Edward Riedl (Mod)

Interpellation 2024/25:281 Utförsäljning av statliga bolag av Linus Sköld (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Den 28 november 2024 ställde jag nedanstående fråga till finansministern: Den 15 november 2024 presenterade regeringen nyheten att de sålt Svensk Bilprovning AB till ett tyskt bolag för 1,2 miljarder

Inlämnad

2024-12-14

Svarsdatum

2025-01-28

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Interpellation 2024/25:212 Åtgärder för att minska de ekonomiska klyftorna av Jessica Rodén (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Inflationen i Sverige har haft en betydande inverkan på invånarnas köpkraft, särskilt under pågående mandatperiod. När priserna på varor och tjänster stiger snabbare än lönerna

Inlämnad

2024-11-16

Svarsdatum

2024-12-19

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i riksbankslagen.

Lagändringarna ska bland annat förbättra Riksbankens möjligheter till självfinansiering. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Riksdagen sa även ja regeringens förslag om lagändringar till följd av ändrade EU-regler. Ändringarna rör vilka aktörer som ska få delta i clearing och avveckling av betalningar och värdepapper. Dessa lagändringar börjar gälla den 9 april 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-12-12

Bordläggning

2024-12-17

Debatt

2024-12-18

Beslut

2024-12-18

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2025. Utgifterna beräknas uppgå till 1 428 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 374 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 55 miljarder kronor för 2025.

Riskdagen sa ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag och det förhöjda grundavdraget
• slopad avtrappning vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget
• sänkt ersättningsnivå i beloppsregeln för expertskatt
• sänkt skatt på bensin och diesel
• avskaffad skatt på flygresor
• utvidgning av det s.k. växa-stödet
• en skattefri nivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
• avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet
• ändrad bonus malus för husbilar och alternativbränslebilar.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningen av inkomsterna i budgeten.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025 utom de som gäller avskaffad skatt på flygresor som börjar gälla den 1 juli 2025 och ändrad malus för husbilar och alternativbränslebilar som börjar gälla den 1 februari 2025.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

En lägre inflation och stabila långsiktiga inflationsförväntningar gör att fokus för den ekonomiska politiken nu kan skiftas från att bekämpa inflationen till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Politiken bör enligt regeringen inriktas på att fortsätta stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Riksdagen är av samma mening. Den något expansiva finanspolitiken ger stöd åt den lågkonjunktur som Sverige bedöms vara i även 2025. En lägre inflation, högre reallöner och lägre räntor bidrar till att hushållens konsumtion och investeringar väntas öka. Arbetsmarknaden återhämtar sig gradvis under 2025, men arbetslösheten väntas vara fortsatt hög 2025.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

81, 333 minuter

Justering

2024-11-21

Datum

2024-11-22

Bordläggning

2024-11-26

Debatt

2024-11-27

Beslut

2024-11-27

Interpellation 2024/25:77 Regeringens skattesänkningar av Mattias Vepsä (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Finansministern har presenterat regeringens budget för 2025. Prioriteringarna är tydliga. Av det totala reformutrymmet används närmare hälften till skattesänkningar, och budgetens stora vinnare är

Inlämnad

2024-10-01

Svarsdatum

2024-11-08

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Interpellation 2024/25:52 Sänkt skatt för de mest välbeställda av Kalle Olsson (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen ett borttagande av avtrappningen i jobbskatteavdraget för höga inkomstnivåer. I klartext handlar det om att sänka skatten för individer som

Inlämnad

2024-09-25

Svarsdatum

2024-11-08

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel och ge ekonomiskt stöd till Ukraina.

Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis luftvärnsrobotar, stridsbåt 90, utbildningsmateriel, stridsvagnsminor och pansarskott. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Det ekonomiska stödet omfattar bland annat insatser för utbildnings- och övningsverksamhet i Ukraina samt bidrag till fonder.

Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 0,8 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare cirka 3,8 miljarder kronor för år 2025 och senare.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 45 minuter

Justering

2024-09-24

Datum

2024-09-24

Bordläggning

2024-09-24

Debatt

2024-09-25

Beslut

2024-09-25

Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2024-09-12

Riksdagen beslutade att överföra 25 miljarder kronor från statens budget 2024 till Riksbanken för återställning av bankens eget kapital i år.

De senaste årens ekonomiska utveckling har kraftigt påverkat Riksbankens kapitalsituation. Även om Riksbankens årsredovisning för 2023 uppvisade ett positivt resultat är bankens eget kapital fortfarande mindre än en tredjedel av den så kallade målnivå som fastställs i riksbankslagen. Riksbanken har därför gjort en framställning till riksdagen om återställning av det egna kapitalet.

Riksdagen beslutade också att rikta två tillkännagivanden till regeringen.

För det första ska regeringen klargöra förutsättningarna för när och hur Riksbanken ska göra en framställning till riksdagen om att eget kapital ska återställas. För det andra ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker Riksbankens möjligheter till självfinansiering på längre sikt.

Tillkännagivandena grundar sig på ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

4, 18 minuter

Justering

2024-06-13

Datum

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

89, 314 minuter

Justering

2024-06-13

Datum

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel och ge ekonomiskt stöd till Ukraina.

Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis artilleriammunition, utrustning för satellitkommunikation, pansar-bandvagn 302, samt stridslednings- och luftbevakningsflygplan ASC 890. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och säkerhetsskyddsåtgärder i Ukraina samt bidrag till fonder.

Sammantaget innebär det att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,3 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 10,8 miljarder kronor för åren 2025–2031.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2024-06-13

Datum

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2024. Ändringar av anslag görs i 22 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2024. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2024. Bidragets storlek ska fortsätta att vara 40 procent av det preliminära bostadsbidraget.

Ett annat förslag handlar om ett nytt integrationspolitiskt mål.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med drygt 17 miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 2 minuter

Justering

2024-05-30

Datum

2024-05-31

Bordläggning

2024-06-11

Debatt

2024-06-12

Beslut

2024-06-12

Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2024-05-23

Interpellation 2023/24:549 Stigande matpriser av Jytte Guteland (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Innan riksdagsvalet år 2022 förde den nuvarande landsbygdsministern en kampanj mot de höga matpriserna som riskerade att drabba pensionärer och barnfamiljer hårt”Nu är situationen ännu värre, och de under

Inlämnad

2024-02-20

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka försvarsmateriel och att ge ekonomiskt stöd till Ukraina.

Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis handgranater, undervattensvapen och stridsbåtar. Även sjukvårdsutrustning och livsmedel kommer att skänkas. Försvarsmakten bedöms under en begränsad tid kunna avvara försvarsmaterielen. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och bidrag till fonder.

Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,4 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 5,6 miljarder kronor för åren 2025–2028.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2024-03-19

Datum

2024-03-19

Bordläggning

2024-03-19

Debatt

2024-03-20

Beslut

2024-03-20

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) Finansmarknadsminister

Datum

2024-03-14

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Försvarsminister Pål Jonson (M) Socialminister Jakob Forssmed (KD) Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) Finansminister Elisabeth Svantesson

Datum

2023-12-14

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L

Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag
• att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns
• utvidgad expertskatt
• avskaffad skatt på plastbärkassar
• slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin.

Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

102, 333 minuter

Justering

2023-11-23

Datum

2023-11-24

Bordläggning

2023-11-28

Debatt

2023-11-29

Beslut

2023-11-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av ammunition, reservdelar till tidigare skänkt materiel, kommunikationsutrustning och infanterimateriel, såsom personlig utrustning och vapen för infanteristrid – som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 1 657 000 000 kronor.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2023-10-24

Datum

2023-10-24

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Motion till riksdagen 2023/24:512 av Jörgen Berglund m.fl. (M) Höjd vägstandard i norra Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtgärder för höjd trafiksäkerhet och bibehållen hastighet på vägnätet i norra Sverige i nästa nationella transportplan bör få högre

Inlämnad

2023-10-02

Förslag

1

Datum

2023-10-02

Utskottsberedning

2023/24:TU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag