Sök

Sverige borde inte ha godtagit Egyptens garanti mot tortyr och annan illabehandling. Garantin borde därmed inte ha lett till avvisningarna av två egyptiska medborgare i december 2001. Det anser konstitutionsutskottet efter att ha granskat ärendet. Bristen på planering av hur garantin skulle följas upp återspeglas enligt KU i att den faktiska uppföljningen brustit. KU betonar att det är angeläget att Sverige lämnar ett fullgott underlag och på andra sätt samarbetar med FN:s kommitté mot tortyr. FN:s kommitté mot tortyr konstaterade i maj 2005 att Sverige brutit mot tortyrkonventionen. Däremot riktar KU ingen kritik mot regeringen i fallet med den fängslade svensken på Guantánamobasen. Riksdagen delar KU:s uppfattning.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

19, 1 minuter

Beredning

2005-05-31

Justering

2005-09-21

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-09

Riksdagen sade nej till motioner bland annat från allmänna motionstiden 2003, 2004 och 2005 om de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om omnämnande av de nationella minoriteterna i regeringsformen, de nationella minoriteternas inflytande, ILO-konvention 169, förvaltningsområdena, fler nationella minoriteter och minoritetsspråk, utbildning, äldreomsorg, medier och diskrimineringsfrågor. I samband med behandlingen av motionerna har konstitutionsutskottet följt upp och utvärderat riksdagens beslut från 1999 om nationella minoriteter och minoritetsspråk (se 1999/2000:KU6 ).

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Beredning

2006-03-30

Justering

2006-05-02

Debatt

2006-05-11

Beslut

2006-05-11

Riksdagen sade nej till motioner om begravningsverksamheten och trossamfunden från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2006-01-31

Justering

2006-02-21

Debatt

2006-03-10

Beslut

2006-03-15

Regeringen har för riksdagen redovisat en nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna under perioden 2006-2009 och en kartläggning av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige 2005. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade också nej till motioner om mänskliga rättigheter från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

72

Reservationer

59 

Beredning

2006-04-04

Justering

2006-05-02

Debatt

2006-05-10

Beslut

2006-05-10

Dagens detaljerade lagregler om säkerhetsskyddet i riksdagen ersätts av grundläggande bestämmelser. Riksdagens myndigheter ska i stället besluta om detaljerna. Den nu gällande lagen om säkerhetsskyddet i riksdagen innehåller en mängd detaljbestämmelser om vad som ska göras för att skydda riksdagens verksamhet. Riksdagsstyrelsen föreslår att regelverket ska ändras för att bli mer flexibelt och modernt. Riksdagen sade ja till riksdagsstyrelsens förslag med några små ändringar. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen sade också ja till riksdagsstyrelsens förslag om ändringar i lagen om om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Ändringarna innebär i huvudsak att möjligheten att besluta om säkerhetskontroll utvidgas till att gälla anställda om det finns särskilda skäl för det.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

4, 125 minuter

Beredning

2005-12-13

Justering

2006-01-31

Debatt

2006-02-16

Beslut

2006-02-16

Behöver fritidspolitiker ett starkare skydd så att de inte får det sämre på jobbet på grund av sitt uppdrag? Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utreda frågan. Det finns i dag inte några lagar som direkt säger att en politiskt förtroendevald är skyddad mot försämringar på arbetsplatsen på grund av uppdraget, till exempel hot om indragen tjänst. I arbetet med den snart 30 år gamla kommunallagen förutsatte man att den förtroendevaldes situation på arbetsplatsen inte skulle bli sämre på grund av uppdraget. Regeringen menade att situationen på arbetsplatsen skulle bestämmas genom avtal om det fanns behov av det.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

27, 86 minuter

Beredning

2006-01-17

Justering

2006-02-02

Debatt

2006-02-16

Beslut

2006-02-16

Riksdagen avslog motioner om tryck- och yttrandefrihetsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlade bland annat om meddelarskydd för anställda utanför den statliga sektorn, frågor om pornografi och frågor om presstöd.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

35, 77 minuter

Beredning

2006-01-17

Justering

2006-02-08

Debatt

2006-02-23

Beslut

2006-02-23

Justitieombudsmännen (JO) har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Beredning

2005-11-17

Justering

2005-11-29

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

Heby kommun förs den 1 januari 2007 över från Västmanlands län till Uppsala län. Frågan om att föra över Heby kommun till Uppsala län har diskuterats under lång tid. Kommunen genomförde en folkomröstning 1998, och en majoritet av de som röstade ville tillhöra Uppsala län.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

23, 71 minuter

Beredning

2005-11-08

Justering

2005-11-24

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

TV 4:as koncessionsavgift ska avvecklas i takt med att de analoga tv-sändningarna upphör. När alla marksändningar är digitala upphör ju TV 4:s fördel att som enda kanal sända tv-program med reklam via det analoga marknätet. Riksdagen stödjer den reduceringstakt som regeringen har föreslagit. Koncessionsavgiften ska reduceras etappvis varje halvår från och med andra halvåret 2005 till och med andra halvåret 2007. Avgiften reduceras med procentandelar som är knutna till andelen av befolkningen som fortfarande kan se analoga sändningar under de fem olika etapperna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Beredning

2005-10-25

Justering

2005-11-17

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

Riksdagen beslutade om konstitutionsutskottets (KU) granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har granskat Regeringskansliets utveckling, en fråga om samarbetet mellan Sverige och Sydafrika, medel ur Allmänna arvsfonden, dokumentation och aktbildning när det gäller regeringens styrning av de statliga bolagen, arbetet för att få fram enklare och klarare statliga regler samt hur regeringen har utövat sin så kallade utnämningsmakt när man utnämnt myndighetschefer. Riksdagen röstade för en reservation av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om utnämningsmakten. Partierna menar att överrepresentationen av utnämnda myndighetschefer med bakgrund inom regeringspartiet är så stor att den kan väcka misstanke om att inte enbart sakliga grunder vägs in vid utnämningen. Partierna vill därför att rutinerna inom Regeringskansliet ändras. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att i efterhand kunna granska vad som har legat till grund för olika utnämningar. Majoriteten i KU, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, konstaterar att regeringen bara får ta hänsyn till sakliga grunder när man tillsätter statliga tjänster. Exempel på sakliga grunder är förtjänst och skicklighet. Att en person har politisk bakgrund ska inte diskvalificera honom eller henne från att utnämnas till statlig tjänst. I vissa fall kan politisk erfarenhet till och med vara särskilt värdefull för ledningen av en offentlig organisation. Majoriteten i KU bedömer att granskningen inte ger underlag för någon annan bedömning än att regeringen har utövat utnämningsmakten i enlighet med grundlagens bestämmelser.

Anföranden och repliker

37, 93 minuter

Beredning

2005-09-15

Justering

2005-12-01

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

Riksdagen sa ja till förslagen i budgetpropositionen om utgiftsområdet Rikets styrelse. Regeringen och riksdagsstyrelsen lämnade där förslag om anslag för 2006 till bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

21

Reservationer

10 

Beredning

2005-10-25

Justering

2005-11-17

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

Riksdagen beslutade att återställa en ändring i sekretesslagen som av förbiseende kommit att upphävas i samband med en senare ändring i lagen.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-01-17

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

Systemet med uppehållstillstånd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar avskaffas. I stället införs begreppet uppehållsrätt, en självständig rätt att uppehålla sig i Sverige. Uppehållsrätten omfattar bland annat arbetstagare, egna företagare, studerande och arbetssökande. När en EES-medborgare har vistats här under mer än tre månader ska Migrationsverket utfärda ett registreringsbevis. För EES-medborgares familjemedlemmar utfärdas uppehållskort. Handlingarna är bevis för att personerna registrerat eller anmält sig. Personer med uppehållsrätt får också ett utökat skydd mot avvisning och utvisning. Vidare införs en ny ställning som varaktigt bosatt för så kallade tredjelandsmedborgare. Tredjelandsmedborgare är personer som inte är medborgare i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz. Enligt huvudregeln ska en tredjelandsmedborgare som har permanent uppehållstillstånd och som har vistats oavbrutet i Sverige i fem år beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Det innebär att personen får vissa rättigheter som liknar de rättigheter som unionsmedborgare har. Personen beviljas även ett EG-uppehållstillstånd som ska gälla i minst fem år. Lagändringarna börjar gälla den 30 april 2006. Ändringarna innebär att EU:s rörlighetsdirektiv och EU-direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning genomförs i svensk lag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Justering

2006-03-16

Debatt

2006-03-29

Beslut

2006-03-29

Utlänningslagen ändras bland annat så att det blir lättare för vissa medlemmar ur kärnfamiljen att få uppehållstillstånd för att kunna förenas med sin familj i Sverige. Vidare ska uppehållstillstånd kunna vägras vid till exempel särlevnad, skenförhållanden, om ansökan om uppehållstillstånd grundar sig på oriktiga uppgifter eller om den som söker uppehållstillstånd utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Ändringarna grundar sig på ett EU-direktiv. Migrationsverket blir skyldigt att erbjuda den som ansöker om uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening en DNA-analys så att han eller hon kan bevisa släktskapet. Riksdagen sade jag till regeringens förslag med den ändringen att lagändringarna ska börja gälla redan den 30 april 2006 förutom reglerna om DNA-analys som ska börja gälla den 1 juli 2006. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att undersöka hur Migrationsverket använder de regler som ska skydda kvinnor som har kommit till Sverige för att bo tillsammans med en man i landet och under förhållandet utsatts för våld. Om det visar sig att skyddet inte är tillräckligt bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag till lagändring.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

18

Reservationer

20 

Justering

2006-03-16

Debatt

2006-03-29

Beslut

2006-03-29

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att barnbidraget ska kunna delas rakt av mellan föräldrarna när barnen bor växelvis hos mamman och pappan. Även vårdbidraget, som betalas ut till föräldrar med funktionshindrade barn, ska kunna delas. Regeringens förslag om att den ena föräldern under vissa förutsättningar ska kunna få igenom en delning även om den andra föräldern inte vill det fick inget stöd i riksdagen eftersom de borgerliga partierna och Vänsterpartiet var emot förslaget. Vidare godkände riksdagen regeringens förslag om att föräldrar som bor ihop ska få välja vem av dem som ska få barnbidraget. Beslutet innebär att föräldrarna ska anmäla bidragstagaren till Försäkringskassan. Om ingen anmälan görs går bidraget till mamman. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Med stöd av en reservation från de borgerliga partierna och Vänsterpartiet gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda de bidrag och regler som påverkar möjligheterna till en god försörjning av barn vars föräldrar har separerat.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

38, 84 minuter

Justering

2006-02-16

Debatt

2006-03-08

Beslut

2006-03-08

Riksdagen sade nej till Riksrevisionens förslag om styrningen av integrationspolitiken. Riksdagen hänvisade i huvudsak till att regeringen förtydligat styrningen av integrationspolitiken i enlighet med Riksrevisionens synpunkter. Riksdagen sade också nej till motioner om svenskt medborgarskap, kommunalt flyktingmottagande och introduktion av nyanlända, insatser mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering samt arbete mot utanförskap och segregation i storstäderna. Riksdagen hänvisade bland annat till den pågående parlamentariska översynen av integrationspolitiken. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2004 och 2005.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

11

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

26, 135 minuter

Justering

2006-03-23

Debatt

2006-04-05

Beslut

2006-04-06

En tillfällig lag införs som ger människor som nekats uppehållstillstånd en ny möjlighet att få stanna i Sverige. Riksdagen sade ja till en tillfällig ordning som ska gälla från den 15 november 2005 till den 31 mars 2006. Den tillfälliga ordningen gäller möjligheterna att få en ny prövning för vissa grupper som vistats i Sverige under lång tid och vars utvisningsbeslut av olika orsaker inte verkställts. Genom den tillfälliga ordningen ska Migrationsverket kunna bevilja ett uppehållstillstånd under vissa givna förutsättningar. De grupper som genom den tillfälliga ordningen ska ges ökade möjligheter till uppehållstillstånd är barnfamiljer och personer vars utvisningsbeslut inte kunnat verkställas på grund av förhållanden i mottagarländerna. De nya prövningarna gäller avvisnings-och utvisningsbeslut som vunnit laga kraft men som inte verkställts. En sådan prövning ska kunna göras på Migrationsverkets eget initiativ eller efter en ansökan, om ansökan gjorts eller ärendet tagits upp före den 31 mars 2006. Med den tillfälliga ordningen ska fler människor kunna få frågan om uppehållstillstånd prövad. Vid bedömningen av om det är humanitärt angeläget ska bland annat barns sociala situation, anknytning till Sverige och risken för att ett barns hälsa och utveckling skadas beaktas. När Migrationsverket prövar uppehållstillstånd ska man ta hänsyn till om personen i fråga gjort något brottsligt. Migrationsverket ska också kunna vägra en person uppehållstillstånd på grund av säkerhetsskäl. Den tillfälliga ordningen gäller till den 31 mars 2006 då den nya utlänningslagen träder i kraft.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

67, 1 minuter

Beredning

2005-10-20

Justering

2005-10-28

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-09

Riksdagen beslutade om en ny vallag. Den nya lagen innebär bland annat följande: Kommunerna får det samlade, lokala ansvaret för att genomföra val. För att kommunerna ska klara detta får de pengar från staten. Rätten för väljare som befinner sig utomlands att brevrösta blir permanent. Möjligheterna att rösta genom bud blir större. Samtidigt stärks säkerheten vid röstning, både då röstning sker genom bud och då väljarna röstar själva. Kraven skärps på kommunerna att ordna vallokaler som är tillgängliga för funktionshindrade väljare. Den nya vallagen börjar gälla den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

20

Reservationer

9 

Beredning

2005-10-13

Justering

2005-11-10

Debatt

2005-11-18

Beslut

2005-11-23

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat regeringens krisberedskap och krishantering i samband med flodvågskatastrofen. Katastrofen ställde på ett allvarligt sätt den svenska statsorganisationens handlingsförmåga på prov. Granskningen handlar i första hand om att kontrollera om regeringen har levt upp till de krav som är berättigade att ställa på regeringsmakten enligt grundlagen. KU konstaterar att flera brister har förekommit och att statsminister Göran Persson, utrikesminister Laila Freivalds, försvarsminister Leni Björklund, vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson, biståndsminister Carin Jämtin och finansminister Pär Nuder är ansvariga för dessa brister.

Anföranden och repliker

11, 101 minuter

Beredning

2005-09-08

Justering

2006-03-30

Debatt

2006-04-07

Beslut

2006-04-07