Martin Melin (Lib)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud.

Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används.

Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2024-01-23

Datum

2024-01-23

Bordläggning

2024-01-23

Debatt

2024-01-24

Beslut

2024-01-24

Cirka 76 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen röstar ja till regeringens förslag.

Mest pengar, 41 miljarder kronor, ska gå till Polismyndigheten. Den operativa förmågan ska utvecklas, antalet poliser ska öka och myndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU.

Det näst största anslaget, 16 miljarder kronor, ska gå till Kriminalvården.

Riksdagen säger nej till 11 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

41, 153 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-06

Debatt

2023-12-07

Beslut

2023-12-07

Totalt drygt 16,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 8,6 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 2,9 miljarder kronor går till Tullverket och cirka 2,2 miljarder kronor till Kronofogdemyndigheten. Därtill avsätts 3,2 miljarder kronor som kompensation för utebliven skattesänkning för personer födda 1957.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-07

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L

Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag
• att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns
• utvidgad expertskatt
• avskaffad skatt på plastbärkassar
• slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin.

Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

102, 333 minuter

Justering

2023-11-23

Datum

2023-11-24

Bordläggning

2023-11-28

Debatt

2023-11-29

Beslut

2023-11-29

Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens hantering av mängdbrott är effektiv. Resultatet av granskningen presenteras i rapporten Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott. Riksdagen ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på ett adekvat sätt. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2023-11-16

Datum

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Motion till riksdagen 2023/24:2772 av Per Söderlund m.fl. (SD, M, KD, L) med anledning av prop. 2023/24:32 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen antar regeringens förslag till lag om tilläggsskatt med den ändringen att 2 kap. 20 ska ha den lydelse som framgår av motionen.

Inlämnad

2023-11-08

Förslag

1

Datum

2023-11-08

Utskottsberedning

2023/24:SkU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

EU-minister Jessika Roswall (M) återrapporterar från det informella mötet mellan stats- och regeringschefer som ägde rum den 6 oktober. Ministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2023-10-18

Motion till riksdagen 2023/24:503 av Malin Danielsson m.fl. (L) Möjligheternas Stockholm Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillväxten i Stockholm och det kommunala inkomst- och utjämningssystemet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Inlämnad

2023-10-02

Förslag

6

Datum

2023-10-02

Utskottsberedning

2023/24:FiU26 2023/24:KU12 2023/24:MJU10 2023/24:NU12 2023/24:SoU21 2023/24:TU18

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:309 av Martin Melin och Lina Nordquist (båda L) En översyn av rättegångsbalkens tidsbegränsning för husrannsakan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av rättegångsbalkens tidsbegränsning för husrannsakan (28 kap. 6 och tillkännager

Inlämnad

2023-09-29

Förslag

1

Datum

2023-09-29

Utskottsberedning

2023/24:JuU21

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:308 av Martin Melin (L) Fri väg för förare av utryckningsfordon Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisers rätt att påkalla fri väg, med eller utan larmanordningar, enligt trafikförordningen (1998:1276) och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2023-09-29

Förslag

1

Datum

2023-09-29

Utskottsberedning

2023/24:TU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) Försvarsminister Pål Jonson (M) Utbildningsminister Mats Persson (L) Justitieminister Gunnar Strömmer

Datum

2023-09-21

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om polisfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Motionerna handlar exempelvis om en mer effektiv polis, polisens inre organisation, polisens arbetsmiljö, prioritering av olika typer av brott samt polisens samarbete med myndigheter och andra aktörer.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

61

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

11, 88 minuter

Justering

2023-04-20

Datum

2023-04-21

Bordläggning

2023-04-26

Debatt

2023-04-27

Beslut

2023-05-03

Riksdagen beslutade att medge att regeringen ställer en väpnad styrka med högst 400 personer till förfogande i Sudan. Styrkan ska i enlighet med folkrätten stödja och genomföra en evakueringsinsats av svenska och utländska medborgare samt materiel från Sudan och ställs till förfogande till och med den 30 juni 2023. Evakueringen ska ske i nära samverkan med andra stater och internationella organisationer.

Säkerhetssituationen och det humanitära läget i Sudan är mycket allvarligt. Det pågår omfattande strider med tunga vapen i såväl Khartoum som flera andra platser i landet. Stor brist på förnödenheter och sjukvård råder.

Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga. Ett utskottsinitiativ gör det möjligt för riksdagen att ta beslut i ett ärende med skyndsamhet. Innan utskottet la förslaget har det tagit del av muntlig och skriftlig information från regeringen i ärendet, som rekommenderat riksdagen att bereda förslaget i form av ett utskottsinitiativ.

Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2023-04-23

Datum

2023-04-23

Bordläggning

2023-04-23

Debatt

2023-04-23

Beslut

2023-04-23

Riksdagen har behandlat cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om utrikespolitikens övergripande inriktning och hur Sverige ska förhålla sig till situationen i vissa delar av världen. 

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringens utrikespolitiska inriktning anses väl avvägd och lämplig.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

33, 97 minuter

Justering

2023-03-30

Datum

2023-03-31

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-26

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Socialminister Jakob Forssmed (KD) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Civilminister Erik Slottner (KD) Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Socialminister Jakob Forssmed (KD) besvarar såväl

Datum

2023-04-20

Riksdagen har behandlat åtta förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till motionerna. Samtidigt samlas riksdagen i ett ställningstagande om Ukraina. Här fortsätter riksdagen att fördöma Rysslands invasion av Ukraina, och understryker att skulden och ansvaret helt ligger på Ryssland och dess president Vladimir Putin.

Riksdagen konstaterar att det pågår massiva övergrepp i Ukraina, i strid mot folkrätten. Därför välkomnar riksdagen att den internationella brottmålsdomstolen beslutat att utfärda en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin, och även barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova. Arresteringsordern gäller den misstänkta olagliga deportationen av barn.

Riksdagen menar att ICC, tillsammans med andra rättsinstanser, förmodligen kommer att kunna utfärda fler arresteringsorder mot det ryska ledarskapet, allteftersom fler misstänkta folkrättsbrott i Ukraina kan utredas.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 64 minuter

Justering

2023-03-30

Datum

2023-03-31

Bordläggning

2023-04-12

Debatt

2023-04-13

Beslut

2023-04-13

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om internationellt bistånd. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022.

Motionerna handlar bland annat om nivån på biståndet, OECD:s kommitté för bistånds regelverk och prioriteringar inom internationellt utvecklingsbistånd. Riksdagen avslår motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom området pågår.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

5

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

69, 180 minuter

Justering

2023-03-30

Datum

2023-04-03

Bordläggning

2023-04-11

Debatt

2023-04-12

Beslut

2023-04-12

Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslagen i motioner om straffrättsliga frågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. 

En del av motionerna handlar om fridskränkningsbrott, kontrollerande beteende eller psykiskt våld mot barn. Andra motioner handlar till exempel om koppleri, sexualbrott på internet, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, djurplågeri, skyddande av brottsling, flerfaldig brottslighet, försvårande omständigheter, återfall i brott, otillåtna bosättningar, flaggskändning och sekretessbrott.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

40

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2023-03-09

Datum

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2021-30 juni 2022. Regeringen har under den aktuella perioden fattat sju beslut med stöd av lagen. 

Skrivelsen innehåller även en redogörelse för utvecklingen av den internationella terrorismen samt Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under perioden. Till grund för skrivelsen ligger ett underlag från Säkerhetspolisen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 37 minuter

Justering

2023-02-07

Datum

2023-02-07

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Våldsbrott och narkotikabrott eller narkotikasmuggling var de vanligaste brottstyperna där hemliga tvångsmedel användes.

Regeringens skrivelse handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemliga tvångsmedel som avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Under 2021 blev 1 384 personer hemligt avlyssnade, antalet misstänkta personer som blev övervakade med elektronisk kommunikation var 3 310. Antalet tillstånd som beviljades för hemlig kameraövervakning var 133. För hemlig rumsavlyssning var antalet 144. Hemlig dataavläsning användes vid 124 ärenden.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2023-02-07

Datum

2023-02-07

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22