den svenska rättsstaten och demokratin starkare. Vi moderater skulle alltså vilja se att en ny grundlagsutredning tillsätts, där man bland annat ska kunna lämna förslag till hur domstolarnas självständighet kan stärkas, hur Lagrådets ställning och domstolarnas lagprövning kan stärkas samt hur grundlagsändringar kan försvåras.

Vi ser nu runt om oss i vår omgivning, till och med i europeiska länder och EU-medlemsländer, att inte minst domstolarnas självständighet utmanas. Vi ser inte det hotet i Sverige i dag, men för att Sverige i framtiden ska vara bättre rustat för den risk detta ändå innebär anser vi att det finns anledning att titta på om det finns förslag - och det gör det - som kan göra att domstolarnas självständighet blir större.

Vi menar också att det finns behov av att stärka skyddet för de i grundlagen fastslagna mänskliga fri- och rättigheterna. Vi tycker att det är motiverat att fortsätta att stegvis utveckla regeringsformen. Vi kan inte se att det finns någon anledning till att de grundläggande mänskliga fri- och rättigheter som läggs fast i vår egen grundlag ska spela mindre praktisk roll och därmed ha lägre status än motsvarande rättigheter i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter, m.m.

Vi har också förslag om att i detta sammanhang se över diskrimineringsförbudet. Det är alltså skillnad mellan regeringsformen och diskrimineringslagen när det gäller hur diskriminering uttrycks - hur det inte får gå till, på vilka grunder och hur man uttrycker det.

När det gäller grundlagsfrågor har vi också, glädjande nog, ett tillkännagivande till regeringen om att man bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet. Det är en viktig grundbult i det fria samhället att äganderätten respekteras, och detta måste gälla även näringsidkare, skogsägare och de gröna näringarna, för att ta några exempel.

Vi har ett antal olika reservationer på en mängd olika områden, men, herr talman, för tids vinnande yrkar vi bifall endast till reservation 1.

Anf. 39 Thomas Hammarberg (S)

Herr talman! Om jag skulle missa det i slutet av mitt inlägg vill jag redan nu säga att jag önskar er en bra semester under de kommande månaderna. Jag vill också rikta ett varmt tack till mina kollegor i utskottet och till det fantastiska kansli vi har som stöd!

Vi har alltså i konstitutionsutskottet också behandlat ett antal motioner, mer än 20. En av de motionerna har faktiskt bifallits, vilket är ganska ovanligt i vårt system, som ni vet. Det råkar vara en motion som vi hade en del svårigheter med, så det kommer att bli en reservation på den punkten.

Jag vill understryka att det faktum att bara en motion har bifallits inte innebär att motionsarbetet är överflödigt. Tvärtom speglar många av dessa motioner såväl en oro och en prioriteringskänsla som en villighet att gå vidare när det gäller de överenskommelser vi har om mänskliga rättigheter. Jag är övertygad om att Regeringskansliet tittar även på de motioner som inte har bifallits av oss här.

Jag skulle faktiskt vilja rekommendera de krafter som lyckligtvis finns ute i samhället, de olika organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, att titta på det dokument som är resultatet av vårt arbete när det gäller mänskliga fri- och rättigheter. Här finns nämligen en massa bra bakgrundsinformation och en anknytning till olika stadganden, inklusive naturligtvis regeringsformen, som det är viktigt för dem som arbetar med mänskliga rättigheter att vara medvetna om. Det är alltså ett värdefullt dokument.

Detta säger jag också därför att jag tror att det finns några motioner i årets skörd som faktiskt speglar en viss islamofobisk tendens, som jag hade hoppats inte skulle finnas där. Men i övrigt menar jag att motionerna verkligen är värda att ta på stort allvar och diskutera även om de avslagits.

Jag skulle vilja nämna några saker i största allmänhet. Den första är att vi i år kan högtidlighålla att det har gått precis 40 år sedan riksdagen beslutade om att barn inte ska misshandlas - agaförbudet. Detta sågs internationellt som väldigt långtgående och kanske lite omstörtande. Nu har vi en situation där idén om att man måste skydda barn från övergrepp av olika slag, även i deras egna hem, avspeglas i en lagstiftning påminnande om vår i en majoritet av Europas stater och även i flera andra länder. Detta har varit viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter, m.m.

När det gäller internationell påverkan har också vårt ombudsmannasystem varit viktigt. Vårt gamla ombudsmannasystem har nu kopierats i land efter land. I samtliga länder i Europa finns nu ombudsmannainstitutioner som bevakar just att mänskliga rättigheter respekteras.

Vi är också medvetna om att vårt arbete för kvinnors rättigheter har fått spridning och blivit en inspiration för olika nya initiativ för att skydda kvinnor från övergrepp och för att ge dem möjlighet att delta aktivt i till exempel politik. Vi har spelat en viktig roll där. Vi har också varit aktiva i arbetet för att försöka förstärka de internationella normerna för mänskliga rättigheter, år efter år.

Detta har gjort att vi också har tagit på oss ett visst ansvar för att lyssna till de kritiska synpunkter mot Sverige som kommer, till exempel när representanter och rapportörer från olika organisationer kommer hit för att titta på hur vi genomför arbetet för mänskliga rättigheter.

Vi har fått kritik till exempel när det gäller samernas rättigheter. Internationellt finns en uppfattning, som enligt min mening är väl underbyggd, att vi inte har gått tillräckligt långt på den punkten. Här har vi alltså en del att själva vara ödmjuka inför. Det handlar inte bara om att vi kan ge något till det internationella samfundet utan också om att vi har en del att hämta från erfarenheter i andra länder.

Detta var mer allmänt. Jag skulle också vilja säga något om de motioner som vi har tittat lite närmare på. En motion som vi har reagerat ganska starkt emot innehåller förslag om att man skulle kunna dra undan medborgarskapet för personer som faktiskt redan har medborgarskap men som har utländsk bakgrund och har begått någon form av kriminell handling.

Vi menar att man ska vara utomordentligt försiktig när det gäller att ta tillbaka medborgarskapet för någon som redan är medborgare. Om vi tittar på regeringsformen ser vi att den är väldigt tydlig på denna punkt.

Den accepterar inte att man fråntar någon som har medborgarskap detta privilegium. Det står också tydligt att man inte kan vägra en person som är medborgare att komma till vårt land, och så länge man är medborgare kan man inte landsförvisas från vårt land.

Det finns egentligen bara ett skäl att ifrågasätta medborgarskapet, och det är när själva beslutet om att man är medborgare har kommit till på olaglig grund. Det kan ha handlat om mutor eller om falska, oegentliga uppgifter. Då finns det möjlighet att titta på detta, men i övrigt måste man slå fast att medborgarskap inte är på prov. Medborgarskap som finns ska skyddas, och de problem som uppstår med detta ska vi lösa, som med alla andra svenska medborgare. Det är vår position i den frågan.

Sedan har vi detta om äganderätten. Äganderätten är försvarad i regeringsformen. Det är väldigt viktigt att hålla fast vid detta. Naturligtvis vill ingen upphäva den på något sätt.

I regeringsformen står det att ingen kan tvingas avstå från sin egendom eller utstå inskränkning av användningen av mark eller bostäder utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Rätten till full ersättning är också garanterad i regeringsformen.

Vi menar att detta är viktigt. Vi menar att frågan egentligen borde diskuteras utifrån att det finns ett behov av att titta närmare på de olika intressen som kan komma i fråga när det gäller äganderätten. Det behövs en rimlig avvägning och en klok beslutsprocess när intressen står mot varandra, till exempel äganderätten å ena sidan och strandskydd, allemansrätt och skydd av djur, växter och ekosystem å andra sidan. Att i nuläget bara stärka den grundlagsreglerade egendomsrätten fann vi inte vara en idealisk lösning, särskilt som visst arbete nu pågår inom Regeringskansliet för att förbättra förutsättningarna för i det här fallet ekonomisk kompensation. Vi kommer alltså att reservera oss på den punkten, som jag nämnde tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter, m.m.

Ett litet tillägg: Frågan om äganderätten kan faktiskt ses som en aspekt av de ekonomiska och sociala rättigheterna. Detta är intressant, för det förekommer en debatt i vårt land om att de ekonomiska och sociala rättigheterna egentligen inte bör ses som rättigheter.

Alla har naturligtvis rätt att ha en egen definition av vad som är mänskliga rättigheter, men det finns internationella överenskommelser som Sverige hittills har stått bakom om att i begreppet mänskliga rättigheter ingår också de ekonomiska och sociala rättigheterna. De viktiga fördrag som vi nu står bakom, till exempel barnkonventionen eller den viktiga konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, bygger på att även de ekonomiska och sociala rättigheterna respekteras. Att börja riva upp detta menar vi skulle vara högst olyckligt. Jag hoppas att vi, oavsett våra övriga partipolitiska positioner, kan vara eniga om att de definitioner av mänskliga rättigheter som vi har på internationell nivå och som vi hittills har stött inte ska börja uppluckras.

Just nu råkar det faktiskt pågå ett samtal i Templum, där en av de svenska hedervärda organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter kommer att presentera just ekonomiska och sociala rättigheter med fokus på samernas rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Jag yrkar bifall till reservation 17.

(Applåder)

Anf. 40 Mikael Strandman (SD)

Herr talman! Jag vill också passa på att önska mina kollegor i konstitutionsutskottet en trevlig sommar och också tacka kansliet för ett fantastiskt arbete under den gångna tiden.

Herr talman! Den största segregationen i Sverige är den kulturella. Det går inte att bortse från att det till Sverige har kommit många människor från andra länder som uppskattar vår välfärd och vårt starka sociala skyddsnät. Det är människor som uppskattar vår natur men som kanske inte alltid delar svenska värderingar om jämställdhet eller individens frihet.

I den kulturella segregationen har extremismen blomstrat, och med den har det uppkommit nya krav på särbehandling. I stället för tydliga riktlinjer för vad som bör tolereras har det mesta accepterats i mångkulturalismens namn.

Denna politik har nu nått vägs ände. I stället för att uppmuntra människor att sluta in sig i sitt etniska utanförskap, ofta med starkare hedersnormer och en ortodoxare syn på religion än i hemlandet, skulle man ha uppmuntrat dem till assimilering och därmed inkludering i det svenska majoritetssamhället. Vi skulle ha klargjort för dem vad som gäller från första början: Sverige är ett sekulärt land där religionsfrihet råder. Vilken högre makt du tillber är din privatsak. Religion ska inte blandas in i det offentliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter, m.m.

Vidare eftersträvar vi i Sverige jämställdhet mellan könen. Detta måste de som väljer att flytta till Sverige acceptera.

Terrorism och extremism är i grunden ideologiskt motiverade. Det behövs ett regelverk som i ett tidigt skede upptäcker och motverkar framväxten av de extrema ytterkanterna i politik eller religion. Alltför ofta uppmärksammas att ideella föreningar eller trossamfund bjuder in predikanter som sprider antisemitiska eller antidemokratiska budskap eller förhärligar islamistisk extremism. Den svenska staten ska aldrig finansiera framväxten av eller underlätta och befrämja våldsbejakande extremism och antidemokratiska värderingar.

Vad gäller den allmänna rättskipningen förekommer det att människor ljuger eller mutar tjänstemän för att få uppehållstillstånd och senare medborgarskap i Sverige. Andra individer kan ha uppträtt skötsamt i början och fått medborgarskap men sedan börjat ägna sig åt brottslighet. Vidare förekommer det tyvärr att individer ger sig av för att delta i främmande makts styrkor på ett sätt som strider mot internationell lag, folkrätt och Sveriges intressen. Vi tycker att detta är helt oacceptabla beteenden. Medborgarskapet ska inte finnas till för att skydda sådana människor.

Vi sverigedemokrater har sedan länge drivit en politik som syftar till att skapa en bättre assimilering genom tydlighet om vad som gäller i Sverige - ungefär på samma sätt som i resten av världen, det vill säga det som är normalt när man flyttar till ett nytt land. Man anpassar sig och följer landets lagar och regler.

Herr talman! I flera av våra motioner till riksdagen som tas upp i konstitutionsutskottets betänkande Fri- och rättigheter, m.m. har vi motionerat om att stoppa det offentliga samhällets legitimering av och anpassning till den islamistiska ideologin.

Vi vill ha ett skärpt regelverk och en skärpt tillsyn gällande bidrag till ideella föreningar och trossamfund. Svenska staten har nu under lång tid finansierat islamistiska föreningar, de flesta med starka kopplingar till Muslimska brödraskapet. Risken med att erkänna organisationer kopplade till Muslimska brödraskapet som de viktigaste företrädarna för muslimer i Sverige är att en minoritet politiskt orienterade och missionerande aktivister ges möjlighet att flytta fram sina positioner i offentligheten på bekostnad av majoriteten av alla dem som har en muslimsk kulturbakgrund. Detta bidrar till att skapa politisk och social polarisering genom att ställa ett föreställt "vi muslimer" mot ett föreställt "dem", alltså icke-muslimer. Det är en identitetspolitisk strategi som ställer grupper mot varandra och därigenom har en negativ inverkan på integrationsprocessen.

Vi sverigedemokrater anser inte att det är rimligt att ge statligt stöd till religiösa rörelser som predikar att religiösa lagar övertrumfar lagarna i den svenska lagboken. Det handlar om rörelser som har bidragit till radikalisering och IS-rekrytering och bjudit in talare som spridit antisemitiska, homofoba och antidemokratiska budskap.

Vi har även motionerat om att stoppa utländsk finansiering av moskéer. Vi vill inte att islamistiska stater finansierar byggen av wahhabistiska och salafistiska moskéer på svensk mark, då vi vet att detta leder till radikalisering. Om en rik gulfstat erbjuder finansiering av en moské är det alltid förenat med villkor om att imamen eller imamerna ska börja följa en mer wahhabistisk eller salafistisk inriktning av islam. De vill tolka Koranen och leva som man levde på Muhammeds tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter, m.m.

Vi har även en motion om att förbjuda heltäckande slöja och slöja på barn i förskolan. Heltäckande slöja, det vill säga burka eller niqab, samt slöja på småflickor är tyvärr ett tecken på en begynnande radikalisering. Vi har visserligen religionsfrihet i Sverige, men denna religionsfrihet innebär också en rätt att slippa religiösa påbud. Din religionsfrihet tar slut när den inskränker min religionsfrihet eller min frihet att slippa religiösa påbud.

Burka och niqab är en helmaskering där endast ögonen syns och ibland inte ens dessa. I våra dagliga interaktioner med människor försvinner 90 procent av kommunikationen med en sådan helmaskering. Vi lever i ett samhälle där vi alla måste kunna umgås och interagera med varandra. Med helmaskering drabbas även de som inte vill ha någonting med detta att göra.

I Sverige låter vi dessutom barn vara barn. Vi sexualiserar inte småflickor. Slöjan är ett kvinnoförtryckande plagg som skapats av män för att deras kvinnor inte ska väcka åtrå hos andra män. Vi tycker att det är en helt felaktig syn att applicera på små barn.

Vi har även väckt en motion om förbud mot böneutrop. Ofta har böneutrop från moskéer jämförts med kristna klockringningar som ett motiv för att tillåta utrop från moskéer i religionsfrihetens namn. Skillnaden är dock avsevärd, då de kristna klockringningarna är en del av vårt kulturella och historiska arv. Vår nation är av historiska skäl präglad av kristendomen, och att tänka bort en närmare tusenårig historisk prägling är inte i enlighet med verkligheten. Även ateister accepterar kristna klockringningar, om inte annat som en historisk restpost.

En annan avgörande skillnad mellan den kristna klockringningen och det muslimska böneutropet är att klockringningen är en oartikulerad ljudsignal medan det muslimska böneutropet innehåller ett religiöst artikulerat påbud i form av trosbekännelsen. Denna trosbekännelse syftar inte minst till att visa makt och kontroll över ett område. Men det handlar också om att invånarna är muslimer samt om att Allah är den ende guden och att Muhammed är hans profet.

Denna skillnad är av avgörande betydelse när det gäller religionsfrihetens rätt till frihet från religiösa budskap på offentlig plats. Religionsfrihet innebär nämligen inte att man har rätt att göra vad som helst. Religionsfrihet innebär också en frihet från tvång, en frihet från religiösa uttryck och religiös propaganda i det offentliga rummet.

Herr talman! När det gäller deltagande i terrorresor och felaktigt förvärvade eller uppenbart förbrukade medborgarskap ska medborgarskapet kunna återkallas även om det innebär att den berörda personen blir statslös. Som tidigare talare nämnde går inte detta i dag enligt regeringsformen. Men enligt internationella konventioner tillåts det att medborgarskapet återkallas i två fall. Det ena fallet är när medborgarskapet har getts på felaktiga grunder. Det kan till exempel handla om mutor, hot eller helt oriktiga uppgifter, såsom falsk identitet. Det andra fallet är när en medborgare tagit värvning i en annan stats tjänst eller begått allvarliga brott mot staten. I det senare fallet får medborgarskapet inte återkallas om det kan leda till statslöshet, enligt internationella konventioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter, m.m.

Om vi från början hade gjort klart att all migration är förenad med vissa villkor hade vi haft mycket lättare att hantera de utmaningar som nu oundvikligen måste lösas. Människan är anpassbar, och villkor för migration till ett annat land är det normala i vår omvärld. Det är i Sverige som ett onormalt och för övriga världen bisarrt sätt att hantera migration har kommit att utvecklas. Följderna av denna misslyckade integration har i omvärlden gjort Sverige till ett avskräckande exempel på hur man inte ska göra. Det är hög tid att ändra på detta nu.

För övrigt har vi även stått upp för reservationen om äganderätten. I dag kan länsstyrelserna klassa skogsägares mark som nyckelbiotoper om de hittar någon specifik art eller något sådant. Problemet är att det gäller ganska många områden och att det är stora arealer. Och ägarna till dessa marker får inte någon ersättning förrän man har klassat det som ett naturskyddsområde. De befinner sig i limbo fram till dess. Skogarna har gått i arv i generationer i de här familjerna. Det är ett ganska brutalt ingrepp i äganderätten. Därför har vi valt att stödja reservationen om det.

I övrigt vill jag yrka bifall till reservation nr 13. Vi står naturligtvis bakom samtliga våra andra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 13.

Anf. 41 Linda Ylivainio (C)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4 under punkt 3 och reservation 20 under punkt 17.

Låt mig börja med argumentationen för reservation 4, Mänskliga rättigheter i Europa. Kampen för mänskliga rättigheter, för demokrati och för rättsstatlighet har pågått länge - i århundraden. Den pågår än i dag. När Sverige firar 100 år av demokratins genombrott genom införandet av allmän och lika rösträtt inser vi att demokratin behöver försvaras än i dag. Mänskliga rättigheter behöver utvecklas i Sverige, och mänskliga rättigheter behöver försvaras i Europa.

I Sverige fick vi nyligen en utredning, en departementspromemoria, om ett eventuellt institut för mänskliga rättigheter. Det ska bli intressant att följa hur regeringen kommer att hantera den utredningen. Inte minst inom det område som gäller samiska rättigheter ser vi nu en ganska dynamisk rättsutveckling. Vi vet att den nordiska samekonventionen är på gång. Vi vet att det snart ska bli en lagrådsremiss om konsultationsordningen. Och det kommer fler förslag på det området. Det ska bli intressant att se hur den politiken kommer att utvecklas.

Låt mig därefter gå tillbaka till reservation 20, som handlar om stöd till hågkomst av Förintelsen.

Herr talman! Den judiska minoriteten i Sverige lever under en mycket stark press. Det judiska folket i Sverige utsätts för hat, hot, trakasserier och förföljelser.

I helgen, närmare bestämt i fredags, invigdes så kallade snubbelstenar här i Stockholm. Sådana har invigts tidigare runt om i Europa, och de finns nu i vår huvudstad. Syftet med dessa stenar - det är små gatstenar med mässingsplaketter ovanpå - är att mana till eftertanke. Syftet är att påminna om de människor som gick under i Förintelsen och att hedra dem.

Vi visste att Förintelsen ägde rum, men vi valde att vända bort blicken. Så länge vi har förintelseförnekare i vårt land och så länge vi som land inte förmår att skydda den judiska minoriteten och judars religionsfrihet menar Centerpartiet att samhället behöver ge stöd till ideella organisationer som bland annat ordnar hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter, m.m.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis beröra tillkännagivandet om äganderätten och näringsfriheten. Skiftande politiska vindar har gjort att den grundlagsskyddade äganderätten har utmanats i närtid. Försök att beskära äganderätten har gjorts. Jag hoppas därför att det, liksom i utskottet, blir en majoritet i kammaren för detta tillkännagivande.

Även om det är så som kollegan Thomas Hammarberg poängterade - att sådana här ingrepp ska ersättas fullt ut - är det inte så lätt i praktiken för dem som blir drabbade av äganderättsinskränkningar.

Låt oss ta ett annat exempel än dem som finns i betänkandet. Låt oss ta kustfiskarna i Haparandas skärgård, som hela tiden utsätts för restriktioner när det gäller fisket. Det senaste är en bestämmelse från Havs- och vattenmyndigheten om att de inte får fånga fenklippt lax. De här ingreppen ska ersättas enligt grundlagen, men det bygger på att den som utsätts för dem orkar driva rättsprocesser. Att driva rättsprocesser mot staten är kostsamt. Det kräver mycket resurser. Därför kan jag tyvärr inte i dag säga att näringsfriheten i vårt land är orubbad. Det är därför vi behöver ha den här utredningen. Jag hoppas att vi vinner ett parlamentariskt stöd för att vi ska se över hur vi i grundlagen ytterligare kan stärka skyddet för äganderätten.

Anf. 42 Jessica Wetterling (V)

Fru talman! Vänsterpartiet står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 3.

Våra grundläggande fri- och rättigheter har skydd enligt regeringsformen. Där står det bland annat att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Dessa rättigheter får aldrig tas för givna utan måste försvaras varje dag.

Vi ser hur grundläggande demokratiska principer och rättsstatens principer hotas runt om i Sverige, Europa och världen. I flera EU-länder finns en utbredd diskriminering av hbtq-personer, och i många länder förvärras läget.

Även inskränkningar av det fria ordet sker. Detta känner vi till, och vi pratar mycket och ofta om det. Men vad gäller personer som tillhör gruppen hbtq- och transpersoner blir det bara värre och värre på väldigt många ställen. Det är tydligt att ett EU-medlemskap inte är en garant för att personer ska undgå diskriminering. Det är också tydligt att många länder försämrar sina regelverk och diskriminerar allt mer efter att man har gått med i EU.

Det borde få konsekvenser när medlemsländer väljer att inskränka sina medborgares rättigheter. När medlemsländer inte efterlever de mänskliga rättigheterna måste man kunna agera och vidta åtgärder mot dessa länder.

En mänsklig rättighet är att få vara den en önskar. I dag får inte alla det. Sverige är fortfarande ett land där priset är högt för den som utmanar normer om kön och könsidentitet.

Att få uttrycka sin könsidentitet på sina egna villkor är att betrakta som en grundläggande mänsklig rättighet. Det är en rättighet som trots detta inte respekteras i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter, m.m.

Processen för att få ändra juridiskt kön är i dag komplicerad med långa väntetider, orimliga krav och ibland bristande bemötande som skapar ohälsa. Länder som Argentina och Malta har avskaffat alla krav vid ändring av juridiskt kön.

Vänsterpartiet vill gå samma väg. Vi anser att varje individ själv ska få avgöra sitt juridiska kön. En modern könstillhörighetslag behöver utgå från verkligheten. För många är könstillhörigheten självklar, men för andra är uppdelningen i man och kvinna mindre självklar. Därför är det viktigt att det finns möjlighet att välja ett tredje juridiskt kön.

Att erkänna ett tredje kön i lagstiftningen skulle dessutom innebära att vi rör oss bort från den nuvarande tvåkönade modellen och vidgar våra föreställningar. Om vi inte är så fast i våra föreställningar om vad som är typiskt manligt och kvinnligt skapas förutsättningar för en större variation i hur vi uttrycker oss i våra könsroller, samtidigt som det på sikt kan ändra negativa attityder och minska fördomar mot transpersoner, intersexuella och andra personer som i dag ses som normbrytare. Detta skulle i sin tur leda till att diskrimineringen och våldet mot dessa grupper minskar.

En grundläggande princip är att det tredje alternativet i så fall ska vara en valmöjlighet för de personer som själva önskar det, inte något som individer tilldelas. En annan viktig princip är att det fortsatta behovet av könsuppdelad statistik ska beaktas.

Ett tredje juridiskt kön ska vara frikopplat från eventuella medicinska processer. Det ska inte krävas ett medicinskt ingrepp för ett juridiskt könsbyte. Att byta kön bör vara en snabb och enkel process.

Anf. 43 Tuve Skånberg (KD)

Fru talman! I betänkandet 2018/19:KU27 Fri- och rättigheter, m.m. finns ett antal förslag som har kommit in motionsvägen. Det hanteras så som KU hanterar allting som har med grundlagen att göra: Där vi kan gå fram i bred enighet, där går vi fram i bred enighet. Annars blir det reservationer, och det får man se som goda idéer till förslag.

Också Kristdemokraterna har ett och annat förslag som vi vill föra upp på dagordningen. Ett sådant förslag är att likt Norge inrätta en värdekommission, en brett sammansatt grupp där samhällets olika företrädare som är relevanta i det avseendet samtalar om värderingsfrågor.

Betydelsen av tillit kan inte överskattas för ett människovänligt och demokratiskt samhälle. Varje dialog och varje diskussion blir till en meningslöshet om det inte finns ett gemensamt etiskt minimum för de diskuterande. En sådan värdegrund skulle vara till värde inte minst för den som kommer från ett annat värdesystem, till hjälp för att hålla samman Sverige. Så gjordes i Norge för en del år sedan, och så skulle kunna göras i Sverige. Detta är reservation 9.

Reservation 24 handlar om förebyggandet av våldsbejakande extremism och radikalisering, där Kristdemokraterna lyfter fram ett antal förslag som ytterligare, mot bakgrund av det som redan sker, skulle kunna ske ännu mycket mer. Det måste till ett mer offensivt och konkret arbete i kommunerna för att förbygga att människor ansluter sig till terrorceller eller blir till exempel IS-krigare, eller den motsvarighet som finns nu när kalifatet har fallit. Kommunerna måste ha konkreta strategier för hur man stärker tolerans, icke-diskriminering, grundläggande rättigheter och dialog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter, m.m.

Till sist har vi reservation 14, som jag yrkar bifall till. Det handlar om återkallande av medborgarskap. Där är Kristdemokraterna så sparsmakade att vi säger att bara när det är uppenbart att en person fått svenskt medborgarskap genom muta eller bestickning bör det genom en grundlagsändring vara möjligt för domstol att återkalla medborgarskapet. I det fallet ligger ansvarsbördan på myndigheten.

Tidigare sa kollegan och ledamoten Thomas Hammarberg från Socialdemokraterna att vi måste stå upp för att inte ändra i och beröva människor medborgarskap och på så sätt göra dem statslösa. Det är naturligtvis den grunden vi gemensamt står på, och det är så lagen ser ut i dag.

Men så har vi de fall där det är uppenbart att det handlar om bedrägeri. Då menar Kristdemokraterna att just i detta speciella fall bör man kunna pröva det. Om jag förstod Thomas Hammarberg rätt var dörren inte helt stängd, även om han inte yrkade bifall till reservationen. Men det gör alltså jag, fru talman.

Anf. 44 Bengt Eliasson (L)

Fru talman! Inledningsvis vill jag understryka att jag står bakom samtliga Liberalernas reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 6 under punkt 3.

Fru talman! I det här betänkandet har vi ett tillkännagivande av väldigt viktig principiell natur. Det handlar, som flera av de föregående talarna har sagt, om att samhället ytterligare måste värna äganderätten och skydda den enskildes egendom. Sverige befinner sig på ett sluttande plan där intrången i äganderätten faktiskt blir allt fler och tydligare.

Många skäl är naturligtvis behjärtansvärda när man ser på dem generellt, men ser man på dem enskilt och styckevis är det ytterligt bekymmersamt. Det behövs enligt utskottet ett väl avvägt regelverk som värnar den enskilda äganderätten och egendomsrätten. Regeringen bör ta initiativ till en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet.

Fru talman! Jag vill också lyfta fram mitt särskilda yttrande i detta betänkande. Det handlar om en annan mycket viktig fri- och rättighet, nämligen religionsfriheten. Det är en okränkbar fri- och rättighet och en omistlig del i ett fritt samhälle. Det allmänna måste konsekvent arbeta mot alla former av hatbrott mot religionsutövning på vilket sätt de än sker och mot alla slags attacker mot gudstjänstlokaler och andra platser för trossamfundens verksamhet. Inte minst den judiska minoriteten är särskilt utsatt och behöver särskilt skyddas. Även ett antal moskéer har utsatts för mycket svåra angrepp. Även här behöver skyddet stärkas.

Det förekommer också kristofobisk hatbrottslighet liksom hatbrott mot andra religiösa grupper. Det särskilda statsanslaget för säkerhetsstöd till trossamfund är av mycket stor vikt för att underlätta trossamfundens eget trygghetsarbete. Men det är också av största betydelse att Polismyndighetens underrättelse- och utredningsverksamhet gällande hatbrott mot trossamfunden fungerar effektivt och stärks. Eftersom dessa frågor delvis hanteras inom budgetprocessen med tillhörande myndighetsstyrning har jag valt att i detta sammanhang inte reservera mig till förmån för motionen utan i stället göra kammaren uppmärksam på det särskilda yttrandet.

Fru talman! Att respektera Europakonventionen är ett grundläggande krav för att bli medlem i Europeiska unionen. Den nya europeiska utrikestjänsten arbetar varje dag runt om i världen för att stärka just de mänskliga rättigheterna. Samtidigt är EU sämre på att följa upp och garantera utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i de länder som redan är medlemmar. EU är en avgörande aktör för att lyfta stater till att bli rättsstater. Men ett EU-medlemskap är i sig ingen garant för att de grundläggande fri- och rättigheterna alltid respekteras. EU saknar i dag effektiva verktyg för att motverka brott mot de mänskliga rättigheterna av dess medlemsstater. Sverige måste därför driva på för att det skyndsamt skapas en MR-mekanism - en mekanism för mänskliga rättigheter - inom EU som innebär tydliga konsekvenser för de medlemsstater som inte garanterar dessa rättigheter eller som själva begår brott mot medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, vilket vi tyvärr ser på för många håll i vårt Europa i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter, m.m.

Fru talman! Vi vill också ge kommissionen möjlighet att dra ett medlemsland inför EU-domstolen för brott mot de grundläggande värderingar som listas i artikel 2 i Lissabonfördraget. Kommissionen måste kunna föreslå mycket kännbara sanktioner i form av exempelvis frysning av EU-stöd eller genom att använda möjligheten för att dra in rösträtten i rådet. Det bör vara lika självklart att priset ska vara högt för att bryta mot unionens grundläggande värderingar som att bryta mot unionens ekonomiska regelverk. Det är mycket märkligt att man skiljer på dessa två delar.

Det första steget mot den sanktionsmöjlighet som vi vill se skulle vara att Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter årligen publicerar en lägesbedömning av fri- och rättigheter i varje medlemsstat. Det skulle göra det mycket tydligt vad det är som sticker ut. En sådan bedömning skulle exempelvis kunna handla om utvecklingen i Ungern vad gäller repressiva flyktinglagar, pressfriheten och domstolsväsendets oberoende - saker som är värda att släpa fram i ljuset och belysa.

Fru talman! EU måste stå fast vid de värderingar som har grundat Europa: demokrati, rättsstat, respekt för mänskliga rättigheter, fri rörlighet och öppenhet mot omvärlden. Länder som kränker rättsstatens principer måste kunna bli föremål för kraftfulla markeringar från EU:s sida.

Men detta yrkar jag bifall till reservation 6.

Anf. 45 Jonas Eriksson (MP)

Fru talman! I detta betänkande har S, V och MP en reservation - reservation 17. I övrigt står vi förstås bakom förslaget från utskottets majoritet som jag därmed yrkar bifall till.

Detta betänkande handlar om viktiga fri- och rättighetsfrågor. Där har Miljöpartiet väckt flera motioner, men i detta betänkande berörs endast en. Den handlar om människor som inte vill eller kan definiera sig som vare sig man eller kvinna. Vi tycker att det är rimligt att människor i ett inkluderande samhälle ska kunna definiera sig själva. Flera länder har infört möjligheten att välja ett så kallat tredje juridiskt kön. Några talare före mig har också lyft fram denna fråga. Vi tycker att det är rimligt att Sverige går i denna riktning. Därför förordar vi i en av våra motioner en utredning av detta.

I betänkandet behandlas också ett antal motioner enligt vilka man snarare vill införa fler förbud mot sådant som i dag är mänskliga rättigheter. Man vill begränsa människors frihet när det gäller att använda vissa kläder och religiösa uttryck. Jag är glad över att det finns en tydlig majoritet i utskottet som har avstyrkt dessa motioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter, m.m.

KU föreslår också att riksdagen gör ett tillkännagivande om stärkt äganderätt. Det har alltså vi i Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet valt att reservera oss emot. För min del bygger avståndstagandet på att grundlagsförändringar inte bör ske lösryckt fråga för fråga och inte alltför ofta. Äganderätten är också en del i den flerpartiöverenskommelse som S, MP, L och C har valt att se över. Jag tycker att vi bör börja med detta arbete innan det tas ett större helhetsgrepp.

Ett visst utredningsarbete pågår redan när det gäller rådighetsinskränkningar. Riksdagen har redan nyligen gjort ett tillkännagivande just om detta och om kompensation vid inskränkningar i äganderätten. Som en tidigare talare redan har påpekat framgår det i regeringsformen att begränsningar i rätten att driva näringsverksamhet eller utöva ett yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen. Jag menar att detta samlat utgör fullgoda skäl för att inte stödja utskottsmajoriteten på just denna punkt.

Med detta vill jag önska talmannen, talmanspresidiet och övriga tjänstepersoner här och i övriga delar av riksdagen ett gott slut på riksdagsåret och en trevlig sommar.

(Applåder)

Anf. 46 John Widegren (M)

Fru talman! Jag väljer i dag att gästspela i konstitutionsutskottet - annars är jag i miljö- och jordbruksutskottet - eftersom äganderätt debatteras, och äganderätten är en oerhört viktig del i de gröna näringarna.

Flera talare har tidigare här i dag sagt att äganderätten är grundlagsskyddad. Ja, det är den. Tyvärr är grundlagsskyddet inte tillräckligt starkt i dag. Många människor inom de gröna näringarna upplever att äganderätten urholkas mer och mer och att de begränsas i sitt verkande.

Tillkännagivandet om att tillsätta en parlamentarisk kommitté är ett jättebra steg på vägen. Vi behöver alla typer av ansatser för att stärka äganderätten. Jag är mycket medveten om att det inom Regeringskansliet just nu pågår ett arbete med att tillsätta en äganderättsutredning. Men jag är helt övertygad om att denna äganderättsutredning hade blivit en annan om den hade tillsatts av en moderat statsminister.

De gröna näringarna är några av våra viktigaste näringar, och de kommer att vara den viktigaste delen i en omställning till ett miljö- och klimatsmart samhälle. Därför behöver vi begränsa de inskränkningar som sker just nu bland de gröna näringarna.

Fru talman! Den som sår ska också kunna skörda. Det tycker jag är en viktig grundbult. När vi säger så ska vi tänka på att ett hektar vete kanske sås för ett år men att det handlar om 80-100 år när man sår tall. Därför behöver vi långsiktiga förutsättningar för det enskilda ägandet.

Skogsstyrelsen tar nu nya krafttag när det gäller nyckelbiotopsinventeringen, och man talar om att skydda ytterligare en halv miljon hektar. Det är alltså ett marknadsvärde om 30 miljarder vi pratar om. Ska dessa skogsägare få ersättning från staten? 30 miljarder är mycket pengar. Ska vi ha ersättningsmark i den storleken? Det finns inte. Detta behöver utredas. Vi behöver utreda hur vi kommer vidare. Det finns faktiskt tillkännagivanden om hur vi till exempel ska bemöta nyckelbiotoper på ett rättssäkert sätt för skogsägarna.

Fri- och rättigheter, m.m.

Självklart är jag därför extra glad i dag när konstitutionsutskottet tar detta kloka beslut. Jag ser fram emot den kommittén, och jag ser fram emot ett fortsatt arbete för att stärka äganderätten för de gröna näringarna. Det kommer vi nämligen att behöva göra.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 18 juni.)