Joar Forssell (Lib)

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att olika arbeten redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om övergripande frågor om hur regelförenklingsarbetet bör bedrivas, handläggningstider och tillståndsprocesser samt företagens uppgiftslämnande.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

18

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

22, 80 minuter

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-14

Debatt

2021-06-15

Beslut

2021-06-16

Regeringen har föreslagit en ny lag som ska skydda leverantörer av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Genom lagen införs ett förbud för köpare med en årsomsättning på mer än motsvarande 2 miljoner euro att använda vissa otillbörliga handelsmetoder mot leverantörer, oavsett hur stor leverantörens omsättning är. Det handlar till exempel om att

• sena betalningar för köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter förbjuds och att betalningar måste göras inom 30 dagar
• sena annulleringar av order förbjuds och de får inte göras med kortare varsel än 30 dagar
• det blir förbjudet för en köpare av jordbruks- och livsmedelsprodukter att ensidigt driva igenom en ändring av vissa avtalsvillkor.

Genom lagändringarna genomförs EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan i den svenska lagstiftningen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska utvärdera lagändringarnas konsekvenser och villkoren för köpare, leverantörer och producenter i den svenska jordbruks- och livsmedelskedjan.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2021-06-01

Datum

2021-06-02

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-10

Riksdagen har behandlat cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som handlar om terrorism. I samband med detta beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör

• ge Polismyndigheten, Tullverket och Kronofogdemyndigheten i uppdrag att samverka och genomföra gemensamma kontroller för att bekämpa terrorism och kriminalitet
• arbeta för att deltagande i en terroristorganisation kriminaliseras så snart som möjligt
• återkomma till riksdagen med förslag som innebär att sanktionsavgifter införs i säkerhetsskyddslagen
• tillsätta en ny utredning som får i uppdrag att föreslå skärpningar av straffen för terroristbrott.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

27

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

6, 46 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-10

Riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om exportkontrollpolitiken under år 2020 för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, det vill säga produkter som har en civil användning men också kan nyttjas för militära ändamål. Skrivelsen innehåller en redovisning av denna export under året. Även samarbetet inom EU och andra internationella forum beskrivs. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2020 om strategisk exportkontroll. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2021-06-01

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-10

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030.

I skrivelsen redovisar regeringen strategin som utgör den långsiktiga inriktningen för den regionala utvecklingspolitiken. Strategin ska bidra till omställningen till en hållbar utveckling i alla delar av landet och till att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås.

Riksdagen sa nej till 17 förslag i följdmotioner med anledning av skrivelsen, detta framför allt med hänvisning till pågående arbete. Vidare lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 78 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Regeringen föreslår att otillåten användning av geografiska beteckningar som skyddas genom EU:s tillträde till den så kallade Genèveakten ska kunna leda till skadestånd och andra sanktioner. Det gäller även de beteckningar som skyddas av frihandelsavtalen med Singapore och Vietnam.

Regeringen föreslår också tydligare regler om registrering av varumärken och företagsnamn när sökanden agerar i så kallad ond tro - exempelvis avsiktligen ansöker om ett företagsnamn den inte har rätt till.

Riksdagen sa ja till förslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till 25 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen som rör stödet vid korttidsarbete. Regeringen bör överväga mer resurser, lagändringar och en tidsgaranti för handläggningen för att korta handläggningstiderna. Straffbestämmelserna vid missbruk eller fusk med stödet bör ses över. Samtidigt ska små fel inte behöva leda till att allt stöd behöver betalas tillbaka.

Stödet vid korttidsarbete är ett av de krisstöd som ska lindra de ekonomiska konsekvenserna för enskilda, företag och samhället i stort av covid-19-pandemin. Stödet möjliggör för arbetsgivare att minska arbetstiden för personal men fortfarande ha dem anställda och få stöd för stora delar av kostnaden för detta.

Förslagen om tillkännagivanden var ett så kallat utskottsinitiativ. Näringsutskottet föreslog på eget initiativ riksdagsbeslut. Förslagen kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter som de brukar göra.

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

15, 66 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-21

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om energipolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade bland annat till inriktningen för energipolitiken, som riksdagen tidigare tagit beslut om, samt till pågående och aviserade insatser, myndighetsuppdrag och utredningar.

Förslagen handlar bland annat om energipolitikens mål och inriktning, kärnkraft, förnybar energiproduktion, energieffektivisering, energigaser, biodrivmedel, kraft- och fjärrvärme och energiforskning.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

25

Reservationer

54 

Anföranden och repliker

43, 131 minuter

Justering

2021-04-29

Datum

2021-04-30

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-19

Riksdagen sa nej till sammanlagt cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om olika näringspolitiska frågor. Detta med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

16

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

36, 129 minuter

Justering

2021-04-29

Datum

2021-04-30

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Riksdagen håller en särskild debatt om utbetalning av krisstöd till företag. Debatten har begärts av Moderaterna. Från regeringen deltar näringsminister Ibrahim Baylan (S). Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv.

Datum

2021-04-30

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om Afrika från allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Förslagen handlar om Västafrika, Afrikas horn och Sydafrika med fokus på situationen i Västsahara, Somalia, Etiopien, Eritrea och Sydafrika.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

13, 90 minuter

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-23

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-05-05

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Näringsminister Ibrahim Baylan (S) Finansminister Magdalena Andersson (S) Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) Minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans

Datum

2021-04-29

Interpellation 2020/21:688 Exportkrediter till affärer med Belarus av Joar Forssell (L) till Statsrådet Anna Hallberg (S) Tisdagen den 27 april rapporterade TV4:s Kalla fakta att den svenska myndigheten Exportkreditnämnden, EKN, beviljat lånegarantier för investeringar i ett statligt ägt gaskraftverk i Belarus. Den

Inlämnad

2021-04-28

Besvarare

Statsrådet Anna Hallberg (S)

Interpellation 2020/21:649 Utsläppsgränser i EU:s taxonomi av Joar Forssell (L) till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP) Arbetet med EU:s taxonomi för hållbarhet befinner sig på sluttampen. Den första delegerade akten är på väg att läggas fram för godkännande i rådet och parlamentet. Kommissionen har fått mycket kritik för

Inlämnad

2021-04-13

Besvarare

Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Interpellation 2020/21:661 EU-kommissionens agerande i energipolitiken av Joar Forssell (L) till Statsrådet Anders Ygeman (S) Den 19 mars överlämnade Frankrikes president Emmanuel Macron tillsammans med stats- och regeringscheferna för ytterligare sex av EU:s medlemsstater ett brev till EU-kommissionen. I brevet uppmanas

Inlämnad

2021-04-19

Besvarare

Statsrådet Anders Ygeman (S)

Motion till riksdagen 2020/21:4008 av Joar Forssell m.fl. (L) med anledning av prop. 2020/21:181 Tidsfrister och kontaktpunkt för att främja tillförsel av förnybar energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att det som i propositionen betecknas som lagen med bemyndiganden att meddela föreskrifter om tidsfrister

Inlämnad

2021-04-27

Förslag

2

Datum

2021-04-27

Utskottsberedning

2020/21:NU27

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Förutsättningarna för en säker hantering av använt kärnbränsle måste tryggas på kort och lång sikt. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt vidta nödvändiga åtgärder.

Det börjar bli ont om lagringsplats för använt kärnbränsle från Sveriges kärnkraftsreaktorer. Använt kärnbränsle är farligt och måste hanteras säkert för nuvarande och kommande generationer. I dag saknas en tidsplan för att lösa detta, trots att en beredningsprocess pågått i många år.

Förslaget om ett tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Försvarsutskottet föreslog på eget initiativ ett riksdagsbeslut. Förslaget kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter som det brukar göra.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

52, 152 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-22

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en översyn av handelspolitiken.

Riksdagen konstaterar i ett utlåtande att kommissionen i meddelandet har identifierat aktuella utmaningar för utformandet av EU:s handelspolitik och fokusområden med förslag till åtgärder. Riksdagen instämmer med kommissionen att en öppen och hållbar handel är nyckeln till tillväxt, sysselsättning och välstånd. Enligt riksdagens uppfattning är det viktigt att EU:s framtida handelspolitik försvarar en öppen- och regelbaserad världshandelsordning och efterlevnad av densamma, samt att unionen bidrar till att bekämpa den växande protektionismen globalt. Riksdagen understryker även att en modernisering av världshandelsorganisationen WTO och dess funktionssätt är av yttersta vikt för en framgångsrik handelspolitik.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

3

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

12, 68 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-16

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-22

Det så kallade Natura 2000-tillståndet som gruvverksamheter kan behöva ansöka om vid gruvetablering bör inte vara en förutsättning för bearbetningskoncession. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att senast den 30 juni 2022 återkomma med ett förslag som innebär att det ska bli tydligare när i processen tillståndet ska prövas.

Tillståndsprocessen för en gruvetablering är i dag lång, krånglig, dyr och skapar osäkerhet hos sökande. När en gruvnäring vill starta verksamhet som kan få påverkan på ett så kallat Natura 2000-område, områden med särskilt värdefulla växt- och djurarter inom EU, krävs ett Natura 2000-tillstånd.

Normalt sker tillståndsprövning enligt miljöbalken efter att bergmästaren har godkänt den så kallade bearbetningskoncessionen, det vill säga har beslutat vem som har rätt att utvinna mineralerna i området. Om det krävs ett Natura 2000-tillstånd så är det inte tydligt i vilken etapp i processen det ska ske. Enligt riksdagen bör ett sådant tillstånd inte vara en förutsättning för bearbetningskoncession, i stället är det rimligt att det sker samtidigt som miljöprövningen.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från näringsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 75 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-16

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-22

Regeringen har föreslagit att det införs ett särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. Syftet är att skapa drivkrafter för elnätsföretagen att investera för att öka kapaciteten i elnäten.

De nya reglerna gäller nätföretag som har ett outnyttjat underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012-2015. De innebär att nätföretag som har ett outnyttjat underskott ska kunna ansöka om ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioderna 2020-2023 och 2024-2027. Energimarknadsinspektionen får besluta att ett sådant företag har ett särskilt investeringsutrymme.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 49 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-22