Sök

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att förtydliga lagen om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto är en sparform som schablonbeskattas, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt som beräknas på värdet av tillgångarna på kontot.

Riksdagen anser att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Enligt dagens regelverk måste man ha sitt investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen för att få in sina aktier direkt. Har man sitt investeringssparkonto hos en annan part måste aktierna gå via en aktiedepå eller värdepapperskonto in på investeringssparkontot. Vid en sådan överföring anses aktierna därmed vara skattemässigt avyttrade, det vill säga sålda och eventuell kapitalvinst måste tas upp och kapitalförlust dras av. Förtydligandet innebär att innehavare av investeringssparkonton ska behandlas lika och därmed kunna delta i fler nyemissioner

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om företag, kapital och fastigheter. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

13

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

28, 90 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-05-10

Debatt

2023-05-11

Beslut

2023-05-24

Arbetsgivaravgifterna för unga mellan 18 och 23 är tillfälligt sänkta till och med mars 2023. Regeringen har föreslagit att arbetsgivaravgifterna för unga som har fyllt 18 men inte 23 ska sänkas ytterligare under juni, juli och augusti 2022. Bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska betalas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning som lämnas under perioden den 1 juni-31 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 33 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen sa nej till ett stort antal migrationsförslag. Förslagen handlar bland annat om permanenta uppehållstillstånd, humanitära skäl, anhöriginvandring, mottagandet av asylsökande och samarbetet inom EU i migrationsfrågor.

De cirka 340 förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

21

Reservationer

73 

Anföranden och repliker

24, 113 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Riksdagen sa nej till dels cirka 50 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2021, dels fem följdmotioner till regeringens proposition 2021/22:134 Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om lönekrav, missbruk av regelverket, administration och handläggningstider.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

27, 91 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om skuggsamhället, det vill säga samhällsstrukturer som växer fram parallellt med välfärdssamhället. Det första tillkännagivandet handlar om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om

• effektivare informationsutbyte mellan myndigheter
• utökad informationsplikt för myndigheter och kommuner
• DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring
• anmälningsplikt för asylsökande
• boendeskyldighet och elektronisk övervakning
• förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut
• fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer.

Enligt det andra tillkännagivandet bör det införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd.

Riksdagens tillkännagivanden har sin grund i utskottsinitiativ, det vill säga att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen och de kommer inte från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som är det vanliga.

I samband med att riksdagen gjorde tillkännagivandena behandlade riksdagen även ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör utlänningar i Sverige utan tillstånd. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna med motiveringen att de är helt eller delvis tillgodosedda genom de tillkännagivanden som beslutats.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

31, 82 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Socialförsäkringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av neddragningarna hos Migrationsverket 2017-2020. Riksrevisionens samlade bedömning är att omställningen inte helt och hållet har genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Nedläggningen av asylboenden har i huvudsak fungerat väl men neddragningen av antal anställda och avvecklingen av tillgångar och lös egendom har inte i alla delar genomförts effektivt.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att vara försiktig med att initiera snabba besparingar i statlig verksamhet på basis av förväntade men osäkra effektiviseringar. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning men anser samtidigt att det är viktigt att regeringen ställer krav på att verksamhet som finansieras med skattemedel bedrivs så effektivt som möjligt. Regeringen avser att i regleringsbrev fortsätta att styra myndigheten mot högre effektivitet och följa myndighetens omställning genom en tät dialog.

Riksdagen instämmer i Riksrevisionens slutsats att omställningen inte genomfördes på ett ändamålsenligt sätt. Men noterar samtidigt att både Riksrevisionen och regeringen anser att Migrationsverket numera är bättre rustat för framtida förändringar i verksamheten. Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

6, 32 minuter

Justering

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör tillsätta en utredning om att barns befrielse från medborgarskap alltid ska prövas i domstol.

Samtidigt beslutade riksdagen att säga nej till cirka 40 förslag i övriga motioner från den allmänna motionstiden 2021 som bland annat handlar om kunskapskrav och försörjningskrav för svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-24

Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassan arbetar på ett effektivt sätt med att förebygga sjukskrivningar. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen att regeringen förtydligar Försäkringskassans ansvar och uppdrag att förebygga sjukfrånvaro, arbetsoförmåga och sjukskrivningar. Riksrevisionen lämnar också vissa rekommendationer till Försäkringskassan.

Regeringen håller i stort med Riksrevisionen och redovisar åtgärder som har gjorts på området i en skrivelse till riksdagen.

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av ett antal motioner:

• Regeringen bör förtydliga Försäkringskassans ansvar och uppdrag för att förebygga sjukfrånvaro.
• Regeringen bör se till att effekterna av de förebyggande insatser som görs med ersättningar från Försäkringskassan utvärderas.
• Regeringen bör arbeta för att öka kunskapen om förebyggande insatser och ersättningar inom sjukförsäkringen.

Riksdagen sa nej till övriga motioner och avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-17

Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som handlar om handläggningen av så kallade anknytningsärenden, det vill säga då en person ansöker om uppehållstillstånd för att komma till Sverige som anhörig.

Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av Migrationsverkets och utlandsmyndigheternas (de svenska ambassadernas och konsulatens) handläggning av anknytningsärenden. Granskningen pekar på stora kvalitetsbrister, bland annat i arbetet med att klarlägga den sökandes identitet.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport och tillkännagav för regeringen att den ska se till att

• identitetskontrollerna skärps och arbetet med identitetsfrågor prioriteras högre av regeringen och myndigheterna
• den rättsliga kvaliteten i anknytningsärenden säkerställs
• skyndsamt lägga fram författningsförslag som gör det enklare att inhämta och utbyta information mellan myndigheter.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

18, 59 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa och förbättra nuvarande regler kring arbetskraftsinvandring. Syftet är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare, samt attrahera och behålla internationell kompetens.

Förslaget innebär bland annat att

• ett nytt uppehållstillstånd införs för vissa högkvalificerade och välutbildade personer
• kompetensutvisningar ska motverkas - det vill säga arbetskraftsinvandrare ska inte utvisas på grund av mindre fel
• ett anställningsavtal ska krävas för ett arbetstillstånd
• arbetsgivare kan bli skyldiga att anmäla om anställningsvillkoren ändras och blir mindre förmånliga
• Migrationsverket ska kunna kräva att en arbetsgivare redovisar arbetsvillkoren för en utlänning som beviljats arbetstillstånd
• ett försörjningskrav införs vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft
• brottet organiserad människosmuggling även ska omfatta arbetstillstånd som utfärdats på osanna uppgifter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

15

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

27, 91 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Samordningsnumren, en typ av identifikation, ska bli säkrare och uppgifterna i folkbokföringen ska bli mer korrekta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det har blivit vanligare att personer vistas kortare eller längre tid i Sverige även om de inte är folkbokförda i landet. Behovet av ett samordningsnummer har ökat men med nuvarande regler kan det vara svårt att få ett sådant. Enligt beslutet ska det bli möjligt för enskilda personer att själva ansöka om ett samordningsnummer i stället för att en myndighet gör det. Den sökande ska kunna bevisa sin anknytning till Sverige och även besöka Skatteverket för att styrka sin identitet. För att minska risken för missbruk av samordningsnummer ska de inaktiveras efter fem år om inte en ansökan om förnyelse kommer in.

Folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjeförhållanden så att bland annat myndigheter får ett korrekt underlag för olika beslut. Med de nya reglerna ska i princip alla myndigheter bli skyldiga att rapportera oriktiga eller ofullständiga uppgifter om en person till Skatteverket. Rapporteringskravet gäller också fler uppgifter än tidigare.

Förslaget börjar gälla den 18 juni 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 138 minuter

Justering

2021-05-04

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

För att uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv så föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär bland annat att

• uppehållstillstånd för skyddsbehövande och andra som huvudregel ska vara tidsbegränsade
• permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att personen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år, och om vissa särskilda krav är uppfyllda
• det i vissa fall ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd
• försörjningskravet vid anhöriginvandring inte bara ska gälla den som bor i Sverige utan även omfatta den anhörige
• en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

Lagändringarna börjar gälla den 20 juli 2021.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag om

• kunskapskrav i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd
• möjlighet att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder
• ett mer effektivt och sammanhållet återvändande.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

35

Reservationer

51 

Anföranden och repliker

117, 341 minuter

Justering

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-22

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om förändringar i det så kallade gymnasieregelverket.

Ändringarna som föreslagits är att

• tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden efter fullföljd gymnasieutbildning - och därmed kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd - ska förlängas från sex till tolv månader
• kravet på försörjning för att kunna få permanent uppehållstillstånd delvis ska kunna uppfyllas med studiemedel, under förutsättning att det även finns inkomster från anställning eller näringsverksamhet
• en yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Regeringen menar att regeländringarna är nödvändiga med anledning av det skärpta arbetsmarknadsläget till följd av coronapandemin och att de skulle underlätta vid kvalificeringen för permanent uppehållstillstånd.

Riksdagen sa nej till förslaget, bland annat med argumentet att problemen på arbetsmarknaden i första hand bör hanteras med en ekonomisk politik som minskar arbetslösheten i samhället i stort, inte genom ytterligare särregleringar för en grupp som inte har skyddsskäl.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 88 minuter

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen och utlänningsdatalagen. Ändringarna innebär bland annat att Migrationsverket och Polismyndigheten får fotografera och ta fingeravtryck i större utsträckning vid en inre utlänningskontroll, resedokument och främlingspass kan återkallas och antalet främlingspass per person kan begränsas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att EU:s regler om säkra ursprungsländer ska införas i utlänningslagen. Reglerna innebär bland annat att Migrationsverket ska kunna anse en asylansökan uppenbart ogrundad om den som söker asyl kommer från ett land som finns på en förteckning över säkra ursprungsländer. Detta gäller dock inte om asylsökanden har lagt fram allvarliga skäl för att landet inte ska anses som ett säkert ursprungsland för honom eller henne. Om det även är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas på någon annan grund ska Migrationsverket få besluta om omedelbar avvisning. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2021.

Bakgrunden till lagändringarna är att EU-domstolen i en dom från 2018 begränsat Migrationsverkets möjligheter att kunna bedöma en asylansökan som uppenbart ogrundad och fatta beslut om omedelbar avvisning. Domstolen slog fast att Sverige måste införa EU:s regler om säkra ursprungsländer för att Migrationsverket ska kunna fortsätta fatta sådana beslut.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2021-03-09

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-17

Regeringen beslutade tidigare i år att tillsätta en utredning om åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare.

Riksdagen anser att utredningens uppdrag behöver kompletteras och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att senast den 1 maj 2020 besluta om nya direktiv för utredningen. Syftet är att få fram skarpare förslag för att skydda arbetstagare och hindra missbruk av systemet.

Förslaget om nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att utskottet på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 45 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag i motioner om migration och asylpolitik från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar exempelvis om svensk migrationspolitik, samarbetet i EU om asyl- och migrationsfrågor, den fria rörligheten för EU-medborgare, asylprocessen, mottagande av asylsökande och om utvisning på grund av brott.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckligt väl utformade.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

16

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

20, 96 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2019 om svenskt medborgarskap. Förslagen handlar bland annat om språk- och samhällskunskapstester och egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap samt förlängning av tiden för hemvist.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

7, 28 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet migration. Mest pengar, drygt 4,9 miljarder, går till ersättningar och bostadskostnader. Drygt 4,4 miljarder kronor går till Migrationsverket och knappt 782 miljoner går till domstolsprövning i utlänningsmål.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

57, 156 minuter

Justering

2019-12-12

Bordläggning

2019-12-16

Debatt

2019-12-17

Beslut

2019-12-18

Regeringen föreslår att asylsökandes möjligheter att bo i eget boende ska begränsas i vissa områden. Om en asylsökande ordnar bostad på egen hand i ett område med socioekonomiska utmaningar ska han eller hon som huvudregel inte ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag. Syftet med förslaget är att asylsökande i fler fall än i dag ska välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande och att de negativa sociala konsekvenserna av att asylsökande väljer eget boende ska minska.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 75 minuter

Justering

2019-11-21

Bordläggning

2019-11-26

Debatt

2019-11-27

Beslut

2019-11-27