Sök

Riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag som gör det möjligt att elever i årskurs 7-9 får en undervisningstimme mer i matematik per vecka.

Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats sedan 1990-talet. Dessutom har andelen behöriga till gymnasieskolan minskat sedan 2006. Det beror till stor del på att andelen elever med underkänt betyg i matematik i årskurs 9 har ökat. Utbildningsutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att de satsningar som har gjorts hittills inte varit tillräckliga. Därför behövs en satsning som riktar sig direkt till högstadieelever.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

46, 162 minuter

Justering

2015-03-03

Bordläggning

2015-03-11

Debatt

2015-03-12

Beslut

2015-03-18

Elever som vistas i ett hem för vård och boende (så kallat HVB-hem) ska få undervisning inom skolväsendet. Elever på HVB-hem har rätt att gå i en skola i kommunen där de vistas. För elever som vistas på särskilda ungdomshem ska skollagen tillämpas i fråga om den utbildning som Statens institutionsstyrelse anordnar, med vissa undantag. Elever som vårdas på sjukhus och som inte kan delta i vanligt skolarbete ska få särskild undervisning av legitimerade lärare. Det ska inte längre krävas att eleverna inte kan delta i skolarbetet under en längre tid.

De ändrade bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två motioner från den allmänna motionstiden 2014.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 17 minuter

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-11

Debatt

2015-03-12

Beslut

2015-03-18

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 som gäller inkomstbeskattningen av fysiska personer. Motionerna handlar bland annat om skatteskalan, bilförmån, reseavdrag, personalvårdsförmåner, gåvor till ideella ändamål, personaloptioner, pensionsförsäkringar, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor.
 
Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som innehåller en återkallelse av en tidigare lagd proposition om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

83

Förslagspunkter

11

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 53 minuter

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-12

Färre undgår att betala skatt på flyg- och fartygsbränsle. Riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändrade beskattningsregler.

Förslaget innebär att skattebefrielse endast ska ges när flygplan och fartyg används:

• för transport av passagerare eller varor mot ersättning,
• för utförande av andra tjänster mot ersättning,
• av offentliga myndigheter eller för deras räkning,
• för yrkesfiske.

Frivilliga försvarsorganisationer och ideella organisationer som använder bränslet för sjöräddning, brandövervakning eller liknande verksamhet ska inte heller behöva betala skatt på flyg- och fartygsbränsle.

Ändringen görs för att anpassa Sveriges regler till EU-rätten. De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om förskolan. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom det område som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, arbetsmiljö, erbjudande av förskola och resurser till förskolan.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 64 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-04

Debatt

2015-03-05

Beslut

2015-03-11

Skollagen ändras så att regeringen inte längre kan besluta om att en skola ska ha ställning som riksinternat. Dessutom kommer riksinternatskolorna inte längre att kunna ta ut elevavgifter för utbildningen.

Utbildningsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonar att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska skolpolitiken och tycker att dessa ändringar bidrar till att stärka likvärdigheten inom skolväsendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 46 minuter

Justering

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Dominica om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-03

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Uruguay om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-03

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Taxeringen av lantbruksenheter förenklas inför 2017 års fastighetstaxering. Bland annat tas den så kallade värdefaktorn kostnad bort i modellen för att värdera skogsmark och storlekskorrektion ska inte användas på småhus eller mark för småhus. Det görs även andra förenklingar av taxeringen av lantbruksenheter. Syftet med förslagen är att förenkla både för enskilda, företag och Skatteverket.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-03

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Ett företag som har utfört arbeten inom ramen för husskatteavdragen RUT och ROT ska på fakturan tydligt lista antal arbetade timmar, debiterade kostnader för material och debiterade kostnader för annat än hushållsarbete och material. Det ska också framgå tydligt vilken typ av arbete som har utförts. Syftet är att ge Skatteverket en tydligare bild av det utförda hushållsarbetet och genom detta bättre verktyg för kontroller.

Skatteutskottet tycker det är bra att företag som utfört arbeten inom ramen för RUT och ROT måste lämna tydliga uppgifter om arbetet och kostnader. Utskottet anser vidare att det behövs en bred samhällsekonomisk studie om husskatteavdraget och förutsätter att frågan tas upp av regeringen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Justering

2014-11-27

Bordläggning

2014-12-03

Debatt

2014-12-04

Beslut

2014-12-04

Personalliggare införs på byggarbetsplatser i Sverige. Syftet är att motverka svartarbete och förbättra konkurrensen. De som bedriver byggverksamhet ska anmäla till Skatteverket när de påbörjar byggverksamhet och de ska föra elektroniska personalliggare. Byggherrarna ska dokumentera personuppgifter för de personer som arbetar i verksamheten. Skatteverket ska kunna göra oannonserade besök på byggarbetsplatser för att kontrollera personalliggaren.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-12-03

Debatt

2014-12-04

Beslut

2014-12-04

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till utgiftsområdet skatt, tull och exekution för 2015. Samtidigt sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 10,5 miljarder kronor. Skatteverket får drygt 7 miljarder, Kronofogdemyndigheten knappt 2 miljarder och Tullverket drygt 1,5 miljarder.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

26, 74 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-12

Debatt

2014-12-15

Beslut

2014-12-15

En sparform, som kallas investeringssparkonto, infördes den 1 januari 2012. På ett investeringssparkonto får man ha tillgångar i form av exempelvis pengar, fondandelar eller vissa aktier. Kontot innebär att tillgångarna där schablonbeskattas årligen, istället för att det sker en traditionell kapitalbeskattning.

Regeringen föreslår vissa ändringar i reglerna. Bland annat ska investeringssparkontot inte upphöra att gälla endast av den anledningen att tillgångar som kontoformen inte tillåter överförs till eller förvaras på kontot.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna ska gälla från den 1 mars 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-01-20

Bordläggning

2015-01-27

Debatt

2015-01-28

Beslut

2015-01-28

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till studiestöd. Förslaget innebär ändringar i fem av de åtta anslag som regeringen har föreslagit. Dessutom föreslås ett nytt anslag, examenspremie. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 20,3 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (knappt 14,3 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,4 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att studiemedlen höjs med 1001 kronor per studiemånad för heltidsstuderande. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2014-12-16

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till utbildning och universitetsforskning. Förslaget innebär ändringar i 64 av de 99 anslag som regeringen har föreslagit och att ett anslag som regeringen har föreslagit inte införs. Dessutom föreslås ett nytt anslag, lågstadielyftet. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 63,6 miljarder kronor. Mest pengar går till Vetenskapsrådet - forskning och forskningsinformation (drygt 5,6 miljarder), maxtaxa i förskola och fritidshem med mera (knappt 4,1 miljarder) samt utveckling av skolväsendet (drygt 3,7 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att en students högskoleutbildning som sker inom ramen för samarbete mellan ett statligt och ett utländskt lärosäte inte måste vara avgiftsfri. Dessa regler börjar gälla den 1 februari 2015.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

78, 240 minuter

Justering

2014-12-16

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Regeringen redogör i sin årliga skrivelse för hur reglerna om kontroll av postförsändelser följdes under 2013. Redogörelsen visar enligt regeringen att reglerna följs och att postförsändelser inte öppnas i onödan. Den personliga integriteten kränks inte i onödan. Regeringen föreslår därför att den årliga redovisningen till riksdagen i en särskild skrivelse kan upphöra. Skatteutskottet håller med om att den årliga redovisningen kan upphöra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2014-12-02

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Macao SAR om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-23

Bordläggning

2014-11-04

Debatt

2014-11-05

Beslut

2014-11-05

Skatteverket blir ansvarig myndighet för ärenden som gäller att inrätta exportbutiker på flygplatser. Förändringen syftar till att minska antalet förvaltningsärenden som regeringen hanterar. Det innebär inga förändringar i sak.

Definitionen av så kallade tredje territorier i mervärdesskattelagen ändras i enlighet med ett EU-direktiv. Huvudmannen för en mervärdesskattegrupp som använder en särskild ordning för moms för tv- och radiosändningar samt telekommunikationstjänster ska redovisa och betala skatten till Skatteverket.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 8 minuter

Justering

2014-11-27

Bordläggning

2014-12-03

Debatt

2014-12-04

Beslut

2014-12-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att genomföra det så kallade Fatca-avtalet. Det är ett avtal mellan Sveriges regering och USA:s regering om ömsesidigt utbyte av information inom skatteområdet.

För Sveriges del innebär avtalet bland annat att svenska banker och andra finansiella institut måste lämna information till Skatteverket om konton som tillhör amerikanska medborgare. Skatteverket ska sedan lämna informationen till den amerikanska skattemyndigheten, IRS. Vidare innebär avtalet att IRS lämnar motsvarande information om svenska medborgares kontouppgifter i USA till Skatteverket.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2015-02-10

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Riksdagen antog hösten 2013 regler som handlar om att bensinbolagen ska se till att det finns en viss andel biodrivmedel i den bensin och diesel som de levererar. Samtidigt ändrades vissa energi- och koldioxidskatteregler. Reglerna skulle ha börjat gälla den 1 maj 2014.

Sommaren 2013 kontaktade svenska regeringen EU-kommissionen för att få godkänt att de föreslagna svenska lagändringarna inte stred mot EU:s regler om statsstöd. Men diskussionerna med kommissionen har inte lett fram till ett beslut. Därför föreslår regeringen nu att reglerna om biodrivmedel och ändrade energiskatter tas bort och aldrig börjar gälla.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-23

Bordläggning

2014-11-04

Debatt

2014-11-05

Beslut

2014-11-05