Ingemar Kihlström (ChrDem)

Tulltjänstemän ska få utökade möjligheter att agera vid misstänkt brottslighet i samband med en tullkontroll. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I korthet innebär lagändringarna att tulltjänstemän vid ordinarie kontroller ska få möjlighet att ingripa vid ett misstänkt brott även om det är polisen och inte Tullverket som ska utreda brottet. Det gäller exempelvis vid misstanke om stöldgods, människosmuggling eller penningtvätt. Som huvudregel ska polisen först godkänna ingripandet. Det krävs dock inte om det till exempel finns en risk att personen försvinner ut ur landet. Då ska tulltjänstemannen kunna gripa personen, hålla ett inledande förhör och omhänderta elektronisk utrustning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen tycker dock inte att regeringens förslag är tillräckligt för att komma till rätta med den gränsöverskridande brottsligheten. Därför uppmanade riksdagen i tre tillkännagivanden regeringen att

• skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om en ny samlad lagstiftning som även ger Tullverket befogenheter att ingripa vid andra tillfällen än vid ordinarie kontroller
• ge Tullverket ett utökat uppdrag att genomföra kontroller vid utförsel av varor
• överväga att klassa utförsel av stöldgods som ett brott enligt smugglingslagen.

Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2021-06-17

Datum

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-23

Riksrevisionen har i en rapport granskat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och funnit att det inte är helt ändamålsenligt. Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att

• öka tillförlitligheten i den process som används för att identifiera utsatta områden
• följa upp hur många områdespoliser som fördelas till utsatta områden
• se till att rätt tekniska utrustning finns för att kunna arbeta effektivt i utsatta områden.

I en skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och bedömer att den är ett värdefullt bidrag för Polismyndighetens pågående arbete i utsatta områden.

Riksdagen instämde i regeringens bedömning att Riksrevisionens granskning är värdefull och ser positivt på de åtgärder som regeringen och Polismyndigheten har vidtagit och tänker vidta utifrån Riksrevisionens synpunkter. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2021-06-10

Datum

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22

Riksdagen sa ja till totalt elva tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området vapenfrågor. Uppmaningarna handlar i korthet om att:

• Det bör införas en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden
• Regeringen bör arbeta för att förkorta handläggningstiderna för vapenlicensärenden
• Det bör skyndsamt göras en översyn av vapenlagstiftningen
• Begreppet "synnerliga skäl" i vapenlagen bör förtydligas
• Licenshanteringsprocessen vid vapenbyte bör förenklas
• Kraven för vapenlicens bör förtydligas
• Kravet på särskilda tillstånd för ljuddämpare bör avskaffas
• Begränsningen av antalet vapen som en jägare får ha, den så kallade vapengarderoben, bör ses över
• Det bör göras en översyn av reglerna för ett europeiskt skjutvapenpass
• Det bör göras en översyn av kraven för att få bedriva handel med skjutvapen
• Tillsynsansvaret för skjutbanor bör utvärderas

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

20

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

6, 50 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22

Riksdagen sa ja till ett flertal tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om unga brottslingar. Uppmaningarna handlar bland annat om en kartläggning och analys av ungdomsrån och att det måste gå en viss tid av sluten ungdomsvård innan en dömd får permission.

Förslagen om tillkännagivanden kom från motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående utredningar och arbete inom området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

32

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-17

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som rör polisens verksamhet:

• En beredskapspolis ska inrättas.
• Det bör säkerställas att Polismyndighetens nationella riktlinjer för spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar följs i hela landet.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 400 förslag i motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag, bland annat på grund av pågående utredningar inom de områden som förslagen berör.

Behandlade dokument

181

Förslagspunkter

63

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

7, 56 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-07

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-17

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Minister för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans (S) Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) Infrastrukturminister

Datum

2021-06-10

Riksdagen har behandlat cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som handlar om terrorism. I samband med detta beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör

• ge Polismyndigheten, Tullverket och Kronofogdemyndigheten i uppdrag att samverka och genomföra gemensamma kontroller för att bekämpa terrorism och kriminalitet
• arbeta för att deltagande i en terroristorganisation kriminaliseras så snart som möjligt
• återkomma till riksdagen med förslag som innebär att sanktionsavgifter införs i säkerhetsskyddslagen
• tillsätta en ny utredning som får i uppdrag att föreslå skärpningar av straffen för terroristbrott.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

27

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

6, 46 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-10

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Socialminister Lena Hallengren (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) EU-minister Hans Dahlgren (S) Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) Socialminister Lena

Datum

2021-05-27

Barnfridsbrott ska införas i brottsbalken vilket innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn i en nära relation för att se eller höra exempelvis vålds- och sexualbrott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska gärningspersonen kunna få fängelse i upp till två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Dessutom ska barnens rätt till brottskadeersättning ersättas med en rätt till skadestånd, vilket bland annat ger barnen större möjlighet att begära ersättning. För att ytterligare stärka barnens ställning ska uppdraget för barnets särskilda företrädare utvidgas, bland annat ska det omfatta hanteringen av skadestånd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att straffskalan för barnfridsbrott bör höjas.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-24

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Motion till riksdagen 2020/21:4078 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2020/21:192 Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tulltjänstemäns skyldighet att ingripa mot brott och tillkännager detta för

Inlämnad

2021-05-21

Förslag

4

Datum

2021-05-21

Utskottsberedning

2020/21:JuU37

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 2 avslag, 2 bifall,

Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i olika frågor om kriminalvård. Tillkännagivandena handlar om:

• utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll
• nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella övergrepp mot barn
• fler anstaltsplatser
• åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer.

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.

 

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

36

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

11, 68 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26

Riksdagen riktade åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i följande frågor:

• En översyn av regelverket för förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse.
• Utökade möjligheter till husrannsakan.
• Ökad användning av tidiga förhör som bevisning i brottmål.
• Införande av ett system med kronvittnen.
• Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen.
• En utvärdering av rätten till målsägandebiträde i överrätt.
• Konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång.
• Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 140 motioner om processrättsliga frågor från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

45

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-30

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-19

Motion till riksdagen 2020/21:4016 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2020/21:114 Strategisk exportkontroll 2020 krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör se över möjligheten

Inlämnad

2021-04-28

Förslag

1

Datum

2021-04-28

Utskottsberedning

2020/21:UU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:3995 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2020/21:165 Utvidgade möjligheter att utreda förlisningen av passagerarfartyget Estonia Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantaget i gravfriden för att täcka över Estonia

Inlämnad

2021-04-21

Förslag

1

Datum

2021-04-21

Motion till riksdagen 2020/21:3994 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2020/21:158 Skärpt kontroll över explosiva varor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverkets direktåtkomst till tillstånd för explosiva varor och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2021-04-21

Förslag

2

Datum

2021-04-21

Utskottsberedning

2020/21:FöU9

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:3993 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2020/21:170 Barn som bevittnar brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjda straff och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Inlämnad

2021-04-21

Förslag

2

Datum

2021-04-21

Utskottsberedning

2020/21:JuU35

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Inrikesminister Mikael Damberg (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman

Datum

2021-04-08

För att öka rättssäkerheten och säkra barnrättsperspektivet för brottsmisstänkta så vill regeringen bland annat införa tidsgränser för häktningar och regler för isolering. Riksdagen sa delvis ja till förslaget.

Regeringen har föreslagit att tiden en person kan sitta häktad begränsas till högst sex månader. Är den misstänkte under 18 år är motsvarande tid tre månader. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en bortre tidsgräns för vuxna på nio månader i stället för sex månader. Det skulle motverka alltför långa häktningstider, samtidigt som förutsättningarna för utredningsarbetet inte försämras.

Andra delar i regeringens förslag handlar bland annat om följande åtgärder:

• En misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ska ha rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag.
• Domstolarna ska, efter förslag från åklagaren, besluta vilka slags restriktioner åklagaren får ge en misstänkt, till exempel förbud att ta emot besök i häktet. I dag beslutar domstolarna om ett generellt tillstånd, sedan bestämmer åklagaren vilka restriktioner som ska införas.
• Möjligheterna att hålla en så kallad gemensam häktnings- och huvudförhandling utökas. Det innebär att tiden den misstänkte sitter häktad kan kortas, och att ett eventuellt fängelsestraff kan tidigareläggas.
• Åklagaren ska redovisa en tidplan för förundersökningen.
• Den som inte har fyllt 18 år får bara hållas i förvar i polisarrest om det är absolut nödvändigt. I första hand ska barnet placeras på något annat ställe, till exempel i ett förhörsrum.
• Det ska tydliggöras att den som inte har fyllt 18 år bara får anhållas om det finns synnerliga skäl. Bedömningen görs utifrån den misstänktes ålder och brottets allvarlighetsgrad.

Riksdagen sa ja till de här förslagen. Alla lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksrevisionen har granskat effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter under perioden 2015-2018. Granskningen visar att variationen är stor och att vissa anstalter har större förbättringspotential än andra. I genomsnitt bedömer Riksrevisionen att det finns utrymme för en resurseffektivisering med upp till 20 procent.

Riksrevisionens analys är att större och färre anstalter skulle gynna effektiviteten och rekommenderar därför Kriminalvården att fortsätta att arbeta i den riktningen. Kriminalvården rekommenderas också att utveckla rutiner för datainsamling som gör det lättare att följa upp effektiviteten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I enlighet med regeringen anser riksdagen att granskningen bidrar med nyttig kunskap inför vidare arbete med att effektivisera anstalterna. Dock bedömer riksdagen, precis som regeringen, att tidsperioden efter 2018 i högre grad borde ha vägts in i analysen. Regeringen bedömer vidare att större anstalter har förutsättningar att vara mer resurseffektiva men att Riksrevisionen har överskattat de möjliga kostnadsbesparingar som en fullskalig stordrift skulle kunna ge. Riksdagen delar även den bedömningen.

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksdagen behandlade regeringens redovisning av vad som gjorts för att nå målen i det nationella brottsförebyggande programmet. Regeringen uppmanades genom tillkännagivanden att

• utveckla ett särskilt brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygden
• se över dels finansieringen av hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell), dels hur intagna får information om hjälplinjen
• inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete och ta fram ett så kallat no entry-program för att stoppa unga personers påbörjade kriminella karriärer
• se till att fler socialarbetare är tillgängliga utanför kontorstid för unga personer
• tillsätta en utredning om åtgärder och straffens innehåll för unga kriminella.

Programmet Tillsammans mot brott antogs 2017 och är en del av en större satsning för att förstärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet i Sverige.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

10, 64 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07