Per Söderlund (SweDem)

Motion till riksdagen 2020/21:270 av Per Söderlund och Mikael Strandman (båda SD) Förtydligande i vapenlagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga 3 kap. 5 i vapenlagen och tillkännager detta för regeringen. Motivering I vapenlagen (1996:67) 3 kap. 5 anges

Inlämnad

2020-09-22

Förslag

1

Datum

2020-09-22

Utskottsberedning

2020/21:JuU30

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:268 av Per Söderlund (SD) Vargfrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta de faktiska kostnaderna för skador orsakade av rovdjur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Inlämnad

2020-09-22

Förslag

3

Datum

2020-09-22

Utskottsberedning

2020/21:JuU23 2020/21:MJU16

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:267 av Per Söderlund och Mikael Strandman (båda SD) Vildsvinsjakt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jakt på vildsvin och tillkännager detta för regeringen. Motivering De skador vildsvinen orsakar innebär stora kostnader för landets markägare.

Inlämnad

2020-09-22

Förslag

1

Datum

2020-09-22

Utskottsberedning

2020/21:MJU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3634 av Aron Emilsson m.fl. (SD) med anledning av prop. 2019/20:168 En moderniserad radio- och tv-lag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om innehållskrav för streamingtjänster och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2020-06-15

Förslag

2

Datum

2020-06-15

Utskottsberedning

2020/21:KU3

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3580 av Matheus Enholm m.fl. (SD) med anledning av skr. 2019/20:141 Riksrevisionens rapport om valförfarandet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett system med gemensamma valsedlar och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2020-04-08

Förslag

1

Datum

2020-04-08

Utskottsberedning

2019/20:KU23

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3515 av Matheus Enholm m.fl. (SD) med anledning av prop. 2019/20:102 Sekretess till skydd för enskilda som lämnat stödförklaringar enligt EU:s nya förordning om det europeiska medborgarinitiativet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2020-03-25

Förslag

2

Datum

2020-03-25

Utskottsberedning

2019/20:KU24

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Fråga 2019/20:983 Komplettering av remissvar av Per Söderlund (SD) till Statsrådet Mikael Damberg (S) I promemorian Svara på remiss hur och varför (SB PM 2003:2) finns information om hur och varför remisser sänds ut. I promemorian anges att myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remisser. Respektive

Inlämnad

2020-02-18

Besvarare

Statsrådet Mikael Damberg (S)

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU har granskat en övergångsregerings befogenheter. Den avgående regeringen efter valet 2018 fungerade som en övergångsregering i närmare fyra månader, vilket är en ovanligt lång period.

Granskningen rör ett antal frågeställningar som är konstitutionellt intressanta. En sådan frågeställning är om det finns behov av att förtydliga principerna för vilka befogenheter en övergångsregering har. En annan gäller om den praxis och de riktlinjer som har utvecklats kring en övergångsregerings befogenheter är anpassade till den situationen att regeringsbildningen drar ut på tiden. För att få en övergripande bild av hur övergångsregeringen utövade sina befogenheter och om detta förändrades över tid har granskningen kopplats till olika frågor om hur övergångsregeringen arbetade efter valet 2018. Frågorna rör antalet avgjorda regeringsärenden och olika typer av regeringsärenden, hanteringen av EU-frågor och riksdagens kontrollmakt. De behandlas och diskuteras närmare i utskottets betänkande.

KU har bland annat gått igenom övergångsregeringens samtliga 19 regeringssammanträden och de cirka 1400 regeringsärenden som beslutades vid sammanträdena. En övergripande slutsats är att övergångsregeringen var restriktiv när det gäller att besluta om regeringsärenden och att mängden ärenden i stort var stabil över tid. En övergångsregerings behörighet bör vara begränsad och endast avse löpande ärenden och ärenden som inte kan skjutas upp utan betydande olägenheter. Regeringsbildningsprocessen under hösten 2018 medförde att fler ärenden efter hand betraktades som brådskande eller angelägna.

När det gäller övergångsregeringens förhållande till riksdagens kontrollmakt konstaterar KU att övergångsregeringen inte besvarade några interpellationer och frågor i riksdagen. Även om utgångspunkten fortfarande bör vara att en övergångsregering i regel inte ska besvara interpellationer och frågor kan enligt utskottet vissa justeringar behöva göras. Om en övergångsregering sitter under en lång period ökar regeringens handlingsutrymme. Ett sådant utökat handlingsutrymme bör kunna underställas riksdagens kontrollmakt.

I en annan granskning har KU gått igenom propositioner med förslag till extra ändringsbudgetar som regeringen har lagt fram sedan hösten 2014. Vid den tidpunkten infördes krav i riksdagsordningen på särskilda skäl för att lämna extra ändringsbudgetar. KU framhåller att det ligger på aktuellt utskott och i slutänden riksdagen att i varje enskilt ärende ta ställning till om det finns särskilda skäl för en extra ändringsbudget. Regeringen bör göra en noggrann bedömning av omständigheterna innan den lägger fram förslag till extra ändringsbudget.

Regeringens styrning av myndigheter med styrelser har också granskats. I en styrelsemyndighet är det styrelsen som utgör myndighetens högsta ledning. Styrelsen är ansvarig för myndighetens verksamhet inför regeringen. Det är därför viktigt att den politiska ledningen hos regeringens departement har en regelbunden och nära kontakt med myndighetsstyrelserna. KU:s genomgång visar bland annat att det endast vid några tillfällen har förekommit att den politiska ledningen träffat hela styrelsen vid en myndighet. Med tanke på styrelsens ansvar ser utskottet att det finns skäl för att detta sker med större regelbundenhet.

KU har granskat regeringens kontroll av myndighetsföreskrifter. Granskningen uppmärksammar i vilken utsträckning myndigheterna lämnar förteckningar över gällande författningar till regeringen. Granskningen tar också upp i vilken omfattning regeringen beslutar att medge att myndigheter beslutar om föreskrifter som leder till kostnadsökningar för staten, kommuner och landsting. Granskningen visar att inte alla departement har en rutin för att kontrollera myndigheternas skyldighet att lämna förteckningar. Det saknas även i viss utsträckning rutiner för att se till att myndigheter som har föreskriftsrätt vid behov görs medvetna om denna skyldighet. Utskottet utgår från att de åtgärder som bedöms vara nödvändiga vidtas. Utskottet noterar vidare att under fem år har regeringen endast fattat ett beslut om medgivande till myndighetsbeslut om föreskrifter som leder till kostnadsökningar för staten, kommuner och landsting. Att sådana regeringsbeslut inte har fattats i större utsträckning väcker frågan om bestämmelserna tillämpas på det sätt som det var tänkt.

Slutligen har KU granskat regeringens kontroll av EU-kommissionens befogenhet att anta delegerade akter. Delegerade akter kompletterar eller ändrar mindre viktiga delar av EU-lagstiftningen. Granskningen visar att delegerade akter som inkommer till Regeringskansliet i regel gemensambereds mellan olika departement. I nära vart femte fall har dock gemensamberedning inte ägt rum, och utskottet betonar vikten av att det sker.

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Justering

2019-12-17

Datum

2019-10-01

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Alla landsting använder i dag termen region. Samtidigt används termen landsting i ett stort antal lagar. Regeringen tycker att den lagstadgade beteckningen och den som används i praktiken ska vara densamma. Dessutom ska större hänsyn tas till berörda parters synpunkter vid ändringar i regionindelningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Merparten av lagändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2020. Eftersom en av ändringarna berör en grundlag, tryckfrihetsförordningen (TF), föreslås den ändringen börja gälla 1 januari 2023.

Enligt riksdagen finns det fortfarande betydande skillnader i hur man hämtar in och tar hänsyn till synpunkter vid ändringar i kommun- respektive regionindelningen. Riksdagen riktade därför också en uppmaning, ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med förslag om bestämmelser för regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar dem för kommunindelningen när det gäller synpunkter.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2019-11-14

Datum

2019-11-15

Bordläggning

2019-11-19

Debatt

2019-11-20

Beslut

2019-11-20

Fråga 2019/20:363 Föråldrade it-system av Per Söderlund (SD) till Statsrådet Anders Ygeman (S) I rapporten Föråldrade it-system RiR 2019:28) skriver Riksrevisionen att regeringen har bristande kunskap om förekomsten av föråldrade it-system och de problem detta för med sig för svenska myndigheter. Förutom problemen

Inlämnad

2019-11-12

Besvarare

Statsrådet Anders Ygeman (S)

Motion till riksdagen 2019/20:2635 av Matheus Enholm m.fl. (SD) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Bakgrund Den svenska myndighetstraditionen är mycket gammal och har länge påbjudit

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:KU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:1271 av Per Söderlund (SD) Rättshjälp vid tvist gentemot det allmänna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rättshjälp vid tvist gentemot det allmänna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är viktigt att myndighetsutövning

Inlämnad

2019-10-01

Förslag

1

Datum

2019-10-01

Utskottsberedning

2019/20:JuU27

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:958 av Per Söderlund (SD) Folkmordet 1915 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erkänna folkmordet 1915 och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under folkmordet 1915 och efterföljande år utsattes flera folkslag inom Osmanska

Inlämnad

2019-10-01

Förslag

1

Datum

2019-10-01

Utskottsberedning

2020/21:UU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:956 av Per Söderlund och Mikael Strandman (båda SD) Vildsvinsjakt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jakt på vildsvin och tillkännager detta för regeringen. Motivering De skador vildsvinen orsakar innebär stora kostnader för landets markägare.

Inlämnad

2019-10-01

Förslag

1

Datum

2019-10-01

Utskottsberedning

2019/20:MJU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:957 av Per Söderlund (SD) Slopad indexuppräkning av bensinskatten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om slopad indexuppräkning av bensinskatten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige är ett till ytan stort land med utspridd

Inlämnad

2019-10-01

Förslag

1

Datum

2019-10-01

Utskottsberedning

2019/20:SkU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:584 av Matheus Enholm m.fl. (SD) Normprövning och granskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Motivering 2 Granskning av statsråd 2.1 Abstrakt normprövning 2.2 Val av forum 2.3 Tjänstemän med förordnande från regeringen 3 Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares

Inlämnad

2019-09-27

Förslag

10

Datum

2019-09-27

Utskottsberedning

2019/20:FiU25 2020/21:KU24

Riksdagsbeslut

(10 yrkanden): 10 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:583 av Matheus Enholm m.fl. (SD) Grundlag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ny programskrivning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reversera sentida grundlagsrevisioners

Inlämnad

2019-09-27

Förslag

15

Datum

2019-09-27

Utskottsberedning

2020/21:KU15 2020/21:KU23 2020/21:KU24

Riksdagsbeslut

(15 yrkanden): 15 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:547 av Matheus Enholm m.fl. (SD) Några kommunala frågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återta den kommunala självstyrelsen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommunal

Inlämnad

2019-09-27

Förslag

9

Datum

2019-09-27

Utskottsberedning

2019/20:KU15

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:546 av Matheus Enholm m.fl. (SD) Valfrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medborgarskapets betydelse och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett system med gemensamma

Inlämnad

2019-09-27

Förslag

7

Datum

2019-09-27

Utskottsberedning

2019/20:KU12 2020/21:KU24

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:545 av Matheus Enholm m.fl. (SD) Några parlamentariska frågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om presidieposter i riksdagens utskott och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Inlämnad

2019-09-27

Förslag

5

Datum

2019-09-27

Utskottsberedning

2019/20:KU9 2020/21:KU24

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag