Sök

Avdelning
Hoppa till filter

88 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2013/14, Civilutskottet, Socialutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

    Betänkande 2013/14:TU21

    Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:234 Sanktionsavgift för överträdelse av bestämmelserna om cabotagetransport på väg samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av propositionen. Detta ska också gälla de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till trafikutskottet under resten av riksmötet 2013/14.

    Förslagspunkter
    2
    Justering
    2014-06-12
    Bordläggning
    2014-06-23
    Debatt
    2014-06-24
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Åtgärdsplanering för transportsystemet 2014-2025 m.m.

    Betänkande 2013/14:TU20

    Riksdagen riktade en uppmaning till regeringen om att det behövs tydligare regler för kommunal medfinansiering. Trafikutskottet, som har förberett riksdagens beslut, har även tidigare riktat kritik mot de nuvarande reglerna om kommunernas medfinansiering av olika infrastruktursatsningar. Statens ansvar för en samlad planering av utbyggnaden av Sveriges infrastruktur riskerar att påverkas negativt av den medfinansieringspolitik som förs i dag, anser utskottet. I lägen där kommunal medfinansiering innebär klara fördelar för både stat och kommun menar dock utskottet att en hållbar modell för detta bör arbetas fram. Innan ett avtal om medfinansiering tecknas måste klara förhandlingar mellan stat och kommun ha ägt rum.

    Riksdagen riktade även en uppmaning till regeringen om att se till att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter, att regeringen ska arbeta för att införandet av de nya svavelreglerna blir så kostnadseffektivt som möjligt och att regeringen inom en snar framtid bör återkomma till riksdagen med förslag på hur ett system med så kallad tonnageskatt kan införas.

    Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens satsningar på transportinfrastruktur och skrivelsen om åtgärdsplaneringen för transportsystemet. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

    Behandlade dokument
    272
    Förslagspunkter
    22
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    79, 258 minuter
    Beredning
    2014-06-05
    Justering
    2014-06-12
    Bordläggning
    2014-06-23
    Debatt
    2014-06-24
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen

    Betänkande 2013/14:CU33

    Ett hinder för bostadsbyggande är osäkerhet om hur buller från till exempel trafik ska hanteras vid planering och byggande av nya bostäder. Därför ändras nu miljöbalken och plan- och bygglagen så att de stämmer bättre överens med varandra. I plan-och bygglagen införs nya krav på att förebygga att det uppstår problem med buller som kan påverka människors hälsa vid utformningen och placeringen av bostäder. Det ställs också nya krav på redovisning av bullervärden vid planläggning och prövning av bygglov.

    Den myndighet som kontrollerar buller från omgivningen vid bostäder enligt miljöbalken ska i de flesta fallen inte få besluta om till exempel förbud, om beräknade bullervärden har angetts i en planbeskrivning till en detaljplan eller i ett bygglov och bullret inte överskrider dessa värden.

    De nya reglerna börjar gälla den 2 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 50 minuter
    Beredning
    2014-05-27
    Justering
    2014-06-12
    Bordläggning
    2014-06-23
    Debatt
    2014-06-24
    Beslut
    2014-06-25
  • Dokument & lagar

    Järnvägspolitiska frågor

    Betänkande 2013/14:TU19

    Trafikutskottet anser att ett väl fungerande järnvägssystem, med hög kvalitet och punktlighet, är en förutsättning för att järnvägen ska bli ett attraktivt transportalternativ. Utskottet konstaterar att det svenska järnvägssystemet tyvärr inte lever upp till detta i dag. Därför beslutade riksdagen att ge regeringen fyra uppdrag inom olika områden som rör järnvägen.

    • Trafikverket måste skyndsamt bygga upp kompetens för att självständigt kunna inspektera både järnvägens skick och det arbete som utförs av entreprenörer. Regeringen bör se till att detta sker. Regeringen bör även se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut.
    • Regeringen bör skyndsamt utreda hur kapacitetstilldelning och trafikledning kan bli mer effektiva. Tilldelning av kapacitet innebär till exempel fördelning av avgångstider på en viss tågsträcka mellan olika tågbolag.
    • Regeringen bör utreda dels hur tillgången på tillförlitlig och offentlig statistik över punktlighet kan säkerställas, dels möjligheterna att offentliggöra statistik över resande.
    • Regeringen bör se över hur uppdragen för SJ AB, Green Cargo AB och Jernhusen AB kan bli tydligare. Detta så att samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter med användaren i centrum kan tillgodoses på ett bättre sätt än i dag.

    Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av tågförseningar.

    Behandlade dokument
    38
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Beredning
    2014-05-06
    Justering
    2014-06-05
    Bordläggning
    2014-06-23
    Debatt
    2014-06-24
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Taxifrågor

    Betänkande 2013/14:TU18

    Det blir en ny lag som innebär att den som har taxitillstånd måste överföra taxameteruppgifter till så kallade redovisningscentraler. Redovisningscentralerna måste i sin tur lämna ut uppgifterna till Skatteverket. Det ska krävas tillstånd för att få driva en redovisningscentral. Syftet är främst att underlätta för Skatteverket att göra skattekontroller.

    Trafikutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att redovisningscentralerna för taxi kommer att innebära att kontrollerna av taxibranschen kan göras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Till skillnad från regeringen anser dock utskottet att överföringen av taxameteruppgifter ska ske trådlöst. Detta för att undvika manipulering av uppgifter och fusk vid inrapportering. Riksdagen säger ja till regeringens förslag med den ändringen.

    Trafikutskottet anser också att alla taxibilar ska ha taxameter. Detta för att resenärerna inte ska bli lurade och för att taxiföretagen inte ska kunna låta bli att betala skatt. Möjligheten till taxameterundantag som finns i dag bör tas bort. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

    Behandlade dokument
    26
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 74 minuter
    Justering
    2014-06-05
    Bordläggning
    2014-06-23
    Debatt
    2014-06-24
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Uppskov med behandlingen av ärenden

    Betänkande 2013/14:CU38

    Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens propositioner 2013/14:236 Elektronisk ansökan om lantmäteriförrättning och 2013/14:239 EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar - tillsyn och sanktioner samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av propositionerna. Detta ska också gälla de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till civilutskottet under resten av riksmötet 2013/14.

    Förslagspunkter
    2
    Justering
    2014-06-12
    Bordläggning
    2014-06-18
    Debatt
    2014-06-23
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare

    Betänkande 2013/14:CU34

    Kontrollen av att personer som ska utses till gode män eller förvaltare är lämpliga skärps. En god man eller förvaltare kan företräda en annan persons intressen om den personen av någon anledning, exempelvis sjukdom eller hög ålder, inte kan sköta sina egna angelägenheter.

    Om den som behöver en god man eller förvaltare har föreslagit en person för uppdraget ska denna person som regel utses, om lämplighetskraven är uppfyllda och han eller hon vill åta sig uppdraget. Lämpligheten ska kontrolleras i så stor utsträckning som det behövs. Kommunernas överförmyndare ska ansvara för att gode män och förvaltare får den utbildning de behöver.

    För att det ska finnas tillräckligt många gode män och förvaltare förbättras också deras villkor. Ett exempel på det är att den som är god man eller förvaltare ska kunna lämna sitt uppdrag även om en ersättare inte har utsetts, exempelvis vid hot eller våld.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 68 minuter
    Beredning
    2014-05-27
    Justering
    2014-06-12
    Bordläggning
    2014-06-23
    Debatt
    2014-06-24
    Beslut
    2014-06-25
  • Dokument & lagar

    En enklare planprocess

    Betänkande 2013/14:CU31

    Riksdagen sa nej till tre delar i regeringens proposition En enklare planprocess om ändringar i plan- och bygglagen.

    Ett av de förslag riksdagen sa nej till i regeringens proposition är att det inte ska vara obligatoriskt för kommunerna att upprätta en detaljplan i lika stor utsträckning som det är i dag. Civilutskottet har förberett riksdagens beslut och anser att regeringens förslag innebär att kravet på detaljplan blir alltför begränsat. Det kan medföra en osäkerhet om när en detaljplan måste finnas.

    Riksdagen sa också nej till förslaget om att kommunfullmäktige i större utsträckning än i dag ska kunna ge kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden i uppdrag att anta detaljplaner. Här betonar civilutskottet vikten av möjlighet till insyn i detaljplansärenden samt att det i dag finns en väl etablerad praxis för kommunfullmäktiges rätt att delegera detaljplansärenden.

    Riksdagen sa även nej till regeringens förslag om att de bestämmelser i en detaljplan som rör utformning av byggnadsverk och tomter ska sluta gälla efter genomförandetidens slut, med vissa undantag. Civilutskottet har invändningar mot att förslaget innebär att vissa bestämmelser i en detaljplan inte ska användas trots att planen i övrigt fortfarande gäller. Det kan leda till en stor osäkerhet för dem som söker bygglov inom planområdet.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i övrigt. Det gäller bland annat förslaget om att begränsa kommunernas möjlighet att bestämma egna tekniska egenskapskrav i fråga om energiprestanda med mera.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    29, 163 minuter
    Beredning
    2014-05-27
    Justering
    2014-06-12
    Bordläggning
    2014-06-18
    Debatt
    2014-06-23
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område

    Betänkande 2013/14:CU27

    Bryssel I-förordningen reglerar domstolars behörighet när det gäller civilrätt (privaträtt). Den började att gälla 2013, och syftar till att det ska gå snabbare och bli enklare att verkställa domar i EU.

    Med anledning av förordningen införs nya lagregler som gäller verkställande av utländska domar. För att en utländsk dom ska kunna verkställas i Sverige enligt gällande bestämmelser krävs att en domstol först fattar ett särskilt beslut om att domen går att verkställa. I dag fattas sådana beslut av Svea hovrätt. Enligt de nya reglerna ska prövningen i stället göras i tingsrätt.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De flesta lagändringar börjar att gälla den 10 januari 2015.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Beredning
    2014-05-27
    Justering
    2014-06-10
    Bordläggning
    2014-06-23
    Debatt
    2014-06-24
    Beslut
    2014-06-25
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om statens hantering av riksintressen

    Betänkande 2013/14:CU37

    I miljöbalken finns bestämmelser om hushållning med vissa mark- och vattenområden som anses vara av riksintresse. En granskning från Riksrevisionen visar att statens hantering av dessa riksintressen försvårar för kommunerna att planera nya bostäder. Riksrevisionen påpekar att kommunerna inte har fått tillräckligt med stöd från länsstyrelserna som i sin tur inte har fått stöd från Boverket. Riksrevisionen efterfrågar de direktiv om att utreda systemet med riksintressen som regeringen utlovade hösten 2012.

    Regeringen har redovisat sin syn på granskningen i en skrivelse till riksdagen. Av redovisningen framgår att regeringen nu har tillsatt en utredare som ska se över miljöbalkens hushållningsbestämmelser och särskilt bestämmelserna om riksintressen. I översynen ingår att utreda riksintressenas inverkan på bostadsförsörjningen. Enligt regeringen kommer utredningen att hantera alla de frågeställningar som Riksrevisionen tar upp i sin granskningsrapport.

    Civilutskottet har gått igenom regeringens redovisning och välkomnar översynen. Utskottet konstaterar även att Boverket och länsstyrelserna ska få i uppdrag att öka samordningen och förbättra tillämpningen av reglerna för riksintressen.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Beredning
    2014-05-27
    Justering
    2014-06-10
    Bordläggning
    2014-06-23
    Debatt
    2014-06-24
    Beslut
    2014-06-25
  • Dokument & lagar

    Ny lag om näringsförbud

    Betänkande 2013/14:CU35

    En ny lag om näringsförbud ska ersätta den gamla. Den nya lagen ska stärka möjligheterna att meddela oseriösa företagare näringsförbud. Den innebär följande:

    • Kretsen av personer som kan få näringsförbud utökas till att omfatta alla som faktiskt utövar ledning över en verksamhet. Det ska inte spela någon roll i vilken associationsrättslig form verksamheten bedrivs.
    • Kronofogdemyndigheten ska kalla den som har fått näringsförbud till ett inledande samtal för att informera om vad näringsförbudet innebär. Myndigheten kan då också få nödvändiga upplysningar om hur personen försörjer sig. Om det behövs kan det bli flera samtal. Om den kallade uteblir kan han eller hon få betala vite.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 2 augusti 2014.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 7 minuter
    Beredning
    2014-05-13
    Justering
    2014-05-27
    Bordläggning
    2014-06-13
    Debatt
    2014-06-16
    Beslut
    2014-06-17
  • Dokument & lagar

    Granskning av grönbok om mobil hälsa

    Utlåtande 2013/14:SoU29

    Socialutskottet har granskat en så kallad grönbok från EU-kommissionen som handlar om mobil hälsa, m-hälsa. Begreppet m-hälsa står för mobil hälsovård och omfattar medicinska och allmänna hälso- och sjukvårdsmetoder där mobilutrustning används. Det kan till exempel vara mobiltelefoner och utrustning för patientövervakning.

    Syftet med grönboken är att inleda ett samråd för att berörda parter inom EU ska börja diskutera hinder och problem för utbyggnaden av m-hälsovård. Det ska ge ett underlag för att m-hälsovårdens möjligheter ska kunna utnyttjas på ett bra sätt.

    Socialutskottet välkomnar samrådet och anser att det är positivt med samarbete på EU-nivå inom hälso- och sjukvårdsområdet. Detta under förutsättning att det tas hänsyn till subsidiaritetsprincipen och det nationella ansvaret för hälso- och sjukvård. Initiativ på EU-nivå bör endast tas i gränsöverskridande frågor och där det bidrar till ett positivt utbyte av erfarenheter, tycker utskottet.

    Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2014-06-03
    Debatt
    2014-06-23
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Luftartsfrågor

    Betänkande 2013/14:TU17

    Marknaden för regionala flygtrafikledningstjänster är i dagsläget avreglerad. Det innebär att även privata bolag har möjlighet att ha hand om flygtrafikledning. Avregleringen skedde efter starka önskemål från ett antal flygplatser som ansåg att Luftfartsverkets priser för flygtrafikledning var för höga.

    Riksdagen anser att flygtrafikledningstjänsten är en mycket viktig myndighetsutövning som i huvudsak bör skötas av en myndighet. Våren 2013 uppmanade riksdagen regeringen att lämna ett lagförslag om en återreglering av delar av flygtrafikledningstjänsten. Regeringen har inte återkommit med något förslag på lagändring. Trafikutskottet har därför lämnat ett lagförslag som innebär att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återregleras.

    Civil flygtrafikledning och militär flygtrafikledning är integrerade. Eftersom Försvarsmakten inte har egna flygtrafikledare är det angeläget att deras behov av flygledare kan säkras i alla beredskapslägen, anser utskottet. Enligt utskottet är Försvarsmaktens behov av flygledare utredda och Försvarsmakten har tydligt uppgivit att förslaget är nödvändigt. Trafikutskottet menar också att det är viktigt att ta hänsyn till regionala flygplatser och har utformat förslaget med fortsatt möjlighet för dessa att upphandla flygtrafikledningstjänst eller utföra den själva.

    Riksdagen sa ja till trafikutskottets förslag om återreglering av flygtrafikledningen. Lagändringen börjar gälla den 15 augusti 2014.

    Behandlade dokument
    32
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    51, 171 minuter
    Beredning
    2014-03-25
    Justering
    2014-06-03
    Bordläggning
    2014-06-11
    Debatt
    2014-06-12
    Beslut
    2014-06-17
  • Dokument & lagar

    Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor

    Betänkande 2013/14:SoU23

    Riksdagen uppmanade regeringen att se över om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Om ett brott har en preskriptionstid så innebär det att ingen längre kan åtalas för brottet när den tiden har gått ut. Socialutskottet, som förberett riksdagens beslut, gör bedömningen att det sammantaget kan finnas starka skäl för att ändra reglerna om preskription av sexualbrott mot barn. Många barn utsätts för grova övergrepp som skadar dem för resten av livet. Det kan dröja långt in i vuxen ålder innan man orkar, vågar eller får möjlighet att bearbeta händelserna och vill anmäla dem. Det är viktigt att det finns en möjlighet att få upprättelse även om det har gått lång tid, menar utskottet. Den som har begått grova övergrepp mot ett barn bör kunna straffas för detta - även efter lång tid.

    Behandlade dokument
    34
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 96 minuter
    Justering
    2014-06-03
    Bordläggning
    2014-06-11
    Debatt
    2014-06-12
    Beslut
    2014-06-12
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om statens satsningar på nationella kvalitetsregister

    Betänkande 2013/14:SoU28

    Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens satsningar på de nationella kvalitetsregistren. Riksrevisionen anser bland annat att staten bör analysera och prioritera vilka områden som är viktigast för att utveckla vården och göra statens ansvar för kvalitetsregistren tydligare.

    Regeringen anser att satsningen på utvärdering och kvalitetsuppföljning i vården tar tid och att en positiv utveckling har påbörjats. Därför finns ingen anledning att avbryta satsningen. Regeringen ser just nu ingen anledning att vidta ytterligare åtgärder.

    Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2014-06-03
    Bordläggning
    2014-06-11
    Debatt
    2014-06-12
    Beslut
    2014-06-12
  • Dokument & lagar

    Patientlag

    Betänkande 2013/14:SoU24

    En ny lag, patientlagen, införs. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

    Den nya lagen innebär bland annat följande:

    • Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas.
    • Det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke.
    • Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas.
    • Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet.

    I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Även bestämmelser om barns inflytande över sin vård införs i lagen.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 januari 2015.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 58 minuter
    Justering
    2014-06-03
    Debatt
    2014-06-12
    Beslut
    2014-06-12
  • Dokument & lagar

    Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården

    Betänkande 2013/14:SoU20

    Ändringar genomförs i patientdatalagen som omfattar personer med nedsatt beslutsförmåga. Syftet är att förbättra vården, omhändertagandet och livskvaliteten för dessa personer.

    Beslutet innebär följande:

    • När en patient är i behov av vård ska vårdgivaren kunna ta del av annan vårddokumentation i system för sammanhållen journalföring, även om patientens oförmåga att lämna samtycke inte endast är tillfällig. Patientens inställning måste dock ha klarlagts så långt som möjligt och det får inte finnas anledning att anta att han eller hon skulle ha motsatt sig uppgiftsbehandlingen.
    • Det blir också tillåtet att behandla personuppgifterna i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister om patientens inställning till behandlingen har klarlagts i möjligaste mån. Det får heller inte finnas anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig denna.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 oktober 2014.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2014-06-03
    Bordläggning
    2014-06-11
    Debatt
    2014-06-12
    Beslut
    2014-06-12
  • Dokument & lagar

    Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

    Betänkande 2013/14:CU32

    Den som vill bygga ett komplementbostadshus på högst 25 kvadratmeter på sin tomt ska inte längre behöva bygglov. En- och tvåbostadshus ska kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter och förses med högst två takkupor utan bygglov. Det ska också bli tillåtet att utan bygglov inreda enbostadshus med ytterligare en bostad. Detta gäller även om åtgärderna strider mot detaljplanen. Man måste dock fortfarande göra en bygganmälan till kommunen, utom för takkupor. Lagändringarna gäller från den 2 juli 2014.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    51, 119 minuter
    Justering
    2014-05-27
    Bordläggning
    2014-06-03
    Debatt
    2014-06-04
    Beslut
    2014-06-04
  • Dokument & lagar

    Förenklingar i aktiebolagslagen

    Betänkande 2013/14:CU26

    Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att göra aktiebolagslagen enklare.

    Förenklingarna innebär bland annat att:

    • Kravet på att styrelsen i ett privat aktiebolag ska fastställa en skriftlig arbetsordning och skriftliga instruktioner om arbetsfördelning tas bort.
    • Kravet på att de som bildar ett aktiebolag ska bo i ett EES-land tas bort. Detsamma gäller för likvidatorer, de som avvecklar aktiebolag.
    • Det blir enklare att minska aktiekapital och att teckna nya aktier genom betalning.
    • En fordran mot en delägare som utträtt ur ett handelsbolag ska förfalla efter fem år.
    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Justering
    2014-05-08
    Bordläggning
    2014-06-03
    Debatt
    2014-06-04
    Beslut
    2014-06-04
  • Dokument & lagar

    Vissa vägtrafikfrågor

    Betänkande 2013/14:TU13

    Riksdagen uppmanade regeringen att skyndsamt göra en utredning om hur utförsäljningen av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer har påverkat priser och tillgänglighet på besiktningsmarknaden. Utredningen ska också visa hur möjligheten till besiktning för alla typer av fordon i hela landet ska garanteras. Några fler besiktningsstationer bör inte säljas förrän utredningen är klar.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i den så kallade pumplagen. Ändringarna innebär att bara de bensinstationer som varje år säljer över 1 500 kubikmeter av bensin och diesel även måste ha förnybara drivmedel till försäljning. Det kan till exempel vara etanol och biogas. Det är fortfarande möjligt att få dispens för att slippa kravet på att kunna sälja förnybara drivmedel. Dispensen kommer inte längre att vara tidsbegränsad i ett år.

    Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om bland annat främjande av en fossiloberoende fordonsflotta, miljözoner, bilpooler samt längd och vikt för lastbilar.

    Behandlade dokument
    94
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    42, 86 minuter
    Beredning
    2014-04-10
    Justering
    2014-05-13
    Bordläggning
    2014-06-03
    Debatt
    2014-06-04
    Beslut
    2014-06-04