Utlandsspioneri (vilande grundlagsförslag m.m.)

Fru talman! Vi ska nu diskutera ett grundlagsärende som har skapat debatt de senaste veckorna. Som vanligt kommer debatten sent inpå; det hade varit välkommet om argument med mera hade luftats tidigare. Men nu är vi där vi är.

De argument som har framförts om att förslaget bland annat försvårar journalistisk granskning av internationellt samarbete och annat ska jag försöka att diskutera. Jag kommer senare att beskriva vad som har gjorts för att försöka förhindra sådana begränsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Till att börja måste man fråga sig vad det är för problem som man försöker komma åt med förslaget. En person som anskaffar uppgifter som är känsliga med hänsyn till rikets säkerhet i syfte att vidarebefordra dessa till exempel till en terroristorganisation med statsliknande kontroll över ett geografiskt område, till exempel IS/Daish, kan inte straffas med stöd av spioneribestämmelsen som den är utformad i dag. Den bristen i lagstiftningen åtgärdar vi nu.

Internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten bygger på förtroende mellan de länder som deltar. Vi måste också inom dessa samarbeten kunna skydda känsliga uppgifter. Därför är det rimligt att vi har en lagstiftning som inte tillåter att man exempelvis röjer en information till främmande makt eller terrororganisationer.

Att röja hemliga uppgifter kommer inte att vara straffbart om det är försvarligt med hänsyn till syfte och övriga omständigheter. Vår bedömning är att granskande journalistik tydligt faller utanför det som är straffbart. Men det kan också handla om opinionsbildning eller avslöjande av missförhållanden. Det ska helt enkelt göras en helhetsbedömning av syfte och omständigheter.

Vidare bygger förslaget på att man gör en proportionalitetsbedömning. Det måste helt enkelt handla om synnerligen höga skyddsvärden. Syftet är inte heller att omöjliggöra journalistisk granskning. Det vore däremot helt ansvarslöst mot samarbetspartner att inte kunna beivra spridning som uppenbart har till syfte att skada, inte att kritiskt granska.

Den särskilda ordningen för tryckfrihetsbrott och yttrandefrihetsbrott med JK som åklagare och jury har också till syfte att värna tryck- och yttrandefrihet. Vi har en ytterligare skyddsfunktion i det. Vi menar att förslaget är utformat för att möjliggöra den besvärliga balansgång mellan öppenhet och sekretess som ett internationellt samarbete bygger på.

Om förändringarna skulle skapa oväntade problem är vi naturligtvis öppna för att se över lagstiftningen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i KU:s betänkande och avslag på det framförda förslaget.

Fru talman! Jag ska berätta en sak för ledamot Hans Ekström. Ibland verkar det som att Socialdemokraterna lever i tron att de har egen majoritet i denna kammare och att de fortfarande bestämmer allting på egen hand.

Det man gör med detta lagförslag är att man öppnar Pandoras ask. Socialdemokraterna har i flera sammanhang sagt att avsikten inte är det. Det stämmer säkert. Oftast när man gör grundlagsändringar är avsikten god. Det finns absolut ett gott syfte. Men det här är ett förslag som är präglat av naivitet.

Det kommer inte att leda till att man täpper till de luckor i lagen som man säger sig vilja åtgärda. Den försvarlighetsventil som man hänvisar till från i stort sett alla partier kommer att leda till en stor osäkerhet bland visselblåsare, journalister och publicister om vad som kommer att vara brottsligt och kriminellt att publicera och vad som inte kommer att vara det.

Bara att man får kännedom om någonting från en visselblåsare kan omfattas av obehörig befattning. Det är ett jättestort problem att man öppnar för den här grundlagsförändringen trots en enormt massiv kritik från alla remissinstanser som företräder den fria, oberoende och granskande journalistiken, som alla partier här inne säger sig vilja värna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

(Applåder)

Fru talman! Man kan diskutera var naiviteten ligger. Finns det kanske en naivitet om vi inte har instrument för att komma åt den som sprider information med syfte att skada svensk personal eller utländsk personal i internationella samarbeten? Det kanske man också kan kalla naivitet.

Det här förslaget är framtaget för att göra den besvärliga balansgång vi har att göra vad gäller öppenhet och transparens och också ge tillräckliga garantier för att inte terrororganisationer kan komma över information under skydd av den lagstiftning som har till syfte att skydda press och opinionsbildning.

Jag menar att förslaget klarar den balansen. Skulle det visa sig att det inte gör det tror jag att vi är många i den här kammaren som förstår att vi måste göra någonting åt det.

(Applåder)

Fru talman! Jag hoppas verkligen att ledamoten har rätt och att det kommer att finnas en stor majoritet i denna kammare för att åtgärda de brister som i varje fall jag, mitt parti och vissa andra partier ser kan komma.

Om man bara hade velat komma åt exempelvis IS och sådana som har ett territorium men inte är en stat hade man kunnat göra det på ett mycket enklare sätt i lagstiftningen än vad man nu gör. Nu drar man också undan vår meddelarfrihet och en massa annat samtidigt och hänvisar till säkerhet.

Vi har en stolt tradition i Sverige av fria medier. Jag tycker att vi ska värna det. Vi ska ta in kritik från de remissinstanser som har påtalat vilka stora gråzonsproblem som kommer att uppstå till följd av den här förändringen.

Det kommer att leda till en enorm osäkerhet om vad man kommer att kunna publicera. Alla är inte jurister. Alla kommer inte att veta om de omfattas eller inte. Därför kommer människor att självcensurera sig. De kommer inte att våga vara visselblåsare.

Det är ett jättestort problem. Det var faktiskt lite naivt av den socialdemokratiska regeringen som lade fram detta förslag i våras att inte ta in det mer.

(Applåder)

Fru talman! Inför framskrivandet hade man lyssnat in remissinstanserna och byggt in garantier i förslaget för att försöka skydda de verksamheter och den insyn som vi är överens om är viktiga i ett demokratiskt samhälle.

Vem skulle vilja delta i ett internationellt samarbete med Sverige om vi inte kan skydda personal och våra samarbetspartner och den information vi får del av i de samarbetena? Det kanske finns ett mått av naivitet i den ändan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Fru talman! Alla kanske inte vet det, men vi riksdagsledamöter vet att det finns ett rum bara en liten bit härifrån. Det är rummet för den goda gärningen. Där uppmärksammas personer som har visat ett stort mod och som har gjort stora insatser för andra människor. Till exempel uppmärksammas Raoul Wallenbergs gärning där. Jag tror och hoppas att också Anders Kompass en dag kommer att uppmärksammas i den goda gärningens rum.

Men det smärtar mig ganska mycket och gör mig beklämd att läsa hans vittnesmål i en artikel i Aftonbladet i går. Hans vittnesmål och beskrivning av hur utsatt och sårbar man är som visselblåsare är någonting vi alla här i denna kammare bör ta in och reflektera över. Och då riskerade han "bara" att bli av med sitt jobb inom FN. Men han vågade det. Han vågade riskera sitt jobb för att kunna larma om FN-soldaternas övergrepp mot barn.

Fru talman! Detta betänkande är också ett vilande grundlagsförslag. Vi brukar ha en enighet i Sverige om att vi ser med stor oro på hur andra länder inskränker yttrandefriheten. Vi hörde också i partiledardebatten tidigare hur flera partiledare gav uttryck för oro över inskränkningar i yttrandefriheten och rättsstatens principer.

Vi brukar också ha en enighet i denna kammare om att vi ser med stor oro på när mediers arbete försvåras i andra länder där man inte längre kan granska eller skriva vad man vill - saker vi här i Sverige brukar se som självklara delar av vårt demokratiska samhälle.

Fria, självständiga, oberoende och granskande medier utgör ett fundament i bygget av en robust demokrati. I Sverige har vi en lång tradition av tryck- och yttrandefrihet, och vårt medielandskap innehåller en stor mångfald av tv- och radiokanaler och tidningar. Detta ska vi givetvis värna och vara stolta över.

I vår närhet ser vi nu också många skrämmande exempel på hur statskontrollerade medier, exempelvis i Ryssland, försvårar för människorna där att få en sann bild av vad deras armé gör just nu i Ukraina. Lyckligtvis finns det fortfarande modiga journalister och aktivister som trots hot och hat och med risk för sina egna liv försöker, och lyckas, tränga igenom den statliga propagandan.

Runt om i världen försämras villkoren för journalisters möjligheter att göra sitt viktiga jobb. Detta är en väldigt oroande utveckling. Förra årets pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser visade att antalet länder där pressfriheten anses vara bra aldrig har varit så litet som nu.

I det ljuset bör man också se Vänsterpartiets kritik mot regeringens förslag. Vi anser att förslaget bör avslås i sin helhet. Jag yrkar därför bifall till samtliga reservationer - 1, 2 och 3 - i detta ärende.

Regeringens förslag innebär att nya tryck- och yttrandefrihetsbrott införs och att både meddelarfriheten och anskaffarfriheten inskränks.

Fru talman! För det första bör man när det gäller sådana här ärenden alltid vara försiktig med att införa nykriminaliseringar, alltså nya brott, särskilt när det gäller ändringar i våra grundlagar. Om man ändå ska göra ändringar ska de vara väl underbyggda och ha analyserats noga utifrån principerna om nödvändighet, effektivitet och proportionalitet. Man har inte heller, som oftast görs i sådana här frågor, utrett frågan i en bred parlamentarisk kommitté.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Vi anser därför att den utredning som förslaget bygger på inte har visat på något behov av att införa dessa nya brott. Redan i dag kan man bli åtalad för brott om man skadar rikets säkerhet.

För det andra, fru talman, konstateras det i utredningen att antalet fall som rör röjandet av känsliga uppgifter inom berörda internationella samarbeten inte verkar vara så stort men att det ändå är värt att kriminalisera eftersom det är så allvarligt och straffvärt. Detta blir ett väldigt konstigt cirkelresonemang. Om problemet med denna brottslighet inte är så stort, och kanske inte ens finns, är det väldigt svårt att se varför det finns ett behov av denna nykriminalisering.

För det tredje är vi väldigt oroade över vilka konsekvenserna kommer att bli om förslaget införs. En rad remissinstanser - ganska tunga, faktiskt - och en enad mediebransch har framfört massiv kritik, och även många oroliga svenskar har hört av sig nu när de fått kännedom om förslaget.

Exempelvis ser Journalistförbundet en stor risk för att lagförslaget kraftigt kommer att begränsa möjligheterna att rapportera om Sveriges agerande utomlands. Publicistklubben skriver att en begränsning av meddelarfriheten riskerar att få en starkt återhållande effekt på personer som deltar i eller på annat sätt får insyn i internationella insatser. De kommer inte längre att lämna uppgifter, och detta riskerar i förlängningen att leda till att uppgifter som borde bli kända antagligen kommer att förbli hemliga.

Man kan också notera det stora antalet ansvariga utgivare för olika medier som bara den senaste veckan på ett konkret sätt har visat hur detta kommer att påverka deras arbete - dagligdags.

Detta riskerar med andra ord att skapa en betydande självcensur hos medier och personer, som kanske inte längre kommer att våga slå larm om missförhållanden. Som Tidningsutgivarna påtalar kan förslaget också få en återhållande effekt för den allmänna yttrandefriheten och medborgarnas benägenhet att våga påtala oegentligheter.

Det är, fru talman, ett minst sagt både tydligt och oroande remissvar. Det gäller särskilt i den tid vi nu lever i, när vi ser hur blockering och censur på ett effektivt sätt används för att strypa människors tillgång till information. Man måste fråga alla dessa partier och deras företrädare i denna kammare vilka missförhållanden och vilka journalistiska avslöjanden de vill tysta ned. Vad är det som allmänheten inte ska få kännedom om?

En annan del i förslaget innebär en ökad möjlighet att använda hemliga tvångsmedel, till exempel hemlig avlyssning, hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning. Utöver det djupt problematiska att detta kan riskera att röja källskyddet har Integritetsskyddsmyndigheten riktat allvarlig kritik mot förslaget eftersom de anser att utredningens proportionalitetsanalys när det gäller användning av hemliga tvångsmedel inte uppfyller de krav som ställs på en sådan analys i regeringsformen.

Extra anmärkningsvärt är kanske, fru talman, att vår dåvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter deltog som expert i just denna utredning. I sitt yttrande skrev hon så här: Ingen torde heller anse att massmedierna ska tiga om sådana samarbeten som det här är frågan om, inte heller att deras information och nyhetsförmedling ska begränsas till någon sorts kommunikéartad journalistik som inskränker sig till referat och återgivande av officiellt meddelad information från Försvarsmakten eller andra myndigheter. Risken är dock uppenbar att ett upptagande av de aktuella brotten i brottskatalogen får just den hämmande medieeffekt som utredningen tar avstånd från. Mot den bakgrunden kan inte jag ställa mig bakom utredningens förslag i denna del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Med andra ord riskerar man att medierna blir en megafon för Försvarsmakten.

Vänsterpartiet anser att regeringens förslag är dåligt underbyggt och att det innebär oacceptabla inskränkningar i våra grundlagar. Förslaget riskerar att ge utländska stater en stor möjlighet att påverka vad som får och kan skrivas i Sverige. Detta är inte bara skadligt för Sverige utan också för vår demokrati och vår säkerhet långsiktigt. Förslaget är helt oproportionerligt.

Värt att notera är att Liberalernas partiledare Johan Pehrson ansvarade för Liberalernas yttrande inför det förra beslutet. Han skriver: "Att journalister rapporterar om eller avslöjar missförhållanden eller övergrepp inom internationella insatser skulle tydligt kunna skapa irritation hos länder som Sverige samarbetar med, och kanske i vissa fall även skada Sveriges relationer till dessa länder. Men det fria ordet kan inte vara underordnat sådana statspolitiska hänsyn."

Han fortsätter: "Sammanfattningsvis anser jag att regeringens lagförslag inte har den tydlighet och förutsägbarhet som är nödvändig för att inte enskilda av försiktighetsskäl ska avhålla sig från att utöva sin grundlagsskyddade yttrande- och informationsfrihet. Om förslaget inte kan förtydligas och revideras bör propositionen därför inte bifallas." Det är ord som jag instämmer i, men tyvärr gör inte längre Liberalerna det.

Jag vill också lite kort uppmärksamma den debatt som har föregått detta förslag, fru talman. Jag vill särskilt beklaga att flera partier som stöder förslaget har undvikit att svara på mediernas frågor och redogöra för sin ståndpunkt. Man har faktiskt ett ansvar - det har alla vi folkvalda i denna kammare och runt om i kommuner och regioner - att svara, förklara och redogöra för hur vi har tänkt och inte krympa en debatt som pågår. Det är faktiskt lite ynkligt. Jag tror tyvärr att det kommer att spä på det politikerförakt som vi gemensamt borde motverka. Dessutom borde vi givetvis värna det förtroende som vi nyligen har fått.

(Applåder)

Fru talman! Tack för ett mycket intressant anförande, Jessica Wetterling! Om förslagen hade varit utformade på det sätt som Jessica Wetterling beskriver här i talarstolen hade jag varit väldigt orolig, men det finns några viktiga saker att ta upp.

Jag ska till exempel ta upp det faktum att vi redan i dag har en spionerilagstiftning som i många delar är snarlik den som nu läggs fram gällande utlandsspioneri - men med ett väldigt stort undantag, fru talman. Det finns inget försvarlighetsundantag i dagens spionerilagstiftning som gäller inre frågor i konungariket Sverige. Hur kan det alltså vara slutet för vår tryckfrihet, vår meddelarfrihet och vår yttrandefrihet om vi har en lagstiftning och föreslår en snarlik sådan men lägger till ett undantag i syfte att säkra bland annat meddelarfriheten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Vi ska komma ihåg att det alltså inte är något oaktsamhetsbrott som införs i lagstiftningen, utan syftet - vilket en åklagare måste kunna styrka i domstol för att en dom ska kunna falla - ska vara att gå främmande makt till handa och skada rikets angelägenheter.

Dessutom är det ju inte så att en hemlig uppgift blir olaglig bara för att man råkar få den i knät. Den brottsrubricering som ledamoten famlade efter tidigare är grov obehörig befattning med hemlig uppgift. För att brottet ska anses vara grovt måste det alltså finnas försvårande omständigheter. En publicist som får en uppgift från en uppgiftslämnare ska alltså enligt det nya lagförslaget utsätta sig själv för försvårande omständigheter innan en sådan gärning kan anses vara olaglig.

Hur passar några av dessa rekvisit in på en vanlig uppgiftslämnare som vänder sig till en redaktion och vill uppdaga oegentligheter?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Erik Ottoson; jag har nu skrivit upp begreppet grov obehörig befattning så att jag kommer ihåg det inför framtiden.

Jag vill först påpeka att jag inte gör den här bedömningen på egen hand. En enad mediekår gör samma bedömning som Vänsterpartiet. Det här förslaget - även om det finns en försvarlighetsventil, vilket Vänsterpartiet tycker är bra - öppnar upp för en stor gråzon och stor osäkerhet. Man kanske får komma ihåg att vissa av oss här i kammaren kan vara jurister till yrket men att journalister framför allt är journalister. Inte heller visselblåsare behöver nödvändigtvis vara jurister.

Detta leder till en stor gråzon där det kommer att finnas stor osäkerhet gällande vad man kan befatta sig med, vad man kan lämna för uppgifter och vad det kan leda till i framtiden. Det är det stora problemet.

Fru talman! Den gråzon som eventuellt uppstår blir ju inte målad i skarpare färger för att det finns företrädare i den här kammaren som gör den gråare och väcker oro kring att man på det här sättet skulle förbjuda saker som de facto inte förbjuds eller kriminalisera situationer som de facto inte kriminaliseras.

Vår uppgift måste rimligtvis vara att tydliggöra för en orolig mediekår vad som är juridiskt rätt och fel i det här avseendet. Sedan ska vi vara väldigt tydliga med att detta är svår juridisk materia - absolut - men det gör bara att vår uppgift blir än viktigare, det vill säga att förklara vad detta handlar om.

Du kan inte bli dömd enligt denna nya lagstiftning om du inte har uppsåtet att gå främmande makt till handa eller skada rikets intressen eller rikets säkerhet. Du kan inte heller bli dömd för vanlig obehörig befattning med hemlig uppgift bara för att du får den i knät, utan det måste finnas försvårande omständigheter. Dessa saker har lyst med sin frånvaro i den allmänna debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Vad gäller detta med att gömma sig för medierna kan jag inte känna att jag identifierar mig med den bilden. Jag kommer att finnas tillgänglig för medierna utanför denna kammare direkt efter detta, och jag finns absolut tillgänglig för medier som vill ha kommentarer. Jag har också lämnat kommentarer till flera olika medier. Tyvärr finns det de som har hävdat att man har varit oanträffbar trots att man inte har fått ett telefonsamtal från den aktuella tidningen, och det är också en intressant upplevelse, kan jag meddela.

Sammantaget blir vår uppgift kanske än viktigare, nämligen att förklara vad detta rör sig om. Man blir inte dömd för att man råkar lämna en uppgift som handlar om någonting hemligt om det inte är så att man har som syfte att gå främmande makt till handa eller skada rikets säkerhet eller har försvårande omständigheter när man får en sådan här uppgift i knät.

Fru talman! Ledamoten pratar mycket om försvårande omständigheter, uppsåt och sådant. Det är givetvis en bedömningsfråga, och det är just det som är skälet till att många jurister inom exempelvis Journalistförbundet framför omfattande kritik. Jag säger inte att journalister är helt utan juridisk kompetens; det var inte det som var min slutsats i den förra repliken.

Ledamoten pratade i ett tidigare ärende om vikten av att ta in tunga remissinstansers kritik. Jag tycker inte att man har gjort det i detta fall. Man har lagt till en försvarlighetsventil - absolut - och det är bra. Men detta skapar en gråzon och en osäkerhet. Och kritiken från de tunga remissinstanserna, som man säger sig vilja lyssna till, har ju bestått även efter att man lade till försvarlighetsventilen. Men i det här fallet är det tydligen inte så viktigt att lyssna på tung kritik från remissinstanserna. Jag beklagar verkligen det. Jag tycker att det är synd.

(Applåder)

Fru talman! Till att börja med yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi behandlar alltså konstitutionsutskottets betänkande KU7, där utlandsspioneri föreslås kriminaliseras och införas som ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. Lagförslaget innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken.

Då förslaget i vissa delar gäller grundlagsändringar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger med ett riksdagsval emellan. Förslaget har haft stöd från en överväldigande majoritet under Sveriges båda senaste regeringar, och det stödet har speglats även i konstitutionsutskottet.

Hotet må i dag vara av något annorlunda karaktär än under den förra regeringen. Då stod Sverige bland annat ut som ett av de medlemsländer i EU som hade allra flest frivilliga som åkte ned till Mellanöstern för att strida för Islamiska staten, medan dagens hot finns lite närmare inpå oss rent geografiskt. Men oavsett om hoten kommer från Islamiska staten, alQaida, al-Shabab eller diktatoriska stater i vårt närområde är det uppenbart att Sverige måste skärpa sin lagstiftning på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Dagens straffrättsliga skydd för känsliga uppgifter är enligt denna och den förra regeringen bristfälligt. Det nu gällande regelverket kan i värsta fall helt falla utanför det straffbara området och i bästa fall enbart bestraffas som brott mot tystnadsplikt.

Så sent som i förra veckan väcktes åtal mot ett par iranska bröder med svenskt medborgarskap som misstänks ha sålt försvarshemligheter till Ryssland, kanske i över tio års tid, och det är tyvärr sannolikt inte den sista händelsen vi tvingas leva med. Det gör det tydligt att vi inte kan ha ett relativt tandlöst regelverk på området.

Gärningar som kan få allvarliga konsekvenser för Sverige, Sveriges säkerhet och våra internationella samarbeten och relationer kräver att vi har ett rättsskydd närmare och i linje med det i andra länder med en gemensam rättstradition, exempelvis våra omedelbara grannländer och andra EU-medlemmar.

Vissa farhågor har nämnts vad gäller exempelvis grävande journalistik. Jag noterar dessa farhågor men håller inte med om att de på något vis skulle vara tillräckliga för att inte iscensätta denna förbättring av rådande regelverk. Syftet är ju på intet sätt att inskränka press- och yttrandefriheten utan snarare som sagt att förbättra ett bristfälligt rådande regelverk och komma närmare rådande regelverk hos exempelvis våra nordiska grannar, som uppenbarligen inte ser något speciellt kontroversiellt i sina respektive regelverk.

Att obehörigen anskaffa eller röja uppgifter med ett direkt uppsåt att gå främmande makt till handa torde vara okontroversiellt, i Sverige så som i våra grannländer. Vi upplever det som säkerställt att lagstiftningen inte träffar gärningar som har ett journalistiskt eller opinionsbildande syfte.

(Applåder)

Fru talman! Sverigedemokraterna brukar ju inte vara någon stark förespråkare för ett starkt public service. Min uppfattning och min tro är dock att Sverigedemokraterna ändå tycker att det är viktigt med en stark yttrandefrihet. Särskilt på digitala plattformar brukar Sverigedemokraterna utmärka sig genom att säga att exempelvis privata företag inte ska få inskränka yttrandefriheten. Jag skulle vilja höra från ledamoten Lars Andersson vilken journalistik och vilka avslöjanden det är som Sverigedemokraterna inte vill se.

Jag har också noterat i ett stort antal artiklar att Sverigedemokraterna inte har velat ge uttryck för sin hållning. Varför redogör man inte för hur man har kommit till den här ståndpunkten, nu när man är för detta förslag som ändå har fått en del omfattande kritik?

Sedan måste jag nämna någonting om det spionerifall som uppdagades i helgen. Jag ser väldigt allvarligt på det, och det tror jag att ledamoten Lars Andersson också gör. Men det fallet träffas ju inte av detta. Vanligt spioneri begår man ju inte genom att publicera någonting i ett massmedium eller på en hemsida. Man brukar ha en uppdragsgivare, i det här fallet kanske ryska staten, och sedan läcker man information direkt till denna. Man går inte omvägen via ett utgivningsbevis, via någon form av bulvan eller journalist eller via att säga att man själv är journalist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Jag förstår heller inte riktigt varför ledamoten gör kopplingen till detta väldigt allvarliga spionerifall.

(Applåder)

Fru talman! Tack så mycket för frågan! Jag drog bara ett av många exempel som man kunde dra upp vad gäller spioneri i allmänhet. Jag tycker att det regelverk vi har, som i dag är relativt tandlöst, måste gå lite mer i linje med vad många andra länder har till sitt förfogande.

Som sagt ser jag inte detta som en inskränkning i tryck- och yttrandefriheten över huvud taget. Även om man målar upp olika tänkbara, potentiella, hypotetiska scenarier om hur detta kommer att appliceras och inte appliceras är jag väldigt trygg med, när det väl kommer till kritan och vi har ett konkret ärende, att lagen kommer att appliceras enligt det här regelverket så som det var tänkt. Det kommer inte att ha någonting med att inskränka tryck- och yttrandefriheten att göra.

Fru talman! De facto inskränker vi ju våra grundläggande fri- och rättigheter. Det står faktiskt i utskottets gemensamma pressmeddelande på riksdagens hemsida, om jag inte minns helt fel. Särskilt när det gäller meddelarfriheten står det i alla fall så.

Jag håller med. Jag hoppas att detta inte kommer att leda till det som jag är orolig för. Men om vi nu ska titta på omvärlden kan vi också titta på våra nordiska grannländer. Vi kan titta på Finland och Danmark. Där har man en annan lagstiftning än den vi har i Sverige, och där blir journalister åtalade för spioneribrott. Det är ett stort problem.

Jag tycker inte att vi ska harmonisera vår lagstiftning till att inskränka våra fri- och rättigheter. Jag tycker att vi ska värna dem. Jag tycker att alla partier i denna riksdags kammare borde tänka till en gång till.

(Applåder)

Fru talman! Vänsterpartiet gör en analys. Till er stora kredd är ni faktiskt det enda parti som konsekvent har varit emot det här förslaget. En överväldigande majoritet gör en helt annan analys, och det är bara att respektera.

Jag ser över huvud taget inte detta som någonting som går emot mediernas rätt att uttrycka eller skriva någonting. Det har ju utformats ett krav på att gärningspersonen genom gärningen ska ha ett direkt uppsåt, en avsikt, att gå en främmande makt eller motsvarande till handa. Jag tycker att ventilerna är tillräckliga, och jag välkomnar beslutet.

Men som sagt: All kredd för att ni som enda parti har varit konsekventa i er kritik mot förslaget!

Fru talman! Utredningen som ledde fram till den föreslagna lagen om utlandsspioneri presenterades under S-MP-regeringens tid för några år sedan. Det var alltså långt före Rysslands anfallskrig i Ukraina och långt innan diskussionerna om Natomedlemskap över huvud taget fanns på agendan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Vid den tiden handlade det mer om hur IS slutgiltigt skulle besegras och hur vi skulle undvika att känslig information hamnade i händerna på al-Qaida. Förslaget till ny lagstiftning kom därmed att handla om att kriminalisera den sortens informationsöverföring till främmande makt eller liknande organisation med syfte eller risk att skada svenska samarbeten och samarbetspartner.

För att möjliggöra journalistiskt arbete och visselblåsande med avsikt att uppmärksamma oegentligheter eller andra missförhållanden i samarbeten med andra länder infördes ett "försvarlighetsundantag" för att göra det möjligt att publicera uppgifter om exempelvis övergrepp eller andra brister inom svenska internationella samarbeten. Utifrån det underlaget presenterades den proposition som vi nu har på bordet för en första av två omröstningar i våras, till den del det gäller grundlagar för tryckfrihet och yttrandefrihet.

Med all respekt för dem som engagerade sig då kan man kanske ändå säga att debattens vågor inte gick så väldigt höga vid den tiden. Förslaget antogs också, som ni alla vet.

Fru talman! Även Miljöpartiet röstade ja till förslaget i det första av de två beslut som krävs för att ändra eller göra tillägg i en grundlag, framför allt med avsikt att täppa till hål i den befintliga spionerilagstiftningen, med det nämnda försvarlighetsundantaget. Detta var våren 2022, alltså för bara några månader sedan.

Inför den andra och slutliga omröstningen som ska hållas i kammaren senare i dag, med justering i KU förra veckan, har debatten däremot tagit rejäl fart.

De som ser förslaget som rimligt har hävdat att det i huvudsak har haft till syfte att komplettera befintlig lagstiftning med likartade regler också för internationellt samarbete med andra stater och liknande. De risker för självcensur och att angelägen information om missförhållanden därmed inte kommer fram antas av lagens tillskyndare och förespråkare vara begränsade.

Men det har också uttryckts en stor oro kring avgränsningar, otydligheter och tolkningar av den föreslagna lagtexten. Exempel på hur lagen skulle komma att tillämpas saknas också.

Kritiker har framhållit att inskränkningarna i yttrande- och tryckfrihet trots försvarlighetsundantaget är mycket långtgående och inte tillräckligt väl motiverade. Andra har tagit upp de gränsdragningsproblem som skulle kunna leda till en situation där journalister och civilsamhällets organisationer väljer att avstå från att publicera uppgifter av rädsla för rättsliga efterverkningar.

Fru talman! Miljöpartiet har stor förståelse för invändningarna. Transparens, öppenhet, försvar av delaktighet och tillgänglig information är viktiga värden för oss.

Vår förnyade avvägning av för- och nackdelar utifrån de förändrade förutsättningarna har landat i att vi i dag kommer att rösta nej till förslaget. Vi finner att det drastiskt förändrade läget i världen med det ryska anfallskriget i Ukraina och i synnerhet Sveriges ansökan om medlemskap i Nato har skapat förutsättningar för internationella relationer som varken till antal eller komplexitet hade kunnat förutses vid tiden för propositionens tillkomst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Vi har också uppmärksammats på att förslaget har brister i tydlighet, särskilt när det gäller det så kallade försvarlighetsundantaget. Det är tänkt som en sorts ventil som gör publiceringar och andra offentliggöranden lagliga så länge syftet inte är att skada Sverige och våra relationer med andra stater och mellanstatliga organisationer.

För Miljöpartiet är det självklart att vi ska ha en robust lagstiftning mot spioneri. Samtidigt är det viktigt att medier och civilsamhälle är trygga med att deras granskande verksamhet inte är hotad. Den källa som sitter på känsliga uppgifter om missförhållanden ska våga tala fritt. Det är inte de som ska vara måltavlan här. Udden ska riktas mot dem som vill skada Sveriges och våra samarbetspartners säkerhet.

Fru talman! Här hade jag tänkt yrka avslag på propositionen. Det ska jag också göra. Med de uppgifter och inlägg i debatten som har kommit de senaste dagarna tycker jag att vi har en del att fundera över. Det skulle kunna motivera mitt och vårt förslag, det vill säga att ge det här ytterligare betänketid.

Det handlar delvis om oss som lagstiftare. Vi har kanske inte helt gjort vår läxa i alla sammanhang. Vi har haft svårt att förklara för dem som har varit kritiska eller undrande. Vi har kanske haft lite bråttom med att få igenom detta med bara några månaders mellanrum mellan första och andra förslaget.

Vi kan också fundera över medierna, som har varit sena på bollen, som man säger. Det har inte heller varit lyckosamt för diskussionen. Allt detta har kommit de senaste veckorna.

Så kan vi inte ha det. Vi kan inte ha ett samhälle där medierna inte litar på lagstiftaren och där lagstiftaren inte lyssnar på medierna eller civilsamhällets organisationer. Medierna får här betyda en stor grupp, medierna och civilsamhället.

Jag tycker att det är i allra högsta grad rimligt att öppna för möjligheten att detta får ta ett år till, precis som vi har föreslagit som reservalternativ, genom att till att börja med avslå propositionen. Om det till äventyrs inte skulle bifallas har vi tillsammans med Vänsterpartiet lämnat in en begäran om en vilandeförklaring. Om den bifalles innebär det att vissa delar i propositionen skulle kunna förklaras vilande i minst ett år. Detta skulle ge plats åt ytterligare beredning och en levande debatt, som är viktig vid stora förändringar, inte minst av våra grundlagar, och i den debatt som nu har sett dagens ljus.

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Fru talman! Jag skulle vilja be om ett par förtydliganden, framför allt ett. Jag ska kanske stå för ett eget förtydligande.

Jan Riise beskriver i talarstolen att försvarlighetsundantaget är det som gör att det krävs uppsåt. Så är inte fallet. Det vill jag vara väldigt tydlig med. Försvarlighetsundantaget står på egna ben. Uppsåtsbehovet står på egna ben. Det är två olika saker, två stycken grundmurar och försvarsmurar runt den här lagstiftningen.

När det gäller vilandeförklaringen kanske Jan Riise kan förklara för mig det geniala i att den kan omfatta de delar av propositionen som han och Miljöpartiet vill släppa igenom men inte de delar av propositionen som Jan Riise och Miljöpartiet inte vill släppa igenom. Resultatet av en vilandeförklaring skulle mest sannolikt bli att grundlagsförslagen kommer att beslutas om och vinna laga kraft men att de delar som inte är grundlagsförslag, som han inte har lika stora invändningar mot, blir försenade ett år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Vill Jan Riise vara så vänlig och förklara för mig och kammaren det kloka bakom detta?

Fru talman! Tack, ledamoten, för dina invändningar! Jag beklagar verkligen om jag inte gjorde skillnad på försvarlighetsundantaget och syfte och uppsåt här. Det är klart att jag vet det.

Men detta belyser lite det jag var ute efter. Vi i den lagstiftande församlingen har inte varit tillräckligt duktiga på att förklara den ganska komplicerade juridik som ligger bakom förslagen. Och det blir inte enklare av att vi kastar in ett vilande förslag, som är ännu svårare att förklara.

Jag tror inte att vi kan använda det i grundlagsfrågorna, precis som ledamoten påpekade. Det kan däremot gälla frågorna 2 och 3 eller b) och c), som handlar om förändringar och tillägg i brottsbalken och rättegångsbalken.

Jag tänker att om det här skulle bifallas måste hela processen tänkas om. Grundlagsändringen i sig räcker inte för att åstadkomma det som var avsikten med den här propositionen.

Fru talman! Det var intressant att höra.

Jag har en annan fundering. Miljöpartiet beskriver sin omvändelse i frågan, från att vara för till att nu vara emot, utifrån att det blir fler samarbeten med andra länder - alltså det som var syftet att möjliggöra med propositionen.

Kan Jan Riise beskriva Miljöpartiets överväganden när man i steg ett ställer sig bakom en proposition som syftar till att möjliggöra för fler samarbeten med andra länder och att man när fler samarbeten med andra länder blir möjligt och är på väg att genomföras får kalla fötter och backar? Vill Jan Riise vara vänlig och redogöra för de överväganden som ledde fram till den slutsatsen?

(ANDRE VICE TALMANNEN: Innan jag ger Jan Riise ordet vill jag ha ett förtydligande inför stundande votering. Innebär avslagsyrkande och vilandeförklaring att Jan Riise yrkar bifall till såväl reservation 1 som reservation 2 och reservation 3? Är det korrekt?)

Fru talman! Ja, det är korrekt. Tack för frågan!

Fru talman! Den resa som vi har gjort försökte jag beskriva i anförandet. Det började under en period då det talades om IS, al-Qaida och Finland, om jag är rätt underrättad - inga jämförelser i övrigt. Det var en period då antalet tänkbara kontakter var ganska begränsat.

Som jag sa hade vi då inte en susning om det här med Nato. Det är inte det som är det avgörande. Men det innebär att möjligheterna till förtroendebrister i en relation med en annan stat eller en mellanstatlig organisation ökar väldigt mycket. Likaså ökar möjligheterna när det gäller sakers förhållanden, missförhållanden, oegentligheter och andra tillfällen som vi skulle vilja uppmärksammas. Det ökar kanske inte exponentiellt men ganska kraftigt med antalet tänkbara partner, både länder och organisationer. Det var väl det vi var ute efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

När det gäller processen som ledde fram till att jag och vår riksdagsgrupp vill säga nej till propositionen har den många fler dimensioner. Dem tänker jag kanske inte gå in på här. Men bland de viktigaste har vi förstås det publika deltagandet i diskussionen, som inte fanns tidigare. Medierna och civilsamhället har uppvaktat inte bara oss utan jag misstänker även alla er. Vi fann det då för gott att omvärdera situationen utifrån det förändrade läget.

Fru talman! Den lagstiftning vi diskuterar i dag är minst sagt komplicerad med många dimensioner. Förhoppningsvis innebär den här kammardebatten att vi kan göra det tydligare ungefär vad det är saken handlar om.

Ett förtydligande fick vi alldeles nyss. Det var inte bara det som Miljöpartiet först angav som sin huvudsakliga anledning till att vända, utan det var också det opinionsmässiga trycket som har uppstått i den här diskussionen som har gjort att Miljöpartiet nu har en annan uppfattning.

Fru talman! Min uppfattning är att så behandlar man inte så svåra, allvarliga och komplexa frågor som grundlagsförslag.

Vad handlar det här ärendet egentligen om? Jo, det handlar om att vi i dag har en spionerilagstiftning i Sverige som innebär en rad olika inskränkningar när det gäller vilken form av information man får läcka på olika sätt. Det gäller inte bara direkta läckor till en uppdragsgivare; spridning av information som har inhämtats i syfte att gå främmande makt till handa och att skada Sverige är också det en form av spioneri. Det är viktigt att ha i åtanke.

Vad är problemet? Har vi uppmärksammat en lång rad artiklar med information som borde ha hållits hemlig? Nej. Problemet är att vi har en möjlighet i vår grundlag och vår lagstiftning som innebär risker för spridning på det viset, framför allt i kombination med hur vår tryck- och yttrandefrihet är beskaffad. Det har gjort att andra länder har varit försiktiga med att ge information till Sverige, och det har försvårat våra relationer och vårt samarbete inte bara när det gäller relationer till andra länder i allmänhet utan också när det kommer till sådana viktiga saker som att bygga försvar tillsammans.

Absolut tog det sitt ursprung i den så kallade Hultqvistdoktrinen, att bygga säkerhet tillsammans med Finland, men det är inte heller så att antalet kontakter med andra har ökat så till den milda grad på grund av vårt Natointräde att det bör ha någon direkt påverkan. Det är nämligen så att vi har varit ett partnerskapsland till Nato och fått stora mängder underrättelseinformation skickad till oss men också stora mängder underrättelseinformation undanhållen från oss av olika anledningar. Risken för spridning med grundlagsskydd torde var en av dem.

Varför är det viktigt att skydda vårt rike mot spioneri och utlandsspioneri? Det handlar i grunden om att skydda vårt statsskick. Det handlar om försvaret av vår demokrati, försvaret av vår tryck- och yttrandefrihet och försvaret av vårt fria liv och vår fria livsstil här i Sverige - det vi håller kärt och det som konstitutionsutskottet har som sin absolut viktigaste uppgift att alltjämt försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Den lagstiftning som i dag föreslås kring utlandsspioneri är i många delar snarlik den lagstiftning som finns för spioneri generellt sett. Man ska ha till uppsåt att gå främmande makt till handa. Man ska ha till uppsåt att skada svenska intressen. I detta finns ett försvarlighetsundantag som man införlivar för att verkligen, utöver de skyddsmurar som redan finns på plats i befintlig spionerilagstiftning, ytterligare höja skyddsmurarna för vår tryck- och yttrandefrihet. Det undantaget betyder någonting, fru talman. Det är inte obetydligt alls.

Då finns det de som önskar att man i förarbeten och i utskottets utlåtande skulle konkretisera väldigt mycket tydligare vad det här kan tänkas handla om. Men i Sverige har vi en rättstradition som fungerar på ett visst sätt. Den bygger på att vi har fria domstolar och att våra domare dömer under lagarna och tolkar vår lagstiftning. Den här kammaren har inte till uppgift att tolka lagstiftningen. Det är ett annat viktigt värde vi som politiker i allmänhet och konstitutionsutskottets ledamöter i synnerhet har att bevaka: domstolarnas självständighet att döma.

Det är också en viktig fråga att ta med sig i detta som gör att vi bör vara återhållsamma med att bli alltför konkreta. Det finns många lagstiftningar som vi genomför utan att i detalj ha redogjort för hur de ska tillämpas. Det vore olämpligt att göra det i alltför stor utsträckning. Det finns också i förarbetena ganska mycket som kan vägleda. Förarbetena är ju det raster, den tolkningsnyckel vilken man ska använda för att tolka det som står på raderna i lagboken, det som står på raderna i det här förslaget.

Det enda brott som vi inte inför här som möjligen skulle kunna vara ett oaktsamhetsbrott gäller grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Jag hade ett replikskifte med ledamoten Wetterling kring detta för en liten stund sedan, och en av de saker som vi då diskuterade var just detta.

Bara för att tydliggöra: För att det ska anses som ett grovt brott i svensk rätt är det ganska mycket som måste till. Grovt blir det om det finns en rad försvårande omständigheter, alltså inte bara om man råkar får en uppgift i knät, inte ens om man till och med har eftersökt uppgiften. Det måste vara någonting ytterligare som försvårar detta.

Det är heller inte så som det har låtit i medierna i olika sammanhang att alla meddelare och alla visselblåsare nu ska börja skälva i sina skor. Man måste komma ihåg att åklagaren - i det här fallet är exklusiv åklagare Justitiekanslern - i varje fall med stödbevisning måste bevisa att uppsåtet har varit att gå främmande makt till handa och/eller att skada Sverige.

Det är med förlov sagt kanske ingenting som stämmer in på någon av de kända visselblåsarna. Detta var inte Anders Kompass syfte med att uppdaga de missförhållanden som han talade om. Vilken främmande makt var det han skulle gå till handa? Mycket oklart, skulle jag säga. Jag har mycket svårt att förställa mig att det var syftet. Det finns absolut ingenting som tyder på det, och ska det dömas i domstol måste det finnas stödbevisning som bevisar det bortom rimligt tvivel.

Utöver detta finns det ytterligare en skyddsvall som det inte talas om tillräckligt i denna diskussion. Som jag nämnde är alltså Justitiekanslern exklusiv åklagare i alla brott som har att göra med tryckfrihetsbrott. Det får inte vilken åklagare som helst ägna sig åt. Det är Justitiekanslern. Och Justitiekanslern har i sin tur en instruktion i vår tryckfrihetsförordning som vederbörande alltid måste förhålla sig till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

I 1 kap. 10 § tryckfrihetsförordningen låter det så här: "Den som ska döma över missbruk av tryckfriheten eller på annat sätt vaka över att denna grundlag efterlevs bör alltid ha i åtanke att tryckfriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick, alltid uppmärksamma ämnet och tanken mera än uttrycket, liksom syftet mera än framställningssättet samt i tveksamma fall hellre fria än fälla."

I vanliga fall räcker det för en åklagare att kunna motse en fällande dom i målet man har tänkt att väcka åtal i. Men det räcker inte för Justitiekanslern, som alltså är den enda som får väcka åtal när det gäller tryckfrihetsbrott. Justitiekanslern måste utöver att kunna motse en fällande dom förhålla sig till det jag just läste upp, och även Justitiekanslern, alltså inte bara domstolen, ska hellre fria än fälla.

Mot bakgrund av det, fru talman, har jag oerhört svårt att se de oerhörda orosmoln som har tornat upp sig i mediebevakningen den senaste veckan. Jag blir nästan fundersam över varför det blir så, och jag tror att det har att göra med det här ärendets svåra komplexitet. Det är väldigt svårt att smälta, och jag hade haft svårt att göra det utan hjälp från vårt fantastiska kansli i konstitutionsutskottet, som är fyllt av rikets kanske mest kompetenta grundlagsjurister.

Med den hjälpen och förståelsen man får för vad det faktiskt gäller har jag blivit lugnare. Det är inte så att vi nu inskränker mediernas möjlighet att berätta om oegentligheter. Vi inskränker främmande makts möjlighet att genom vårt fria, demokratiska statsskick såra oss och vår demokrati, så split mellan oss och använda vår egen öppenhet emot oss.

Det här är en av demokratins oundvikliga paradoxer som leder till slutsatsen att vi alltid måste vara redo att försvara vår demokrati. Om vi inte gör det kommer vår demokrati att dö naivitetsdöden. Det finns exempel på där det har kunnat dra i väg allvarligt i den riktningen.

Men, fru talman, låt inte oss gå den vägen. Låt oss stå upp för vad som är rätt, riktigt och viktigt när det kommer till försvaret av vår tryck- och yttrandefrihet.

Med detta yrkar jag bifall till konstitutionsutskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Jag får nästan be om ursäkt till de nya ledamöterna i konstitutionsutskottet, som kanske tror att det är så här vi brukar debattera i KU. Vi brukar vara beskedliga och inte begära så mycket repliker på varandra. Ofta är vi eniga i våra förslag, och vi i KU brukar värna om att förslag ska införas i bred samsyn.

Jag noterar givetvis att det är två små partier som protesterar mest högljutt. Jag har respekt för den demokratiska processen, men en del i den demokratiska processen är också debatten i kammaren, att det finns vissa verktyg i regeringsformen att ta till när man är ett mindre parti. Det är också vad de mindre partierna nu gör. Det var i alla fall tillräckligt många ledamöter för att lägga fram yrkandet att testa om det finns gehör i kammaren för att vilandeförklara delar av förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Ledamoten Ottoson pratade tidigare om vikten av att ta in kritik från tunga remissinstanser. Det har man gjort med försvarlighetsventilen. Det som jag funderar över är varför man inte tar in den kritik som kommer efter, när samma remissinstanser säger att försvarlighetsventilen inte räcker. Har Moderaterna inte tagit något intryck av att det ändå finns en kvarstående kritik? Den kritiken har funnits ända sedan utredningens förslag lades fram. Den har inte kommit senaste veckan, även om den har varit mer aktuell i medierna den senaste tiden.

Fru talman! Jag håller med Erik Ottoson om att det är viktigt att utreda saker grundligt. Därför tycker jag att ett av de stora problemen med det här förslaget är att det inte har varit en bred parlamentarisk utredning som har gått igenom frågan, precis som man har gjort i det tidigare ärendet.

Sedan kan man givetvis ändå ta intryck av remissinstanser. Där måste varje parti bilda sig sin egen uppfattning om vilken kritik man tar in, vilken hänsyn man tar för att balansera frågorna och vilken ståndpunkt man sedan kommer fram till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Jag delar också ledamoten Ottosons uppfattning att vi har ett fantastiskt kansli på konstitutionsutskottet, men det finns också jurister, yttrandefrihetsexperter och andra remissinstanser som har viktiga saker att säga. Även om all heder ska gå till vårt fina kansli finns också andra delar som behöver tas in.

Jag har ett par frågor till Erik Ottoson. På vilket sätt har bristen i vår lagstiftning försvårat våra internationella samarbeten? Det är inte som att Sverige inte har deltagit i olika FN-insatser, eller inte har - som ledamoten själv nämnde - varit nära Nato, om än ej medlem. Vad är det som gör att man behöver denna ingripande lagändring? Ser ledamoten inga problem med förslaget, ingen oro? Är han helt övertygad om att detta kommer att leda till något gott?

Fru talman! Jag vill absolut inte på något sätt hålla konstitutionsutskottets kansli gisslan för min uppfattning. Jag ska tydligt säga att konstitutionsutskottets kansli inte har sagt: Erik! Du ska tycka så här.

Däremot har jag lyssnat på goda juridiska argument och förklaringar kring varför det ser ut som det gör och vad det innebär. Det har lett mig till min slutsats.

Detta lagförslag kommer sig av att signaler har skickats till Sverige i internationella samarbeten att man känner behov av en återhållsamhet i överförandet av information till Sverige eftersom man vet att informationen inte är tillräckligt säkert skyddad, som den är i exempelvis andra nordiska länder. Det är det omedelbara behovet.

Det handlar inte om en rad artiklar eller andra exempel på att något har inträffat. Det är sannolikt därför att vi inte har fått sådan information som kan läckas. Det ligger lite grann i sakens natur att de håller tillbaka den sortens information från Sverige även i internationella insatser. Man får annars lätt bilden av att Nato är ett öppet bord av underrättelser eller att FN skulle vara ett öppet bord av underrättelser - sitter man vid bordet vet man allt. Så är det inte. Även inom dessa organisationer håller man på information från varandra, i den mån det inte finns ett ömsesidigt förtroende eller behov. Det absolut tydligaste är Storbritanniens och USA:s särskilda förhållande till varandra. De har öppna kanaler - oftast men inte alltid. Ett land som Sverige måste förtjäna det förtroendet, och vi har goda förutsättningar att göra det.

Finns det risker? Självfallet finns alltid risker. Det är därför vi skapar skyddsvallarna. Frågan vi får ställa oss är om man har förstått skyddsvallarna och deras skyddsvärde. Min uppfattning är att de i nuläget ger ett fullgott skydd. Om de inte gör det krävs det bara ett enkelt beslut i riksdagen för att backa bandet och ta bort möjligheten att döma i frågan. Det är inte fråga om en grundlagsändring.

Fru talman! Den värld vi i dag lever i tar inte slut vid Sveriges gränser - tack och lov. Vi vill och kan blicka längre bort än så. Och det omvända är lika giltigt, det vill säga att världen och andra länders intressen faktiskt finns och verkar här hos oss i Sverige. Det här innebär stora möjligheter att i demokratisk anda verka inom ramen för olika typer av internationella samarbeten, till exempel EU och FN.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Men alla vill tyvärr inte Sverige väl, och i en alltmer internationell värld är det nödvändigt att ytterligare stärka skyddet för Sveriges säkerhet.

Det är vad det lagförslag som ligger på bordet i dag handlar om. Vi vill skydda Sverige och svenska intressen från spioneri, från främmande makts illegitima intressen och från krafter som vill destabilisera oss och de internationella samarbeten som vi väljer att ingå i - internationella samarbeten som vi verkar inom för att vi ser att de är till gagn för Sverige och för svenska medborgare. Men när så sker, när Sveriges säkerhet och intressen inte stannar vid en gräns, behöver vi täppa till luckor i lagstiftningen. Det är luckor som våra grannländer Finland, Norge och Danmark redan täppt igen och där vi i Sverige ligger efter, luckor som gör att främmande makt kan utnyttja den svenska öppenheten och tryckfrihetslagstiftningen i skadliga syften.

Arbetet med det här grundlagsförslaget inleddes redan år 2016, och det har varit ute på flera remissrundor. Bland remissinstanserna finns ett antal domstolar, flera juridiska institutioner, Justitieombudsmannen och Advokatsamfundet. Det här är instanser som beaktar vikten av vår grundlagsfästa yttrande- och informationsfrihet, och ingen av dem har haft något att invända mot förslaget så som det slutligen kom att remitteras. Inte heller Lagrådet har haft några principiella invändningar. Man påpekade vissa lagtekniska brister som sedan åtgärdades i propositionen.

I Sverige är vi stolta över vår öppenhet och att vi var först i världen med att ge lagstadgat skydd åt att publicera tankar, fakta och idéer i tryck när vi år 1766 antog tryckfrihetsförordningen. Och det är med all rätt vi ska vara stolta över den lagstiftningen, det arvet. Det är ett fundament i vår demokrati att låta medier granska makthavare för att kunna avslöja missförhållanden och maktmissbruk.

Det är därför fullt förståeligt att representanter från medierna reagerar och reagerar kraftigt när det sker förändringar i de grundlagar som värnar pressfriheten. Det är ju det de ska slå vakt om.

Det är också därför vi har en ventil i den här lagstiftningen, och det är därför den är så viktig. Denna ventil, som flera här har pratat om, innebär att ageranden som är försvarliga helt undantas från det brottsliga området. Det tydliggjorde Erik Ottoson här. Jag vill betona att i förarbetena till lagen sägs tydligt att med försvarligt avses till exempel avslöjanden av brottsliga eller oegentliga förfaranden inom ramen för våra internationella samarbeten. När jag läser det går i alla fall mina tankar osökt till fallet Anders Kompass.

Våra rättsliga instanser, alltså vårt oberoende rättsväsen, ska vid sin bedömning av om något brottsligt över huvud taget har skett beakta om agerandet varit försvarligt och då särskilt om gärningen skett i journalistiskt eller opinionsbildande syfte, som det står i förarbetena. Den här bedömningen och prövningen ligger som Erik Ottoson varit inne på hos Justitiekanslern som exklusiv åklagare med den särskilda instruktion som finns där. Bedömningen ska göras redan där: Är det här försvarligt?

Det är åklagaren som har den fulla bevisbördan för alla omständigheter liksom för att agerandet inte skulle vara försvarligt. Det är alltså åklagaren som måste visa att det inte är försvarligt. Redan när en förundersökning inleds ska man som åklagare titta på omständigheterna och se om det ens finns en skälig misstanke om brott. Rekvisitet försvarligt finns alltså redan i själva straffbestämmelsen, så tröskeln är hög för att ens inleda en förundersökning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Jag vill också särskilt säga det som även Erik Ottoson var inne på. Vi har ett ansvar som ledamöter - särskilt tungt tycker jag att det vilar på oss i konstitutionsutskottet - när vi står inför grundlagsändringar, som naturligtvis kan upplevas som ingripande, att pedagogiskt förklara vad det egentligen innebär. Det är oerhört viktigt att vi är pedagogiska och faktiskt når ut med vad det här handlar om.

När det gäller försvarlighetsbedömningen vill jag passa på att lyfta fram ett rättsfall som avgjordes av Högsta domstolen förra året och som rör just hur försvarlighet ska tolkas inom ramen för tryckfrihetslagstiftningen. I det fallet hade en 17 minuter lång film från masskjutningen i en moské i Christchurch, Nya Zeeland, publicerats på sajten Nordfront. Det var en våldsam och närgången skildring av hur ett stort antal människor kallblodigt skjuts ihjäl. Men HD, som prövade ett åtal om olaga våldsskildring, fann att publiceringen inte var straffbar. Den var försvarlig. Att medierna ska kunna rapportera fritt vägde i det fallet tyngst. Jag tycker att det är belysande för hur våra domstolar, våra oberoende domstolar, ser på vikten av att värna detta.

Sammantaget anser vi i Centerpartiet att förslaget är väl underbyggt och välbalanserat på så sätt att det kriminaliserar handlingar som i förlängningen kan skada Sveriges säkerhet och samtidigt värnar yttrande- och informationsfriheten genom att försvarliga handlingar inte blir brottsliga.

Fru talman! Först vill jag säga att jag har enormt stor respekt för ledamoten Malin Björk. Jag vet att hon är väldigt kompetent. Hon är också åklagare till yrket men numera riksdagsledamot.

Jag vet också att Centerpartiet och, skulle jag säga, Liberalerna är de partier som står Vänsterpartiet närmast i försvarandet och värnandet av fri- och rättigheter. Det är i alla fall vad jag kommit fram till under den senaste mandatperioden. Jag vet inte om ledamoten instämmer, men det är min uppfattning.

Därför tycker jag att Centerpartiets ställningstagande i den här frågan är lite märkligt. Jag förstår inte hur man har kommit till den här slutsatsen, fastän jag hörde ledamotens anförande, för jag förstår inte varför man skulle utnyttja våra medier.

Vi har ett väldigt nyligt exempel på spioneri. Det avslöjades i helgen. De misstänkta har inte använt sig av utgivningsbevis och medier. De har gått direkt till främmande makt och lämnat uppgifter som av mediernas avslöjanden och förundersökningsprotokollet att döma är av väldigt hög allvarlighet.

Det är givetvis jättefarligt och jättedåligt att hålla på med spioneri, men jag förstår inte riktigt hur man kommit till den slutsatsen. Hur ska praxis utvecklas, exempelvis, när man som Erik Ottoson nämnde ska fria hellre än fälla? Förslaget kommer ju att leda till stor osäkerhet även när det finns en försvarlighetsventil. Ser inte Centerpartiet problemen i detta förslag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Som vi varit inne på tidigare är det alltså så att det krävs att man går främmande makt till handa för att det ska bli fråga om utlandsspioneri. Ett syfte att publicera något, det vill säga inte att lämna över det till främmande makt, utgör inte utlandsspioneri. Det kan utgöra det lindrigare brottet obehörig befattning med hemlig uppgift. Men i förarbetena om obehörig befattning med hemlig uppgift framhålls särskilt att försvarlighetsrekvisitet ska beaktas ännu tyngre.

Vi måste komma ihåg att den här lagstiftningen tar sikte på att komma åt just det som Jessica Wetterling var inne på, alltså handlingar som är skadliga för Sverige. Där vill jag faktiskt säga att vi inte får vara naiva. När jag läser propositionen ser jag vissa passusar som handlar om att det finns reella hot mot Sverige och att mediesektorn ibland används som täckmantel.

Som åklagare kan jag också säga att till exempel att man använder sig av bulvaner kanske verkar främmande för någon som inte jobbat med det, men det har jag sett många exempel på. Att man skulle kunna göra det även i spionerifall, om främmande makt skulle vilja använda sig av det, ser jag inte alls som särskilt främmande.

Det är naturligtvis svårt för oss att plocka fram ett konkret exempel där detta hänt. Har det varit på väg att hända kommer nog ingen av oss att veta om det. Det är troligen uppgifter som är så sekretessbelagda att vi inte får del av dem, och det är det jag vill framhålla. Det jag läser här är att det finns en lucka, och den behöver vi täppa till. Men det är svårt att exakt peka ut konkreta exempel. Det finns förslagna brottslingar som gör mer än man skulle kunna ana; det har jag själv sett.

Fru talman! Jag har ingen anledning att betvivla ledamotens vittnesbörd, inte alls. Men jag har ändå lite svårt att förstå varför man skulle utnyttja våra medier, som har en grundläggande praxis för hur de fungerar, med ansvarig utgivare och så vidare.

Jag skulle vilja fråga Centerpartiets ledamot en annan sak. Det krävs ju lite extra för att en förundersökning ska inledas. Men här finns också en öppning för att använda hemliga tvångsmedel. Det ligger i sakens natur att man inte berättar för den som är föremål för användning av hemliga tvångsmedel att en förundersökning har inletts och att man därför avlyssnar exempelvis en journalist, som därmed kanske riskerar att röja sin källa i något helt annat ärende än det som har gjort att journalisten är föremål för en förundersökning.

Jag tycker att detta är väldigt allvarligt och problematiskt, och jag tycker att det är synd att Centerpartiet inte delar den uppfattningen.

Fru talman! Ansvariga utgivare finns för medier och även för bloggar. Det är enkelt att starta en blogg - det står också i förarbetena - för den som skulle önska det. Det behöver inte kosta speciellt mycket. Det finns också exempel på att människor dömts för att ha publicerat saker på bloggar. Det verkar inte hindra att en del ändå vill sprida saker den vägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Hemliga tvångsmedel går att använda, ja. Om en myndighet vill att en bevakning eller en avlyssning ska ske måste den gå till domstol och få brottsmisstanken prövad innan ett beslut om detta kan fattas. Den måste vara konkret och stödjas av omständigheter i det konkreta fallet. Vad gäller just avlyssning, som målas upp som något som skulle kunna användas, krävs återigen att man är misstänkt för det grövre brottet, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, för att det över huvud taget skulle kunna bli aktuellt.

Om man, som Erik Ottoson var inne på tidigare, tittar på rekvisiten för vad som utgör ett grovt brott ser man att det är sådant som till exempel skulle vara synnerligen allvarligt och innebära en risk i en krigsliknande situation. Det kan också handla om att du har fått uppgiften i allmän eller enskild tjänst, vilket ju inte är fallet för en journalist som publicerar den. Det handlar om de fallen.

Återigen - sannolikheten är inte särskilt stor för att vi når dit. Men om det sker är det allvarligt om det handlar om att tillhandagå en främmande stat och inte om ett journalistiskt syfte, för är syftet journalistiskt är det alltså försvarligt och inte brottsligt över huvud taget; då kan man inte avlyssna.

En kedja av prövningar behöver alltså ske, och jag ser som sagt att den bild man målar upp här, med massavlyssning av journalister, är helt verklighetsfrämmande.

Fru talman! "En svensk tiger" - så hette det under andra världskriget. Det är en självklarhet att det finns betryggande lagstiftning för att förebygga att viktiga uppgifter om Sveriges säkerhet hamnar i orätta händer och för att den som går främmande makt till handa med obehöriga uppgifter om rikets säkerhet ska kunna dömas. Därför finns spioneri med både i brottsbalken och i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Vi lever i en värld där hoten mot Sveriges säkerhet de senaste åren blivit allt tydligare och kan ta sig uttryck på andra sätt än tidigare. I vårt land finns exempelvis hundratals personer som återvänt efter att ha stridit för IS eller på annat sätt aktivt deltagit i denna mycket farliga terrororganisation.

Sverige ingår numera också i ett antal samarbeten med andra länder. Det handlar om både det nordiska samarbetet och samarbetet inom EU, FN och Nato. Det är naturligtvis lika viktigt för vårt lands säkerhet att skydda hemliga uppgifter inom sådana samarbeten.

Men varken terroristorganisationer eller röjande av hemliga uppgifter inom internationella samarbeten ingår i den nuvarande lagstiftningen. Därför behöver vi se om vårt hus så att lagstiftningen inte står utan verktyg när någon ägnar sig åt att undergräva och skada Sveriges säkerhet inom dessa områden. Genom dagens beslut täpps dessa luckor till.

Därför föreslås nu att lagen kompletteras med en formulering om att någon, för att gå en främmande makt eller motsvarande till handa, obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift som kan medföra men för Sveriges säkerhet.

Den andra delen, om utlandsspioneri, handlar alltså om att Sverige ska kunna ingå i internationella försvarssamarbeten och därmed öka Sveriges försvarsförmåga och skydda våra intressen, utan att skyddad information från samarbetsländerna ska riskera att överlämnas till främmande makt eller motsvarande. Tillägget om utlandsspioneri är en fullt rimlig och nödvändig komplettering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

En svensk tiger, sa jag i början. Men innebär det att man ska hålla tyst om man blir varse allvarliga missförhållanden, exempelvis i utlandstjänst inom ramen för ett internationellt samarbete? Eller att det ska sättas munkavle på journalister? Nej, tvärtom.

Det är viktigt att framhålla att i samma lagparagraf i tryckfrihetsförordningen, 7 kap. 14 a §, som beskriver vad utlandsspioneri omfattar, finns följande markering: "En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig." Detta har varit uppe för diskussion tidigare under denna debatt. En visselblåsare som avslöjar allvarliga missförhållanden och även normal journalistisk granskning är alltså skyddad av grundlagen även efter ändringen.

Våra nordiska grannländer har redan säkrat upp på motsvarande sätt och har inte de brister som den svenska lagstiftningen har. Med detta yrkar jag bifall till det liggande förslaget.

Fru talman! Syftet med den aktuella lagstiftningen i ärendet är att förhindra att Sveriges vidsträckta tryck, yttrande- och informationsfrihet utnyttjas av främmande makt och beväpnade sammanslutningar. Det är ett uppenbart samhällsintresse att det ska finnas en ändamålsenlig straffrättslig reglering av spioneriliknande handlingar. Lika uppenbart är att regleringen på detta område får konsekvenser för tryck, yttrande- och informationsfriheten.

Den föreslagna lagen om utlandsspioneri syftar till att motverka att känsliga uppgifter om Sveriges internationella samarbeten sprids. Bestämmelsen om spioneri utvidgas från att gälla den som går främmande makt till handa till att gälla den som går en främmande makt eller motsvarande till handa.

Den nya bestämmelsen om utlandsspioneri tar sikte på handlingen att obehörigen befordra, lämna eller röja en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem, där den obehöriga hanteringen är ägnad att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. Ett exempel på när detta skulle kunna vara aktuellt är i samband med freds- och säkerhetsbevarande insatser.

Fru talman! Liberalerna ser ett behov av ny lagstiftning för att komma åt aktörer som utnyttjar den svenska yttrande- och informationsfriheten för att spionera på landets samarbetspartner eller gå väpnade icke-statliga sammanslutningar till handa. Spioner ska inte heller kunna gå fria från straff genom att agera under journalistisk täckmantel.

Samtidigt har vi vissa farhågor kring om det undantag som införs i och med begreppet försvarligt är tillräckligt omfattande för att säkerställa den viktiga journalistiska möjlighet till granskning som bör finnas exempelvis vid internationella insatser. Vi har under beredningen av lagen fört fram dessa synpunkter och arbetat för att förslaget skulle genomlysas ytterligare.

Det har inte vunnit gehör, och en majoritet av riksdagens partier valde att gå vidare med lagförslaget i dess nuvarande form vid den förra omröstningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Vår slutsats, fru talman, blir att med tanke på att omvärldsläget har förändrats rejält och att intresset för Sverige från främmande makt och motsvarande organisationer har ökat avsevärt finns det ett behov av att täppa till de luckor i lagstiftningen som kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet i ett spänt läge.

Med detta sagt kvarstår våra farhågor. Vi kommer mycket noggrant att följa hur lagen tillämpas, och vi kommer att agera om det finns tecken på att den får oönskade effekter.

Fru talman! När vi i våras behandlade detta förslag för första gången var jag väldigt glad över att Vänsterpartiet och Liberalerna hade en samsyn. Vi var båda starkt kritiska och röstade för avslagsyrkanden.

Det som har hänt sedan dess är att vi har haft val. Numera ingår Liberalerna i regeringen. Man är fortfarande, som jag uppfattar det på ledamoten, emot förslaget, men helt plötsligt kommer man inte att rösta enligt sin uppfattning, utan man kommer att rösta för förslaget. Det kommer ju att bli en votering senare där förslaget ställs mot reservationerna.

Det finns en chans, Malin Danielsson. Jag förstår att det kan ta emot att rösta på ett annat partis reservation. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet har gjort ett sista försök att åtminstone vilandeförklara vissa delar av förslaget, det som är möjligt att göra enligt regeringsformen. Jag skulle ändå vilja be Liberalerna att fundera på om man inte kan överväga detta.

Säkerhetsläget är förändrat. Jag håller helt med om det. Det finns skäl att se över om man kan täppa till luckorna. Men vi har också sett flera exempel på att man skulle kunna göra på ett annat sätt än man nu gör.

Utredningen kom 2017, och det har nu gått fem år sedan dess. Och precis som ledamoten sa är det ett kraftigt förändrat säkerhetsläge. Bara detta borde göra att vi tänker till lite grann. Därför skulle jag önska att Liberalerna skulle rösta för en vilandeförklaring, så att vi kan utreda detta i lugn och ro.

Fru talman! Tack för vädjan, Jessica Wetterling! Vi hade önskat att vi hade fått gehör redan tidigare, när vi gjorde gemensam sak för att lyfta fram problematiken. Det har framförts här i dag att det inte har funnits debatt kring förslaget. Det har funnits en debatt om det under en lång tid, och den har vi varit med och bidragit till.

Ett parti som tidigare ingick i regeringen har nu bytt fot. Vi hade önskat att det partiet hade varit med och förändrat detta inifrån när den förra regeringen lade fram förslaget, men vi kan konstatera att det inte blev så.

Nu sitter vi i en annan ställning. Det finns poänger med enhetlighet när man sitter i regeringsställning. Det tror jag att andra partier här kan vittna om. Vi kommer också att rösta i enlighet med det.

Däremot hoppas jag att Jessica Wetterling och jag tillsammans när lagen har gått igenom kan vara en blåslampa och följa upp och se om vi behöver göra förändringar igen, för då får vi ta den typen av initiativ här i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Fru talman! Jag instämmer med Malin Danielsson. Jag skulle ha önskat att så många partier som möjligt hade stöttat ett avslagsyrkande på propositionen både förra gången detta var uppe i riksdagen och nu.

Jag får erkänna att Vänsterpartiet aldrig har ingått i någon regering, men det finns säkert skäl för en regering att vara enhetlig. Men det finns också skäl att inte rösta emot sin egen övertygelse, anser jag.

Givetvis kommer debatten om den här förändringen inte att ta slut här, efter ett beslut i riksdagens kammare. Givetvis ska vi hålla koll på den här frågan. Det hoppas jag absolut att inte bara jag och Malin Danielsson kommer att göra, utan jag hoppas att också många andra ledamöter kommer att göra gemensam sak med oss i den här frågan. När jag har ställt frågor till andra partier har jag hört många säga att om det inte skulle bli på det sätt som man har avsett är man beredd att göra förändringar. Det tycker jag är välkommet och bra. Det vill jag verkligen säga.

Men det är ändå lite spännande: Första gången det röstas om en grundlagsändring får man inte gehör för sitt förslag, men andra gången det röstas väljer man i stället att släppa igenom grundlagsändringen. Jag tycker att det är synd. Men jag hoppas att vi ändå kan göra gemensam sak när det gäller att bevaka tryck- och yttrandefriheten och våra andra fri- och rättigheter i framtiden.

Fru talman! Jessica Wetterling läste tidigare högt ur vårt särskilda yttrande. I samma särskilda yttrande står också att Liberalerna ser ett behov av en ny lagstiftning för att komma åt aktörer som utnyttjar den svenska yttrande- och informationsfriheten och att spioner inte ska kunna gå fria från straff genom att agera under journalistisk täckmantel. Å ena sidan är det detta vi ser. Å andra sidan är vi liberaler, och vi brukar kunna se båda sidorna.

Om vi inte genomför denna lagstiftning nu kommer det att ta väldigt lång tid. Därför vill vi inte i dagsläget göra den vilande. Men jag uppskattar att Jessica Wetterling och andra i utskottet ändå uttrycker att vi behöver följa detta och se till att det inte får oönskade konsekvenser. Jag hoppas att vi kan göra gemensam sak i det.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)