Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till studiestöd för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för studiestöd är drygt 21,7 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (drygt 14,9 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,3 miljarder).

Utbildningsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna syftar bland annat till att göra det enklare för låntagare bosatta utanför Sverige att ansöka om nedsättning av årsbeloppet för studielån.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

27, 71 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-02

Tilläggsbeloppet för särskilt stöd till barn och elever ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov. Regeringen tycker inte att detta framgår tillräckligt tydligt i de nuvarande reglerna och vill att detta ska stå tydligt även i skollagen.

Tilläggsbeloppet är ett bidrag som ägare till fristående förskolor och skolor kan få för barn och elever som har omfattande behov av särskilt stöd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman. Även fjärrundervisning i modersmål eller studiehandledning på modersmål ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman.

Idag saknas det möjlighet för till exempel en kommun att vara beställare av entreprenad när det gäller modersmålsundervisning. En kommun kan inte heller enligt de nuvarande reglerna vara utförare av entreprenad. De nya möjligheterna kan till exempel innebära att en kommun sluter avtal med en annan kommun om att utföra modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet. Det får dock endast ske om kommunen gjort ansträngningar för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.

Riksdagen sa ja till det här förslaget från regeringen. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 33 minuter

Justering

2016-06-16

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om forskning. Motionerna handlade bland annat om fördelningar av resurser, forskningens infrastruktur och forskningspolitisk inriktning.

Till hösten planerar regeringen att komma med förslag om forskningspolitik där flera av frågorna väntas tas upp. Riksdagen vill vänta in regeringens förslag och den sa därför nej till de motionsförslag som lämnats.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

20

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

14, 72 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-06

Debatt

2016-04-07

Beslut

2016-04-14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om vuxenutbildningen. Anledningarna till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att gällande regler är tillräckliga, att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning till de frågor som lyfts i motionerna. Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om vuxenutbildning, yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och validering.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

14, 62 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-06

Debatt

2016-04-07

Beslut

2016-04-14

Nej till motioner om högskolan (UbU15)

Riksdagen sa nej till motionsförslag om högskolan från den allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16. Förslagen handlade bland annat om anställda i högskolan, terminssystemet, lärarutbildningen och andrahandsuthyrning av studentbostäder.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat på grund av arbete som redan pågår och att förändringar redan genomförts.

Behandlade dokument

144

Förslagspunkter

37

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

34, 126 minuter

Justering

2016-04-19

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Riksdagen har riktat fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om skolan:

• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor i samband med skolavslutningar och andra traditionella högtider, i annan utbildning än undervisning.
• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar.
• Regeringen bör ta fram ett förslag om tioårig grundskola och vidareutbildning av förskolelärare så att de kan bli behöriga att undervisa i den nya tioåriga grundskolan.
• Regeringen bör utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft.
• För att öka likvärdigheten i bedömningen av nationella prov bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om att införa digitala nationella prov med rättning av utomstående, nationella examinatorer.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om skolfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.

Behandlade dokument

150

Förslagspunkter

39

Reservationer

65 

Anföranden och repliker

43, 166 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-12

Lärlingsutbildningen på gymnasiet fyller en viktig funktion och borde vidareutvecklas. Det anser riksdagen som vill att regeringen undersöker hur den här utbildningsformen skulle kunna breddas.

På lärlingsutbildningen förläggs en stor del av utbildningstiden på en eller flera arbetsplatser. Riksdagen tycker dock att lärlingsplatserna mer borde likna riktiga anställningar där företagen själva får möjlighet att välja vilka lärlingar de ska ta emot.

I ett tillkännagivande gav därför riksdagen i uppdrag till regeringen att undersöka hur utbildningsformen skulle kunna utvecklas, samt vilka konsekvenser det skulle få.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades i samma ärende. Motionerna kom från den allmänna motionstiden 2015/16 och innehöll bland annat förslag om nya inriktningar på de nationella programmen.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

20, 84 minuter

Justering

2016-03-01

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Matematikundervisningen bör utökas med en timme i veckan i grundskolan. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Enligt riksdagen bör den utökade matematikundervisningen läggas på högstadiet då internationella undersökningar visar att matematikkunskaperna bland svenska 15-åringar sjunker.

Redan för ett år sedan tillkännagav riksdagen för regeringen att fler matematiklektioner i högstadiet bör prioriteras. Nu uppmanar riksdagen omigen regeringen att sätta igång med det här arbetet.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlats i samma ärende. Motionerna tog bland annat upp förslag om fritidshemmen och elever med särskilda behov.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

34, 128 minuter

Justering

2016-03-03

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om förskolan. Motionerna handlar bland annat om förskolans läroplan och kvalitet, förskolans arbetsmiljö, kompetens- och personalfrågor, organisatoriska frågor samt erbjudande av förskola. Riksdagen hänvisar fram för allt till pågående arbete inom området, att åtgärder redan har gjorts eller att det redan finns gällande regler.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

18

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2016-02-11

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om studiestöd. Motionerna handlar bland annat om fribeloppet, villkoren för studiemedel, lån via Centrala studiestödsnämnden till körkortsutbildning, avskrivning av studieskulder och examenspremie för vissa lärarkategorier.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att det redan pågår arbete inom många områden och att riksdagen behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

20, 59 minuter

Justering

2016-02-11

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

För att få fler ämneslärare och lektorer i skolan har regeringen beslutat att införa en ny särskild kompletterande pedagogisk utbildning. Utbildningen ska leda till ämneslärarexamen för personer som har examen på forskarnivå. I samband med detta ska ett särskilt utbildningsbidrag införas för de som läser den här utbildningen. Satsningen planeras pågå under fem år.

Regeringen har föreslagit några lagändringar som bland annat innebär att:

• det tillfälliga utbildningsbidraget ska vara skattepliktigt
• sekretess ska gälla i ärenden om utbildningsbidrag
• en etableringsplan ska upphöra att gälla när en person som är nyanländ påbörjar utbildningen
• den som har utbildningsbidrag inte ska ha rätt till studiemedel under samma period.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 15 juli 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-07

Debatt

2016-06-08

Beslut

2016-06-08

De personer som lärare och studenter utser att sitta i styrelser för statliga universitet och högskolor ska benämnas ledamöter. Idag kallas de representanter, vilket kan tolkas som att de bara representerar sina egna intresseområden. Men ansvaret gäller högskolans som helhet. Regeringen har tagit fram ett förslag om det här som riksdagen sa ja till.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2016.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 44 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-07

Debatt

2016-06-08

Beslut

2016-06-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Sammanlagt går 69,4 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till barn och ungdomsutbildning, universitet och högskolor och forskning.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

97, 273 minuter

Justering

2015-12-10

Bordläggning

2015-12-15

Debatt

2015-12-16

Beslut

2015-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Sammanlagt går 10,7 miljarder kronor till detta område. Skatteverket får knappt 7,2 miljarder, Kronofogdemyndigheten 1,8 miljarder och Tullverket 1,7 miljarder kronor.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2015-12-03

Bordläggning

2015-12-15

Debatt

2015-12-16

Beslut

2015-12-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse om regeringens arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016 - 2020. Den arbetsmiljöpolitik regeringen presenterar har syftet att förebygga ohälsa och olycksfall samt motverka att människor utestängs från arbetslivet. Arbetsmarknadsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, välkomnar skrivelsen och menar att det är särskilt glädjande att regeringens strategi tar avstamp i ett modernt arbetsliv för att möta utmaningarna på dagens svenska arbetsmarknad.

Riksdagen har också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2015 om bland annat företagshälsovård, kränkande särbehandling i arbetslivet, skyddsombud och arbetsmiljön inom vården och omsorgen.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna och sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

9

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

20, 80 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-07

Debatt

2016-06-08

Beslut

2016-06-08

Arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, så kallade visselblåsare, ska kunna göra det utan att drabbas av några repressalier från arbetsgivaren. Om arbetstagaren utsätts för repressalier ska hon eller han ha rätt till skadestånd för både ekonomisk förlust och kränkning. Med allvarliga missförhållanden menas brott som kan ge fängelsestraff eller med detta jämförliga missförhållanden.

Det finns ett visst skydd i dag för arbetstagare som slår larm om missförhållanden, exempelvis genom meddelarskyddet och LAS, lagen om anställningsskydd. Regeringens förslag innebär att detta skydd stärks. Skyddet ska gälla oavsett om arbetstagaren är anställd inom offentlig eller privat sektor och det gäller även för arbetstagare som är inhyrda till verksamheten.

Vid externa larm, det vill säga när uppgifter görs offentliga, ska det krävas att arbetstagaren har haft fog för påståendet. Om det larmas internt eller till fackförbund, behövs inte detta för att skyddet ska gälla. Skyddet mot repressalier ska inte gälla om arbetstagaren begår ett brott genom att slå larm, till exempel om arbetstagaren bryter mot en tystnadsplikt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 60 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-06-07

Debatt

2016-06-08

Beslut

2016-06-08

I januari 2016 presenterade EU-kommissionen flera förslag för att motverka skatteflykt inom EU. Ett av förslagen innehöll bestämmelser mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar.

Riksdagen ser positivt på EU-kommissionens arbete med att förhindra skatteflykt, men menar att förslagen har tagits fram på kort tid och att konsekvenserna inte har utretts. Det gör det svårt att bedöma vilka effekter förslagen kan få. Riksdagen anser också att det är viktigt att värna medlemsländernas självbestämmande på skatteområdet. EU-kommissionens förslag om skatteflyktsmetoder som påverkar den inre marknaden strider därför mot subsidiaritetsprincipen och riksdagen beslutade lämna ett motiverat yttrande om detta.

Riksdagen granskar lagförslag från EU utifrån subsidiaritetsprincipen, som handlar om på vilken politisk nivå beslut ska fattas, i medlemsländerna eller på EU-nivå. Principen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, samtidigt som de kan genomföras på ett effektivt sätt. Om riksdagen anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen lämnas ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

I januari 2016 presenterade EU-kommissionen flera förslag för att motverka skatteflykt inom EU. Ett av förslagen gällde obligatoriskt och automatiskt utbyte av information mellan medlemsländerna om multinationella företags inkomster, vinster, skatter, anställda, aktiekapital och materiella tillgångar - så kallad land-för-land-rapportering.

Riksdagen ser positivt på EU-kommissionens arbete med att förhindra skatteflykt, men menar att förslagen har tagits fram på kort tid och att konsekvenserna inte har utretts. Det gör det svårt att bedöma vilka effekter förslagen kan få. Riksdagen ansåg därför att EU-kommissionens förslag om land-för-land-rapportering strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade lämna ett motiverat yttrande om detta.

Riksdagen granskar lagförslag från EU utifrån subsidiaritetsprincipen, som handlar om på vilken politisk nivå beslut ska fattas, i medlemsländerna eller på EU-nivå. Principen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, samtidigt som de kan genomföras på ett effektivt sätt. Om riksdagen anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen lämnas ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Ett företag som har utfört arbeten inom ramen för husskatteavdragen RUT och ROT ska på fakturan tydligt lista antal arbetade timmar, debiterade kostnader för material och debiterade kostnader för annat än hushållsarbete och material. Det ska också framgå tydligt vilken typ av arbete som har utförts. Syftet är att ge Skatteverket en tydligare bild av det utförda hushållsarbetet och genom detta bättre verktyg för kontroller.

Skatteutskottet tycker det är bra att företag som utfört arbeten inom ramen för RUT och ROT måste lämna tydliga uppgifter om arbetet och kostnader. Utskottet anser vidare att det behövs en bred samhällsekonomisk studie om husskatteavdraget och förutsätter att frågan tas upp av regeringen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Justering

2014-11-27

Bordläggning

2014-12-03

Debatt

2014-12-04

Beslut

2014-12-04