Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ersättning för höga sjuklönekostnader ska upphöra.

Ersättningsformen, som funnits i knappt tio år, innebär att arbetsgivare i vissa fall har rätt till ersättning från staten för sina sjuklönekostnader. Riksdagen instämmer i regeringens beskrivning av det aktuella ekonomiska läget och behovet av att offentliga medel används på ett effektivt sätt. I likhet med regeringen framhåller riksdagen bland annat även att kontrollmöjligheterna är begränsade och ökar risken för felaktiga utbetalningar.

Bestämmelserna om ersättningen ska enligt förslaget upphöra att gälla vid utgången av juni 2024, men ersättning ska fortfarande kunna betalas ut för vissa kostnader som avser tid dessförinnan.

Utöver propositionen har riksdagen även behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om systemet för ersättning vid höga sjuklönekostnader. I skrivelsen gör regeringen bedömningen att det inte finns skäl att vidta några åtgärder utifrån Riksrevisionens iakttagelser då ersättningsformen enligt regeringens förslag ska avskaffas.

Mot bakgrund av detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 47 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Riksdagen sa ja till ändringar i medborgarskapslagen.

En person kan förvärva svenskt medborgarskap vid födseln, genom adoption, genom anmälan eller efter ansökan. Regeringen föreslår att kraven för att förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan ska skärpas.

De föreslagna bestämmelserna innebär att en person som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller har anknytning till vissa grupper och organisationer inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. Bestämmelserna ska, med vissa undantag, omfatta alla som har fyllt 15 år. Enligt regeringen behöver det svenska medborgarskapets betydelse stärkas såväl rättsligt som symboliskt.

Regeringen föreslår också att möjligheterna att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap ska utökas. Syftet är att stärka skyddet för barn och vuxna som befinner sig i en utsatt situation.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 oktober 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-06-18

Justering

2024-09-19

Bordläggning

2024-09-24

Debatt

2024-09-25

Beslut

2024-09-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att åtgärda de brister som Europadomstolen funnit både vad gäller lagstiftning och tillämpning i den svenska signalspaningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024 respektive den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda vissa avtal som berör olika delar av försvarssamarbetet. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att godkänna fyra avtal.

Två av avtalen, Nato SOFA och Parisprotokollet, är statusavtal. Syftet med dessa är att stärka de allierades förmåga att agera militärt tillsammans genom att på förhand reglera frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära personal befinner sig i en mottagande stat. De två andra avtalen berör frågor om informationshantering och hemlighållande av försvarsuppfinningar.

Avtalen kräver vissa författningsändringar för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser. Riksdagen sade ja till lagändringarna, som föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer att de ska börja gälla.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Regeringen har föreslagit nya regler om redovisning för företag med anledning av två EU-direktiv som ska införas i svensk lag. Det handlar dels om företagens hållbarhetsrapportering, dels om uppgifter om könsfördelningen bland styrelseledamöter i börsnoterade företag. Riksdagen sa ja till ändringarna.

De nya reglerna om hållbarhetsrapportering innebär krav på mer detaljerad hållbarhetsinformation, till exempel när det gäller utsläpp av växthusgaser. De innebär också att fler företag ska lämna en hållbarhetsrapport och att rapporten ska granskas av en auktoriserad revisor.

De nya reglerna om uppgifter om könsfördelning i bolagsstyrelser innebär att stora börsnoterade bolag ska informera om förändringar som skett i könsfördelningen sedan året innan.

Lagändringarna träder i kraft 1 juli 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 40 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt höja taket för rotavdraget. Det innebär att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget.

Under beskattningsåret 2024 ska taket för rotavdraget vara 75 000 kronor per person och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 får dock högst 50 000 kronor användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag.

Det tillfälligt höjda taket syftar till att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Bestämmelserna får tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024.

De nya reglerna börja att gälla den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid årsskiftet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 31 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-28

Debatt

2024-05-29

Beslut

2024-05-29

Justering

2024-12-05

Justering

2024-12-10

Justering

2024-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt.

Vissa grundskoleelever med särskild begåvning eller som är högpresterande kan behöva en utbildning i en särskilt anpassad studiemiljö där det finns möjlighet till dagligt erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande med andra elever med samma fallenhet och intresse. Riksdagen anser att regeringens förslag om att införa spetsutbildningar permanent är värdefullt och kommer att vara av betydelse för elever som i dag inte får tillräckliga utmaningar i skolan.

De nya reglerna börjar att gälla den 2 juli 2024. Vissa regler börjar att gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

32, 99 minuter

Justering

2024-05-14

Bordläggning

2024-05-17

Debatt

2024-05-20

Beslut

2024-05-22

Regeringen föreslår två nya mål för Sveriges elsystem: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Riksdagen föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget.

Planeringsmålet innebär att elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att göra den gröna omställningen möjlig. Målet ska underlätta i planeringen för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045.

Leveranssäkerhetsmålet innebär att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Myndigheten Svenska kraftnät ska ansvara för regelbundna uppföljningar av målet.

Riksdagen sa nej till förslag i motioner på det energipolitiska området, bland annat cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

16

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

57, 187 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-22

Debatt

2024-05-23

Beslut

2024-05-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett partnerskapsavtal mellan Europeiska unionens medlemsstater och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet.

Partnerskapsavtalet innehåller gemensamma principer och fastställer följande prioriterade områden: demokrati och mänskliga rättigheter, rättvis ekonomisk tillväxt och utveckling, klimatförändringar, mänsklig och social utveckling, fred och säkerhet samt migration och rörlighet.

Partnerskapsavtalet är inget handelsavtal men innefattar åtaganden för att adressera handelshinder, öka investeringarna och stärka den privata sektorns engagemang i handeln mellan parterna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 14 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. En viktig uppgift för dess parlamentariska församling är att utföra valobservationer över parlamentsval i olika länder.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för OSSE:s verksamhet under 2022 och första halvåret 2023. Sverige har verkat för att OSSE ska utgöra ett instrument och en plattform för EU:s samlade politik i syfte att ställa Ryssland till ansvar för den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Riksdagen anser att Sverige även i fortsättningen ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, särskilt i ett läge där dessa utmanas i flera av deltagarstaterna.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, vilket innebär att man avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 74 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-22

Debatt

2024-05-23

Beslut

2024-05-29

Riksdagen lade en skrivelse om Nordiskt samarbete och en redogörelse om Nordiska rådets svenska delegations verksamhet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendena.

Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner. Förslagen handlar bland annat om nordiskt samarbete, Arktis och Barentsregionen samt utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

9

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

15, 109 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om luftfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om regionala flygplatser, beredskaps-flygplatser, säkerhetsrelaterade frågor inom luftfarten, flygets klimatpåverkan och elflyg. Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är bland annat redan vidtagna åtgärder och pågående utredningsarbete.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

14

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

31, 101 minuter

Justering

2024-05-14

Bordläggning

2024-05-22

Debatt

2024-05-23

Beslut

2024-05-29

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-18

Debatt

2024-06-19

Beslut

2024-06-19

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid EU:s gräns. I lagen finns bland annat bestämmelser om godkännande och återkallelse av status som så kallad godkänd CBAM-deklarant, om tillsyn och om sanktionsavgifter. Lagen börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29