Landsbygdspolitik

Herr talman! Vi debatterar nu MJU18 Landsbygdspolitik. Jag yrkar bifall till reservationerna 4 och 10 och i övrigt bifall till utskottets förslag.

Betänkandet behandlar EU:s jordbrukspolitik, livsmedelsstrategin, växtbaserade livsmedel, hästavel och en del annat. Det är viktiga frågor för vår landsbygd och våra lantbruksföretag.

Att regeringen menar allvar med att hela Sverige ska leva kan man läsa i regeringsförklaringen: "Klyftan mellan stad och land ska slutas. Det ska gå att arbeta, driva företag och få del av samhällsservice oavsett om du bor i Visby, Vårby gård eller Vittangi."

Detta kan vi också se i den förda politiken under den gångna mandatperioden. Vi har gjort stora satsningar för att hela Sverige ska leva.

Vi har bland annat tagit beslut om en livsmedelsstrategi, den första, där riksdagen står bakom det övergripande målet att vi ska öka livsmedelsproduktionen i Sverige.

Det hade givetvis varit bättre om alla hade varit överens om hela propositionen, men det lyckades vi inte med.

Att vi är överens om målet är bra, och näringen är också mycket nöjd med att vi har pekat ut riktningen och att vi har frågan på agendan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Regeringen har avsatt drygt 1 miljard för att genomföra livsmedelsstrategin.

Vi är dock bara i början av detta arbete, och vi behöver göra mera. Jag kan inte nog understryka hur viktigt det är att vi ökar livsmedelsproduktionen i Sverige. Det ger jobb på landsbygden som inte går att flytta. Det ökar också vår förmåga att klara de krissituationer vi kan drabbas av.

I dag är vår livsmedelstillgång i alltför stor utsträckning beroende av import. Det behöver vi ändra på av många skäl. Vår produktion i Sverige är bra, och efterfrågan på svenska produkter ökar i Sverige och i andra länder. Låt oss ta vara på det.

Regeringen har därför beslutat om en exportstrategi för att främja exporten. Det är viktigt, för här finns en stor potential. Vi behöver öka kunskapen om de svenska mervärdena så efterfrågan på våra svenska livsmedel ökar ännu mer.

Vi har också gett länsstyrelserna i uppdrag att ta fram regionala livsmedelsstrategier och erbjudit aktörer med regionalt utvecklingsansvar att genomföra insatser på regional nivå i enlighet med strategin. Det har de också gjort tillsammans med privata aktörer.

Regeringen har avsatt 142 miljoner till insatser för att stödja arbetet med genomförandet.

Samordning och erfarenhetsutbyte är viktigt, och därför bjöd landsbygdsministern 2017 in till Hela Sverige kraftsamlar.

Herr talman! Regeringen har tagit fram en utredning om hållbar turism, Ett land att besöka. Turistnäringen är en av de snabbast växande branscherna i Sverige, och en delstrategi är att kombinera måltidsturism med livsmedelsstrategins mål och insatser. Det är viktigt för en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet.

Regeringen jobbar också med nyindustrialisering. Svensk livsmedelsindustri är en del av tillverkningsindustrin och möter precis samma utmaningar som andra industrigrenar. Här behöver företagen fortsätta att arbeta med samverkan, digitalisering, hållbarhet, kompetens och innovationskraft.

Herr talman! I betänkandet finns vidare ett tillkännagivande om förenklingar i administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden, efter en motion av Eskil Erlandsson med flera. Ledamoten Erlandsson påstår att vi har sänkt ersättningarna och krånglat till regelverken.

Att regeringen skulle ha sänkt ersättningarna till föreningslivet är inte sant, för regeringen har höjt anslaget till föreningslivet med 227 miljoner sedan 2014. Vi har också höjt anslaget till friluftslivet med 20 miljoner. Jag vet därför inte vad ledamoten med flera grundar sin motion och sitt tillkännagivande på.

Det är bra med förenklingar, och det är något vi hela tiden arbetar med. Samtidigt är vi politiker väldigt bra på att ställa krav på vad man ska uppnå för att få detta stöd. Den ekvationen är inte alltid helt enkel att få ihop. Och att det skulle vara speciellt på landsbygden förstår jag inte riktigt, för när vi förenklar gör vi det för alla.

Regeringen har också avsatt en hel del pengar till studieförbunden i årets budget, nästan 500 miljoner. Studieförbunden har en viktig roll på Sveriges landsbygder eftersom de är närvarande i hela landet.

Herr talman! Den socialdemokratiskt ledda regeringen har varit tydlig med att hela Sverige ska leva. Man tillsatte därför en parlamentarisk landsbygdskommitté, och den lade enigt fram en utredning med 75 förslag. Efter det har regeringen levererat en landsbygdsproposition som förverkligar merparten av dessa förslag. Till detta har regeringen avsatt 1 ½ miljard 2019-2020 och därefter 400 miljoner årligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Det handlar om satsningar på näringsliv, innovation, kunskapsutveckling, utbildning och kultur, och Norrlandsstödet får ytterligare pengar. Här finns satsningar på digitalisering av företag, teknikutveckling, bättre finansiering för landsbygdsföretag och bättre förutsättningar för besöksnäringen. Vidare satsas det på fjärrundervisning, kunskapscentrum för landsbygdsutveckling och en hel del annat.

Som ni hör gör vi stora satsningar på landsbygden, och vi gör dem för att vi menar allvar med att man ska kunna leva, verka och bo överallt i vårt avlånga land.

Tidigare budgetar har bland annat innehållit en miljardsatsning på bredband, ökad möjlighet till kameraövervakning, många fler platser på regional yrkesutbildning för vuxna och ett kunskapslyft som byggs ut med över 100 000 utbildningsplatser till 2021.

Det vi ser på Sveriges landsbygder är en stor kompetensbrist inom alla branscher, både i offentlig och privat sektor. Det är ledsamt att Alliansen och SD går emot förslaget att införa högskolekompetens på yrkesutbildningar, för det hade gjort skillnad för landsbygden.

Vi har också ökat den statliga närvaron i hela landet och gjort en permanent satsning på kommersiell service i glesbygd.

Vi håller på med en översyn av reseavdraget, och vi har gjort en biblioteksatsning i hela landet. Det är viktiga åtgärder för Sveriges utveckling och för landsbygden.

Till det som jag nu har berättat om kan man lägga de 35 miljarder som vi har lagt på välfärden under denna mandatperiod. Välfärden är viktig för landsbygden. Om den inte fungerar kan man inte leva, bo och verka där. Där har vi skiljelinjen i svensk politik: Vi vill utveckla den svenska modellen, inte avveckla den genom stora skattesänkningar.

(Applåder)

Herr talman! Även denna debatt om landsbygdspolitiken och MJU18 är lite av en repris av den debatt vi hade här i kammaren för ett år sedan.

Betänkandet behandlar 87 motionsyrkanden från den allmänna motionsperioden och rör bland annat EU:s jordbrukspolitik, livsmedelsstrategins genomförande, livsmedelsindustrin, mathantverk, GMO och pollinerare.

Förra året vid den här tiden undrade vi alla vad som skulle hända med Parlamentariska landsbygdskommitténs förslag. Nu vet vi att regeringen har lagt en landsbygdsproposition på riksdagens bord, och behandling kommer att ske först om några veckor. Utan att föregripa den debatten kan vi konstatera att konkreta åtgärder lyser med sin frånvaro och att propositionen i sig mer är ett visionärt strategidokument än något annat. Detta är lite av en nyordning för Sveriges riksdag.

Herr talman! Vi står självfallet bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 6 om ängs- och hagmarker. Det är ett förslag som säkerställer en levande landsbygd och som stärker kretslopp och hållbarhet i naturen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Politiken behöver ständigt utvecklas, och landsbygdspolitiken är inget undantag. Det finns stora utmaningar med urbaniseringen, men det finns också stora utmaningar med att få landsbygdens service att fungera likadant som förut men med färre människor som bor där.

Sverige är ett stort land med långa avstånd. Det ser inte likadant ut överallt, utan behoven och förutsättningarna är olika beroende på var i landet man befinner sig. Detta är inget fel i sig utan snarare en tillgång för ett befolkningsmässigt litet land som vårt, långt uppe i norra Europa.

Jag tänker tala lite mer om företagande än vad tidigare talare har gjort. Företagande och jobb är nämligen en förutsättning för att ett land ska blomstra, även på landsbygden. En förutsättning för att landsbygden ska utvecklas och stå sig stark över tid är att man skapar arbete, att man skapar förutsättningar för företag och arbetsmarknad och att detta alltid prioriteras högt.

Förutsättningarna för företagande och boende kräver både god infrastruktur och service. En del frågor berörs av rikspolitiken, men många har bäring på hur den lokala politiken ser på arbetsmarknaden, vilket är minst lika viktigt. Vi vill att fler företag ska kunna starta, växa och utvecklas i Sverige.

Landsbygden består till stora delar av jord- och skogsbruk. Dessa drivs genom enskilda människors företagande och ska behandlas med respekt. Grundläggande ideologiska kantstenar för oss moderater är äganderätt, ansvar och frihet. Vi värnar allemansrätten, men landsbygden är ingen allmännytta och brukandet måste respekteras. Jordbruk och livsmedelsproduktion är något vi är stolta över, och det ska vara enkelt att vara företagare även inom dessa branscher i Sverige.

Ett hållbart brukande av jord och skog är avgörande för att bevara den biologiska mångfald vi redan har och för att de miljökrav vi har ställt upp ska följas. Den biologiska mångfalden är beroende av betande djur för att hålla ängsmarkerna öppna. I dag finns det tyvärr för få betande djur för att åstadkomma det som vi alla vill. Det är viktigt med öppna hagmarker, inte minst ur ett kulturhistoriskt perspektiv, och då duger det inte att kalla jordbruket för miljöfarlig verksamhet. Våra bönder är våra hjältar, och de ska uppskattas, inte bestraffas.

Landsbygd och stad står inte emot varandra utan är varandras styrkor genom ett nära utbyte, särskilt i ett så pass litet land som vårt.

Landsbygdens utmaningar är också dess styrka. Entreprenörskapet och förmågan att lösa praktiska hinder är väl förankrad sedan generationer. Vi tror på människor, och vi tror på den drivkraft som funnits i generationer på landsbygden att göra det allra bästa utifrån de förutsättningar som finns till hands.

Gröna näringar kan bidra som en tillväxtmotor i Sverige. Hela Sverige ska kunna leva, men då måste hela Sverige få förutsättningar att kunna stå på egna ben.

Vi moderater ser landsbygdens möjligheter och utvecklingspotential, och vi vill måla upp dessa med en positiv bild. Det finns alltför många andra som målar upp en negativ och mörk bild av landsbygdens framtid. Alliansen tror på landsbygden, och vi vill ge landsbygden de bästa förutsättningarna för att växa och frodas med den drivkraft som redan finns. Vi tror mer på generella lösningar än på riktade bidrag till utpekade statiska och fastställda områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Jordbrukets inkomst styrs i mångt och mycket av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, och det är viktigt att Sverige är en stark och konstruktiv röst i kommande förhandlingar. Vi kan se att 5 procent av EU:s befolkning arbetar inom jordbrukssektorn men att 40 procent av EU:s budget går till jordbruket. Detta är inte hållbart på sikt, även om vi skördar frukterna av jordbrukets verksamhet.

På samma sätt som tidigare regeringar förutsätter vi att nuvarande och kommande regering arbetar med att söka allianser inom EU. EU-familjen är viktig, och det finns en farhåga inför framtiden, då Storbritannien har valt att lämna EU. Vi behöver ett självständigt och konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk.

Om jordbruket ska vara konkurrenskraftigt framöver går det inte att backa sig ut ur framtiden. Vi behöver en modern växtförädling, vilket kommer att bli en viktig nyckel för att kunna producera både smartare mat och mer mat i framtiden. Det duger inte med en regering som velar i GMO-frågan så som man har gjort under denna mandatperiod. Det behövs en regering som kan visa en tydlig svensk inriktning inom området för att på sikt kunna skapa grödor som är anpassade till svenska förhållanden.

Herr talman! Jag måste avsluta även detta anförande med att konstatera att regeringen lägger fram flera förslag som är direkt skadliga för landsbygden snarare än att långsiktigt hjälpa den att stå stark.

Det behövs sjystare konkurrensvillkor, och det behövs långsiktiga spelregler för att kunna möta framtidens utmaningar.

Landsbygdspolitiken förtjänar en mycket större och bredare debatt än den vi har haft här i dag. Anledningen till att jag inte har bidragit till detta är att jag inte vill föregripa den debatt som vi ska ha om några veckor om landsbygdspropositionen. Jag ser fram emot den debatten och den spänst som den kommer att ha, och jag hoppas att vi ska kunna diskutera mer konkreta förslag från regeringen än vad vi hittills har sett.

(Applåder)

Herr talman! I betänkandet finns ett tillkännagivande där man menar att den nationella samordningen av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin ska öka. Jag tycker att det är ett märkligt tillkännagivande. I vanliga fall tycker Alliansen och Moderaterna att man ska minska den statliga styrningen - det brukar de vara ganska tydliga med.

I tillkännagivandet står också att det är viktigt att det regionala arbetet med livsmedelsstrategin samordnas på ett sätt som tillgodoser regionala förutsättningar, eftersom det ser olika ut runt om i landet. Det är precis så det är: Det ser olika ut i hela landet, och detta vill vi givetvis ta till vara.

Min fråga är bland annat: Vad är det ni tycker att regeringen inte har gjort men som den borde göra? Och hur tänker ni när det gäller den statliga styrningen? Jag förstår inte riktigt, eftersom det går lite grann emot vad ni brukar tycka.

Ni säger också att ni tycker att det finns olika regionala aktörer som har tagit stafettpinnen. Det är inte riktigt sant, eftersom regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att göra detta och även gett möjlighet till de regionala aktörerna med regionalt utvecklingsansvar att genomföra insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

De flesta län gör faktiskt detta gemensamt, tillsammans med de regionala aktörerna - LRF och så vidare - från den privata sektorn. Jag förstår inte riktigt vad ni är ute efter med detta tillkännagivande.

Herr talman! Jag tackar Monica Haider för frågorna.

Vårt tillkännagivande om samarbetet för länsstyrelserna inom livsmedelsstrategin handlar om att samordna det arbete som görs på många länsstyrelser. Det görs inte på alla länsstyrelser, och det görs absolut inte på samma sätt på alla länsstyrelser. Vad vi säger är just att samordningen behöver synkroniseras av staten. Man har gett ett uppdrag, men inte en helhet, till de olika länsstyrelserna. För att få denna livsmedelsstrategi att gå hela vägen ned för att få en helhet från jord till bord behöver det samordnas bättre än i dag.

Det ska produceras mer - det tycker vi alla - men man producerar väldigt olika i olika delar av landet utifrån att länsstyrelserna agerar på olika sätt. Vi tror att en av nycklarna skulle kunna vara att samordna det hela.

Herr talman! Det är lite anmärkningsvärt att man från Alliansen tycker att det ska göras lika överallt, med tanke på att det är mycket olika regionala förutsättningar. Jag vet inte riktigt vad det är som ska samordnas, eftersom insatserna antagligen inte kommer att se likadana ut beroende på om du bor i norra Sverige eller i södra Sverige eller i mellanbygder som du och jag kommer från, Åsa. Jag tycker därför att det är lite konstigt att man över huvud taget gör detta tillkännagivande, eftersom det har getts ett uppdrag från regeringen att det ska tas fram regionala livsmedelsstrategier utifrån den strategi som vi har på det nationella planet. Meningen är att det ska vara olika, att det ska se olika ut och att det ska vara olika åtgärder i de regionala livsmedelsstrategierna beroende på vilka styrkor och svagheter som finns. Jag kommer till exempel från en mjölkbygd. Tittar jag på Kalmar län har de mycket mer kycklingproducenter och så vidare. Då är det klart att åtgärderna inte ser likadana ut.

Herr talman! Jag tycker inte att det är så komplicerat som Monica Haider säger att det är. I dag saknas en nationell samordnare för livsmedelsstrategin. Det är precis det som vi säger; så enkelt är det. Vi vill ha en nationell samordnare för att synkronisera strategin på Sveriges alla länsstyrelser.

Vi tycker också att det finns brister i regeringens politik gällande just företag och jobb. Vi tycker att det är ett problem att man inte ser konkurrenskraften när man politiskt beslutar om saker som hämmar svensk konkurrenskraft och gör oss svagare inte bara nationellt i de olika delarna av landet utan också gentemot den europeiska marknaden. En nationell samordnare skulle kunna sammanfatta detta för att försöka göra någonting åt det.

Förhoppningsvis byter vi regering till hösten. Men om vi inte gör det hoppas jag att en nationell samordnare faktiskt kan peka på de brister som finns i nuvarande strategi och de åtgärder som vi kan vidta för att Sveriges landsbygder ska blomstra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

(Applåder)

Herr talman! Sverigedemokraterna står bakom sina reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 2 om EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Det finns inte bara en landsbygd i Sverige, utan vi har många olika typer av landsbygder i vårt land formade av tusentals års klimat, natur och mänsklig kultur. Sverige hyser unika miljöer som sammantaget bidrar till den mångfald av landsbygder som präglar vårt land från norr till söder. Det är verkligen en upplevelserik resa man gör när man åker från landsända till landsända - från norr till söder, från öst till väst.

Men det är inte bara de naturgivna miljöerna och deras resurser som formar landsbygdens förutsättningar, utan det är de människor som lever och verkar där.

Landsbygdspolitiken är inte heller bara jord- och skogsbruk. De landsbygdsnära näringarna, som bland annat innefattar energi, jakt, turism och fiske, tar sin utgångspunkt i människors behov.

De landsbygdsnära näringarna och deras företag bidrar med viktig sysselsättning och skatteintäkter som bidrar till levande och livskraftiga samhällen och kommuner.

Det öppna brukade kulturlandskapet, som präglar många delar av Sveriges landsbygder, behöver livskraftiga lantbruksföretag och betande djur. När de betande djuren försvinner växer markerna igen, och viktiga ekologiska miljöer försvinner. Sambanden mellan det öppna landskapet och en levande landsbygd är tätt hopkopplade. För oss i Sverigedemokraterna hänger det hela ihop.

Herr talman! Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär en tuff konkurrens för våra svenska bönder. Svenska bönder konkurrerar på den inre marknad som EU innebär. Det är därför knappast obekant för någon här i riksdagen att sedan EU-inträdet 1995 har, förutom högre skatter, en alltför omfattande nationell lagstiftning avseende miljö och djurhållning missgynnat lantbruket och livsmedelsproduktionen.

Från att vi har varit i stort sett självförsörjande avseende livsmedel har vi numera en självförsörjningsgrad på knappt 50 procent. En del hävdar att den är mindre.

Sverige har förutom detta en byråkrati som i sin vilja att vara bäst i klassen ofta är mer nitisk än andra EU-länders avseende genomförande av EU-lagstiftning.

Sverigedemokraterna vill därför att det i instruktionerna till berörda myndigheter tydligt bör framgå att myndigheterna ska genomföra EU-direktiv och tillämpa EU-förordningar på ett sätt som ger så goda konkurrensförutsättningar som möjligt.

Vi motsätter oss ytterligare maktöverföring till EU, men likväl är det viktigt att vi får tillbaka så mycket som möjligt av de nästan 40 miljarder som vi i Sverige betalar in till EU-kolossen. Det är därför av vikt att vi försöker påverka EU:s gemensamma jordbrukspolitik i en för Sverige positiv riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Avseende EU-medlemskapet vill vi i Sverigedemokraterna att Sverige ska omförhandla villkoren för Europeiska unionen med det långsiktiga målet att återföra beslutsmakten till Sverige.

Herr talman! Svenska bönder konkurrerar på samma europeiska marknader som deras grannar i Danmark. Vi i Sverigedemokraterna anser att det är rimligt att skattenivån för olika insatsvaror är densamma.

Skatten på diesel för lant- och skogsbruket är en sådan viktig konkurrensskillnad, och den behöver enligt oss sänkas till samma nivå som i Danmark - 7 öre per liter.

Sverigedemokraterna anser att det måste bli enklare att bedriva jordbruk utan att överge höga ambitioner vad gäller miljön. All politik och myndighetsutövning måste i högre grad utgå från att vi ska gynna konkurrenskraft, tillväxt och aktivt brukande av mark i Sverige.

Vi motsätter oss regeringens nuvarande och för landsbygdens överlevnad hämmande politik och är starkt kritiska till fortsatt höjda skatter på bensin och diesel samt minskade möjligheter till reseavdrag för arbetspendling.

Regeringen föreslår i en departementspromemoria att en vägslitageskatt ska införas för tunga lastbilar över 3 ½ ton. Oavsett vilken typ av skatt på avstånd som regeringen avser att införa kommer den att läggas ovanpå redan befintliga skatter. En vägslitageskatt skulle slå extra hårt mot den del av Sverige som har de sämsta vägarna, de längsta avstånden och mest begränsade alternativ. Vi i Sverigedemokraterna motsätter oss därför en sådan vägslitageskatt.

Fru talman! Vi är här i dag för att debattera betänkandet om landsbygd. Jag yrkar bifall till våra reservationer. Betänkandet handlar om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, regionalt genomförande av livsmedelsstrategin, pollinerande insekter med mera. Det är ett ämne som vi debatterar varje år. Många av reservationerna har behandlats förenklat.

Det är ett ämne som engagerar. När vi debatterade landsbygdsfrågorna och utgiftsområde 23 i höstas konstaterade jag att det har gått från ett ämne som har varit lite i skymundan till ett ämne som blivit en central del i det politiska samtalet och inte bara specifikt under parollen landsbygd utan under många andra ämnesområden där man ser att man måste ha med det perspektivet.

Vi har sett ett ökat inflöde av tv- och radioprogram som behandlar landsbygden, för att inte tala om alla poddar som dyker upp. Vi ser också ett ökat intresse för mat och var den kommer ifrån. Det har gjort att vi nu är på gång.

Även intresset för politiska produkter har höjts. Vi har politiska produkter som Landsbygdskommitténs betänkande som snart blir en proposition som vi kommer att debattera om några veckor här. Vi har haft livsmedelsstrategin. Men det är fortfarande så att landsbygdsperspektivet kommer i skymundan ibland.

Det finns grundläggande skillnader och förutsättningar mellan stad och land som gör att det är viktigt att analysera samhällsutvecklingen utifrån ett landsbygdsperspektiv och ge organisationer, myndigheter, företag och intresseföreningar förutsättningar att ta det i beaktande och kunna verka så att vi får lika villkor. Vi vill ju alla att hela Sverige ska leva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

En livskraftig landsbygd med ett fungerande ekosystem är en förutsättning för hela samhället. Landsbygden med sina produkter som livsmedel och andra viktiga råvaror är avgörande för att hela landet, såväl stad som land, ska kunna fungera. Då måste också bosättning och företagande vara möjligt.

Det handlar inte bara om de traditionella gröna näringarna när man talar om landsbygd. Man ska kunna bo och verka där oavsett vad. Man måste kunna vara förskollärare, ha skolor och kunna gå till doktorn.

Jag tycker att regeringen har tagit det på allvar och också största delen av Sveriges riksdag. Vi har gjort Landsbygdskommitténs betänkande som nu blir en landsbygdsproposition. Vi har tagit frågorna på allvar och lyft upp dem och inte bara tittat från det traditionella perspektivet.

Vi ser ett skifte från hur det har varit med många boende på landsbygd där många har varit engagerade i livsmedelsproduktion och skogsbruk till att vi får allt större enheter. Vi får ett mekaniserat jordbruk och storskalighet för att klara av dagens krav på avkastning. Allt färre arbetar inom areella näringar. Det har lett till att färre kan få sin försörjning av de traditionella gröna näringarna. Samtidigt med skiftet öppnar vi också möjligheterna för andra nya näringar.

Det var till exempel inte många som trodde att man i en lada skulle kunna odla fisk på land långt bort från både hav och sjö. Men vattenbruket är här och växer. Det växer så fort att vi inte alltid hinner med att få till den lagstiftning som kanske behövs för att möjliggöra det nya. Det tar vi på allvar och försöker göra.

Vi ser nya näringar inom de blå näringarna som kan både göra miljötjänst och ha livsmedelsproduktion. Det handlar till exempel om att odla alger, sjöpungar eller musslor. De näringarna är här och har getts ett stöd för att de ska kunna fortsätta.

Vi ser att turismen blomstrar. Vi har tagit fram en hållbar turiststrategi för att se hur vi ska kunna utveckla den mer. Vi ser nya företag som hittar nya nischer. Vi har i dag en större del av befolkningen som inte har en naturlig koppling till landsbygderna. Vem hade trott för bara 20-30 år sedan att vi kunde ha turism på kyla eller för att gå i skogen och kolla på älgar? Men där är vi i dag, och det ger nya möjligheter.

Vi ser också att en del av storskaligheten och förenklingarna ibland biter oss i svansen. Vi har ett modernt jordbruk som i vissa delar kanske slår ut det vi behöver för jordbruket, till exempel pollinatörer, som flera har tagit upp här. Ett extensivt jordbruk med monokulturer gör att det helt enkelt finns för lite mat för våra pollinatörer.

Där har regeringen tagit steg framåt. Den har sett detta och gett ett uppdrag till Naturvårdsverket att sammanställa vilka insatser som görs i Sverige för att just vända nedgången av vilda pollinatörer och se hur vi med kostnadseffektiva metoder kan ändra utvecklingen.

I förrgår lämnades delrapporten som fastslår att flera arter har försvunnit men också att det finns en hel del insatser som görs. Nu ska man utreda vidare vilka som är effektiva och hur man ska kunna gå vidare. Vi har 280 arter av olika pollinerande bin, och en tredjedel av dem är hotade.

Vad man såg i delrapporten var att det görs en hel del i jordbrukslandskapet och andra urbana miljöer. Men det görs inte en enda insats inom skogsbruket. Där tror jag att vi har nästa del för att komma vidare med pollinatörer. Vi har saker som behöver pollineras även i skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Vi ser i det landsbygdspolitiska betänkandet att det efterfrågas insatser för ängs- och hagmarker, som också är viktiga för den biologiska mångfalden. Där har regeringen ändrat och skjutit till pengar. Det är 255 miljoner till landsbygdsprogrammet för att möjliggöra ytterligare satsningar på ängs- och betesmarker. Den satsningen knyts också till rådgivning och skötselmetoder så att vi kan ändra det här. Här kommer vi också att behöva komma vidare. Ibland måste man kanske gå tillbaka och se hur vi gjorde förut.

Precis som Monica Haider sa tidigare ser vi hur det har skjutits till pengar till civilsamhället och föreningslivet, som är en stor och viktig del. Det påstås i betänkandet att det har dragits bort pengar och att det är svårare. Det är snarare så att vi har skjutit till över 200 miljoner kronor till idrotten och idrottsföreningar från 2014. Vi har ökat pengarna till friluftsorganisationer med över 20 miljoner sedan 2016, och vi har stora satsningar på studieförbunden. Jag förstår inte Alliansens kritik mot detta och vad de vill göra.

Om man tittar på friluftslivet växlar man upp de pengarna inte bara i att människor kommer ut och ser djur och natur utan också i hälsa. Vi hade ett seminarium här i riksdagen för ett par veckor sedan som visade på ett klart samband. Människor som är ute och rör sig i naturen är också hälsosammare och lever längre. Varje investerad krona växlas upp fyra fem gånger i minskade hälsokostnader.

Det finns mycket som regeringen har gjort som är bra för våra landsbygder. Vi fortsätter att jobba. Vi jobbar också tillsammans över andra partigränser. Jag hoppas att vi kommer att ha en bra och livaktig debatt som tar upp fler delar av detta när propositionen kommer som är baserad på Landsbygdskommitténs betänkande.

Fru talman! Jag står bakom alla Centerpartiets reservationer till betänkandet men väljer att yrka bifall till reservation nr 5.

Jag börjar med att konstatera att den nuvarande regeringen rentav är duktig på att lägga fram strategidokument. Den är ibland duktig på att sätta upp visioner och mål för saker och ting. Men det jag efterlyser, fru talman, är konkret handling och något som gör skillnad i verkligheten.

Under den senare tiden har vi dessutom fått en proposition på området i vilken man skulle kunna förvänta sig att det skulle finnas något som gör skillnad för ämnesområdet, nämligen landsbygden. Vad var det i propositionen som vi kommer att diskutera om någon månad? Jo, ett mål och en strategi men inget konkret, och så ej heller i det betänkande vi diskuterar i dag.

Jag väljer alltså att yrka bifall till reservation nr 5 i betänkandet. Jag gör det av skälet att det enklaste sättet, som jag ser det, att få saker och ting att hända är att en regering använder sig av regeringens egna myndigheter när man vill genomföra någonting.

Fru talman! Vi har nyligen i den här kammaren antagit en livsmedelsstrategi. I den finns av regeringen utpekade mål. Det är alltså inte kammaren som har pekat ut dem. Man förväntar sig då att regeringen vill uppfylla de mål som den har satt upp. Vad ska regeringen då göra? Jo, den ska självklart använda sig av de myndigheter som står till dess förfogande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Vad väljer då regeringen att göra? Nu tvingas jag att citera, vilket alltid är tråkigt, men jag väljer att göra det i det här sammanhanget. Regeringen skriver i regleringsbrevet till ett antal utvalda myndigheter att de ska "beskriva hur myndigheten arbetar systematiskt för att integrera livsmedelsstrategins mål och syfte i sin verksamhet, hur berörda aktörer involveras och beskriva de kommunikationsinsatser som görs för att synliggöra arbetet".

Fru talman och ni regeringsföreträdare! Varför väljer man inte att helt enkelt säga som jag har sagt i en motion från Centerpartiet? Vi menar att myndigheterna på området ska använda ord som att "arbeta för", "stödja" eller "understödja". Men man väljer från regeringens sida att säga till myndigheterna att de ska "beskriva" vad de gör. Regeringen säger inte att myndigheterna ska hjälpa oss att uppfylla det mål som är uppsatt, i det här fallet i livsmedelsstrategin. Och vad är då målet? Jo, det är att vi ska producera mer mat i vårt land.

(Applåder)

Fru talman! Vi är rätt överens här inne om att man ska kunna leva och bo i hela Sverige. Men vi är nog inte lika överens om hur vi ska uppnå denna målsättning.

Som vi i Vänsterpartiet ser det måste vi om hela Sverige ska leva se till att vi har en välfungerande samhällsservice även utanför de tätbebyggda områdena. Vi måste ha välfungerande kommunikationer och kollektivtrafik även i glesbygd. Bredband måste vara snabbt och förstås fungera i hela Sverige. Vi måste också se till att det finns en efterfrågan på de produkter som produceras av till exempel lantbrukare i glesbygd.

Här finns en hel del förbättringspotential, och jag tror att vi har stor möjlighet att både uppnå bättre villkor för företag på landsbygden och möjligheter att uppnå miljömål son inte nås i dag.

Dessvärre har vi haft ett par decennier i Sverige då vi har varit berusade av något slags avregleringsyra. Avregleringar och privatiseringar har rabblats som ett mantra och ansetts som lösningarna på det mesta. Det kan kanske fungera ibland i storstäder, men i glesbygd och på landsbygden ser vi tydligt att avregleringar inte är en särskilt bra idé.

Hur har det till exempel gått med avregleringen av apoteken? Vi kan se att vi har fått flera nya apotek som etablerar sig i städerna men inga nya i glesbygd. Tvärtom har tillgängligheten blivit sämre där.

Det är samma problem med avregleringen av järnvägsnätet. Det är klart att de privata tågoperatörerna vill köra på de mest trafikerade linjerna men inte på linjer i glesbygd, där underlaget och möjligheterna att göra vinst inte är lika bra. Det blir också en extra press på SJ, som måste konkurrera med privata operatörer. Vi ser att vi som konsekvens har fått nedlagda tåglinjer, nedlagda nattåg och så vidare, när privata aktörer kan plocka russinen ur kakan. Vi har också sett att underhållet av järnvägsbanorna har blivit otroligt mycket sämre när underhållsansvaret har privatiserats och lagts ut på olika bolag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Vi i Vänsterpartiet anser att det nu är hög tid att ta politiskt ansvar för att se till att hela Sverige ska kunna leva. Vi har motionerat om detta i en landsbygdsmotion som delvis refereras i betänkandet. Vi kräver bland annat 100 procents välfungerande bredband i hela Sverige. Vi kräver välfungerande samhällsservice, till exempel genom så kallade servicekontor i glesbygd där flera samhällsfunktioner kan samsas under ett och samma tak.

Vi är nöjda med att vi har fått igenom ökat anslag till lanthandlarna, alltså livsmedelsbutiker i glesbygd, så att man ska kunna fortsätta att ha en Ica- eller Konsumbutik, eller vad det nu kan vara, i glesbygden. Man ska kunna få ett visst stöd för detta från staten.

Vad gäller tågkommunikationerna är det extremt viktigt att vi styr SJ, som vi äger tillsammans, med ett klart och tydligt uppdrag: SJ ska trafikera i hela Sverige, och det är inte något självändamål att SJ ger en hög avkastning till staten. Målsättningen ska vara att SJ är ett välskött bolag som levererar bra tågtrafik till rimliga priser för dem som reser med tåg i Sverige.

Vi vill ha en mer miljöanpassad offentlig upphandling, vilket inte minst kommer att gynna småproducenter av livsmedel på landsbygden. Om vi ställer högre krav på miljö och på djurskydd blir det lättare att leva upp till dessa krav för svenska producenter. Förhoppningsvis kan vi då få en viss minskning av importmaten den vägen.

I Vänsterpartiet har vi en strategi för hur hela Sverige ska kunna leva. Det fina med strategin är att det inte bara blir bättre villkor för privatpersoner och företag i glesbygd, utan vi får också möjligheter att uppnå alla miljömål. Dem uppnår vi inte med nu fattade beslut och styrmedel.

Fru talman! Jag skulle kort vilja relatera till de två tillkännagivanden som finns i betänkandet. Som jag har sagt i tidigare debatter tycker jag att detta är exempel där de borgerliga partierna med stöd av Sverigedemokraterna slår in öppna dörrar. De kräver till exempel ett förenklat stöd till föreningslivet på landsbygden. Det är precis som Monica Haider från Socialdemokraterna sa här tidigare: Vi har höjt anslagen för föreningslivet i Sverige, vilket självklart gynnar också föreningar på landsbygden.

Jag förstår inte heller riktigt vitsen med tillkännagivandet om det regionala genomförandet av livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin måste implementeras utifrån de olika förutsättningar som finns runt om i landet; det trodde jag att vi var överens om.

Fru talman! I det här betänkandet tar vi i Vänsterpartiet också upp EU:s gemensamma jordbrukspolitik där det finns stora problem med att subventioner går åt fel håll och går till inte minst intensiv djuruppfödning, vilket leder till att djur behandlas illa och utsläppen av växthusgaser ökar. Vi i Vänsterpartiet vill avskaffa de så kallade animaliesubventionerna, och överlag vill vi reformera EU:s jordbrukspolitik så att den helt och hållet håller sig inom de ramar som naturen sätter för oss. Där finns det mycket att göra.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till vår reservation nr 7 om växtbaserade livsmedel. Jag ska inte upprepa allt som jag sa i den tidigare debatten om vikten av att ha en strategi för minskad köttkonsumtion och satsningar på mer av vegetarisk mat.

Den här reservationen bygger faktiskt på en motion från Moderaterna och Sofia Arkelsten som vi tycker är väldigt bra. I motionen och i vår reservation krävs att Sverige ska kunna bli världsledande i forskning, utveckling, produktion och export av vegetariska och veganska livsmedel. Tänk om vi här inne kunde vara överens om den visionen - vilken enorm potential vi ändå har i Sverige att utveckla mer hållbara livsmedel från växtriket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Jag tycker att det har skett en viss utveckling i svensk politik, fru talman, i så måtto att utskottsbetänkandet svarar på den här motionen och vår reservation bland annat så här: "Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande att ett sätt att minska utsläppen från livsmedelsproduktionen är genom förändrade konsumtionsvanor med mer vegetabilier." Jag tycker att det åtminstone är ett bra första steg att vi alla är överens om att vi behöver konsumera mer vegetabilier och mindre kött. Jag vill tacka Moderaterna och Sofia Arkelsten för den motionen.

Fru talman! Jag hade inte tänkt ta någon replik här över huvud taget, men sedan kom Vänsterpartiets representant Jens Holm igång rörande vegetarisk kost, minskad animalieproduktion och riktade styrmedel, och då kom jag också igång.

Jag har tidigare yrkat på reservation nr 6 om ängs- och hagmark, och jag tänkte höra lite med Jens Holm som står bakom miljökvalitetsmålen hur han tycker att vi ska uppfylla målet om biologisk mångfald på just ängs- och hagmark med färre betande djur.

Fru talman! Tack för frågan, Åsa!

Vår vision i Vänsterpartiet är att vi ska äta mindre men bättre kött. Bättre kött kan komma just från djur som betar på ängs- och hagmarker. Problemet inom svensk djuruppfödning i dag är att den största delen av djuren föds upp under fabriksliknande förhållanden och alltså inte går utomhus och betar och håller ängs- och hagmarker med stor biologisk mångfald öppna.

För att det ska bli ännu tydligare kan jag berätta att vi i Vänsterpartiet har drivit igenom ökade satsningar på betande djur på just ängs- och hagmarker. De satsningarna refereras i det här betänkandet. Det handlar om drygt 200 miljoner kronor.

Jag skulle vilja fråga Moderaterna och Åsa Coenraads: Varför röstar ni emot de satsningarna, alltså ökade satsningar på ängs- och hagmarker?

Fru talman! Bönder är våra hjältar. Jag tycker att vi borde uppskatta våra bönder mer än vad vi gör i dag. Det är bönderna som ser till att hålla våra landskap öppna. Det är de som ser till att vi har mat på bordet, och det är de som i mångt och mycket får det här landet att rulla i krissituationer.

Jag blir oroad när jag hör argumentationen från vänsterpartierna just när det gäller animalieproduktionen i Sverige, och jag tycker att vad ledamoten Jens Holm framför i detta är ett hån gentemot alla dem som ser till att hålla våra landskap öppna. Det finns en brist i politiken när man inte ser sambandet mellan betande djur, biologisk mångfald och livsmedelsproduktion i Sverige.

Jag tycker också, precis som alla andra i den här kammaren, att djur ska gå ute så mycket som möjligt, men vi lever i ett fantastiskt land med fantastiska årstider. Just på vinterhalvåret växer det dåligt ute, och då behöver djur stallas upp inomhus i mångt och mycket. Enligt den retorik som Vänsterpartiet för skulle detta inte vara möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Jag är direkt oroad över hur framtidens livsmedelsproduktion, livsmedelsförsörjning och livsmedelssäkerhet, inte bara i Sverige utan i hela världen, kommer att se ut om man hela tiden minskar på animalieproduktionen. Jag undrar hur Jens Holm ser på samarbetet som man har med regeringen som, precis som Jens Holm sa, har satsat på detta.

Fru talman! Jag vill börja med att konstatera att vi i Vänsterpartiet tillsammans med regeringen ökar satsningarna på ängs- och hagmarker för betande djur. Moderaterna avfärdar den satsningen. Jag ställde en konkret fråga om varför Moderaterna gör så men fick inget svar.

Jag tycker att det är lite märkligt att Åsa Coenraads är oroad över att ett enigt utskott säger att vi behöver konsumera mer vegetabilier och mindre kött för att uppnå de miljömål som vi har satt upp. Jag vet egentligen inte riktigt vad Moderaternas politik i sammanhanget är. Vår reservation på det här området bygger ju på en moderat motion från en moderat riksdagsledamot och handlar om att vi borde satsa på växtbaserad mat, alltså på vegetarisk och vegansk mat. Nog är det alltså fler än Vänsterpartiet som har förstått vitsen med att äta mindre men bättre kött och att satsa på växtbaserat.

Det framstår alltmer som att Åsa Coenraads och ett fåtal till krampaktigt håller sig kvar i ett litet kötthörn som får allt mindre stöd i den allmänna debatten.

Fru talman! Jag står bakom Kristdemokraternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 8.

En professor från Stockholms universitet sa för ett tag sedan att landsbygden är som en skräpyta. Det såg han framför sig. Ingen kan ha mer fel än den gode professorn, för är det någonting som finns på landsbygden är det just framtid. Vi kan bara tänka på all mat som måste göras någonstans. Landsbygden är fantastisk.

Vi debatterar landsbygdspolitiken här i kammaren. Jag deltog i går i en interpellationsdebatt med landsbygdsministern. Det är mycket lovvärda förslag som regeringen har presenterat och som statsrådet presenterade här i går. Det känns dock lite ihåligt när regeringen talar om mer bredbandssatsningar när det som redan finns i dag klipps bort.

Jag tänker på Sonja nere i Småland. Hon är över 90 år, och hon berättar att när Telia nu har klippt bort koppartråden får hon gå till en sten för att få täckning, och där kan det fungera ibland och ibland inte. Då undrar man: Vad tänker ni nu?

Jag tänker på alla dem som åker bil till och från jobbet och kanske åker med sina barn till förskolan och till fotbollsträningen. Det går ju an när man bor här i Stockholm eller i andra storstäder, för då kan man åka med både buss och tunnelbana med mera. Men regeringen har höjt skatten på drivmedel fyra gånger sedan valet 2014.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Jag tänker på alla som nu är rädda för att ansvaret för vägar, som Trafikverket i dag sköter, kommer att läggas över på boende längs vägen. Jag skulle kunna fortsätta.

Jag tror inte att det hjälper att bara prata om att det ska bli bättre, utan jag tror att det är viktigt att det också visar sig i praktiken.

Vi talar om att hela landet ska leva. Menar vi allvar, eller är det bara ett retoriskt mantra som vi upprepar vart fjärde år?

Fru talman! Sverige behöver en levande landsbygd med jordbruksföretag som tror på framtiden. Då är det viktigt med signaler från det offentliga.

En man hörde av sig till mig för ett tag sedan. Han berättade att han hade varit på ett seminarium på ett statligt verk. När han frågade vad de skulle äta visade det sig att det skulle serveras kyckling. Han frågade då varifrån kycklingen kom och fick svaret att den inte kom från Sverige.

Han hörde av sig till mig och frågade om jag tyckte att detta var vettigt. Naturligtvis är det inte vettigt!

Jag skrev till ansvarig minister och påpekade bland annat att det är demoraliserande och upplevs som dubbelmoral när myndigheter som ansvarar för att utfärda regler för livsmedelsproduktion och för att kontrollera efterlevnaden av dessa köper in mat som produceras på ett sätt som de själva inte kan tillåta.

Jag väntade ett tag, och sedan kom svaret. Det verk som hade bjudit på lunch skrev att man nu hade bestämt att allt kött som man använder ska komma från Sverige.

Jag tror att detta är en väldigt viktig signal. Jag tror också att det är viktigt att kommuner och landsting följer efter. Vissa kommuner, bland annat min hemkommun Ödeshög, har gjort detta. Man är väldigt noga med att försöka köpa mat och livsmedel från Sverige, med de regler som finns här.

Fru talman! Vi ser att de livsviktiga bin och insekter som utför pollinering minskar till antalet. En viktig funktion i detta sammanhang är biodlarnas honungsbin. För att kunna stödja biodlarna - med tanke på den viktiga funktion som deras bin har för pollinering - menar vi kristdemokrater att det bör göras en översyn av hur verksamheten ska stödjas och utvecklas.

I morse var jag med i ett LRF-relaterat sammanhang och träffade då en kvinnlig företagare från Östergötland som talade om den framtidstro som hon har vad gäller landsbygden. Hon berättade om hur det spritter i företaget för att försöka leverera livsmedel från landsbygden till bland annat Stockholm. Men hon pekade också på att vi politiker måste förbättra konkurrenskraften och minska regelkrånglet.

Samma sak hörde jag när jag för ett tag sedan deltog i Mjölkens dag här i riksdagen. Det var ungefär 100 mjölkbönder här. I panelen fanns representanter för till exempel mejerier, banker och Ica. De pekade också på oss politiker och sa att vi måste göra saker för att förbättra konkurrenskraften för lantbrukarna.

Jag tror att det är viktigt att vi går från ord till handling.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Fru talman! Jag måste säga att jag blir ganska upprörd när jag hör dig påstå att vi talar om landsbygden och landsbygdens förutsättningar vart fjärde år. Den sittande regeringen har inte talat om annat hela denna mandatperiod - jag rabblade upp jag vet inte hur många saker som vi redan har gjort. Till exempel har vi tillsatt en parlamentarisk utredning om landsbygden. Jag förstår inte riktigt vad du menar där, Magnus Oscarsson.

Sedan pratar du om att vi måste tro på framtiden och om att lantbrukarna och företagarna på landsbygden också måste tro på framtiden. Marianne Pettersson tog förtjänstfullt upp i sitt inlägg att LRF har tagit fram en rapport som heter Grön entreprenör - affärsmöjligheter i hela landet. Där framgår att framtidstron inom köttproduktionen är stark vad gäller slaktkycklingar, gris och nöt men att den är svagare när det gäller lamm och viltkött.

Denna rapport kommer från LRF. Har du någon annan åsikt eller någon annan insikt än vad LRF har fått genom alla sina företagare? Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår dina påståenden.

Fru talman! Tack, Monica Haider, för din fråga!

Jag tror inte att du ska vara så upprörd, Monica. Om det är någonting som vi politiker är ganska duktiga på är det att prata. I detta fall har vi ägnat mycket tid åt att bara prata om politiken och inte gjort så mycket. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi går från pratstadiet till do-stadiet.

Apropå de siffror som du hänvisar till är det naturligtvis så att produktionen ökar, men i vissa delar kan vi också se att den minskar. Som jag nämnde i mitt förra anförande har till exempel mjölkproduktionen minskat. Under 2016 slutade fem mjölkbönder. Antalet liter som vägs in har minskat. Man kan alltså inte säga att det går speciellt bra för vårt land. Självförsörjningen minskar också hela tiden.

Jag tror inte att man behöver bli så upprörd över att se detta. Det viktiga, ledamot Monica Haider, är att gå från att bara prata om detta till att försöka att också göra något.

Många lantbrukare säger när jag träffar dem att det är jättebra att vi har en strategi och att vi har satt dessa mål men att de nu också vill se att detta gör skillnad hemma på ladugårdsplan eller var på gården det nu kan vara.

Fru talman! Magnus Oscarsson: Den här gången kommer du faktiskt inte undan med att prata om mjölkbönderna och mjölkproduktionen! Jag pratade inte om produktionen utan om att LRF har tagit fram en rapport om framtidstron inom de gröna näringarna. Jag pratade inte om produktionen i sig eller huruvida den skulle öka eller minska.

Både du och jag vet precis hur det ser ut inom mjölkproduktionen och att detta inte är bra.

Du påstår att vi inte har gjort särskilt mycket. Jag vet inte hur många saker som vi gör som jag räknade upp i mitt anförande. Det är dock så att detta inte ger omedelbar effekt ute på gårdsplanen hos bonden eller hemma hos mig eller någon annan där vi bor, utan det tar lite tid. Att utveckla företagande är en längre process.

Jag blir lite upprörd över att du alltid tar upp mjölkböndernas situation - oavsett vilken fråga du får hänvisar du till detta. Det var inte det jag talade om. Mjölkbönderna har det svårt, ja, men det går ganska bra för en stor del av de gröna näringarna. Detta är tack vare att efterfrågan på svenska livsmedel ökar, både här i Sverige och på andra ställen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Fru talman! Apropå de siffror som du, Monica Haider, tar upp tycker jag inte alls att det är märkligt att jag lyfter fram saker som jag märker när jag är ute bland lantbrukare och att det inte alls är så bra som du vill göra gällande. De påpekar exempelvis gång på gång att konkurrenskraften inte är densamma som för europeiska bönder. Om du inte ser detta får det stå för dig, Monica Haider. Men när jag är ute pekar de hela tiden på saker som dieselskatten, som nu är höjd.

Jag ser regelkrånglet gång på gång. Det finns 800 regler för en mjölkbonde om han eller hon dessutom ägnar sig åt växtodling. 800 regler! Det är väl sannerligen dags att vi tittar på detta och försöker att minska regelkrånglet?

Jag försöker absolut inte att måla allting mörkt, men jag måste ändå säga det jag hör. Jag kan ju inte bara säga att allt är bra, för det är det absolut inte.

Jag önskar, Monica Haider, att du kom ut och hälsade på dessa bönder. Det är många där ute som säger att det inte funkar speciellt bra. Det är så det är.

Jag står bakom de mål som ni satte; jag var själv med och förhandlade om detta. Det är jättebra med livsmedelsstrategin och att vi nu säger att vi vill utveckla jordbruket i stället för att avveckla det. Du nämner också saker som vi - bit för bit - vill förbättra.

Men återigen: Det viktiga är ju att vi kommer från att bara prata här i kammaren till att folk och företagare i hela Sverige märker att vi menar allvar med det som vi har sagt. Det var detta jag försökte att prata om i mitt lilla anförande.

Fru talman! I mitt anförande nämnde jag exempel på att man under ett par decenniers tid har haft ett ensidigt fokus på avregleringar och privatiseringar. Det är glesbygden som har varit den stora förloraren på detta. Man tjänar inte särskilt mycket pengar på att öppna apotek i glesbygd, och då öppnas det inga apotek där. Inte ett enda nytt apotek har öppnats i glesbygd, utan det öppnas apotek i de stora städerna - detta efter att Kristdemokraterna och de borgerliga partierna har avreglerat apoteksmonopolet.

Underhållet av järnvägen har inte blivit bättre, i synnerhet inte i glesbygd, sedan man avreglerade och privatiserade ansvaret för underhållet. Flera tåglinjer har dragits in efter det att man har avreglerat ansvaret för att trafikera järnvägen i Sverige. Tågbolagen vill helt enkelt köra på de linjer där de tjänar mest pengar.

Det här är exempel på att glesbygden är den stora förloraren på avregleringspolitiken. Jag tycker att det vore intressant att höra om Kristdemokraternas perspektiv. Ser inte ni problematiken mellan stad och land? Ser ni inte att det finns stora förlorare när man avreglerar så som ni har förespråkat och faktiskt gjort?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Sedan är jag också intresserad av det som Magnus Oscarsson säger om mjölkbönderna och vikten av att köpa mer svensk mat. Jag tycker att det är en bra ambition. Men då vill ni väl att svensk mat ska fortsatt produceras på ett någorlunda djurvänligt och miljömässigt bra sätt? Därför vill jag fråga: Är det Kristdemokraternas politik att man fortsatt ska ha beteskrav så att kossorna få gå utomhus och beta åtminstone på sommaren?

Fru talman! Tack, Jens Holm, för din fråga!

Jag börjar med apoteket. Det är klart att när vi avreglerande fanns det sådant som blev mycket bättre. När man numera har ont i huvudet behöver man inte vänta på att apoteket ska öppna, utan man kan gå till Ica och köpa huvudvärksmedicin. Det är mycket som har blivit mycket bättre, till exempel större tillgänglighet.

Men det är klart att vissa saker kanske inte har blivit som vi hoppades. Det tycker jag att man ska vara ärlig och säga. Vissa apotek har flyttat från landsbygden. Det tycker vi är problematiskt, och man bör se över hur man ska få apotek till glesbygden.

Sedan tar du upp beteskravet. Som du kanske vet är vi mycket måna om att det ska finnas mycket djur i vårt land, att vi har köttproduktion, att vi har mjölkproduktion. Vi månar också om att man ska lyssna på vad branschen säger. Mjölkbönderna säger: Ja, vi har några bekymmer, exempelvis är konkurrenskraften viktig för oss. Men vi har ju beteskravet som vi i dag inte får några pengar för.

I Finland har man inget beteskrav, och där får bönderna ersättning via EU-stödet. I dag får inte svenska bönder det. Vi tycker att man bör se över detta. De flesta säger att de kommer att ha alla kossorna ute eftersom det är så viktigt. Men poängen är att man måste se hur bönderna ska få ersättning för att ha kossorna ute.

Fru talman! Det där tror jag tarvar ett tydligare svar från Kristdemokraterna. Vad är det egentligen som ska ses över? Vad är det egentligen som ni vill? Ska kossorna gå utomhus och beta eller inte? Du vet mycket väl att vi har ett beteskrav i Sverige, under en längre tid i södra Sverige och under lite kortare tid i norra Sverige.

Som jag tolkar dig, Magnus Oscarsson, vill Kristdemokraterna släppa på beteskravet. Man ska då kunna göra som man vill. Är inte risken då uppenbar att många kossor inte får gå utomhus och beta? Vad är då vitsen med att ha stora mjölkevenemang här i Sveriges riksdag och prata om att svensk mjölkproduktion är så bra, miljövänlig och djurvänlig när man tar bort kanske det viktigaste, att djuren ska kunna bete sig naturligt och ha det någorlunda bra.

Återigen fick jag svaret från Magnus Oscarsson att avregleringen av läkemedelsförsäljning och apoteket ska ses över. Ja, det är välkommet att Kristdemokraterna vill se över detta, men det handlar om två olika saker.

Den ena är möjligheten att sälja receptfria läkemedel i handeln, och det var väl inte någon jättekontroversiell sak kan jag tycka, att man kan köpa Alvedon på Ica eller Konsum.

Den andra saken är avregleringen av apoteksmonopolet. Det har gjort att nya apotek öppnas i de stora städerna, inte ett enda nytt apotek har öppnats i glesbygd. Vad säger Kristdemokraterna om det? Kan ni inte se att det finns en inbyggd konflikt när man avreglerar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Företagen vill ju öppna apotek där den största marknaden och de största möjligheterna att tjäna pengar finns. Då behöver kanske vi politiker ta ansvar för att hela Sverige ska leva och se till att det finns apotek även i glesbygd.

Fru talman! Tack, Jens Holm, för din fråga!

Jag tycker att det är jättebra att du tar upp detta med hur bönderna har det och hur mjölkböndernas situation är, Jens Holm. Jag önskar av hela mitt hjärta att du hade varit med på Mjölkens dag. Då hade du kunnat lyssna på några berättelser.

Det som många mjölkbönder är kritiska mot är att det har bestämts en sak i riksdagen, men sedan har man inte följt upp det och vad det betyder för mjölkbönderna.

Jag önskar att du följde med mig eller åkte själv och besökte mjölkgårdar. Det finns ju flera sådana inte långt från Stockholm. Då kan dessa mjölkbönder berätta hur det ser ut och hur viktigt det är att de får några pengar för beteskravet. Vi pratar ofta om mervärde och att bönderna ska få ett mervärde.

I det här fallet ser de inget mervärde. Med facit i hand är det många mjölkbönder som har slutat. I alla andra europeiska länder ökar produktionen, men hemma i Sverige minskar den. Det är klart att man då måste se: Vad är grejen?

Vi pratar ofta om konkurrenskraften. Men då måste man se vad som är konkurrenskraften. Vi menar att beteskravet bör ses över. Det är viktigt att man ser på hur bönderna har det. De flesta mjölkbönder kommer naturligtvis att ha sina kor ute, men vi måste se till att bönderna får ersättning för att de har korna ute.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets ställningstagande och därmed också till de två tillkännagivanden som finns i betänkandet. Ett av dem handlar om bättre samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin. Jag återkommer till det.

Det har här sagts att det finns en landsbygdsproposition och följdmotioner till den. Vi kommer att ha en diskussion om den om ett antal veckor, så vi ska kanske inte spekulera så mycket om den. Jag kan bara konstatera att det i landsbygdspropositionen fanns ett skarpt förslag, och det handlade om övergripande mål. I övrigt var det en samling bedömningar som närmast kan betraktas som en strategi.

För oss i Liberalerna handlar landsbygdspolitik - om man nu kan använda ett sådant ord över huvud taget - om varje människas möjlighet att ha makt och ansvar för sitt eget liv. Det skiljer inte ut sig från något annat område. Var man än bor gäller ju detta. Från den synpunkten är landsbygdspolitik inte så speciell som det kan tyckas ibland.

Det är viktigt att den förda politiken skapar möjligheter och förutsättningar som i sin tur skapar framtidstro. Det har varit en diskussion om framtidstro här som har varit ganska intressant att följa. Men det är ändå viktigt att vi från politiken inte skapar en bild av landsbygden där man inte har möjligheter och förutsättningar för en framtidstro. Det skapar bara negativa spiraler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Landsbygdspolitik

Om vi ska ha något som heter landsbygdspolitik måste vi skapa förutsättningar för dem som vill bo och arbeta på landsbygden eller i mindre tätorter och att det ska vara möjligt. I den föregående debatten nämnde jag att det handlar mycket om infrastruktur - självklart vägar och järnvägar, men det måste även finnas en välfungerande bredbandsuppkoppling om man ska kunna driva företag. Detta prioriterade Liberalerna i sitt budgetförslag i höstas. I övrigt handlar det om samhällsservice och möjligheter till utbildning och så vidare.

När vi diskuterar landsbygden och landsbygdens företagare blir det av naturliga skäl även en hel del diskussioner om de areella näringarna. Det är väl helt riktigt. Det är intressant hur detta utvecklas på många ställen.

Landsbygden är dock mycket mer när det gäller företagande. Inte minst har besöksnäringen blivit en näringsgren som har vuxit mycket i Sverige, och så även på landsbygden. Man upptäcker mer och mer hur mångfasetterat företagandet på landsbygden har blivit. I stället för att företag sysslar med bara en enda sak har de nu många ben att stå på. Besöksnäringen har blivit ett av dessa viktiga ben.

Men man måste komma ihåg att besöksnäringen sysselsätter ca 170 000 människor i dag, och många av dem finns på landsbygden. Besöksnäringen har ett exportvärde på en bra bit över 100 miljarder och är en av våra större exportgrenar. Detta kommer naturligtvis hela Sverige till del, inte minst landsbygden.

Det är också viktigt att ha med sig att stad och land är beroende av varandra. Man måste se den helheten. Vi talar om servicen i städer, men allt kan inte finnas på alla ställen. När det gäller landsbygden är den även viktig för rekreation och för folkhälsan för dem som bor i tätorterna.

Utgångspunkten för oss i Liberalerna bygger egentligen på en generell politik som är bra för alla. Tyvärr har den nuvarande rödgröna regeringen kraftigt höjt skatterna på jobb och företagande, vilket definitivt inte gynnar utvecklingen på landsbygden. Hög beskattning på arbete och företagande motverkar möjligheterna att utveckla företag och skapa sysselsättning. Så är det oavsett var i landet man bor. Detta drabbar landsbygden och alla delar av landet lika. Kanske blir det speciellt kännbart på landsbygden där det oftast finns färre företag att förlita sig till. Många av företagen är dessutom småföretag.

Fru talman! Det har konstaterats att skillnaderna är stora runt om i landet och att det ser olika ut på olika ställen. Man har olika förutsättningar. Då måste naturligtvis även lösningarna skilja sig åt. Som jag nämnde förut är det inom områden som samhällsservice och utbildning som man måste göra anpassningar beroende på hur folk bor och vad som kan anordnas på distans och så vidare.

Livsmedelsstrategin har tagits upp tidigare liksom hur vi ska samordna den regionalt och lokalt. Det stora och viktiga för vår del är att sprida goda exempel. För även om lösningarna är olika i olika delar av landet är de inte olika överallt. Om man har samma slags förutsättningar på ett ställe och har löst allt på ett bra sätt är det bra om det kan spridas till ett annat ställe. Man behöver inte uppfinna hjulet många gånger. För oss liberaler är det här det viktigaste i just detta tillkännagivande.

I betänkandet behandlas ytterligare två av Liberalerna prioriterade områden. Det gemensamma för dem är att det handlar om biologisk mångfald.

Bevarande av ängs- och hagmarker handlar i grunden också om att stärka jordbrukets konkurrenskraft. De människor som jobbar med att bevara ängs- och hagmarker måste verkligen få betalt för sitt arbete. Genom de miljöåtgärder som görs skapas förutsättningar för först och främst en hållbar livsmedelsproduktion, vilket är viktigt. Men det skapas även öppna landskap som är viktiga för den biologiska mångfalden och för att förstärka natur- och kulturvärden.

Det finns ersättningsmöjligheter genom landsbygdsprogrammet om man bevarar betesmarker, slåtterängar, skogsbeten, mosaikmarker eller gräsfattiga marker, som det benämns. Här får samhället en väldigt stor vinst för relativt begränsade medel genom ersättningar för det vi brukar kalla kollektiva nyttigheter. Det är samma sak som det som jag talar om: ersättning för att bevara markerna.

Jag tycker därför att den fördröjning som har skett de senaste åren av utbetalningar av dessa stöd är ett stort problem, och det är helt oacceptabelt. När man kommer ut och pratar med de människor som jobbar med det här får man höra att problemen tyvärr fortfarande inte är lösta. Det handlar inte om så stora pengar, men de är väldigt viktiga för småföretagen. Det är alltså inte de stora summorna som är det viktiga i den här typen av stöd, utan det är att pengarna verkligen betalas ut till dem som har gjort jobbet.

Landsbygdspolitik

Det öppna landskapet är naturligtvis viktigt för den biologiska mångfalden. Det är inte så konstigt. Men det är också viktigt som tillväxtfaktor. Ett öppet landskap är en faktor när man vill slå sig ned och ha en verksamhet på landsbygden. Man har tydligt kunnat visa att det är en positiv faktor i sig.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att vi har anledning att känna stor oro över den minskning av pollinerande insekter som har skett. Det kommer att få närmast oöverskådliga konsekvenser för ekosystemet. Här har vi en gemensam utmaning där alla goda råd är dyra.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20).