Ingemar Kihlström (ChrDem)

Motion till riksdagen 2020/21:3892 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2020/21:108 Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete i utsatta områden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om användandet av brottsskadeindex i polisens metodarbete för att

Inlämnad

2021-03-25

Förslag

3

Datum

2021-03-25

Utskottsberedning

2020/21:JuU32

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

För att förhindra att skyddstillsynsdömda personer återfaller i brottslighet vill regeringen att Kriminalvården ska få utökade möjligheter att besluta om stöd- och kontrollåtgärder för den gruppen. Riksdagen sa ja till förslaget, som är en del av regeringens så kallade 34-punktsprogram med olika åtgärder mot gängkriminaliteten.

De utökade kontrollmöjligheterna skulle motsvara reglerna som gäller för villkorligt frigivna personer. Regeringens förslag innehåller bland annat följande åtgärder:

• Reglerna för övervakning vid skyddstillsyn ska ändras så att övervakningen inte upphör automatiskt efter ett år, utan vid behov kan fortsätta under de tre år som skyddstillsynen pågår. Det kan exempelvis behövas om personen genomgår en behandlingsplan, eller missköter sig.
• Möjligheten att besluta var den dömde ska eller inte får vistas ska bli tydligare. Utöver ort ska Kriminalvården också kunna besluta vilka platser eller områden den dömde personen ska eller inte får vistas i, till exempel nära ett brottsoffers bostad.
• Kriminalvården ska vid behov kunna besluta om fotboja för att säkra att reglerna följs, eller om det exempelvis finns risk att personen begår nya brott.
• Kriminalvården ska i stället för övervakningsnämnden besluta om åtgärder om den dömde missköter sig. Myndigheten ska till exempel kunna besluta om en varning eller begära att skyddstillsynen avslutas. Syftet är att snabbt och flexibelt kunna fatta beslut.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2021.

Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Dels bör regeringen säkra att det i lag framgår att enda möjligheten för Kriminalvården att bara utdela en varning vid misskötsamhet är om händelsen är av mindre betydelse. Dels bör regeringen införa ett vistelseförbud som en ny form av påföljd. Förbudet ska kunna vara längre än strafftiden. Det ska också vara straffbart att överträda förbudet.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

10, 48 minuter

Justering

2021-03-18

Datum

2021-03-18

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet och regeringens förslag till lagändringar med anledning av konventionen.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Konventionen ska bidra till att den nationella lagstiftningen om it-relaterad brottslighet harmoniseras i de länder som godkänt konventionen samt förenkla det internationella samarbetet.

Lagändringarna innebär bland annat att den som har en lagrad elektronisk uppgift som behövs i en brottsutredning ska kunna uppmanas att bevara uppgiften, genom så kallad frysning. Dessutom ska den som erbjuder elektroniska kommunikationsnät och tjänster vara skyldig att lämna ut information om vilka som deltagit vid överföringen av ett meddelande. Åtgärderna ska kunna användas i det internationella straffrättsliga samarbetet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2021.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att reglerna om beslag och husrannsakan skyndsamt bör anpassas till modern teknik. Tillkännagivandet har sin grund i motioner.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-12

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Motion till riksdagen 2020/21:3863 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2020/21:85 Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vistelseförbud ska kunna utdömas som påföljd och tillkännager

Inlämnad

2021-02-10

Förslag

2

Datum

2021-02-10

Utskottsberedning

2020/21:JuU22

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Näringsminister Ibrahim Baylan (S) Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) Näringsminister

Datum

2021-01-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om tillträdesförbud till butiker. Förslaget innebär att en person vid särskilda omständigheter ska kunna förbjudas att vistas i en butik om det finns risk för att personen kommer att begå brott, eller allvarligt trakassera någon, i butiken. Den som bryter mot ett tillträdesförbud ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag på vissa straffrättsliga lagändringar, exempelvis att straffet för stöld som skett efter inbrott i en bostad ska vara ett till sex års fängelse. Vid grov stöld och grovt häleri ska brottet kunna bedömas som grovt om brottsligheten utövats systematiskt. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2021.

Riksdagen anser att tillträdesförbud även borde möjliggöras för simhallar och bibliotek och uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att återkomma med ett sådant förslag under 2021.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om hur det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv ska införas i svensk lag.

Anledningen är att riksdagen anser att regeringens förslag går längre än vad som krävs enligt direktivet. Riksdagen riktade därför också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att det fortsatta arbetet ska syfta till att införa direktivet på en faktisk miniminivå.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande till regeringen om att under 2021 återkomma med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för helautomatiska vapen och enhandsvapen. Den rådande ordningen är att licenser för den typen av vapen måste förnyas vart femte år men riksdagen anser att merarbetet som tidsbegränsningen innebär för lagliga vapeninnehavare inte kan vägas upp av nyttan.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Regeringen har lagt fram ett förslag som ska ge en tydligare koppling mellan att delta i åtgärder för att förebygga återfall och att friges villkorligt. Den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under tiden på anstalt missköter eller inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra liknande åtgärder. Möjligheterna att skjuta upp den villkorliga frigivningen för den som missköter sig även på andra sätt ska utökas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den så kallade presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och att större hänsyn ska tas till hur den intagne har skött sig under sitt fängelsestraff. Regeringen bör också överväga att villkorlig frigivning ska kunna ske först efter tre fjärdedelar av strafftiden och aldrig för den som har återfallit i brott.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

24, 77 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2021-01-15

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Tullverket ska få utökade möjligheter att besluta att post ska hållas kvar av ett postföretag om det misstänks innehålla vapen, ammunition eller explosiva varor. I dag gäller den möjligheten bara vid misstanke om narkotika. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat också att postföretagens skyldighet att anmäla en misstanke till Tullverket ska utvidgas på samma sätt. Dessutom ska möjligheten för Tullverket att lägga en så kallad postspärr även omfatta försändelser som hanteras av kurirföretag, exempelvis UPS eller FedEx.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2021.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

12, 54 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-22

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Motion till riksdagen 2020/21:3855 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2020/21:62 Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Riksrevisionens slutsatser ska utgöra underlag för direktivet

Inlämnad

2021-01-27

Förslag

1

Datum

2021-01-27

Utskottsberedning

2020/21:JuU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Fråga 2020/21:1386 Grova trafikbrott av Ingemar Kihlström (KD) till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Trafikbrott är en av de vanligaste formerna av brott som begås i Sverige. Förövarna gör det ofta vanemässigt, återfaller och utgör en fara för andra. Ofta är också droger inblandade. I många fall

Inlämnad

2021-01-21

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2020/21:1387 Kriminalvårdens prioriteringar av Ingemar Kihlström (KD) till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Inom Kriminalvårdens rehabiliterande programverksamhet finns i dag tolvstegsprogrammet, ett behandlingsprogram för drog- och alkoholmissbrukande klienter. Programmet är ursprungligen

Inlämnad

2021-01-21

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Motion till riksdagen 2020/21:3828 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2020/21:63 Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett familjeperspektiv

Inlämnad

2021-01-15

Förslag

2

Datum

2021-01-15

Utskottsberedning

2020/21:JuU17

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:3827 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2020/21:72 Sveriges tillträde till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa möjlighet till husrannsakan på distans och tillkännager

Inlämnad

2021-01-15

Förslag

1

Datum

2021-01-15

Utskottsberedning

2020/21:JuU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Motion till riksdagen 2020/21:3788 av Johan Forssell m.fl. (M, KD) med anledning av prop. 2020/21:52 Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa straffet för grova stölder genom

Inlämnad

2020-12-09

Förslag

3

Datum

2020-12-09

Utskottsberedning

2020/21:JuU13

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 2 avslag, 1 bifall,

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Utbildningsminister Anna Ekström (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Finansminister Magdalena Andersson (S) Utbildningsminister

Datum

2020-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om följande åtgärder, som bland annat ska förstärka skyddet av poliser och vissa andra anställda hos Polismyndigheten och Säkerhetspolisen:

• Poliser ska få kroppsvisitera förhörspersoner i samband med förhör i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens lokaler.
• Även andra anställda hos Polismyndigheten än poliser ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det betyder att de får en tillfällig identitet och även kan få exempelvis ett id-kort i annat namn.
• Hälso- och sjukvårdspersonals skyldighet att lämna ut uppgifter om hälsotillstånd och personliga förhållanden till Säkerhetspolisen ska utvidgas till att gälla allt personskydd som Säkerhetspolisen ansvarar för. I dag gäller det bara personskydd av vissa personer som exempelvis medlemmar av kungahuset, ministrar och riksdagsledamöter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att ta fram ett underlag som belyser polisers utsatthet för brott och därefter återkomma med förslag på åtgärder för att göra arbetsmiljön säkrare för poliser i yttre tjänst.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 37 minuter

Justering

2020-11-12

Datum

2020-11-12

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Utländska personer ska i vissa fall vara skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck vid exempelvis inresa i Sverige. Dessutom ska polisen eller andra myndigheter kunna söka på foto eller fingeravtryck i SIS II, Schengenländernas informationssystem, för att identifiera en person. I dag får de uppgifterna bara användas för att bekräfta eller dementera en persons identitet efter en träff på exempelvis personens namn i systemet.

Ändringarna är en följd av att svensk lag anpassas till ändrade EU-regler på området.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 28 december 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 25 minuter

Justering

2020-11-12

Datum

2020-11-12

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Motion till riksdagen 2020/21:3775 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2020/21:42 Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2020/21:42 Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv. Motivering Kristdemokraterna

Inlämnad

2020-11-18

Förslag

1

Datum

2020-11-18

Utskottsberedning

2020/21:JuU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Regeringen föreslår en strängare syn på hantering av vapen och explosiva ämnen. Bland annat ska straffen för de allvarligaste vapen- och sprängämnesrelaterade brotten höjas från 6 till 7 års fängelse och fler vapen- och sprängämnesrelaterade brott ska räknas som grova eller synnerligen grova. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december.

Riksdagen riktade även tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om

• att göra tydligare skillnad i lagstiftningen mellan legala och illegala vapen, så att de nya strängare reglerna inte ska försvåra i onödan för jakt- och sportskyttar
• att även förberedelse, försök och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska räknas som ett brott
• tydligare regler om att det ska bedömas som ett synnerligen grovt brott att ha bomber och andra explosiva varor på allmän plats.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2020-10-22

Datum

2020-10-27

Bordläggning

2020-11-03

Debatt

2020-11-04

Beslut

2020-11-04