112 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens verksamhetsberättelser, 2005/06, 1896, Arbetsmarknadsutskottet, Jordbruksutskottet, Konstitutionsutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter relevans
Riksdagen tillkännagav för regeringen att det är viktigt att Sverige kan ratificera den ILO konvention som innebär att man vid offentlig upphandling kan ställa sociala krav på sina leverantörer av varor och tjänster. Riksdagen sade också nej till motioner om arbetsrätt från allmänna motionstiden 2005. Det huvudsakliga skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Frågan om att ta bort turordningsundantaget i lagen om anställningsskydd (LAS) har behandlats igen av riksdagen (se 2004/05:AU8 ). En majoritet av riksdagen röstade för en reservation av m, fp, kd, c och mp som innebär att undantaget ska vara kvar.
Sverige borde inte ha godtagit Egyptens garanti mot tortyr och annan illabehandling. Garantin borde därmed inte ha lett till avvisningarna av två egyptiska medborgare i december 2001. Det anser konstitutionsutskottet efter att ha granskat ärendet. Bristen på planering av hur garantin skulle följas upp återspeglas enligt KU i att den faktiska uppföljningen brustit. KU betonar att det är angeläget att Sverige lämnar ett fullgott underlag och på andra sätt samarbetar med FN:s kommitté mot tortyr. FN:s kommitté mot tortyr konstaterade i maj 2005 att Sverige brutit mot tortyrkonventionen. Däremot riktar KU ingen kritik mot regeringen i fallet med den fängslade svensken på Guantánamobasen. Riksdagen delar KU:s uppfattning.
Riksdagen sade nej till motioner bland annat från allmänna motionstiden 2003, 2004 och 2005 om de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om omnämnande av de nationella minoriteterna i regeringsformen, de nationella minoriteternas inflytande, ILO-konvention 169, förvaltningsområdena, fler nationella minoriteter och minoritetsspråk, utbildning, äldreomsorg, medier och diskrimineringsfrågor. I samband med behandlingen av motionerna har konstitutionsutskottet följt upp och utvärderat riksdagens beslut från 1999 om nationella minoriteter och minoritetsspråk (se 1999/2000:KU6 ).
Regeringen har för riksdagen redovisat en nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna under perioden 2006-2009 och en kartläggning av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige 2005. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade också nej till motioner om mänskliga rättigheter från allmänna motionstiden 2005.
Dagens detaljerade lagregler om säkerhetsskyddet i riksdagen ersätts av grundläggande bestämmelser. Riksdagens myndigheter ska i stället besluta om detaljerna. Den nu gällande lagen om säkerhetsskyddet i riksdagen innehåller en mängd detaljbestämmelser om vad som ska göras för att skydda riksdagens verksamhet. Riksdagsstyrelsen föreslår att regelverket ska ändras för att bli mer flexibelt och modernt. Riksdagen sade ja till riksdagsstyrelsens förslag med några små ändringar. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen sade också ja till riksdagsstyrelsens förslag om ändringar i lagen om om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Ändringarna innebär i huvudsak att möjligheten att besluta om säkerhetskontroll utvidgas till att gälla anställda om det finns särskilda skäl för det.
Behöver fritidspolitiker ett starkare skydd så att de inte får det sämre på jobbet på grund av sitt uppdrag? Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utreda frågan. Det finns i dag inte några lagar som direkt säger att en politiskt förtroendevald är skyddad mot försämringar på arbetsplatsen på grund av uppdraget, till exempel hot om indragen tjänst. I arbetet med den snart 30 år gamla kommunallagen förutsatte man att den förtroendevaldes situation på arbetsplatsen inte skulle bli sämre på grund av uppdraget. Regeringen menade att situationen på arbetsplatsen skulle bestämmas genom avtal om det fanns behov av det.
Riksdagen avslog motioner om tryck- och yttrandefrihetsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlade bland annat om meddelarskydd för anställda utanför den statliga sektorn, frågor om pornografi och frågor om presstöd.
Heby kommun förs den 1 januari 2007 över från Västmanlands län till Uppsala län. Frågan om att föra över Heby kommun till Uppsala län har diskuterats under lång tid. Kommunen genomförde en folkomröstning 1998, och en majoritet av de som röstade ville tillhöra Uppsala län.
TV 4:as koncessionsavgift ska avvecklas i takt med att de analoga tv-sändningarna upphör. När alla marksändningar är digitala upphör ju TV 4:s fördel att som enda kanal sända tv-program med reklam via det analoga marknätet. Riksdagen stödjer den reduceringstakt som regeringen har föreslagit. Koncessionsavgiften ska reduceras etappvis varje halvår från och med andra halvåret 2005 till och med andra halvåret 2007. Avgiften reduceras med procentandelar som är knutna till andelen av befolkningen som fortfarande kan se analoga sändningar under de fem olika etapperna.
Riksdagen beslutade om konstitutionsutskottets (KU) granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har granskat Regeringskansliets utveckling, en fråga om samarbetet mellan Sverige och Sydafrika, medel ur Allmänna arvsfonden, dokumentation och aktbildning när det gäller regeringens styrning av de statliga bolagen, arbetet för att få fram enklare och klarare statliga regler samt hur regeringen har utövat sin så kallade utnämningsmakt när man utnämnt myndighetschefer. Riksdagen röstade för en reservation av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om utnämningsmakten. Partierna menar att överrepresentationen av utnämnda myndighetschefer med bakgrund inom regeringspartiet är så stor att den kan väcka misstanke om att inte enbart sakliga grunder vägs in vid utnämningen. Partierna vill därför att rutinerna inom Regeringskansliet ändras. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att i efterhand kunna granska vad som har legat till grund för olika utnämningar. Majoriteten i KU, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, konstaterar att regeringen bara får ta hänsyn till sakliga grunder när man tillsätter statliga tjänster. Exempel på sakliga grunder är förtjänst och skicklighet. Att en person har politisk bakgrund ska inte diskvalificera honom eller henne från att utnämnas till statlig tjänst. I vissa fall kan politisk erfarenhet till och med vara särskilt värdefull för ledningen av en offentlig organisation. Majoriteten i KU bedömer att granskningen inte ger underlag för någon annan bedömning än att regeringen har utövat utnämningsmakten i enlighet med grundlagens bestämmelser.
Riksdagen sa ja till förslagen i budgetpropositionen om utgiftsområdet Rikets styrelse. Regeringen och riksdagsstyrelsen lämnade där förslag om anslag för 2006 till bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet.
Riksdagen beslutade om en ny lag om arbetstagarinflytande i europakooperativ och några lagändringar i syfte att genomföra ett EU-direktiv i svensk lag. Lagstiftningen börjar gälla den 18 augusti 2006.
Lagen om anställningsskydd (LAS) förenklas genom att olika former av tidsbegränsade anställningar förs samman till en anställningsform, fri visstidsanställning. Därmed försvinner lagreglerna om till exempel säsongsanställning som anställningsform. Andra tidsbegränsade anställningar, som vikariat och när arbetstagaren har fyllt 67 år, blir kvar som i dag liksom provanställningar. Den som under fem år har varit anställd hos samma arbetsgivare i fri visstidsanställning i sammanlagt mer än 14 månader automatiskt ska bli tillsvidareanställd (fast anställning). Om arbetstagaren har varit provanställd ska den tiden också räknas in. En arbetstagare som har varit anställd hos en arbetsgivare ska även i fortsättningen ha företräde till återanställning. För företräde ska det i framtiden räcka med 6 månaders anställning under de senaste två åren i stället för som i dag 12 månaders anställning under de senaste tre åren. Föräldraledighetslagen får en ny regel som förbjuder arbetsgivare att missgynna arbetssökande och arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet. Föräldralediga får också ett starkare skydd enligt LAS. Uppsägningstiden för en föräldraledig arbetstagare som sägs upp på grund av arbetsbrist ska börja löpa först när arbetstagaren återupptar arbetet. I dag löper uppsägningstiden medan tiden föräldraledigheten pågår. De ändringar som avser en förstärkt föräldraledighet börjar gälla den 1 juli 2006. Övriga ändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
Regeringen har redovisat till riksdagen olika rättsliga frågeställningar som är förknippade med en anställning i bemanningsföretag. Det gäller bland annat den så kallade karensregeln och rätten till arbetslöshetsersättning. Regeringens redovisning har gjorts på begäran av riksdagen (se 1999/2000:AU1 ). Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sade också nej till motioner som tar upp olika frågor om bemanningsföretag, bland annat med hänvisning till att vissa frågor ska övervägas ytterligare.
Riksdagen sade nej till motioner om diskriminering och jämställdhet från allmänna motionstiden 2004 och 2005. Skälet är att Diskrimineringskommittén nyligen har lämnat sina förslag till en sammanhållen diskrimineringslagstiftning. Riksdagen vill vänta in den fortsatta behandlingen av de förslagen. Även när det gäller motionerna om jämställdhetsfrågor hänvisar riksdagen till pågående utredningsarbete. Dessutom lämnade regeringen nyligen sitt förslag till nya mål i jämställdhetspolitiken, som riksdagen behandlar senare i vår.
Riksdagen sade nej till ett förslag från Riksrevisionens styrelse om arbetsförmedlingens och arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsförsäkringen. Skälet var att regeringen redan arbetar med att rätta till de brister som styrelsen pekat på. Regeringens arbete ligger i linje med de rekommendationer från Riksrevisionen som ligger till grund för styrelsens förslag. Riksdagen utgår från att regeringen redovisar vad som gjorts till riksdagen vid lämpligt tillfälle. Riksdagen sade nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2005 som tog upp frågor om bland annat inträdesvillkor och a-kassa vid studier. Riksdagen hänvisade till pågående utredning.
Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag om att en arbetslöshetskassa ska kunna lämna ut personuppgifter till en annan arbetslöshetskassa i ett ärende om arbetslöshetsersättning. Riksdagens beslut innebär också att enskilda personer ska kunna komma åt uppgifter om sig själva i en arbetsmarknadspolitisk databas. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2006.