Riksdagen sade nej till motioner från främst den allmänna motionstiden 2003 om forskning och forskarutbildning. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Skollagens bestämmelser om gymnasieskolan ändras. Det innebär att det införs ämnesbetyg i stället för kursbetyg. En gymnasieexamen införs för de elever som har uppnått godkänt i minst 90 % av de poäng som krävs för fullständig studiegång och har ett godkänt betyg på ett gymnasiearbete. Eleverna får möjlighet att söka gymnasieprogram i andra kommuner även om programmen finns i hemkommunen. Reglerna om riksrekryterande utbildning ändras så att beslut om sådan utbildning är tidsbegränsade. Historia införs som kärnämne och ska omfatta 50 poäng. Utrymmet för historieämnet tas från utrymmet för karaktärsämnena.
Riksdagen godkände ett rambeslut inom EU om olaglig narkotikahandel. Rambeslutet innehåller bestämmelser bland annat om vad som ska räknas som olaglig handel med narkotika och med så kallade prekursorer. Prekursorer är ämnen som kan användas för att framställa narkotika. Rambeslutet innehåller också bestämmelser om minsta gemensamma maximistraff för olika brott. Vissa handlingar som i Sverige är straffbelagda omfattas inte av rambeslutet. Detta gäller bland annat befattning med narkotika för personligt bruk. Rambeslutet innehåller dock endast minimibestämmelser, och varje medlemsstat kan alltså gå längre än vad rambeslutet kräver.
Regeringen har rapporterat till riksdagen om det ekonomiska utfallet i staten för 2003. Årsredovisningen innehåller resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt statsbudgetens slutliga inkomster och utgifter. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksrevisionen har rapporterat till riksdagen om den statliga garantimodellen. Riksdagen avslutade även detta ärende genom att lägga redogörelsen till handlingarna.
Skattebefrielsen för lokalanställd personal vid ambassader och konsulat i Sverige slopas den 1 januari 2007. Dagens skattebefrielse gäller både anställda som är svenska medborgare och de som är utländska medborgare men var bosatta i Sverige när hon eller han anställdes vid den utländska ambassaden eller konsulatet i Sverige.
En ny lag gör det möjligt att ta ut trängselskatter. Riksdagen godkände regeringens förslag som gör det möjligt för Stockholms stad att ta ut så kallade miljöavgifter av bilister. Det är riksdagen som beslutar om skatter, vilket betyder att riksdagen måste godkänna uttaget av trängselskatter. Den nya lagen är utformad så att den kan gälla i hela landet, men kommer till en början endast att tillämpas i Stockholms innerstad. Trängselskatterna i Stockholm införs på försök och försöket ska pågå till den 31 juli 2006. Det är regeringen som bestämmer när försöksverksamheten ska börja. Trängselskatten kommer att tas ut när en bil passerar genom vissa angivna betalstationer i Stockholms innerstad.
De svenska skattereglerna anpassas till ett gemensamt system inom EU för beskattning av betalningar av räntor och royalties mellan närstående företag. Riksdagen justerade regeringens förslag med hänsyn till EU:s utvidgning den 1 maj 2004. Skattereglerna anpassas också till ändringar i fusionsdirektivet och direktivet om moderbolag och dotterbolag som gjorts till följd av att EU fått nya medlemmar.
Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor och beslutade om de lagändringar som behövs. Syftet med det nya avtalet är att lösa problem som kan uppstå när det nordiska skatteavtalet tillämpas för personer som arbetspendlar mellan länderna. Avtalet innehåller bland annat bestämmelser om beskattning av anställningsinkomster, avdrag för inbetalningar till pensionsordningar och avdrag för utgifter för resor över Öresundsbron. Länderna förbinder sig också att följa ett system för utjämning mellan Sverige och Danmark av vissa skatteintäkter.
Regeringen har redovisat för riksdagen hur regeringen tycker att EU:s nya jordbrukspolitik ska tillämpas i de delar där Sverige ska ta ställning till olika alternativ. Förslagen innebär att ett frikopplat gårdsstöd bör införas enligt en så kallad blandmodell. Modellen innebär i huvudsak en regionalisering av nuvarande stöd där all åkermark inom en region får samma grundstöd per hektar men där viss del av stöden inom främst animaliesektorn förblir gårdskopplade. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.
Riksdagen beslutade om en samlad valpolitik. Svensk politik för att skydda världen valar ska bygga på samarbetet inom Internationella valfångstkommissionen (IWC). I övrigt innebär Sveriges linje bland annat följande: Flera åtgärder planeras för att förhindra bifångsterna av valar, det vill säga att många tumlare och andra mindre valar fastnar och följer med upp vid annat fiske. Bland annat ska drivgarnsfiske av lax i Östersjön förbjudas från den 1 januari 2008. Ingen kommersiell valjakt ska bedrivas innan IWC utan reservationer har kunnat besluta om en ny förvaltningsplan för valbestånden. I dag råder förbud mot kommersiell valjakt. Jakt och övrigt nyttjande av valar ska ta hänsyn till hela ekosystemet och följa försiktighetsprincipen. Antalet stora valar ska öka, bland annat genom fler skyddade områden. Ekoturism och valskådning ska gynnas.
Ett handelssystem för utsläppsrätter för koldioxid börjar införas den 1 augusti 2004. Systemet ska gälla för en handelsperiod för i första hand åren 2005-2007. Från den 1 januari 2005 kommer det att krävas tillstånd för att släppa ut koldioxid från anläggningar som omfattas av handelssystemet. Det svenska handelssystemet ska gälla för de verksamhetskategorier som omfattas av bilaga I i EU:s handelsdirektiv och som släpper ut koldioxid. Handelssystemet utvidgas dock till att omfatta vissa förbränningsanläggningar under de kapacitetsgränser som anges i handelsdirektivets bilaga I. Med denna lagändring påbörjas genomförandet av handelsdirektivet. Kompletterande lagförslag kommer att presenteras i hösten 2004.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om åtgärder i Green Cargo för att utveckla företaget till ett lönsamt och framgångsrikt logistikföretag. Riksdagen bemyndigade regeringen att kunna vidta ett antal åtgärder. Till exempel att regeringen under 2004 och 2005 får avyttra hela eller delar av aktieinnehavet i Green Cargo, att regeringen får förvärva aktier eller andra former av andelar i det företag som förvärvar Green Cargo eller att regeringen får tillskjuta kapital till Green Cargo.
Mer statliga pengar till Sveriges vägar och järnvägar. Beslutet gäller för perioden 2004-2015 och medför att riksdagen - på förslag från regeringen - höjer planeringsramarna med 9,3 miljarder kronor för den här perioden. Totalt kommer 381,5 miljarder att gå till vägar och järnvägar under perioden 2004-2015. Av dessa pengar går 107,7 miljarder till nyinvesteringar i järnvägsnätet. Under perioden kommer 38 miljarder att gå till drift och underhåll av befintliga järnvägar. Vägarna ska bli bättre och säkrare. 87 miljarder satsas på drift och underhåll av statliga vägar. Nästan 5 miljarder går till att få mer trafiksäkra vägar till exempel genom mittsepareringar och cirkulationsplatser. Anslaget till nyinvesteringar i vägnätet uppgår till 42 miljarder.
Regeringen har rapporterat till riksdagen vad regeringen har gjort efter riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen avslog också motioner. Skälet är bland annat att konstitutionsutskottet under hösten 2004 planerar att följa upp och utvärdera hur regeringen följer riksdagens så kallade tillkännagivanden.
Regeringen har i en skrivelse rapporterat till riksdagen om demokratipolitiken. Skrivelsen innehåller en redovisning och analys av den svenska demokratins utveckling efter 2002 och en presentation av demokratipolitikens fortsatta inriktning. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att utreda Internets användning i demokratiska beslutsprocesser och om det finns rättsliga eller tekniska hinder för det. Motioner om demokratifrågor avslogs.
Böter som döms ut i ett EU-land ska enklare kunna krävas in i ett annat EU-land. Det är tanken med det rambeslut som riksdagen sagt ja till. Utkastet till rambeslutet har förhandlats fram inom EU. Bakgrunden till beslutet är att det i dag är svårt att driva in böter när en person lämnat det land där han eller hon fick böterna. Syftet med de nya reglerna är att människor och företag inte ska kunna komma undan böter som de fått i ett annat EU-land än det där de bor och verkar. Om en person dömts till böter för till exempel fortkörning i ett EU-land och personen i fråga sedan lämnar landet ska böterna, med det nya förslaget, enklare kunna drivas in bland annat i den dömdes hemland.
Riksdagen godkände regeringens förslag till tilläggsbudget för 2004 förutom förslaget om förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag. Riksdagen beslutade om en annan lösning än regeringen, vilket innebär att ett särskilt anslag för kapitalinsatser i statliga bolag anordnas i statsbudgeten. Regeringen ska få föra över 55 miljoner kronor från Fonden för den mindre skeppsfarten till det särskilda kontot i Riksgäldskontoret för samma ändamål. Riksdagen får 14,8 miljoner kronor mer under 2004. Pengarna ska användas för att öka stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.
Telemaster för 3G-nätet ska omfattas av ledningsrätten. Det innebär att mobiltelefonoperatörerna inte måste få mark- eller fastighetsägarnas tillstånd för att sätt upp master. Ledningsrätten är rätten att dra en ledning över någon annans mark i allmännyttiga syften. Nu slår riksdagen fast att inte bara ledningar utan även master och antenner ska omfattas av ledningsrätten. Därmed kommer den att gälla alla delar i 3G-nätet, den tredje generationens mobiltelefonnät, som är under utbyggnad. Genom beslutet blir det också möjligt för flera operatörer att samutnyttja master och andra anordningar som ingår i elektroniska kommunikationsnät. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 augusti 2004.
Riksdagen beslutade om skattebefrielse för el som används vid vissa tillverkningsprocesser inom industrin. Sedan 1993 har all så kallad processel varit befriad från skatt. Men den 1 juli 2004 ska nollskatten ersättas med en skatt på 0,5 öre per kilowattimme. På så vis anpassas svensk lagstiftning till EU:s energiskattedirektiv. Länderna får dock undanta el som används i vissa mineralogiska processer. Skattebefrielsen beräknas innebära ett årligt skattebortfall på cirka 45 miljoner kronor. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2004.
