Till innehåll på sidan

Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030

Betänkande 2020/21:NU24

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
2 juni 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 har granskats (NU24)

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030.

I skrivelsen redovisar regeringen strategin som utgör den långsiktiga inriktningen för den regionala utvecklingspolitiken. Strategin ska bidra till omställningen till en hållbar utveckling i alla delar av landet och till att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås.

Riksdagen sa nej till 17 förslag i följdmotioner med anledning av skrivelsen, detta framför allt med hänvisning till pågående arbete. Vidare lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-05-20
Justering: 2021-05-27
Trycklov: 2021-05-27
Reservationer: 5
Betänkande 2020/21:NU24

Alla beredningar i utskottet

2021-04-29, 2021-05-20

Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 har granskats (NU24)

Näringsutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030.

I skrivelsen redovisar regeringen strategin som utgör den långsiktiga inriktningen för den regionala utvecklingspolitiken. Strategin ska bidra till omställningen till en hållbar utveckling i alla delar av landet och till att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till 17 förslag i följdmotioner med anledning av skrivelsen, detta framför allt med hänvisning till pågående arbete. Vidare föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-06-01
Debatt i kammaren: 2021-06-02

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 91 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Nu pratar vi hållbar regional utveckling fram till 2030.

Regeringen konstaterar att målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet.

Så långt är vi med. Vi har inget att invända mot det övergripande syftet med regeringens strategi för hållbar regional utveckling. Det är viktigt att ta ett helhetsgrepp på inriktningen av den regionala utvecklingspolitiken och samordna den med övriga berörda politikområden såsom landsbygdspolitik, politik för hållbar stadsutveckling och miljöpolitik.

Hur vi ser på olika lösningar skiljer sig åt, och vi saknar delar i regeringens nationella strategi. Jag återkommer till dem.

Fru talman! 21 regioner innebär en mångfald av förutsättningar och behov utifrån ett tillväxtperspektiv. Sett till landet i sin helhet handlar det om att få bort problematik som står i vägen för att vårt samhälle ska bli hållbart och kunna nå sin fulla tillväxtpotential.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

I detta sammanhang spelar infrastruktur en stor roll. I Skåne behöver orter knytas samman med varandra för att människor ska kunna arbetspendla, och det mönstret upprepar sig över landet.

Därför är lösningen som vi ser det inte att bygga höghastighetståg till stora kostnader med låg nytta för de medlen. I Skåne behöver tågen stanna i stadskärnorna, inte lämna Malmö för att gå upp till Stockholm.

Därför vill vi se att medlen som regeringen lägger på höghastighetståg i stället går till att använda befintlig järnväg, till att renovera och utveckla det vi har.

I vår södra region, en av de 21, talar vi om ett rundare Skåne och tänker arbetsmarknad och utbildning utifrån kollektiva förbindelser mellan orter.

Väl utbyggda och fungerande transportsystem är grunden för tillväxt och sysselsättning och i förlängningen finansiering av den gemensamma välfärden och trygghetssystemen.

Tyvärr ser vi att det finns en konstgjord konflikt mellan olika trafikslag. Vi anser att cykel, bil, lastbil, buss, tunnelbana, tåg och flyg behövs allihop. En lång debatt om detta ägde rum tidigare i dag i fråga om Bromma flygplats.

Det är därför viktigt att beakta samspelet mellan samtliga transportslag och göra det bästa möjliga för tillväxt i hela landet.

För den regionala utvecklingen krävs inte bara förbättrade underhållsplaner och kloka ekonomiska avvägningar; det krävs även tydliga satsningar både på det enskilda vägnätet och på underhåll. Vi vill därför se förstärkta investeringar i både underhåll och utbyggnad av laddsystem i hela landet.

Regelverken för strategisk och ekonomisk planering av vägar är komplexa och svåröverskådliga. Det behövs som vi ser det en genomgripande översyn.

Fru talman! Det behöver skapas möjligheter för att flyget ska finnas med som ett självklart transportmedel vid sidan av alla andra trafikslag.

De stora statliga flygplatserna förutsätter inflödet från regional passagerartrafik för transport ut ur landet. De långa avstånden i Sverige ställer stora krav på att de transportsätt som möjliggör ett snabbt resande är tillgängliga. Möjligheten att resa snabbt i landet kan vara en avgörande faktor både för att människor ska vilja att bo och leva i vissa delar av landet och för att företagen ska ha tillgång till högspecialiserad kompetens.

I fredags stod det för första gången sedan pandemin tre flyg på plattan på Ängelholm Helsingborg flygplats. Det var glädjande ur olika aspekter.

Ett landslag skulle träna i Båstad. Det betyder att vår kultur- och idrottsnäring är igång igen.

Det är ett tecken på att vi sakta återgår till det normala, det vill säga det vi kände före pandemin.

Det visar också att hållbarhet är i fokus. Ängelholm Helsingborg flygplats jobbar med hållbarhet och använder bränslen för att ta sig framåt på den väg man ska gå för att bli fossilfri 2030. Det är roligt att se.

De regionala flygplatserna är viktiga noder i ett land med stora avstånd som vårt. De är viktiga för utbildning och jobb och för besöksnäringen. Detta är särskilt viktigt i det område jag kommer från. Vi tror på omställning och teknisk utveckling, inte avställning. Dessutom är de regionala flygplatserna nödvändiga ur ett säkerhets- och beredskapsperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

Jag gör ett kort stopp vid färjetrafik med ett exempel från Skåne, där det i dag går eldrivna färjor mellan Helsingborg och Helsingör. Det går åt en hel del el, måste sägas - lika mycket som till det lilla samhället Rydebäck söder om Helsingborg.

Varför säger jag detta? Jo, därför att det pågår en stor omställning. Skåne och Sverige vill mycket, men den ökande användningen av el ställer krav på att elnäten fungerar och att det finns kapacitet dygnet runt året om i ett tryggt system. Där är vi inte med regeringens politik.

Det fanns - och finns - en anledning till att uttrycket "Det går inte att koka kaffe och ladda fartyg samtidigt" uppkom 2019. Detta är en symbol för effektbrist, då det går åt mycket el såväl för att ladda färjor som för att samhället i stort ska utvecklas. Det handlar om bostadsområden, om MAX IV-laboratoriet och om ESS-anläggningen. Det handlar om forskning och utveckling och om att leva, bo och kunna verka i landet. Det handlar också om att vår stora industri kan göra det man kan för att vi ska få den tillväxt vi behöver.

Vårt land behöver en stor baskraft som är fossilfri och planerbar. Överföringskapaciteten behöver dessutom både förnyas och byggas ut.

Elkriser, framför allt i Skåne och i Stockholm, har påvisat uppenbara brister. Samtidigt ökar elektrifieringen av samhället. Stora industrisatsningar - inte minst satsningarna i norr, som är väldigt stora - kommer att ge väldigt bra effekt för Sverige, men detta kräver att man kan förse dem med den el som behövs och att landet som helhet kan leva till konkurrenskraftiga priser.

För oss är det tydligt, även ute i vardagen, att förmågan till produktion av el i landets alla delar behöver byggas ut. Kärnkraften har också en given plats i energimixen för oss. Kärnkraftens pålitlighet i elsystemet, dygnet runt och oavsett väder, gör den till en grundbult tillsammans med andra energislag. Den som inte anser detta behöver på något vis besvara frågan hur man ska nå samma säkerhet med andra lösningar än kärnkraft. Det är just det specifika innehållet vi värnar om.

Fru talman! Skogsindustrin är en viktig näring. Den skapar jobb och välstånd i områden som annars inte har ett stort utbud av arbetstillfällen.

Vi kan konstatera att äganderätten är grundläggande för all skogsproduktion. En stark äganderätt som omfattar både rätten att bruka den mark man äger och principen om frihet under ansvar krävs för att de svenska skogsbrukarna ska ha goda möjligheter att bedriva och utveckla sin verksamhet. Vi menar därför att det är viktigt att värna äganderätten för att de svenska skogsbrukarna även fortsättningsvis ska kunna stå starka i den internationella konkurrensen.

Ett annat perspektiv på regeringens politik och strategi handlar om vår trygghet. På många håll i landet upplevs polisen som frånvarande, och det är långt ifrån självklart att polisen kan rycka ut om någon drabbas av ett brott. Därtill vet vi att alldeles för få brott klaras upp. Utredningar tar lång tid, och polisen tvingas på grund av den ansträngda situationen att prioritera mellan utredningar av grova brott.

Det är vår mening att polisen ska finnas tillgänglig i hela samhället - på landsbygden och i storstaden - under hela året. Vi anser därför att det behövs trygghetsskapande insatser i landet så att fler hushåll och företag vågar stanna kvar eller flytta till och etablera sig i glesbygd och landsbygd utan rädsla för att polisen inte ska vara närvarande. För att värna trygghetssystemet i landets alla delar är det därför angeläget att polisen får de resurser som krävs och att antalet poliser ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

Fru talman! I mitt eget län saknas det arbetskraft med rätt kompetens för företagen att söka och få. Detta gäller också på olika andra håll i landet. Det handlar om bristyrken. I Skåne är det dock påtagligt att vi inte har den utväxling vi borde ha när det gäller tillväxt. Vi borde ha en större tillväxt än vad vi har. De förhållanden som råder där borde ge mer, men så är det tyvärr inte. Därför behövs det ordentliga insatser.

En sak som oroar är därför vad som kommer att ske de kommande åren med den kraftigt ökande arbetslösheten i Sverige. Statsminister Löfven lovade EU:s lägsta arbetslöshet, men under hans ledning har vi kommit att få Europas högsta. Under denna kris har vi sett att viktiga jobb inom restaurang och handel har förlorats, vilket har gjort att inte minst unga och utrikes födda har fått allt svårare att få jobb. Att knäcka utanförskapet kommer att bli en stor och viktig fråga för en kommande ny regering i Sverige.

Fru talman! Med detta, och med valda exempel, vill jag yrka bifall till reservation 1. Jag står dock givetvis bakom alla våra reservationer i detta ärende.


Anf. 92 Eric Palmqvist (SD)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 4, men jag står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer i betänkandet.

I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande 24 med det långa namnet Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030. Detta är, lite enkelt uttryckt, riksdagens svar på regeringens drygt 50-sidiga skrivelse med samma namn.

Låt mig först säga att det givetvis är bra att regeringen har ambitioner på området. Vi har heller ingenting att invända mot det övergripande syftet med den av regeringen föreslagna strategin, utan vi delar regeringens uppfattning att det är viktigt att ta ett helhetsgrepp på dess inriktning. Den regionala utvecklingspolitiken vinner sannolikt på att samordnas med övriga berörda politikområden, såsom landsbygdspolitiken, politiken för hållbar stadsutveckling och miljöpolitiken. Så långt är allt bra.

Vi menar dock att strategin - alltså den som föreslås i regeringens skrivelse - helt saknar eller bara flyktigt berör ett antal väsentliga perspektiv som vi ser som absolut nödvändiga för att bättre kunna möta landsbygdens utmaningar och ta till vara dess möjligheter. Det är detta jag tänker tala om i det här anförandet.

Fru talman! Jag är hemmahörande i Norrbotten. Det blir ju lätt så att man hamnar i resonemang som rör den egna valkretsen när man debatterar en fråga som så lätt förknippas med den. Jag ber om ursäkt för detta, för regional tillväxt är ju en precis lika angelägen fråga var man än befinner sig i landet.

Just nu, fru talman, är det ju till och med så att Norrbotten går som tåget - det tåg som vi annars har fått vänta på i åratal i form av ett färdigställande av Norrbotniabanan. Norrbotniabanan utgör för övrigt ett riktigt bra exempel på ett projekt som på allvar skulle kunna bidra och stimulera till regional tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

Nåväl - nästa fredag ska jag och min fru fara de 25 milen från Gällivare till Luleå för att fira min bonusdotters studentexamen. Vi ska åka 25 mil längs en Europaväg vars standard är långt ifrån den bästa. Denna väg saknar till stora delar mötesseparering och får därför sin hastighetsbegränsning sänkt på sträcka efter sträcka. Det är en omständighet som gör vårt gigantiska län än större när man gör som vi gör där uppe och mäter sträckorna i den tid det tar att köra dem.

På flera sträckor längs denna Europaväg är dessutom mobiltelefontäckningen under all kritik - samtal kan knappt ringas. Hur det ser ut med mobildata överlåter jag åt er som lyssnar att själva lista ut.

För ett par år sedan sladdade jag och min då höggravida fru av den snömoddiga Europavägen knappt halvvägs till Luleå, dit vi skulle fara för ett möte. Räddningstjänst, ambulans och polis tillkallades. Den polispatrull som kom var från stationen i Haparanda, 15 mil bort. Samtidigt som vi transporterades i ambulans de 12 milen till Gällivare sjukhus körde poliserna våra hundar till veterinären i Gällivare för att sedan ha 27 mil att köra för att komma tillbaka till sin polisstation. Vem hade ryckt ut om något hade hänt i Haparanda under de timmar då de inte fanns på plats? Jag bara undrar.

Nu kanske somliga som lyssnar på detta anförande undrar vad i hela friden dessa privata betraktelser har att göra med den nationella strategin för hållbar regional tillväxt i hela landet.

Fru talman! Den väg som jag just pratat om är själva pulsådern genom Norrbotten, från Bottenvikens kust via Malmfälten och fjällvärlden till den nordnorska hamnstaden Narvik. Här transporteras mängder av gods, men denna väg utgör också den transportled längs vilken många färdas för att arbetspendla till arbeten i gruvor och skog eller till något av länets ständigt underbemannade sjukhus.

Den här situationen är inte på något sätt unik. Även om avstånden i Norrbotten och Västerbotten är större än de är i Dalarna, Värmland och Jämtland, eller varför inte på det småländska höglandet, tror jag att många känner igen sig i min verklighetsbeskrivning.

Därför, fru talman, är det för mig en gåta att man i ett drygt 50-sidigt dokument som handlar om hur den regionala tillväxten i hela Sverige ska säkras inte med ett enda ord nämner vare sig personbilens, lastbilens eller väginfrastrukturens roll i att göra regional tillväxt möjlig.

Faktum är att på många håll i landet är tillväxt över huvud taget inte möjlig utan vägtransporter, och detta vare sig man tycker om det eller ej. Att man kan missa något så fundamentalt är faktiskt häpnadsväckande, och det främjar inte tron på en regional tillväxt i hela landet. Det är också en av anledningarna till Sverigedemokraternas följdmotion.

En annan sak som berörs i mina privata betraktelser är den polisiära närvaron, eller snarare bristen på densamma. Mitt exempel borde vara talande och kanske kan fungera som en väckarklocka. Och det duger inte att snooza när den här väckarklockan ringer! Den nuvarande situationen skapar nämligen otrygghet och en känsla hos människor av att vara bortprioriterade. Det främjar inte heller den regionala tillväxten i hela landet. Därför lyfter vi också behovet av en större polisiär närvaro i landets samtliga delar i vår följdmotion.

I detta anförande, som i stort baserar sig på egna betraktelser ur verkligheten, har jag redan nämnt den på många håll bristande mobiltäckningen. Om den är dålig längs våra Europavägar i norra Sverige är det ingenting mot vad den är längs våra järnvägar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

Jag har själv provat att åka tåg hemifrån Gällivare till Stockholm ett antal gånger, så som en del partiers företrädare förespråkar att vi alltid ska göra. Och tro mig på mitt ord - det är en upplevelse fjärran från den glättiga bild av laptopsarbetande pendlare man ser i tågbolagens broschyrer. Den går snarare att beskriva som "Längs stambanan kan ingen höra dig skrika", vilket skulle kunnat vara namnet på en B-skräckis om det inte vore för att det faktiskt är sant. Tack och lov är detta en problematik som regeringen faktiskt adresserar i sin skrivelse, och för det är jag tacksam.

Vad som däremot saknas i regeringens skrivelse är en redogörelse för hur regeringen tänker säkerställa en trygg och stabil elförsörjning i hela landet. Vi ser i dag hur effektbrist uppstår och hur överföringskapaciteten inte räcker till när stora delar av industrin ska elektrifieras samtidigt som fullt fungerande kärnkraftsreaktorer läggs ned i förtid i södra Sverige.

Ogenomtänkta och förhastade politiska beslut medför att alltmer energi nu måste överföras till södra Sverige från platser där elproduktion tidigare inte har skett och någon elinfrastruktur därför inte finns. Detta främjar definitivt inte en regional tillväxt i hela landet. Därför lyfter Sverigedemokraterna också behovet av trygg och stabil elförsörjning i landets samtliga delar i vår följdmotion.

I vår följdmotion nämner vi också den stora betydelsen av de regionala flygplatserna och deras förutsättningar. Vi berör utbildningsfrågor och hur viktigt det är med satsningar på skolväsendet från lågstadium till akademi - i hela landet. Vi följer upp förslag som rör skogsrelaterade frågor.

Inte minst föreslår vi också i vår följdmotion en utredning av ett av våra politiska förslag som vi menar hade kunnat skapa förutsättningar för en regional tillväxt på riktigt, nämligen förslaget om en regionalisering av fastighetsskatten på industrifastigheter och elproduktionsenheter.

Fru talman! Jag menar att vårt förslag om en regionalisering av fastighetsskatten på industrifastigheter och elproduktionsenheter verkligen förtjänar att utredas. Förslaget kanske inte riktigt ryms inom ramarna för det regeringens skrivelse handlar om och därmed för vad betänkandedebatten ska handla om här i dag, men jag vill ändå i sammanhanget framhålla det som ett tydligt exempel på Sverigedemokraternas ambitioner på området regional tillväxt.


Anf. 93 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Sverige har stora och växande regionala skillnader. Dessa skillnader har dessutom tilltagit som en konsekvens av den pågående pandemin. De ekonomiska konsekvenserna av pandemin är stora, och mest oroande är utvecklingen på arbetsmarknaden.

Vänsterpartiet vill bygga ett starkare samhälle som klarar av att ta hand om sina invånare oavsett om krisen är global och drabbar alla eller om den är personlig.

Det behövs en övergripande strategi för den regionala utvecklingspolitiken som bygger på långsiktighet, en utvecklad samverkan, ett större regionalt inflytande och ett tydligt ansvar för staten att se till att grundläggande samhällsservice finns i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

Tillgången till offentlig service är avgörande för att människor ska kunna leva och bo i olika delar av landet. Också statlig service måste finnas tillgänglig på landsbygden. Det finns därför behov av satsningar för att tillgängliggöra viktiga samhällsfunktioner i områden där det offentliga har monterats ned. Jag ser en tydlig trend att butiker stängs och jobb försvinner när marknadskrafterna får fritt spelrum.

De senaste årtiondena har det offentliga varit först med att lämna landsbygden och förorterna åt sitt öde. Jag vill se satsningar som berör samhällets alla delar.

I förslaget om nationell strategi för hållbar regional utveckling står det att regeringen har identifierat fem områden med stora samhällsförändringar som de mest centrala för att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken. Det handlar om demografi, globalisering, miljö och klimat, socioekonomi och sammanhållning samt teknisk utveckling.

Det låter bra att man vill identifiera dessa som en del i pusslet för att hela landet ska leva. Tyvärr kan vi också se att regeringen driver fram politik som går emot de centrala områdena för en bra regional utveckling. Jag ser inget som jag kan ha något emot just i strategin, men jag oroas över att man inte har varit konsekvent på olika områden.

Staten måste ta ett övergripande ansvar för en rad åtgärder som säkrar att företag kan startas, växa och drivas vidare. Vi behöver en politik som ger en helhetslösning som gör att man kan lita på välfärdssamhället, att det funkar oavsett var man bor och att det ger förutsättningar för jobb, bostäder och god offentlig service.

Fru talman! Vänsterpartiet har under flera år lagt fram förslag som behöver genomföras för att främja den regionala utvecklingen. Det gäller exempelvis förslag kring energifrågan. Det är tydligt att några kommuner har fått stå för stora delar av energiproduktionen. Särskilt tydligt är det med vattenkraften.

Jag menar att de regioner och de kommuner som har den här typen av produktion ska kunna få behålla en del av dess värde. Att mer av naturresursernas värden stannar kvar där de utvinns är mycket värdefullt för dem som bor på dessa platser. Det handlar om att kompensera för vad vår gemensamma konsumtion ändå gör med de här kommunerna. Trots att vattenkraften genererar enorma summor kommer endast en mycket liten del av överskottet dessa kommuner till del. De här summorna skulle kunna användas för att driva fram den lokala samhällsutvecklingen och kompensera för den inskränkning som denna verksamhet ändå innebär av miljön.

Samma sak gäller vindkraften. Där finns närområdesersättning som ett krav från olika kommuner, men den är inte obligatorisk. Summan är förhandlingsbar, och många bolag som har gått med på att betala fullföljer inte detta.

I dag är det Sveriges lands- och glesbygd som håller uppe Sveriges vindkraft. Dessa delar av landet borde få en skälig ersättning för detta, speciellt med tanke på att vi anser att vi borde ha ännu mer vindkraft. Vi från Vänsterpartiet vill se en lagreglerad bygdepeng från vindkraften där pengarna går både till närområdet och till kommunen.

Något vi kommer att diskutera under den dagordningspunkt som kommer härefter är det nordiska samarbetet. Det har en stor betydelse för den regionala utvecklingen i stora delar av landet.

Vi har tyvärr sett att det nordiska samarbetet inte är så förankrat som vi trodde att det var, men jag tror det finns en stor potential i att utveckla det nordiska samarbetet över landsgränserna. Vi har mycket gemensamt med våra nordiska grannländer och skulle tjäna på att utveckla samarbetet inom ett flertal områden, till exempel infrastruktur, forskning, kapitalförsörjning, arbetsmarknad och service - i synnerhet i gränsregionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

Vårt förslag inom det nordiska samarbetet är bland annat att utveckla en regionalpolitisk samverkan mellan de nordiska länderna. Vi föreslår bland annat att man ska underlätta och öka tryggheten för arbetstagare som bor i andra nordiska länder men jobbar här och vice versa.

I dag saknas till exempel information om de personer som rör sig över gränserna, och här behöver vi få in mer information för att kunna vidareutveckla det nordiska samarbetet.

Regional utveckling innefattar så mycket. Det kan vara var närmaste sjukhus och apotek ligger och om det finns boende och jobb. För barn och unga är det givetvis viktigt med skola och kultur- och fritidsaktiviteter. Men strategin tar förstås inte upp detta på detaljnivå.

Jag tror att dessa frågor inte hanteras på bästa sätt. I dag spelar det tyvärr roll var man bor, vilket inte främjar Sveriges utveckling. Det ska inte spela någon roll om man bor på landsbygden eller i en förort.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets motivreservation 4.


Anf. 94 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag vill ta avstamp i ett intressant journalistiskt arbete som gjordes av en lokal nyhetsredaktion i norra Sverige häromdagen. Dels hade man gjort ett antal korta intervjuer, dels hade man en chatt där alla erbjöds möjligheten att svara på frågan: Vad krävs för att du ska flytta för ett jobb?

Det fanns naturligtvis en blandning av röster, och man bör vara försiktig med att formulera sina egna ståndpunkter utifrån svar på temat "fri bostad och 1 miljon kronor i handen".

Men med full medvetenhet om att anekdotiska berättelser har sitt begränsade värde noterade jag ändå två saker som stack ut och som jag tror har viss bäring på verklig efterfrågan: stabilt bredband och en bra mataffär.

De små intervjuerna och chatten, som säkert i viss mån var gjorda med en glimt i ögat, bottnade i en nyhet som spreds dagarna innan om att det behövs en mycket stor inflyttning till kommuner som Gällivare, Boden och Skellefteå. Anledningen till detta är företag som Hybrit, H2 Green Steel och Northvolt.

Det har redan lyfts fram förslag från somliga om att staten bör subventionera och ge bidrag för att människor ska flytta till norra Sverige. Jag tror inte att det är det bästa sättet att använda skattepengar på. Men att skapa förutsättningar för att hela Sverige ska leva är oerhört viktigt, och det är spännande med den utveckling som nu sker i norra delarna av vårt avlånga land.

Vad staten bör göra för att vårda den kraft som finns i landets olika delar med olika förutsättningar är att säkerställa att samhället är starkt i hela landet på en rad olika fronter.

Fru talman! Jag ska ta upp några av de områden där vi kristdemokrater saknar en del initiativkraft från regeringen.

Först vill jag lyfta upp behovet av att säkerställa att elektrifieringen av vårt land kan fortsätta och att den nödvändiga uppgraderingen görs. Vi är vana att kunna föra el från norra till södra Sverige. Men det kommer inte att vara en självklarhet i framtiden med tanke på de utbyggnadsplaner som finns i bland annat de kommuner jag nyss räknade upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

Därför behöver vi en plan för hur vi ska kunna skala upp vår energiproduktion till nivåer vi aldrig tidigare har varit i närheten av. Vi måste ha som målbild att detta ska ske med en energimix som är fossilfri. Det innebär bland annat att vi måste säkerställa en planerbar elproduktion i södra Sverige. Utan el får vi ingen regional utveckling och inte heller någon nationell utveckling.

Fru talman! Vi måste också höja ambitionen när det gäller att säkerställa bättre fungerande kommunikationer i Sverige och på ett tydligare sätt arbeta utifrån att alla trafikslag behövs och kompletterar varandra. Inte minst är det viktigt att påminna sig om att fiber kan vara en lika viktig infrastruktur som vägar och räls. Här finns mer att göra för att visa att hela Sverige räknas.

Vi ska inte debattera Bromma flygplats framtid nu, för det har just gjorts här i kammaren. Men jag vill ändå ta chansen att påminna om vikten av att ge flyget möjligheter att vara med och bidra i omställningen till fossilfritt. Vi kommer att behöva fler, inte färre, flygplatser när flygbranschen blivit fossilfri. Jag är därför glad över att en majoritet i kammaren i dag sätter stopp för Bromma flygplats förtida avveckling, för det vore ett dråpslag för den regionala utvecklingskraften i Sverige där även flyget är en viktig del.

Fru talman! Det är något mycket grundläggande som lyser med sin frånvaro i skrivelsen, nämligen tryggheten. Rättsväsendet är en grundläggande samhällsservice. För att värna tryggheten i landets alla delar är det angeläget att polisen har de resurser som krävs för att kunna vara närvarande i hela landet.

Kristdemokraterna vill därför se en förstärkning av rättsväsendet i alla led. Kort sammanfattat behöver vårt land fler poliser som kan vara närvarande i lokalsamhällen, och det behövs domstolar på fler platser än i dag.

Centraliseringen har på denna punkt gått alldeles för långt. Denna aspekt av välfärden verkar bortglömd av regeringen, och det är en allvarlig brist.

Fru talman! Till sist ska jag ta upp ett område där vi kristdemokrater vill se en stor förändring. Vi kallar den århundradets vårdreform.

Av formaliaskäl var det inte möjligt för oss att skriva en hemställan på denna punkt i samband med skrivelsen. Men då sjukvårdsfrågan ändå omnämns i betänkandet vill jag ta tillfället i akt och lyfta upp betydelsen av en mer rättvis och jämlikt fördelad sjukvård.

Vår uppfattning är att staten bör ta ett huvudansvar för att säkra en god, effektiv och jämlik sjukvård i hela landet. Den skulle kunna vara en stabil bottenplatta för en positiv regional utveckling i hela Sverige. Var i landet man bor ska inte avgöra om man får tillgång till högkvalitativ vård i tid.

I dag är tillgängligheten svensk sjukvårds största problem. Vårdköer är inte någon naturlag. Andra länder klarar av att ge vård utan långa köer, och det tror vi kristdemokrater att även Sverige kan. Men då krävs reformer som tänker nytt och bygger om, och därför lägger vi fram ett förslag som innebär att regionernas ansvar för sjukvården skrotas. Hela Sverige förtjänar en sjukvård att lita på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 1.


Anf. 95 Monica Haider (S)

Fru talman! Nu debatterar vi NU24 om en nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

De följdmotioner som behandlas i betänkandet handlar om energiförsörjning, polisnärvaro, kompetensråd, transporter, vinster från naturresurser, effekter av pandemin, regionala flygplatser, äganderätt och likvärdig skola. Detta är frågor som jag kan ställa mig bakom - de flesta, inte alla. Problemet är att en del av dem inte hör hemma i just detta betänkande. Alla frågor som motionerna handlar om har redan behandlats i vårt eller i andra utskott, i år eller i fjol, till exempel flygplatser, som någon nämnde i den tidigare debatten.

Detta är en strategi som pekar ut riktningen, inte konkreta åtgärder. Strategin handlar om stora samhällsutmaningar där man tar avstamp i tre utgångspunkter: förändringar i Sverige och omvärlden, omställningen till ett hållbart samhälle och betydelsen av ett territoriellt perspektiv.

Utmaningarna varierar mellan olika delar av landet och kommer tillsammans med globaliseringen, digitaliseringen och den övriga tekniska utvecklingen att påverka samhällsutvecklingen. Förutsättningarna är olika och varierar mellan olika delar av landet. Därför behöver strategin ha ett territoriellt perspektiv.

Fru talman! Strategin är indelad i fyra strategiska områden för att kunna möta samhällsutmaningarna: likvärdiga möjligheter till boende, arbete och välfärd i hela landet, kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela landet, innovation och förnyelse liksom entreprenörskap och företagande i hela landet samt tillgänglighet i hela landet genom digital kommunikation och transportsystem.

Regeringen identifierar även ett antal prioriteringar för respektive strategiskt område. För att lyckas behöver det göras insatser inom de fyra strategiska områdena så att goda förutsättningar skapas för att genomföra den regionala utvecklingspolitiken. Här berörs i princip alla politikområden som behövs för att det ska lyckas, och alla behöver dra åt samma håll, både politik och myndigheter.

Regeringen har identifierat fem områden med stora samhällsförändringar som är mest centrala för att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken: demografi, globalisering, miljö och klimat, socioekonomisk sammanhållning och teknisk utveckling.

Fru talman! Vad är det då som behöver göras för att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken? Jo, det krävs att vi alla vill göra något. Det vill regeringen, och det vet jag alla partier här i kammaren också vill. Till exempel behövs statliga myndigheters närvaro i hela landet. Regeringen har fattat 22 beslut om lokalisering av hela eller delar av befintliga myndigheters verksamheter utanför Stockholm.

I nuläget finns 117 servicekontor runt om i hela landet, 13 kontor har öppnat sedan 2015, och ytterligare 4 är beslutade och på gång. Förra veckan presenterade regeringen en ytterligare utbyggnad av de statliga servicekontoren, detta efter förslag i en utredning som Sven-Erik Österberg höll i och som slutredovisades i december 2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

Det förslag som presenterades innehåller en satsning på 28 nya servicekontor, från Boden i norr till Laholm i söder. I Kronobergs län, där jag bor, blir det två nya kontor, ett i Tingsryds kommun och ett i Växjö kommun. Kommunalrådet Mikael Jeansson i Tingsryd är väldigt glad och ser ett medborgarhus där kommun och stat krokar arm i en väldigt bra service till kommuninvånarna och företagarna.

Vi ser att stöden till kommersiell och offentlig service också är viktiga för att man ska kunna bo och verka i hela landet. Stödet har stoppat nedläggningar av affärer på landsbygden, och det har även tillkommit nya sedan stödet infördes. Avståndet till närmaste butik har minskat.

Fru talman! Det behöver göras mycket för att hela Sverige ska leva, och det ser väldigt olika ut i vårt avlånga land. Därför behöver insatser som främjar hållbar regional utveckling ha ett territoriellt perspektiv. Det innebär att potentialen i varje område tas till vara utifrån sina förutsättningar, i stad såväl som på landsbygden. I staden är det trångt, och på landsbygden är det glest. Båda har sina utmaningar, fast på olika sätt. Därför behöver den regionala utvecklingspolitiken vara olika.

Vi kan se utvecklingen i norra Sverige, där man nu ska göra stål utan kol. Det är Hybrit i Luleå, där pilotanläggningen börjades byggas 2018 och där tillverkningen kommer att vara helt fossilfri, men också H2 Green Steel i Boden. Detta ritar om kartan för var arbetstillfällena kommer att finnas i framtiden.

Det har också gjorts stora investeringar i Northvolts batterifabrik i Skellefteå. Deras forskning och utveckling sker i Västerås, där man tar fram lösningar för att återvinna batterier så att 50 procent av företagets materialbehov täcks av återvunnet material.

Regeringen har satsat 238 miljoner på utveckling av battericeller och utbyggnad av ett elektrifieringscampus för batteriforskning i Västerås. Allt detta sker för att företagen vill bli klimatneutrala, minska sina utsläpp eller helt ta bort dem. Detta gör de för att kunderna efterfrågar det.

Sveriges klimatmål att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045 är inom räckhåll. Vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland. I detta är också skogen viktig. Sveriges yta består till 70 procent av skog, och den finns per definition på landsbygden. Därför gäller det att använda den klokt och till det som den behövs till. Det är viktigt att vi brukar skogen på bästa sätt.

Det gäller att vi i alla beslut vi tar tänker på hur de påverkar utvecklingen i olika delar av Sverige men också på att det behövs olika politik för olika delar av landet. Denna fråga ligger också på regionerna. De tar fram regionala utvecklingsstrategier för sina regioner, RUS:ar som de brukar kallas på det regionala planet.

I Kronobergs län är målbilden Gröna Kronoberg - öppna och hållbara livsmiljöer med förnyelseförmåga 2025. Där satsar man på att bli ett plusenergilän, och man har understrategier som kompetensförsörjning, trafikförsörjning, kultur, regionalt serviceprogram, regional bredbandsstrategi, kommunala översiktsplaner med mera.

Just nu får vi inte åka ut i landet, men när vi brukade göra det såg vi att det händer massor av spännande saker i Sverige. Spelplanen ändras, och det går väldigt snabbt. Vi har sett, inte minst nu under pandemin, hur fort det går. Vi har blivit digitaliserade vare sig vi vill eller inte. Detta ska vi givetvis ta till vara och fortsätta med. Det görs stora investeringar i utbyggnad av bredband, och det behöver vi fortsätta med. Samtidigt är vi, efter mer än ett år framför skärmen, hjärtligt trötta på det och vill träffas fysiskt igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

Det som vi vet om framtiden är att det inte kommer att bli som det var.


Anf. 96 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Tack, Monica Haider, för inlägget!

Jag blir lite förundrad över att det påstås att våra inlägg inte riktigt hade med ärendet att göra eftersom de gick utanför den territoriella strategi som regeringen lägger fram. Så började det hela. Jag satt och funderade på vad det var som skilde.

Vi har hört ett antal berättelser om infrastruktur. Det är vägar uppe i Norrland som är stora leder för genomfartstrafik och som inte är hållbara. Det handlar om att man bygger nya industrier uppe i norr. Man kopplar på moderna lösningar, och det är framåtanda och innovation. Detta tog vi också upp på olika sätt. Det här kommer att kräva el, och det är ett problem för oss. Möjligheten innebär ett problem därför att det inte kommer att finnas el, som någon nämnde tidigare - jag tror att det var Camilla från Kristdemokraterna. Hon sa att norr till söder inte funkar eftersom norr kommer att behöva använda sin el.

Jag tog också upp den regionala tillväxten, precis som Monica Haider gjorde för sitt län. Jag har Skåne, och där skriker man i megafon att man inte har tillgång till den el som man behöver för att kunna klara sitt uppdrag för befolkning, industri, utveckling, tillväxt och jobb.

Kompetensförsörjning är också ett område. När jag flyger från hållbara Ängelholm Helsingborg flygplats, som jobbar för förnyelse och förändring, finns det personer med på flyget som går en svetsutbildning nere i Skåne. Allt finns inte överallt. Men i ett långt land med smarta lösningar kan man också ta sig runt, och dessa personer kommer hem med god kompetens.


Anf. 97 Monica Haider (S)

Fru talman! Det som jag inledde mitt anförande med, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, var att förslagen i följdmotionerna har behandlats i år eller förra året här i riksdagen. Strategin är att denna detaljnivå inte finns.


Anf. 98 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Det var där som jag kände att Monica Haider ändå var inne på ett område där hon också tar upp frågor som vi tidigare har talat om när det gäller regional tillväxt. Det finns en budgetdel också. Vi har diskuterat alla dessa frågor, och de går in i varandra. Vi har olika politikområden - näringsliv, utbildning, infrastruktur och så vidare - och de går in i varandra.

Om vi pratar om globalisering pratar vi om handelspolitik och också om möjligheterna för våra företag att växa på den plats de är - att industrin kan ta sig framåt, att det finns el på plats, att det finns arbetskraft, att det finns jobb och att det kan bli utveckling och tillväxt i landet.

För mig är miljö och klimat samma sak. Ska man nu bli miljövänlig och satsa på elen - som jag tog upp i mitt anförande med alla de aspekter som finns i ett Skåne som håller på att ställa om, för att nämna min del av världen och Sverige som helhet - innebär det att det handlar om elförsörjning. Och ja, då är vi inne på andra områden. Men vi kan inte låta bli det eftersom allt detta handlar om att vi har så olika syn på vad vi har för möjligheter framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

För mig är det till exempel väldigt begränsande att man i en energimix tar bort kärnkraften. Ska det inte till kärnkraft för att vi ska klara allt det som vi vill åstadkomma i vårt land får det vara någonting annat. Men vad är det då för energislag som har egenskapen att det finns där 24 timmar om dygnet året runt och som gör att det inte stannar av och kan bli problem på vägen för vår industri och utveckling? Det är en av dessa aspekter. Det har vi också pratat om på energiområdet där vi skiljer oss åt.

Sedan tog Monica Haider upp skogen, att det är 70 procent skog och att det är klok användning som gäller. Det anser vi också. Man måste få bruka och äga sin skog. Det var också ett exempel som jag nämnde i mitt anförande. Det kan inte vara så att territoriell strategi med övergripande delar ska gälla ibland, och ibland ska vissa av oss inte ta upp de saker som finns när Monica Haider själv lyfter fram dem. Det var där som det gick snett i min tanke.


Anf. 99 Monica Haider (S)

Herr talman! Det som jag sa, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, var att de frågor som jag nämner och som ni har skrivit följdmotioner om har redan behandlats här i riksdagen i andra utskott, exakt samma förslag som ni tar upp i följdmotionerna och som tas upp i betänkandet.

Jag håller med om att det är jättemånga frågor som är viktiga och som handlar om regional utveckling. Men de behandlas inte i detta betänkande. Energifrågan är en sådan fråga.

När det gäller energifrågan har jag bara väntat på att frågan om kärnkraften skulle nämnas. Men nu togs den upp. Ni kan kryssa i att ni har nämnt kärnkraften i denna debatt också.


Anf. 100 Peter Helander (C)

Herr talman! Denna debatt handlar om skrivelsen Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030.

Man kan fråga sig om detta med hållbar regional utveckling är en ny tanke. Sverige var kring förra sekelskiftet, alltså runt år 1900, ett samhälle i snabb omvandling med snabbt växande industri och urbanisering. Motsättningarna var stora mellan det gamla och det nya, mellan kapital och arbete. Jordbrukarna hade hamnat i kläm i utvecklingen, och de kände att det saknades talesmän som kunde företräda dem. Ur detta föddes Centerpartiet. De frågor som Carl Berglund kämpade för, och som senare drevs av Gunnar Hedlund och Thorbjörn Fälldin, är fortfarande inte lösta. Jag har läst några av Thorbjörn Fälldins motioner om regionalpolitik från 1970-talet, och de problem som han beskrev där är lika aktuella i dag.

I skrivelsen som vi debatterar anges att målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Jag har svårt att se att något parti i riksdagen är emot detta.

Om man gör en historisk betraktelse på den regionala befolkningsjusterade bnp:n i Sverige från 1860 och fram till i dag kan man se att det inte har funnits några självklara samband mellan jämlikhet i bnp per capita och befolkningskoncentration. Den första industrialiseringsvågen mellan 1860 och 1910 innebar minskade klyftor i både inkomst- och befolkningstermer. Det var också en liberal period, då till exempel passtvånget för inrikes resor avskaffades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

Under efterkrigstiden bidrog en aktiv regionalpolitik till att skapa historiskt små skillnader i bnp per capita men till priset av en ökad avfolkning i vissa landsdelar. Den flyttpolitik som rådde då möttes av skarp kritik från många. Många av oss kommer ihåg uttrycket "Vi flytt' int'", och Ams fick en ny innebörd med orden "Alla måste söderut".

En solidarisk lönepolitik och en aktiv industripolitik skyndade på denna strukturomvandling. Därför kunde vi se att de regionala skillnaderna i bnp per capita var väldigt små i början av 1980-talet.

Herr talman! Sedan 1980-talet har utvecklingen inneburit ökande klyftor i både befolkningstäthet och bnp per capita, en kombination av trender som är historiskt unik, åtminstone för Sverige. Vi ser ett nytt slags regionalt utanförskap som riskerar att hota sammanhållningen i samhället.

Avfolkningen i svenska kommuner är nämligen ett reellt problem. Under de senaste 40 åren har befolkningen sjunkit i nästan hälften av landets kommuner. Låga befolkningstal försvårar upprätthållandet av samhällsfunktioner som skola, sjukvård och polis. Dessutom kan mindre kommuner få svårt att rekrytera och behålla nödvändig specialistkompetens. Detta gäller både inom det privata näringslivet och inom offentlig sektor.

Eftersom storstädernas roll som tillväxtmotor ökar kan det te sig naturligt att infrastruktursatsningar riktas mot dessa områden. Särskilt framträdande blir det i de fall då kommuner uppmanas att själva medfinansiera en del av de statliga satsningarna. Idén om storstaden som en nationell tillväxtmotor kan då stå i motsättning till principen om att gagna de minst gynnade områdena. Men om statliga resurser läggs på att förbättra städernas roll som tillväxtmotor kan man tycka att det är rimligt att en del av tillväxten går tillbaka till hela riket.

Dagens historiska utmaning med ökande skillnader i både bnp per capita och befolkningstäthet kräver ett politiskt agerande om vi menar allvar med att hela landet ska leva. Den tudelning som vi ser i Sverige ser vi även i andra länder. Globaliseringen har fört mycket gott med sig. Men det finns också människor som inte kan eller får ta del av globaliseringen. Att kunna ge människor en framtidstro är kanske det viktigaste regionalpolitiska beslut som vi kan fatta i denna kammare.

De utgångspunkter som finns i skrivelsen anger förändringarna i Sverige och i omvärlden. Man räknar upp fem områden. Det är demografi, globalisering, miljö och klimat, socioekonomi och sammanhållning samt teknisk utveckling. Det är säkert korrekt.

Skrivelsen anger också att samhällsförändringarna inte verkar var för sig utan påverkar varandra i komplexa samband. Dessa samhällsförändringar för med sig stora samhällsutmaningar, och regeringen skriver att det är viktigt att finna lösningar för att möta dessa, inte minst för att lindra de negativa effekter som uppstår.

Herr talman! Att vilja lindra de negativa effekter som uppstår låter lite uppgivet i mina öron. Borde inte målet vara att skapa likvärdiga villkor i hela landet och ta landet i bruk, som man säger i Norge? Jag tycker mig dagligen möta politiker som vill lägga en våt filt över landsbygden och skapa ett Jätteskansen som man kan besöka på semestern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

En minskning av de regionala klyftorna på ett långsiktigt hållbart sätt kan inte ske genom bidragsberoende eller genom att vi skapar jobb som inte är efterfrågestyrda. Grunden till att få en positiv utveckling i hela landet är goda villkor för små och medelstora företag, för det är de som skapar jobben. Höjda skatter på jobb och företagande gynnar inte tillväxt och företagande, och det gäller för hela landet.

Den regionala tillväxtpolitiken är inte bara en fråga som kan och ska diskuteras inom näringsutskottets områden, utan den regionala tillväxten måste också finnas för ögonen när riksdagen och regeringen behandlar frågor som infrastruktur, kommunikationer, jobb, utbildning och näringspolitik i stort. En välfungerande infrastruktur och fler bostäder behövs i såväl mindre och större städer som i orter och byar.

Herr talman! Både regeringen och riksdagen har tydligt sagt att man vill att myndigheternas verksamhet ska decentraliseras, men det går för trögt. Jag och Centerpartiet anser att myndigheternas uppgifter måste decentraliseras i mycket större utsträckning - och då inte till regionstäder och universitetsstäder runt omkring i landet utan till de orter som har tappat statliga jobb.

Tillgången till kommersiell service är en nödvändig förutsättning för att samhällen ska kunna leva. Just nu vet vi att 500 mackar på landsbygden är på väg att läggas ned före juli nästa år, på grund av nya föreskrifter från MSB. Macken och lanthandeln är beroende av varandra, och dessa servicepunkter är extremt viktiga för många landsbygder. Menar vi allvar med hållbar regional utveckling i hela landet kan vi inte stå och se på när detta händer.

Herr talman! Jag och Centerpartiet menar att skattepolitiken ska användas som ett redskap för att skapa tillväxt i hela landet. Detta kan göras genom att man regionaliserar flera delar av den statliga fastighetsskatten i syfte att stärka den regionala beslutsnivån och ge regionerna möjligheter att föra en tillväxtfrämjande politik utifrån sina egna förutsättningar.

För mig och Centerpartiet är det självklart att människor i större utsträckning ska få behålla frukten av sitt eget arbete. Lika självklart är det att regioner som bidrar med värdefull produktion ska få behålla stora delar av detta värde. Det måste löna sig för kommuner och regioner att förbättra sitt företagsklimat, göra produktiva investeringar och upplåta mark åt infrastruktur och produktion. Centerpartiet anser att intäkterna från fastighetsskatten för industrifastigheter och elproducerande fastigheter kan regionaliseras.

Herr talman! Avslutningsvis: Regeringen konstaterar i skrivelsen att man avser att ta fram en handlingsplan för genomförandet av strategin. Är det något vi har lärt oss sedan början av 1900-talet är det att det inte räcker med storslagna strategier utan att det måste till politisk handlingskraft för att skapa regional utveckling på riktigt.


Anf. 101 Joar Forssell (L)

Herr talman! Tack till er som har deltagit i debatten! Detta är en viktig debatt. Vi diskuterar den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet, och till att börja med vill jag säga att Liberalerna står bakom det förslag vi diskuterar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

Vi har haft tusentals år, faktiskt, av framåtskridande, positiv utveckling och mänsklig framgång. År efter år och generation efter generation har vi fått det bättre på grund av att vi har samarbetat med fler. Vi har kommit med mer innovationer, bytt saker och, sedermera, handlat saker. Vi har utvecklat våra ekonomier. Vi människor har helt enkelt tillsammans - ibland i byar, ibland i regioner, ibland i länder och nu ofta globalt - lyft vårt välstånd och kvaliteten i våra liv.

Herr talman! Genom hela historien och genom alla stora förändringar som har skett har det alltid funnits människor som har varit emot utveckling. Det har funnits människor som har tyckt att det är jobbigt att saker förändras och människor som har tyckt att det var bättre i går än vad de tror att det kommer bli morgon. Gång på gång under historien har dessa människor visat sig ha fel. Gång på gång under historien har det motsatta visat sig vara sant: Vi kommer att få det bättre i morgon än vi har det i dag.

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg detta när vi pratar om regional utveckling. Vi har i den här skrivelsen identifierat fem samhällsförändringar - det handlar om demografi, globalisering, miljö och klimat, socioekonomi och sammanhållning samt teknisk utveckling - och ibland kan det i den här debatten låta som att det blir sämre att leva i Sverige. Man radar upp en massa olika anekdoter som beskriver hur dåligt det har blivit på olika sätt och för olika enskilda personer, företag och så vidare. Jag tror dock att det längs de långa linjerna kommer att bli bättre.

Det betyder inte att det inte finns utmaningar, herr talman, men om man blir rädd för framtiden och rädd för utvecklingen - om man helt enkelt inte anammar utvecklingen och försöker hänga med i den och göra någonting med den - tror jag att det kommer att bli mycket sämre än i går.

Jag ska göra ett nedslag, bara som exempel: Ta globaliseringen, herr talman - den alltmer globala ekonomin och alltmer globala handeln! Det är någonting som genom historien har gynnat Sverige i generation efter generation, när vi har byggt vårt välstånd. Men det är också så att man ofta pratar om globaliseringen - om den nu alltmer globala ekonomin och alltmer konkurrensutsatta industrin i både Sverige och andra delar av världen - som någonting negativt. Man kanske pratar om en specifik industri som inte klarar av att hävda sig i den globala konkurrensen. Den kanske inte klarar av att leverera tillräckligt bra produkter, eller också kanske den inte har en tillräckligt bra tjänst för att klara sig när den utsätts för konkurrens. Det kan vara jobbigt i det enskilda exemplet, herr talman.

Jag tror dock att vi skjuter oss själva i foten om vi från politikens sida möter den typen av utmaningar genom att säga: "Då stänger vi! Då försöker vi stoppa utvecklingen. Då försöker vi skydda den här verksamheten genom att sätta upp olika murar och nya, tuffa regler kring den." Är det någonting vi vet, herr talman, är det nämligen att vi politiker inte kan stoppa den utveckling som drivs av människor, av innovation och av den typen av rörelse som globaliseringen är. Däremot kan vi se möjligheterna med den.

Vi kan se möjligheterna med att vi i Sverige ser till att göra det enklare för företagare. Om vi river hinder, minskar byråkratin och gör det mer skattemässigt lönsamt att ägna sig åt företagande och innovation kommer de företag som försvinner att ersättas av nya. Det kommer att skapas nya arbeten på de platser där arbetena i dag har drabbats av konkurrensen från andra länder. Vi kommer att göra saker lite bättre i morgon än vad vi gjorde i går. Det är detta som är hela saken med alla dessa områden - att det också finns lösningar. Det är ju lösningarna vi måste se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

Vi är överens om att det finns utmaningar för Sverige. Det är till exempel en utmaning att demografin förändras och att vi har en åldrande befolkning i vissa kommuner, där de unga flyttar till andra delar av landet och de äldre är kvar. Där minskar skatteunderlaget samtidigt som behovet av välfärden ökar, och det är ett av de problem som finns. Men låt oss då se till globaliseringens möjligheter! Låt oss göra det enklare för fler personer att komma till Sverige och arbeta!

Det är klart att man som enskild individ måste ha rätt att flytta någon annanstans om man vill det. Det är helt naturligt, och vi vill inte gå tillbaka till - jag tror att det var Centerpartiet som pratade om det tidigare - en värld där vi har pass för att resa inom Sverige. Vi vill i stället att människor ska vara fria att forma sina liv själva, och då måste vi anamma globaliseringen och se till att fler personer vill komma hit och arbeta. Vi måste se till att fler personer vill få ekonomins hjul att rulla, oavsett var i landet de befinner sig.

Herr talman! En positiv sak i listan över områden som strategin identifierar är den tekniska utvecklingen. Den kommer ju att göra, och gör redan i dag, att det är enklare att bo i hela landet och jobba digitalt - någon annanstans. Det är ju när politiker har stått i vägen för teknisk utveckling som den typen av möjligheter har tagit för lång tid. Det är sådana möjligheter vi måste se till att skapa, och det finns ett politiskt ansvar att se till att det finns infrastruktur. I det här fallet gäller det it-infrastruktur, och i andra fall kan det handla om infrastruktur i form av en fysisk väg.

Det är när politiker står i vägen som vi fastnar i de negativa sidorna av de olika samhällsförändringarna. Och det är när politiker ser till att bygga förutsättningar, till exempel genom bredband och it-infrastruktur och genom fysisk infrastruktur, som vi kan vara med och bidra till den här utvecklingen.

Detsamma gäller miljö och klimat. Jag tycker att vi har debatterat miljö- och klimatfrågan alldeles för lite i den här diskussionen. Vi har varit inne på elfrågan. Det är klart att ingen människa någonsin ska begränsas av tillgången på el. Det måste ändå vara målet. Det är en helt grundläggande resurs och en helt grundläggande infrastruktur. Men det är klart att det huvudsakliga skälet till att vi gång på gång har en konflikt i frågan om el och elektrifiering i Sverige är klimatfrågan.

Jag tycker att vi ur ett regionalt utvecklingsperspektiv behöver lyfta fram miljöfrågan ännu mer. Vi liberaler menar ju att alla människor måste kunna leva sina liv som de själva vill varhelst de vill. Men folk vill leva olika. Folk vill ha olika liv. Vissa tycker att de stora kvaliteterna i livet finns i en urban miljö, i en storstad där det är ett myller av olika nya restauranger som öppnar och flera teatrar som drivs av det offentliga och av det privata för att det finns ett underlag. Andra tycker att värden och livskvalitet kommer av att till exempel bo nära naturen, kunna gå promenader och kunna leva av det som naturen ger. Det är ju också därför som många storstadsbor vill komma tillbaka till sin bygd där de växte upp så fort de har chansen och är lediga. Då måste vi se till att vi kan möta de förändringar som klimatfrågan för med sig och att vi även har en mycket stark biologisk mångfald och en mycket stark och välbevarad miljö i framtiden. På så sätt kan vi också värna om de stora värden som finns utanför våra urbana miljöer så att folk vill flytta dit, bo där och verka där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag gick över min talartid något. Jag yrkar återigen bifall till förslaget i betänkandet som helhet.


Anf. 102 Maria Gardfjell (MP)

Herr talman! Den regionala utvecklingspolitiken tar nu sin kraft i den gröna omställningen. Oavsett om vi pratar om utvecklingen på våra landsbygder, på våra mindre orter eller i våra städer är just klimatomställningen och satsningen på cirkulär ekonomi helt avgörande för utvecklingen.

Jag känner två personer i Uppsala som tar studenten på fredag, herr talman. De står inför en ljusnande framtid, som de sjunger om. Jag ser verkligen det här arbetet med en stark utveckling i hela landet som vår möjlighet att bidra till deras ljusnande framtid.

De stora samhällsutmaningar som genomsyrar den regionala strategin för hållbar regional utveckling är miljöproblemen och klimatförändringarna, demografiska förändringar samt ökade klyftor inom Sverige och inom EU. Med en klok strategi för regional utveckling kan vi i Sverige möta utmaningarna och skapa en starkare utvecklingskraft.

Det behövs en grön återhämtning efter covid-19. Den återhämtningen ska inte bara skapa förutsättningar för oss att återgå till det normala, utan den ska också möta klimatförändringarna. Strategiskt sett är likvärdiga möjligheter till bostäder, utbildning, infrastruktur och ett gott näringslivsklimat i hela landet själva förutsättningarna för en regional politik. Genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken ska vara samordnat med landsbygdspolitiken, politiken för hållbar stadsutveckling och miljöpolitiken. Naturligtvis påverkas många fler politikområden än så, och det ser vi också på den debatt vi har haft här i dag.

De vackra ord vi säger här i riksdagen behöver också genomföras. Därför kommer regeringen att ta fram en handlingsplan på det här området. Jag tror att den handlingsplanen kommer att bli väldigt intressant med tanke på vilka stora förändringar vi står inför.

Herr talman! Vi behöver också prata mer om rättvis klimatomställning. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Vi siktar på att bidra starkt till Parisavtalet och nå klimatpositiva utsläppsnivåer i framtiden. I EU:s sammanhållningspolitik finns strukturfonderna och de sociala fonderna. Sedan några år tillbaka har vi fått en ny pusselbit i sammanhållningspolitiken, nämligen fonden för en rättvis klimatomställning.

I Sverige kommer fokus för fonden att ligga på insatser som verkligen står för de stora utsläppsminskningarna. Det handlar om klimatomställningen i industrisektorn, med stål, metall och mineraler, men också inom raffinaderibranschen, inklusive bioraffinaderier. Det är verkligen intressant att stål utan kol, den enorma svenska klimatinnovation som nu kommer att genomföras och bli verklighet tack vare Industriklivet och framöver också tack vare den nya fonden för en rättvis klimatomställning, kommer att ge en avgörande utvecklingskraft för hela världen.

Nästa stora utvecklingsområde blir att öka investeringarna i återvinning av plaster och biomaterial. Även biobaserade material behöver återvinnas, och bioekonomin behöver utvecklas på ett sådant sätt att det är förenligt med att nå andra miljö- och samhällsmål med hänsyn till konsekvenserna för kolsänkor och biologisk mångfald över tiden. I det här arbetet kommer regeringens aviserade cirkulära bioekonomistrategi att bli ett viktigt verktyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

Vi diskuterar ofta skogspolitik och klimatnytta här i kammaren. Flera talare har varit inne på det området i den här debatten. Klimatnyttan i skogen står på tre ben. Det första är substitutionen, det vill säga att man kan ersätta fossila produkter med bioråvaror. Det andra är kolsänkan, det vill säga att skog och mark binder koldioxid när skogen står och växer. Det tredje är den biologiska mångfalden, som är själva grunden för att vi får tillväxt i skogen. Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns någon koppling mellan avverkningsvolymer och graden av substitution. Den här handlingsplanen för framtiden behöver också innefatta att vi får en utveckling i industriell verksamhet där vi får fler långlivade produkter från bioråvaror.

Herr talman! Det förekom en debatt här tidigare mellan två ledamöter om trafikpolitiska och energipolitiska åsikter som förts fram av några av partierna. Det är verkligen frågor som hör hemma i den regionala tillväxtdebatten. Jag vill inte förlänga debatten jättemycket. Vi har i andra sammanhang lyft fram att vi har en infrastrukturproposition som kommer att vara rekordstor, med 876 miljarder kronor. Regionala flygplatser är viktiga, inte minst utifrån ett beredskapsperspektiv. Men vissa flygplatser ute i Sverige ligger väldigt nära andra flygplatser på orter där det redan finns järnvägsförbindelser.

Statens roll när det gäller de regionala flygplatserna måste bli mer renodlad så att vi verkligen satsar på de regionala flygplatser som behövs.

Från Miljöpartiets sida vill vi också lyfta fram i den energidebatt som pågår och som kommer upp i nästan alla debatter här i kammaren att det inte finns någon elbrist i Sverige. Vi är nettoexportör av el från Sverige. Däremot finns det en effektbrist. Det handlar om att elen kanske inte är på rätt ställe hela tiden. Det är väldigt viktigt att man utvecklar energidebatten så att man inte utgår från felaktigheter.

Herr talman! Det finns mycket att säga om den regionala utvecklingspolitiken. Jag tror att det viktigaste är att den regionala utvecklingspolitiken måste styras från den regionala och lokala nivån.

Med förordningen om regionalt tillväxtarbete och lagen om regionalt utvecklingsansvar har regionerna det viktiga ansvaret att ta fram sina regionala utvecklingsstrategier.

Jag hoppas att den handlingsplan som regeringen nu ska ta fram kommer att ligga i fas med alla dessa regionala utvecklingsstrategier så att vi verkligen hämtar kraft från varandra mellan den statliga och den regionala nivån.

Den regionala utvecklingsstrategin i mitt hemlän Uppsala län är utvecklad på ett mycket bra sätt. Där har man förenat arbetet med Agenda 2030-strategin och den regionala strategin. Just att kunna arbeta med de internationella perspektiven i det lokala och regionala arbetet tror jag verkligen är framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.

Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030

(Beslut fattades under § 18.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-06-02
Förslagspunkter: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. En nationell strategi 2021-2030

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:3924 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkandena 2 i denna del, 3, 4 i denna del, 5 och 6,

    2020/21:3971 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 1 i denna del, 3 och 5 samt

    2020/21:3974 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1, 2 i denna del, 3 och 4 samt

    lägger skrivelse 2020/21:133 till handlingarna.
    • Reservation 1 (M, SD, KD)
    • Reservation 2 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M011059
    SD010052
    C50026
    V30123
    KD03019
    L30016
    MP30013
    -0011
    Totalt30242293
    Ledamöternas röster
  2. Övrigt om regional utveckling

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:3924 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkandena 1, 2, 4, de båda senare i denna del, och 7,

    2020/21:3971 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 1 i denna del, 2, 4 och 6 samt

    2020/21:3974 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2 i denna del.
    • Reservation 3 (M)
    • Reservation 4 (SD)
    • Reservation 5 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M001159
    SD010052
    C50026
    V40023
    KD00319
    L30016
    MP30013
    -1001
    Totalt321014293
    Ledamöternas röster