Sök

Handläggningstiderna för arbetstillstånd är för långa. Dessutom är det viktigt att Sveriges system för arbetskraftsinvandring inte missbrukas med till exempel dåliga villkor. Det tycker riksdagen som riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att:

• Återkomma till riksdagen med ett förslag om att förkorta handläggningstiderna och utöka den digitala hanteringen hos Migrationsverket.
• Ge i uppdrag till Migrationsverket att förstärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

13

Reservationer

18 

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till motioner om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning, registrering av anknytningsperson samt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Bland annat hänvisas till den ändring av regler om uppehållstillstånd som har gjorts och som gäller till mitten av 2019.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Reservationer

11 

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om migration och asylpolitik. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om svensk migrationspolitik, mottagande av asylsökande och fri rörlighet för EU-medborgare och samarbetet inom EU.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

18

Reservationer

68 

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om socialavgifter.

Motionerna handlar om lägre socialavgifter för unga, små företag och företag i glesbygd samt undantag från kravet på att betala socialavgifter för ideella organisationer, till exempel friluftsorganisationer.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport Kommunersättningar för migration och integration - ett ogenomtänkt system. Regeringen håller med om att det behövs uppföljning av kommunernas faktiska kostnader för mottagandet av asylsökande och att systemet är svårt och kostsamt och att schablonersättningar bör användas så mycket som möjligt.

Regeringen nämner också svårigheter att följa upp kommunernas kostnader. Exempelvis saknas uppgifter om kostnader för olika typer av tjänster fördelade på olika grupper av individer. När Mottagandeutredningen är klar, den 31 mars 2018, avser regeringen att se över behovet av förändringar i ersättningssystemets utformning.

Riksdagen ser positivt på detta och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om en rapport från Riksrevisionen om bostadsbidraget.

Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att antalet personer som får bostadsbidrag har minskat och att en allt större andel bidragstagare är hushåll med låga inkomster och låg ekonomisk standard. Ett syfte med bostadsbidraget är att bidra till att fördela om resurserna i samhället, så att de med låg ekonomisk standard kan få det bättre. Riksrevisionen slår i sin rapport fast att den omfördelande effekten visserligen finns kvar, men att den har minskat över tid. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över bostadsbidragets utformning så att bidraget fungerar så som det var tänkt.

Regeringen håller med om att bostadsbidraget borde ses över men i ett större sammanhang, bland annat tillsammans med underhållsstödet och rekommendationerna från Riksrevisionen. Regeringen återkommer till riksdagen med hur den vill gå vidare med Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen tycker att det är viktigt att bostadsbidraget får de omfördelningseffekter som var syftet med bidraget och att de ekonomiska incitamenten till arbete bibehålls. Riksdagen ser därför med oro på att bostadsbidraget över tid tappar sin omfördelande effekt för ekonomiskt utsatta grupper. Riksdagen ser därför positivt på att regeringen planerar en större översyn av hela bostadsbidragssystemet där den bland annat kommer ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer. Riskdagen förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt med detta. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om pensionssystemets årsredovisning. I rapporten anser riksrevisionen bland annat att redovisningen av konjunkturlägets påverkan på pensionssystemets ekonomi behöver förbättras. Även analysunderlaget till prognosen över systemets långsiktiga makroekonomiska utveckling behöver bli bättre, för att man ska kunna bedöma riskerna för obalanser i systemet.

Regeringen håller i huvudsak med om förbättringsförslagen i rapporten. I sin skrivelse menar dock regeringen att vissa delar bör följas upp på annat sätt än i årsredovisningen och att det behöver ses över var det ska göras. När det gäller utveckling av prognoserna behöver också hänsyn tas till det arbete som krävs för att genomföra och årligen följa upp resultaten.

Riksdagen anser att regeringens bedömning av vilka förbättringar som behövs är väl avvägda. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Det införs kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för chefer, specialister och praktikanter som förflyttas till ett nytt land men inom samma företag eller koncern. Det gäller för företag som samtidigt är etablerade både inom EES-området och Schweiz och utanför. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tillståndet kallas för ett ICT-tillstånd och ska även gälla i Sverige när en person fått tillståndet i ett annat EU-land. Personen får då resa in i och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod på det företag som personen arbetar på i det andra landet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 23 minuter

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om olika valfrågor. Motionerna handlar om tidsbegränsning av riksdagsledamöternas uppdrag, rösträttsålder, valkretsar, personval, åtgärder för ökat valdeltagande, rösträtt och valbarhet, skilda valdagar och objektiva jämförelser mellan partier.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 17 minuter

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om massmediefrågor. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om regional nyhetsbevakning, skydd för journalister och medieredaktioner, pressetik och genmälesrätt, mediekoncentration och granskningsnämnden för radio och tv.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Riksdagen sa nej till 16 motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om trossamfund och begravningsfrågor. Anledningen är bland annat att det inte finns skäl för att ändra begravningslagen, begravningsavgiften eller relationen mellan Svenska kyrkan och staten. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, begravningsverksamheten och begravningsavgiften.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 16 minuter

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Insynen i partiernas finansiering ska öka. Kravet på öppen redovisning av intäkter utökas till att gälla även partiers verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening eller sidoorganisation inom ett parti samt varje ledamot och ersättare ska redovisa sin egen verksamhet. De begränsningar till politisk verksamhet och personvalskampanjer som har funnits tas bort. Skyldigheten att offentligt redovisa intäkter ska gälla också för partier som deltar i landstings- och kommunalval.

Partier på central nivå med mandat i riksdagen eller Europaparlamentet ska alltid lämna en intäktsredovisning. Detsamma gäller deras sidoorganisationer på central nivå. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna är mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga under 22 750 kronor för 2018. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som är högre än 0,05 prisbasbelopp, vilket motsvarar 2 275 kronor för 2018.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen tycker också att lottköpare ska få tydlig information ifall ett lotteri finansierar partipolitisk verksamhet. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att tydliggöra detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Riksdagsordningens bestämmelser om tystnadsplikt i riksdagens utskott, EU-nämnden och kammaren ändras. Alla ledamöter och suppleanter i ett utskott eller EU-nämnden ska omfattas av tystnadsplikt, inte bara de som var med vid ett sammanträde då utskottet eller nämnden beslutade om tystnadsplikt. Samma ändring görs när det gäller kammaren.

Tanken är att anpassa bestämmelserna till hur riksdagens arbete fungerar. De ändrade reglerna innebär en återgång till vad som har gällt tidigare för riksdagens ledamöter. Tjänstemän ska inte omfattas av riksdagsordningens bestämmelser om tystnadsplikt eftersom de redan har tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen.

De ändrade reglerna om tystnadsplikt börjar gälla den 1 juli 2018. Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att konstitutionsutskottet på eget initiativ har lagt fram förslaget.

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2018-01-30

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Den judiska befolkningen har genom historien utsatts för fördomar, fientlighet och förföljelse. Antisemitiska föreställningar är också ett samhällshot i dag, i Sverige. Därför uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att fortsätta arbetet mot antisemitism. Riksdagen vill att regeringen

• fortsätter arbeta för att sprida kunskap om antisemitism och förföljelsen av judar genom historien och att detta arbete bedrivs så att kunskapen når alla delar av den svenska befolkningen
• följer upp säkerhetsläget och utvärderar de insatser som har gjorts för att förbättra säkerheten vid judiska synagogor och andra institutioner samt judiska evenemang och mötesplatser
• lägger upp arbetet mot antisemitism och för judisk säkerhet i dialog med judiska organisationer och företrädare.

Riksdagens ställningstagande gjordes när den behandlade motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2018-01-25

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Riksdagen sa nej till 54 motioner från allmänna motionstiden om riksdagens arbetsformer. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår översyn och utredningar inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, EU-flagga i riksdagens plenisal och motionsrätten.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

18

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2018-01-25

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Det införs en ny sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelsen innebär att när en domstol ska pröva om en handling omfattas av editionsplikt i ett konkurrensrättsligt skadeståndsmål, så ska det som står i handlingen vara sekretessbelagt. Editionsplikt innebär att man måste lämna in en skriftlig handling till domstolen om den kan ha betydelse i ett mål.

Sekretess enligt den nya bestämmelsen gäller inte om domstolen kommer fram till att det som står i handlingen ska visas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-01-25

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Justitieombudsmännen, JO, granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar. JO har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2016 - 30 juni 2017.

Under perioden registrerades 8748 nya ärenden. Det är en ökning med knappt 9 procent jämfört med året innan. Framför allt är det klagomålsärenden som har ökat. Den större delen av ökningen gäller socialförsäkrings- och utlänningsärenden. För att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå har JO begärt ytterligare resurser för 2018.

Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2018-01-25

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

I dag regleras tolkars tystnadsplikt olika beroende på om de är auktoriserade eller inte, och om de anlitas privat eller av en myndighet. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att se över regelverket.

En konsekvens av de gällande reglerna är att tolkar som inte är auktoriserade i vissa situationer inte omfattas av tystnadsplikten, trots att de utför samma jobb som en auktoriserad tolk. Samtidigt innebär en eventuell utvidgning av tystnadsplikten komplicerade frågeställningar att ta hänsyn till, exempelvis när det gäller privatpersoner som tolkar åt familjemedlemmar.

Tillkännagivandet lämnades i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området offentlighet, sekretess och integritet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

16

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2018-01-18

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2016. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen gjorde 101 subsidiaritetsprövningar under 2016, vilket är en stor ökning jämfört med året innan då riksdagen gjorde 21 prövningar. Av de 101 prövningarna var det 13 EU-förslag som riksdagen fann stred mot subsidiaritetsprincipen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2016 utfärdades ett gult kort.

Konstitutionsutskottet påpekar att det är viktigt att subsidiaritetsprövningen kan göras innan förhandlingarna av förslagen inom EU börjar.

Anföranden och repliker

2, 22 minuter

Justering

2017-12-14

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17