Camilla Brodin (ChrDem)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Utbildningsminister Anna Ekström (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) Utbildningsminister Anna

Datum

2021-02-25

Ett undersökningstillstånd enligt minerallagen ger ensamrätt att kartlägga berggrundens egenskaper. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i minerallagen.

Förslaget innebär:

• att giltighetstiden för undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 och fortfarande är giltiga den 1 mars 2021 och som inte har förlängts tidigare, ska förlängas med ett år,
• att giltighetstiden ska förlängas med ett år för tillstånd som är giltiga den 1 mars 2021 och som tidigare har förlängts genom att lämplig undersökning har gjorts eller för att tillståndshavaren har haft goda skäl till att en undersökning inte har gjorts,
• att giltighetstiden ska förlängas med ett år även för tillstånd som är giltiga den 1 mars 2021 och som förlängts genom att det har funnits särskilda skäl till förlängning.

Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen som riskerar att drabbas hårt av effekterna av coronapandemin.

Lagändringarna börja gälla den 1 mars 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2021-02-04

Datum

2021-02-05

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Näringsminister Ibrahim Baylan (S) Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) Näringsminister

Datum

2021-01-28

Riksrevisionen har granskat Kommerskollegiums arbete mot handelshinder. Revisionens bedömning är att Kommerskollegiums informationshämtning från företag är bristfällig, att den inte följs upp systematiskt och att både Kommerskollegiums och regeringens återrapportering därför kan riskera att bli ofullständig.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser positivt på att regeringen till stora delar instämmer i revisionens slutsatser. Däremot är riksdagen oroad av att Kommerskollegiums brister i sitt arbete delvis kan innebära att statens medel inte används på ett effektivt sätt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ta fram en åtgärdsplan och en tidplan för att ta tillvara på Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Företag med statligt ägande bör agera så att en effektiv och sund konkurrens upprätthålls. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att vidta åtgärder inom ramen för sin bolagsstyrning för att säkerställa det. Regeringen bör även återkomma till riksdagen med en redovisning av vad som gjorts.

I statens bolagsportfölj finns 46 hel- och delägda företag. Riksdagen konstaterar att staten är och kommer vara en stor företagsägare under överskådlig tid. Det är därför viktigt att regeringen tydliggör att statligt ägda bolag ska vara föredömen när det gäller ledning och styrning. Företagen ska inte nyttja en dominerande ställning eller på annat sätt bidra till osund konkurrens.

Tillkännagivandet kom från motioner som riksdagen behandlade i samband med regeringens årliga skrivelse om företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller bland annat en verksamhetsberättelse för dessa företag och ger en bild av utvecklingen i bolagsportföljen under i huvudsak 2019.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

9

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

24, 92 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-18

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Regeringen har föreslagit att Konkurrensverket ska få utökade befogenheter. Det innebär bland annat att Konkurrensverket som första instans ska få besluta i frågor om konkurrensskadeavgift, i stället för Patent- och marknadsdomstolen. Vidare utökas Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar. Konkurrensverket får också rätt att besluta om en utredningsskadeavgift i de fall ett företag trotsar verkets beslut under en utredning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Vissa av ändringarna görs för att anpassa de svenska lagarna på området till EU-lagar.

Riksdagen sa även nej till fyra förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020, bland annat eftersom arbete redan pågår inom Konkurrensverket med frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 33 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansminister Magdalena Andersson (S) Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) Socialminister Lena Hallengren (S) Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) Finansminister Magdalena

Datum

2021-01-21

Motion till riksdagen 2020/21:3801 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2020/21:80 Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantaget från kravet på yrkeskompetensbevis bör omfatta den som haft ett yrkeskompetensbevis

Inlämnad

2021-01-12

Förslag

3

Datum

2021-01-12

Utskottsberedning

2020/21:TU5

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 1 avslag, 2 bifall,

Fråga 2020/21:1088 Nytt fängelse i Åmål av Camilla Brodin (KD) till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Åmåls kommun har den högsta öppna arbetslösheten i Västra Götalands län och den fjärde högsta i riket: 14 procent. Därtill har Åmåls kommun den högsta ungdomsarbetslösheten av alla landets kommuner:

Inlämnad

2020-12-16

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Nära 15,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling som får drygt 3,5 miljarder kronor, stöd vid korttidsarbete som får nära 2,1 miljarder samt omställningsstöd och stöd till enskilda näringsidkare som får 2 respektive 1,5 miljarder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till de alternativa budgetförslag som har förts fram i motioner.

Vidare ändras lagen om stöd vid korttidsarbete. Under år 2020 har kompletterande bestämmelser införts i lagen med anledning av den kris som coronaviruset utlöste. Nu har regeringen föreslagit en ändring till som innebär att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete, och som anordnar kompetensinsatser under den arbetsbefriade tiden, ska få ersättning för sådana insatser. Staten ska kunna ersätta 60 procent av kostnaden och arbetsgivare ska stå för 40 procent.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till mål för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande samt det ändrade uppdraget för Visit Sweden AB, som bland annat innebär att bolaget kan marknadsföra Sverige som besöksmål inte bara för utländska utan även för inhemska målgrupper. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

56, 143 minuter

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-14

Debatt

2020-12-15

Beslut

2020-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar till utgiftsområdet regional utveckling ska fördelas. Sammanlagt handlar det om knappt 4,2 miljarder kronor för år 2021. I den summan ingår även pengar från EU till regionalpolitiska satsningar.

Störst del av utgifterna går till Europeiska regionala utvecklingsfonden för perioden 2014-2020 samt till regionala tillväxtåtgärder. Dessa två områden får cirka 1,8 miljarder kronor vardera. Cirka 400 miljoner går till transportbidrag och 150 miljoner till Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning för perioden 2014-2020. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

36, 105 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-09

Debatt

2020-12-10

Beslut

2020-12-15

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Socialminister Lena Hallengren (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Inrikesminister Mikael Damberg (S) Minister med ansvar för internationellt utvecklingssamarbete Peter

Datum

2020-12-10

Cirka 4,5 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar, cirka 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning och drygt 1,4 miljarder kronor går till energiteknik.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat investeringsplan för Svenska kraftnät och nivån på avgiften för elberedskap. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

36, 110 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-04

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-10

Fråga 2020/21:724 En statlig garanti för återförsäkring vid export av Camilla Brodin (KD) till Statsrådet Anna Hallberg (S) Vid sidan av de stora bekymmer som pandemin skapar inom sjukvård och äldreomsorg har vi sett en omfattande ekonomisk tillbakagång och ökad arbetslöshet under krisen. Det är helt centralt att allt

Inlämnad

2020-11-26

Besvarare

Statsrådet Anna Hallberg (S)

Riksrevisionen har granskat statens samverkansprogram och strategiska innovationsprogram. I programmen samverkar till exempel lärosäten, forskningsinstitut, näringsliv och offentlig sektor för att stärka Sveriges innovationsförmåga och konkurrenskraft.

Granskningen visar till exempel att ansvariga myndigheter fått för lite tid för att planera genomförandet av programmen. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra myndigheternas uppdrag i de strategiska innovationsprogrammen, överväga att utvärdera genomförda samverkansprogram och att inför framtida innovationssatsningar säkerställa att myndigheterna får tid för förberedelse och planering.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning. Riksdagen välkomnar granskningen och ser positivt på regeringens planerade åtgärder. Regeringen planerar bland annat för att se över tydligheten i myndigheternas regleringsbrev och instruktioner. Dessutom har regeringen tagit fram ett arbetssätt som gör det möjligt att systematiskt följa upp och utvärdera samverkansprogrammen 2019-2022.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Elcertifikatssystemet avslutas efter utgången av 2035 och elcertifikat ska inte få tilldelas för produktion av förnybar el i anläggningar som tagits i drift efter 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om avslutning av och nytt stoppdatum för elcertifikatssystemet.

Enligt förslaget har den snabba utvecklingen när det gäller utbyggnaden av förnybar elproduktion gjort att elcertifikatssystemet numera fyller en begränsad funktion. Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el, till exempel vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen och solenergi. Systemet berör exempelvis producenter av förnybar el, elleverantörer och elintensiv industri.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 48 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Under 2019 drabbades regionerna Skåne och Stockholm av kapacitetsbrist i elnäten. Regeringen och andra aktörer vidtog olika åtgärder för att komma tillrätta med situationen. Riksdagen anser att frågan om en väl fungerande elförsörjning är för viktig för att åtgärderna inte ska följas upp. Det finns också skäl att följa upp och analysera de åtgärder som gjordes eftersom det verkar finnas ett antal oklarheter och motstridiga uppgifter kring vad som hände.

Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att följa upp och analysera de åtgärder som vidtogs för att motverka den akuta kapacitetsbrist i elnäten som drabbade Skåne och Stockholm under 2019. Syftet med uppföljningen är att dra lärdomar och skapa beredskap om likande situationer uppstår igen i framtiden. Uppföljningens resultat bör återrapporteras till riksdagen.

Förslaget till tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut på eget initiativ.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 70 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) Utrikesminister Ann Linde (S) Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) Civilminister Lena Micko (S) Miljö- och klimatminister Isabella

Datum

2020-11-05

Motion till riksdagen 2020/21:3740 av Lars Hjälmered m.fl. (M, KD) med anledning av skr. 2020/21:25 Riksrevisionens rapport om regionala strukturfondspartnerskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap

Inlämnad

2020-10-28

Förslag

2

Datum

2020-10-28

Utskottsberedning

2020/21:NU12

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

Motion till riksdagen 2020/21:3715 av Camilla Brodin m.fl. (KD) med anledning av skr. 2020/21:3 Riksrevisionens rapport om Kommerskollegiums arbete med handelshinder Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en åtgärdsplan med anledning av Riksrevisionens rapport

Inlämnad

2020-10-08

Förslag

1

Datum

2020-10-08

Utskottsberedning

2020/21:NU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,