3 717 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Motioner, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, 2010/11, sorterat efter datum
Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna handlar om barnets rättigheter, agerande för att avskaffa dödsstraff och tortyr, folkrätt samt om mål och inriktning för den svenska politiken för de mänskliga rättigheterna. Andra motioner tar upp diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt kvinnors rättigheter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag till riksdagen att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna är en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken.
I ett meddelande presenterar EU-kommissionen en EU-agenda för barns rättigheter. Agendan innehåller allmänna principer som ska hjälpa EU att vara ett föredöme när det gäller att se till att bestämmelserna om barns rättigheter i EU-stadgan och i FN:s barnkonvention följs. Agendan innehåller också ett antal konkreta insatser för barn inom prioriterade områden. Socialutskottet konstaterar att EU-agendan har samma målsättning som den svenska barnrättspolitiken. Riksdagen sa i höstas ja till en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Utskottet anser att bland annat följande punkter bör beaktas i det fortsatta arbetet: Grundläggande data och information som ska fungera som beslutsunderlag bör delas upp utifrån kön. Ett aktivt arbete bör bedrivas för att stärka både flickors och pojkars rättigheter. Arbetet med flyktingbarn måste också omfatta arbete med så kallade papperslösa barn. I arbetet med att bekämpa våld mot barn måste också ingå att avskaffa barnaga. Alla EU-länder har ratificerat FN:s barnkonvention. I arbetet med att öka ansträngningarna för att skydda och främjas barns rättigheter bör det ingå att intensifiera arbetet med att genomföra barnkonventionen i respektive EU-land. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
Riksrevisionen har granskat arbetet med förberedelserna inför apoteksreformen. Riksrevsionens styrelse redogör för resultaten i en rapport. Delar av arbetet har enligt styrelsen skötts väl, men man anser att regeringen bör överväga förutsättningarna för konkurrensneutralitet, formerna för utgivning av tillstånd och tillsyn samt förutsättningarna för en uppföljning av reformen. Styrelsen föreslår att man skapar en gemensam organisation som ger ut tillstånd och sköter tillsynen på apoteksmarknaden. Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera reformen. Riksrevisionen ser positivt på detta och lyfter fram att man alltid bör försäkra sig om att grundläggande data finns tillgängliga för att reformer ska kunna utvärderas. Socialutskottet har granskat styrelsens redogörelse. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning eftersom den ger möjlighet att tidigt vidta åtgärder som kan göra det lättare att uppnå och följa upp målen med apoteksreformen. Man konstaterar att regeringen redan vidtagit en del av de åtgärder som Riksrevisionen rekommenderar. Utskottet har också hållit en öppen utfrågning i ämnet för att informera sig. Trots att mycket pekar på att omregleringen i det stora hela har varit en framgång, anser utskottet att det fortfarande finns saker kvar att förbättra. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
EU:s förordning om frivillig miljöledning och miljörevision har ersatts av en ny EU-förordning. Därför ändrades också ett antal hänvisningar i svensk lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till en motion från allmänna motionstiden 2010 om att avskaffa kommunernas vetorätt vid beslut on nya vindkraftsanläggningar.
Behörighetskraven för lokförare anpassas till ett EU-direktiv. Syftet med direktivet är att skapa enhetliga regler för hela EU. Ändringarna innebär följande: Ett nytt förarbevis för lokförare införs. Förarbeviset utfärdas av Transportstyrelsen och styrker att föraren uppfyller vissa minimikrav när det gäller bland annat lämplighet och utbildning. Alla lokförare ska dessutom ha kompletterande intyg som anger vilken typ av tåg de har rätt att köra och på vilken järnvägsinfrastruktur. Intygen utfärdas av arbetsgivaren. Alla förarbevis och intyg samlas i ett register. Utbildningssamordnarna och de lärare som beslutar om betygen, så kallade examinatorer, ska godkännas av Transportstyrelsen. Detsamma gäller för de läkare och psykologer som bedömer lokförarnas fysiska och psykiska lämplighet. Den nya lagen gäller från den 1 juli 2011. De nya behörighetskraven gäller inte fristående lokala och regionala järnvägsnät, tunnelbana eller spårvägar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett förtydligande. Riksdagen vill inte att reglerna för registrering av järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon ska gälla för museijärnvägar. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med förslag på hur ett sådant undantag kan regleras. Därmed sa riksdagen delvis ja till en motion från Socialdemokraterna.
EU arbetar med att skapa en inre marknad för el och naturgas. Därför har EU tagit fram ett tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Där finns nya och mer detaljerade åtgärder som ska underlätta för gemensamma lagar och standarder. För att anpassa den svenska lagstiftningen till paketet har riksdagen beslutat om ändringar i ellagen och naturgaslagen. Av samma skäl har riksdagen sagt ja till två nya lagar som gäller certifiering av stamnätsföretag för el respektive vissa naturgasföretag. Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 augusti 2011. Riksdagen har samtidigt sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om elmarknadspolitik. Motionerna handlar bland annat om smarta elnät, elmätning och elmarknadens funktion.
Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om insatser för läsfrämjande och övergripande digitaliseringsfrågor på biblioteks- och kulturarvsområdet. Skälet är bland annat pågående arbete på området och tidigare beslut. Motionerna handlar bland annat om tillgång till bibliotek, punktskriftens ställning, digitala bibliotek och satsning på digital folkbildning.
Reglerna för elektroniska pengar anpassas till ett nytt EU-direktiv. Elektroniska pengar kan lagras elektroniskt eller magnetiskt, till exempel på ett kort eller konto. De kan användas i stället för kontanter vid betalning. Syftet med EU-direktivet är att göra det enklare att starta och driva företag som ger ut elektroniska pengar. Reglerna om elektroniska pengar anpassas också till EU:s nya regler för betaltjänster. Den nya lagen innehåller bland annat regler om tillstånd samt utgivning och inlösning av elektroniska pengar. Banker, kreditmarknadsföretag och myndigheter från EES-länderna får ge ut elektroniska pengar i Sverige utan tillstånd. Den som har elektroniska pengar ska när som helst kunna lösa in dem hos utgivaren. Utgivaren får inte ge någon ränta på pengarna. Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av de institut som bedriver verksamhet med elektroniska pengar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna handlar om jordabalkens felregler, tomträtt, bostadsarrende och expropriation.
Riksdagen uppmanade regeringen att se över delar av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Det ena beslutet gäller den så kallade 100-dagarsregeln i försäkringen. Regeln, som avskaffades 2007, gav arbetslösa rätt att under de 100 första dagarna i en ersättningsperiod endast söka lämpliga jobb inom sitt eget yrke och i sitt närområde utan att förlora sin ersättning. Riksdagen ansåg att 100-dagarsregeln bör återinföras och uppmanade regeringen att återkomma med ett lagförslag. Därmed sa riksdagen ja till en socialdemokratisk motion. Det andra beslutet gäller reglerna för arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslösa. En person som arbetar deltid får i dag a-kassa för endast 75 dagar under en ersättningsperiod. Övriga ersättningsdagar får bara användas för veckor då personen är arbetslös på heltid. Riksdagen ansåg att reglerna försätter deltidsarbetslösa i en orimlig situation. De tvingas välja mellan att avstå från a-kassa eller att tacka nej till arbete. Riksdagen uppmanade regeringen att se över reglerna så att de inte diskriminerar deltidsarbetslösa. Därmed sa riksdagen ja till en socialdemokratisk motion. Riksdagen sa nej till övriga motioner om arbetslöshetsförsäkringen från allmänna motionstiden 2010.
Riksdagen godkände den ändrade STCW-konventionen, en internationell konvention som handlar om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning. För att den svenska lagstiftningen ska följa konventionen behöver lagen om vilotid för sjömän anpassas. En nyhet är att bestämmelserna inte bara omfattar sjömän som arbetar med vakthållning, utan även sjömän som arbetar med fartygets säkerhet, med att förhindra föroreningar och med sjöfartsskyddet. En annan nyhet gäller vilotiden för sjömän. Hittills har det gått att i undantagsfall minska den minsta tillåtna vilotiden från 10 timmar till 6 timmar under en 24-timmarsperiod. Denna undantagsregel tas nu bort. Samtidigt införs en möjlighet att dela upp den minsta tillåtna vilotiden i tre perioder, jämfört med två i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa nej till motioner om postservice och grundläggande betaltjänster från allmänna motionstiden 2010. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om statens ansvar för postservice, fastighetsboxar, gemensamt porto inom Öresundsregionen och tillgång till grundläggande betaltjänster. Riksdagen anser att frågan om postservice och -tjänster för boende på landsbygden är viktig. Riksdagen förutsätter att regeringen och Post- och telestyrelsen bevakar frågan.
Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Syftet är att ge ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skatteutskottet konstaterar i sin granskning att regeringen i och med årets redovisning har tagit ytterligare ett steg i arbetet med att utveckla skatteutgiftsredovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och vid beslut om skatteregler. Utskottet ser positivt på detta och förutsätter att tidigare synpunkter från utskottet och Riksrevisionen också i fortsättningen beaktas i utvecklingsarbetet kring skatteutgiftsredovisningen. Riksdagen avslutar med detta ärendet.
Vissa undantagsbestämmelser införs vid betygssättningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Bland annat blir det möjligt att vid betygssättning i grundsärskolan bortse från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9 om det finns särskilda skäl. Andra ändringar gäller undervisningen i teckenspråk i specialskolan och stöd till inackordering för gymnasieelever. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Inom EU har man enats om en gemensam så kallad viseringskodex. Visering innebär utfärdande av visum, bevis som ger rätt till inresa och en viss tids vistelse inom medlemsstaterna. Riksdagen har nu beslutat om de lagändringar som krävs för att viseringskodexen ska kunna användas i Sverige. Medlemsstaterna ska enligt kodexen ha gemensamma bestämmelser för handläggning av och beslut om ansökningar för planerade vistelser som inte varar längre än tre månader under en sexmånadersperiod. Vid sidan av en sådan visering, som kallas Schengenvisering, kommer det att finnas en nationell visering. En nationell visering ska kunna ges om det finns särskilda skäl och endast för en längre tid än tre månader, men högst ett år. Det blir också möjligt att överklaga ett avslag på en ansökan om Schengenvisering. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.
Till följd av en ny EU-förordning om så kallade biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort har riksdagen beslutat om kompletteringar i utlänningslagen. En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd blir skyldig att låta Migrationsverket, Regeringskansliet eller utlandsmyndigheter som ambassader och konsulat fotografera personen och ta hans eller hennes fingeravtryck. Uppgifterna ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Korten kommer att ersätta dagens tillståndsmärken för uppehållstillstånd. Foto och fingeravtryck får också tas vid kontroll vid inresa eller utresa eller vid kontroller inne i Sverige. Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck ska inte gälla om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och hans eller hennes uppehållstillstånd. Detta ska i sin tur bidra till att skydda mot bedrägerier med uppehållstillstånd samt angripa och förebygga olaglig invandring och bosättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.
Ungdomar som gjort sig skyldiga till allvarliga brott kan dömas till sluten ungdomsvård. Sluten ungdomsvård innebär frihetsberövande i lägst 14 dagar och högst fyra år på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Under utslussningsperioden, när den dömde lämnar ungdomshemmet, är återfallen i brott hög. Med anledning av återfallen och de brister som förekommer på ungdomshemmen har riksdagen bland annat beslutat: att det enligt lag blir nödvändigt att utforma en individuell plan, en så kallad verkställighetsplan, för alla som döms till sluten ungdomsvård. Statens institutionsstyrelse ska planlägga och genomföra utförandet efter samråd med socialtjänsten. att den dömda mot slutet av vistelsen på ungdomshemmet ska förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder. Åtgärderna kan röra olika områden, till exempel utbildning, praktik, bostad och fritidsaktiviteter. att elektroniska hjälpmedel, så kallad elektronisk fotboja, ska kunna användas för att kontrollera var den dömde befinner sig vid vistelser utanför det särskilda ungdomshemmet. att provtagningsmetoder i form av saliv- och svettprov ska kunna användas vid misstanke om att den dömde är drogpåverkad. att varje beslut om kontroll- eller tvångsåtgärd ska föregås av en proportionalitetsbedömning. Proportionalitetsprincipen går ut på att åtgärder mot en person som innebär kontroll eller tvång bara får användas om det anses stå i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2011.
Bestämmelserna om så kallad kapitaltäckning och stora risktagningar, så kallad exponering, för kreditinstitut och värdepappersbolag anpassas till två EU-direktiv. Kapitaltäckning är det belopp, kapitalbasen, som en verksamhet måste avsätta för att trygga att man kan genomföra sina åtaganden. Ändringarna rör främst reglerna om gränsvärden för stora exponeringar, utgivning av värdepapper, kapitalbasen och samarbete mellan myndigheter i kritiska situationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.
Motion till riksdagen
2010/11:Sk4
av Jacob Johnson m.fl. V med anledning av prop. 2010/11:131 Skattekonsekvenser av fondverksamhet över gränserna
V032
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag för att säkerställa
Motion till riksdagen
2010/11:V31
av Lars Ohly m.fl. V Behovet av förändringar i utlänningslagen och utlänningsförordningen väckt enligt 3 kap. 13 riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt V031
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till förändringar i utlänningslagen
