Regeringen har föreslagit flera ändringar i de grundlagar som gäller tryck- och yttrandefriheten, det vill säga tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Ett förslag är att grundlagsskyddet för vissa söktjänster som visar personuppgifter om brott ska begränsas, med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten.

Riksdagen håller med om att de nuvarande reglerna ger ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten. Samtidigt anser riksdagen att regeringens förslag skulle kunna skapa en alltför bred och oprecis möjlighet att göra inskränkningar i grundlagsskyddet genom vanliga lagar. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag om att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster.

Riksdagen beslutade samtidigt att anta som vilande flera andra regeringsförslag som rör ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen:

• Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning.
• Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området.
• Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla sådana aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln.
• Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet.
• Utrymmet för att ställa krav på vidaresändningar av vissa program förtydligas och utvidgas.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen beslutade vidare att behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden får skjutas upp till nästa riksmöte.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2022-05-04

Datum

2022-05-04

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa nej till tio förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 som rör frågor om trossamfund och begravningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, friare församlingsfrihet samt gravsättning och spridning av avlidens aska.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är att riksdagen inte anser att det finns skäl att ändra eller ompröva relationerna mellan stat och kyrkan.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2022-02-24

Datum

2022-02-25

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om offentlig förvaltning. Förslagen handlar om lokal service, digitalisering, opinionsbildande verksamhet, språktolkar, handläggningstider, regelförenkling, tjänstemannaansvar, rättstillämpning och vägledning, barnperspektiv, myndigheters ledningsformer, egendomsskydd, lättläst svenska, värdegrund, skydd av beslutsfattare, demokratisk delaktighet, översyn av förvaltningslagen, genomförande av EU-direktiv och samverkan mellan myndigheter.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

18

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

9, 41 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till 17 förslag i motioner som rör allmänna helgdagar med mera från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om allmänna helgdagar, regler om flaggning, skånska flaggans officiella status, nationalsången, nationella symboler, minnesdagar och offentliga belöningssystem.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen beslutade om ändringar i reglerna om sekretess som gäller när Justitiekanslern, JK, företräder staten när staten är part i en rättstvist. Ett syfte med ändringarna är att JK ska kunna ta tillvara statens rätt i rättstvister under samma förutsättningar som andra myndigheter. Beslutet innebär bland annat en ny sekretessregel för uppgifter som JK får eller tar fram i samband med en rättstvist.

Ibland företräder Justitiekanslern staten i internationella skiljeförfaranden eller i mål om förhandsavgörande hos EU-domstolen. I de fallen ska JK omfattas av de allmänna bestämmelser om sekretess som gäller för andra myndigheter.

Reglerna börjar gälla den 1 april 2022. Riksdagen sa ja till lagändringarna efter förslag från regeringen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Fråga 2021/22:1001 Information till ungdomar om mönstring till värnplikten av Per-Arne Håkansson (S) till Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Värnpliktens återinförande, som den socialdemokratiskt ledda regeringen tog initiativ till förra mandatperioden, är av stor betydelse för ett starkt folkligt förankrat försvar.

Inlämnad

2022-02-03

Besvarare

Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Den person som har politiska uppdrag på lokal eller regional nivå inom EES, i Schweiz eller i Storbritannien ska få rätt till ledighet från sin anställning i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Rätten till ledighet ska gälla politiska uppdrag som motsvarar sådana svenska uppdrag som ger rätt till ledighet enligt kommunallagen. Det kan exempelvis vara förtroendevald ledamot eller ersättare i fullmäktige, nämnd, fullmäktigeberedning eller revisor. Andra exempel är kommunalråd, borgarråd, regionråd, oppositionsråd eller annat förtroendeuppdrag.

Tanken är att rätten till ledighet ska ge gränspendlare samma möjligheter att delta i det politiska arbetet som de personer som bor, arbetar och har förtroendeuppdrag i samma land.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2022-01-20

Datum

2022-01-21

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin redogörelse för verksamhetsåret 1 juli 2020 - 30 juni 2021 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under verksamhetsåret nyregistrerades 10 261 ärenden. Det är en ökning med cirka 460 ärenden jämfört med verksamhetsåret innan. De områden som ökade mest under året var ärenden som rörde arbetsmarknad och kriminalvård samt utlänningsärenden. Cirka 740 nya klagomålsärenden var helt eller till större delen relaterade till coronapandemin.

Konstitutionsutskottet (KU) framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser allvarligt på brister i lagar och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rörelsefriheten samt på brister i saklighet och opartiskhet hos de som utför förvaltningsuppgifter.

Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 46 minuter

Justering

2022-01-13

Datum

2022-01-14

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Fråga 2021/22:773 Strategiska hot inom cyberområdet av Per-Arne Håkansson (S) till Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Säkerhetskraven kring telekomsektorn har på senare år skärpts och är av stor vikt att följa upp. Den digitala utvecklingen berör varje människa i vardagen. Tillit och säkerhet är avgörande. Försvarets

Inlämnad

2022-01-14

Besvarare

Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansminister Mikael Damberg (S) Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Biståndsminister Matilda Ernkrans (S) Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) Finansminister Mikael

Datum

2022-01-13

Fråga 2021/22:692 Biogasens utvecklingspotential av Per-Arne Håkansson (S) till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S) Hösten och vinterns energipolitiska debatt har till stor del handlat om de stora skillnaderna i pris mellan norra och södra Sverige. Bland åtgärder för att jämna ut skillnaderna över landet har nämnts

Inlämnad

2022-01-03

Besvarare

Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Motion till riksdagen 2021/22:3729 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S) Ökat fokus på kooperativt företagande inom akademi och högre utbildning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja ökad kunskap och utbildning kring kooperativt företagande och tillkännager detta

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

1

Datum

2021-10-05

Utskottsberedning

2021/22:UbU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:3717 av Teresa Carvalho m.fl. (S) Kooperationens förutsättningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för kooperationen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kooperationen har i mer än 150 år bidragit

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

1

Datum

2021-10-05

Utskottsberedning

2021/22:NU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:3712 av Kalle Olsson m.fl. (S) Stärkta förutsättningar för kooperativ företagsrådgivning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för goda och långsiktiga förutsättningar för kooperativ företagsrådgivning och tillkännager detta för

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

1

Datum

2021-10-05

Utskottsberedning

2021/22:NU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:3711 av Niklas Karlsson m.fl. (S) Förbud mot vinster i välfärden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att skattepengar avsedda för välfärd ska gå till välfärd, inte privata vinster, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

2

Datum

2021-10-05

Utskottsberedning

2021/22:FiU26

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:3749 av Heléne Björklund m.fl. (S) Friköpsrätt för historiska arrenden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en friköpsrätt för historiska arrenden och tillkännager detta för regeringen. Motivering År 1989 togs ett beslut med

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

1

Datum

2021-10-05

Utskottsberedning

2021/22:CU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:3089 av Rikard Larsson m.fl. (S) Ett hållbart arbetsliv ger en pension som går att leva på Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förebyggande förhållningssätt i arbetet med ett hållbart arbetsliv och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2021-10-04

Förslag

1

Datum

2021-10-04

Utskottsberedning

2021/22:AU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:2144 av Yasmine Bladelius m.fl. (S) Utbyggd infrastruktur i Skåne och ordning och reda på våra vägar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för fortsatta insatser för en funktionell infrastruktur

Inlämnad

2021-10-01

Förslag

1

Datum

2021-10-01

Utskottsberedning

2021/22:TU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1811 av Olle Thorell m.fl. (S) En nollvision för mäns våld mot kvinnor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Motivering I

Inlämnad

2021-10-01

Förslag

1

Datum

2021-10-01

Utskottsberedning

2021/22:AU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1802 av Eva Lindh m.fl. (S) Nordiskt register inom hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett införande av ett nordiskt register över alla som har legitimation för yrken inom hälso- och sjukvården och tillkännager

Inlämnad

2021-10-01

Förslag

1

Datum

2021-10-01

Utskottsberedning

2021/22:SoU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag