Joar Forssell (Lib)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Näringsminister Ibrahim Baylan (S) Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) Näringsminister

Datum

2021-01-28

Riksrevisionen har granskat Kommerskollegiums arbete mot handelshinder. Revisionens bedömning är att Kommerskollegiums informationshämtning från företag är bristfällig, att den inte följs upp systematiskt och att både Kommerskollegiums och regeringens återrapportering därför kan riskera att bli ofullständig.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser positivt på att regeringen till stora delar instämmer i revisionens slutsatser. Däremot är riksdagen oroad av att Kommerskollegiums brister i sitt arbete delvis kan innebära att statens medel inte används på ett effektivt sätt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ta fram en åtgärdsplan och en tidplan för att ta tillvara på Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Företag med statligt ägande bör agera så att en effektiv och sund konkurrens upprätthålls. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att vidta åtgärder inom ramen för sin bolagsstyrning för att säkerställa det. Regeringen bör även återkomma till riksdagen med en redovisning av vad som gjorts.

I statens bolagsportfölj finns 46 hel- och delägda företag. Riksdagen konstaterar att staten är och kommer vara en stor företagsägare under överskådlig tid. Det är därför viktigt att regeringen tydliggör att statligt ägda bolag ska vara föredömen när det gäller ledning och styrning. Företagen ska inte nyttja en dominerande ställning eller på annat sätt bidra till osund konkurrens.

Tillkännagivandet kom från motioner som riksdagen behandlade i samband med regeringens årliga skrivelse om företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller bland annat en verksamhetsberättelse för dessa företag och ger en bild av utvecklingen i bolagsportföljen under i huvudsak 2019.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

9

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

24, 92 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-18

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Regeringen har föreslagit att Konkurrensverket ska få utökade befogenheter. Det innebär bland annat att Konkurrensverket som första instans ska få besluta i frågor om konkurrensskadeavgift, i stället för Patent- och marknadsdomstolen. Vidare utökas Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar. Konkurrensverket får också rätt att besluta om en utredningsskadeavgift i de fall ett företag trotsar verkets beslut under en utredning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Vissa av ändringarna görs för att anpassa de svenska lagarna på området till EU-lagar.

Riksdagen sa även nej till fyra förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020, bland annat eftersom arbete redan pågår inom Konkurrensverket med frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 33 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för Sveriges genomförande av FN:s så kallade Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan är en handlingsplan med mål och delmål för att skapa ett hållbart samhälle för alla människor, planeten och välståndet.

Det svenska målet lyder att Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför.

Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att lämna en skrivelse till riksdagen vartannat år om hur arbetet går med att genomföra Agenda 2030. Förslaget till tillkännagivande kom i samband med behandling av motioner. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i följdmotioner och motioner inom området från allmänna motionstiden 2020.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Nära 15,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling som får drygt 3,5 miljarder kronor, stöd vid korttidsarbete som får nära 2,1 miljarder samt omställningsstöd och stöd till enskilda näringsidkare som får 2 respektive 1,5 miljarder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till de alternativa budgetförslag som har förts fram i motioner.

Vidare ändras lagen om stöd vid korttidsarbete. Under år 2020 har kompletterande bestämmelser införts i lagen med anledning av den kris som coronaviruset utlöste. Nu har regeringen föreslagit en ändring till som innebär att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete, och som anordnar kompetensinsatser under den arbetsbefriade tiden, ska få ersättning för sådana insatser. Staten ska kunna ersätta 60 procent av kostnaden och arbetsgivare ska stå för 40 procent.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till mål för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande samt det ändrade uppdraget för Visit Sweden AB, som bland annat innebär att bolaget kan marknadsföra Sverige som besöksmål inte bara för utländska utan även för inhemska målgrupper. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

56, 143 minuter

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-14

Debatt

2020-12-15

Beslut

2020-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar till utgiftsområdet regional utveckling ska fördelas. Sammanlagt handlar det om knappt 4,2 miljarder kronor för år 2021. I den summan ingår även pengar från EU till regionalpolitiska satsningar.

Störst del av utgifterna går till Europeiska regionala utvecklingsfonden för perioden 2014-2020 samt till regionala tillväxtåtgärder. Dessa två områden får cirka 1,8 miljarder kronor vardera. Cirka 400 miljoner går till transportbidrag och 150 miljoner till Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning för perioden 2014-2020. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

36, 105 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-09

Debatt

2020-12-10

Beslut

2020-12-15

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Socialminister Lena Hallengren (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Inrikesminister Mikael Damberg (S) Minister med ansvar för internationellt utvecklingssamarbete Peter

Datum

2020-12-10

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet, med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Eftersom internationell forskning visar att utjämningssystem som det svenska kan ha negativ påverkan på tillväxten bör översynen även omfatta en analys av hur systemet påverkar kommuners och regioners drivkrafter att stimulera tillväxt.

Riksdagen gjorde sitt tillkännagivande i samband med att den behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport om den kommunala inkomstutjämningen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-04

Bordläggning

2020-12-09

Debatt

2020-12-10

Beslut

2020-12-10

Cirka 4,5 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar, cirka 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning och drygt 1,4 miljarder kronor går till energiteknik.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat investeringsplan för Svenska kraftnät och nivån på avgiften för elberedskap. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

36, 110 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-04

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-10

Sveriges deltagande i den pågående FN-insatsen i Mali ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska väpnade styrkan ska normalt bestå av cirka 220 personer men ska tillfälligt kunna förstärkas till högst 470 personer. Deltagandet gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med Sveriges insats är att bidra till att förbättra säkerheten och den långsiktiga stabiliteten i Mali.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

10, 64 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-04

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-09

Sveriges deltagande i den pågående militära utbildningsinsatsen i Irak ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska styrkan ska bestå av 70 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det övergripande målet med Sveriges insats är att stärka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet från Daesh.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 87 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-07

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-09

Sveriges deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska styrkan ska bestå av 50 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med Sveriges insats är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka deras förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 62 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-04

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-09

Interpellation 2020/21:207 EU-förslaget om taxonomi av Jan Ericson (M) till Statsrådet Per Bolund (MP) Begreppet taxonomi”är nog ganska okänt för de flesta, men i korthet handlar det om att införa en EU-norm för hållbara investeringar på finansmarknaden. I sak kan man ju tycka det är bra med en gemensam standard för

Inlämnad

2020-12-02

Besvarare

Statsrådet Per Bolund (MP)

Interpellation 2020/21:190 EU:s taxonomi för hållbarhet av Joar Forssell (L) till Statsrådet Per Bolund (MP) Arbetet med EU:s taxonomi för hållbara ekonomiska aktiviteter fortsätter. Kommissionen presenterade den 20 november sitt utkast till den delegerade akt som ska ange kriterierna för när olika aktiviteter ska anses

Inlämnad

2020-11-24

Besvarare

Statsrådet Per Bolund (MP)

Statsminister Stefan Löfven (S) återrapporterar från Europeiska rådets möte den 19 november. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2020-11-24

Riksrevisionen har granskat statens samverkansprogram och strategiska innovationsprogram. I programmen samverkar till exempel lärosäten, forskningsinstitut, näringsliv och offentlig sektor för att stärka Sveriges innovationsförmåga och konkurrenskraft.

Granskningen visar till exempel att ansvariga myndigheter fått för lite tid för att planera genomförandet av programmen. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra myndigheternas uppdrag i de strategiska innovationsprogrammen, överväga att utvärdera genomförda samverkansprogram och att inför framtida innovationssatsningar säkerställa att myndigheterna får tid för förberedelse och planering.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning. Riksdagen välkomnar granskningen och ser positivt på regeringens planerade åtgärder. Regeringen planerar bland annat för att se över tydligheten i myndigheternas regleringsbrev och instruktioner. Dessutom har regeringen tagit fram ett arbetssätt som gör det möjligt att systematiskt följa upp och utvärdera samverkansprogrammen 2019-2022.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Elcertifikatssystemet avslutas efter utgången av 2035 och elcertifikat ska inte få tilldelas för produktion av förnybar el i anläggningar som tagits i drift efter 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om avslutning av och nytt stoppdatum för elcertifikatssystemet.

Enligt förslaget har den snabba utvecklingen när det gäller utbyggnaden av förnybar elproduktion gjort att elcertifikatssystemet numera fyller en begränsad funktion. Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el, till exempel vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen och solenergi. Systemet berör exempelvis producenter av förnybar el, elleverantörer och elintensiv industri.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 48 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Under 2019 drabbades regionerna Skåne och Stockholm av kapacitetsbrist i elnäten. Regeringen och andra aktörer vidtog olika åtgärder för att komma tillrätta med situationen. Riksdagen anser att frågan om en väl fungerande elförsörjning är för viktig för att åtgärderna inte ska följas upp. Det finns också skäl att följa upp och analysera de åtgärder som gjordes eftersom det verkar finnas ett antal oklarheter och motstridiga uppgifter kring vad som hände.

Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att följa upp och analysera de åtgärder som vidtogs för att motverka den akuta kapacitetsbrist i elnäten som drabbade Skåne och Stockholm under 2019. Syftet med uppföljningen är att dra lärdomar och skapa beredskap om likande situationer uppstår igen i framtiden. Uppföljningens resultat bör återrapporteras till riksdagen.

Förslaget till tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut på eget initiativ.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 70 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) Utrikesminister Ann Linde (S) Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) Civilminister Lena Micko (S) Miljö- och klimatminister Isabella

Datum

2020-11-05