Sök
45 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Billström, Tobias (M), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater
Betänkande 2023/24:UFöU1
Riksdagen godkände avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA. Avtalet är ett så kallat defense cooperation agreement (DCA-avtal) och reglerar de närmare förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige.
Det handlar bland annat om den rättsliga statusen för amerikansk militär personal, leverantörer och anhöriga. I avtalet regleras även USA:s rätt till tillträde till svenskt territorium och rätt att använda vissa anläggningar här.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar, vilka krävs för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt DCA-avtalet. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
Så röstade partierna i ärendet
Ärendet beslutades genom flera omröstningar. På ärendesidan för Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (UFöU1) finns voteringsresultaten för samtliga omröstningar i ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 105, 400 minuter
- Justering
- 2024-06-13
- Bordläggning
- 2024-06-17
- Debatt
- 2024-06-18
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Sveriges medlemskap i Nato
Betänkande 2022/23:UU16
Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar.
I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet.
När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat.
Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 122, 386 minuter
- Justering
- 2023-03-16
- Bordläggning
- 2023-03-21
- Debatt
- 2023-03-22
- Beslut
- 2023-03-22
- Dokument & lagar
Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna
Betänkande 2021/22:KU39
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för ett modernt system för offentlig belöning. Systemet ska uppmärksamma och belöna förtjänstfulla insatser som är av stor betydelse för samhället och som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där hen verkar.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om de allmänna flaggdagarna. Förslagen innebär att dagen för val till Europaparlamentet bör vara allmän flaggdag och att de kungliga flaggdagarna bör vara färre än i dag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 40 minuter
- Justering
- 2022-06-09
- Bordläggning
- 2022-06-13
- Debatt
- 2022-06-14
- Beslut
- 2022-06-15
- Dokument & lagar
Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter
Betänkande 2017/18:SoU25
Förenta nationernas, FN:s, barnkonvention blir lag i Sverige. Konventionens grundprincip är att barn är individer med egna rättigheter och den antogs av FN 1989. Sverige godkände konventionen redan 1990 och måste följa den men den har ännu inte fått genomslag i praktiken.
Den gällande svenska lagstiftningen ligger väl i linje med konventionens bestämmelser och i många fall går den längre. Däremot har kartläggningar och rapporter från utredningar och myndigheter visat att den inte fått tillräckligt stort genomslag i statlig och kommunal verksamhet samt i rättstillämpningen. Att göra konventionen till lag bidrar till att ett barnrättsbaserat synsätt får genomslag i praktiken.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
Samtidigt riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att följa upp att konventionen efterlevs och används i enlighet med svensk rätt.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 25, 105 minuter
- Justering
- 2018-06-05
- Bordläggning
- 2018-06-12
- Debatt
- 2018-06-13
- Beslut
- 2018-06-13
- Dokument & lagar
Europarådet
Betänkande 2016/17:UU13
Utrikesutskottet har behandlat Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församlings redogörelse för arbetet under 2015 och halva 2016, samt regeringens skrivelse om arbetet i Europarådets ministerkommitté.
Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som dyster vad gäller just dessa områden. Utskottet anser att det är oroande att debattklimatet inom Europarådet har förändrats och att allt fler tenderar att visa en bristande tilltro till de gemensamma institutionerna. Därför tycker utskottet att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 10, 48 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-10
- Debatt
- 2017-05-11
- Beslut
- 2017-05-11
- Dokument & lagar
Europarådet
Betänkande 2015/16:UU13
Sveriges delegation till Europarådets parlamentariska församling, PACE, har redogjort för sin verksamhet under 2015. Församlingen har vid flera tillfällen debatterat migration, flyktingkrisen och kampen mot terrorism. Den svenska delegationen deltog i både församlings- och utskottsarbete under året.
Utrikesutskottet har granskat redogörelsen och riksdagen lade den till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 21, 69 minuter
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-06-08
- Debatt
- 2016-06-09
- Beslut
- 2016-06-15
- Dokument & lagar
Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens ikraftträdande
Betänkande 2013/14:SfU20
Utlänningslagen ändras så att en ansökan om asyl i Sverige kan nekas prövning om den som söker asyl redan har fått status som alternativt skyddsbehövande i ett annat EU-land. Den som har ansetts vara alternativt skyddsbehövande i ett EU-land har fått sin ansökan om skydd prövad och beviljad och får därför inte sin sak prövad igen i Sverige. Detta innebär att utlänningslagen anpassas till EU:s omarbetade asylprocedurdirektiv och den omarbetade Dublinförordningen.
De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 11, 28 minuter
- Justering
- 2014-06-03
- Bordläggning
- 2014-06-13
- Debatt
- 2014-06-16
- Beslut
- 2014-06-17
- Dokument & lagar
Särskilt ömmande omständigheter
Betänkande 2013/14:SfU21
Utlänningslagen ändras för att göra det möjligt för fler barn att få stanna i Sverige. I fortsättningen ska det räcka med att det finns "särskilt ömmande omständigheter" i stället för "synnerligen ömmande omständigheter" för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas barn upp till 18 år.
Lagreglerna om verkställighetshinder ändras också. Enligt gällande regler kan personer som har fått ett utvisnings- eller avvisningsbeslut få beslutet omprövat om nya omständigheter kommer fram. Det kan handla om sjukdom eller andra orsaker som gör att beslutet inte bör verkställas. De nya reglerna innebär att kraven på nya omständigheter kommer att sänkas för barn.
Syftet med lagändringarna är att ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet och fokusera på barnets bästa.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 juli 2014.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 42, 76 minuter
- Justering
- 2014-05-27
- Bordläggning
- 2014-06-03
- Debatt
- 2014-06-04
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Anhöriginvandring
Betänkande 2011/12:SfU12
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppskjuten invandringsprövning, försörjningskrav och identitetskrav.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 37, 113 minuter
- Justering
- 2012-05-10
- Debatt
- 2012-05-30
- Beslut
- 2012-05-30
- Dokument & lagar
Genomförande av återvändandedirektivet
Betänkande 2011/12:SfU6
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s återvändandedirektiv. Direktivet rör personer som vistas utan tillstånd i EU-länderna och som därför måste återvända till sina hemländer, ett transitland eller till ett annat tredjeland dit tredjelandsmedborgaren frivilligt väljer att återvända och där han eller hon kommer att tas emot.
Ett beslut om avvisning eller utvisning ska som huvudregel innehålla en tidsfrist för frivillig avresa. Tidsfristen ska vara två veckor vid avvisning och fyra veckor vid utvisning. Om det av olika skäl inte går att meddela personen tidsfristen, till exempel om det finns en risk för att utlänningen avviker, ska hon eller han förbjudas att resa tillbaka till Sverige för en tid av högst fem år. Den person som inte har lämnat landet innan tidsfristen har gått ut får inte resa tillbaka till Sverige på ett år.
En person som hålls i förvar i fängelse, häkte eller polisarrest ska hållas avskild från övriga intagna, om utlänningen inte har utvisats på grund av brott. En vuxen utlänning får inte hållas i förvar med anledning av återvändande i mer än två månader eller om det finns synnerliga skäl i tre månader. Om det finns skäl att tro att personen kommer att hålla sig undan eller om det tar tid att införskaffa nödvändiga handlingar ska utlänningen kunna hållas i förvar i högst 12 månader. I dag finns ingen lagstadgad bortre gräns för hur länge en person kan hållas i förvar.
Ändringarna börjar att gälla den 1 maj 2012.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 17, 71 minuter
- Justering
- 2012-03-13
- Debatt
- 2012-03-21
- Beslut
- 2012-03-21
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 8 Migration
Betänkande 2011/12:SfU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om cirka 9 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Migration för 2011. De största anslagen inom utgiftsområdet går till asylsökandes ersättningar och bostadskostnader och till Migrationsverket. Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal motioner från allmänna motionstiden. Motionerna handlar bland annat om Migrationsverkets uppdrag och personalens utbildning och kompetens. Andra motioner handlar om asylsökandes ersättningar och frågor om ensamkommande barn.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 45, 155 minuter
- Justering
- 2011-11-29
- Debatt
- 2011-12-08
- Beslut
- 2011-12-14
- Dokument & lagar
Biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort
Betänkande 2010/11:SfU8
Till följd av en ny EU-förordning om så kallade biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort har riksdagen beslutat om kompletteringar i utlänningslagen. En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd blir skyldig att låta Migrationsverket, Regeringskansliet eller utlandsmyndigheter som ambassader och konsulat fotografera personen och ta hans eller hennes fingeravtryck. Uppgifterna ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Korten kommer att ersätta dagens tillståndsmärken för uppehållstillstånd. Foto och fingeravtryck får också tas vid kontroll vid inresa eller utresa eller vid kontroller inne i Sverige. Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck ska inte gälla om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och hans eller hennes uppehållstillstånd. Detta ska i sin tur bidra till att skydda mot bedrägerier med uppehållstillstånd samt angripa och förebygga olaglig invandring och bosättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 17, 66 minuter
- Justering
- 2011-05-17
- Debatt
- 2011-06-01
- Beslut
- 2011-06-01
- Dokument & lagar
Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet
Betänkande 2009/10:SfU18
Sverige har en reglerad invandring där uppehållstillstånd ska ordnas före inresa. Men detta kan resultera i att barn och föräldrar skiljs åt i onödan. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i utlänningslagen. En förälder eller ett barn som redan befinner sig hos anhöriga i Sverige ska därmed kunna beviljas uppehållstillstånd. Beslutet berör främst de fall där det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen hade gjorts före inresan i Sverige. Lagen börja gälla från den 1 juli 2010.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 27, 76 minuter
- Justering
- 2010-05-06
- Debatt
- 2010-05-21
- Beslut
- 2010-05-26
- Dokument & lagar
Migration och asylpolitik
Betänkande 2009/10:SfU14
Riksdagen sa nej till samtliga motioner som handlar om migration och asylpolitik. Totalt rör det sig om 48 stycken som lämnats in av ledamöterna under den allmänna motionstiden 2009. Här återfinns förslag som handlar om klimatflyktingar, begreppet väpnad konflikt och flyktingstatus för hbt-personer. Andra tar upp barn i riskzonen för människohandel och mottagande av ensamkommande flyktingbarn . Flera motioner tar även upp frågor om samarbetet inom EU. I de flesta fall motiveras beslutet med att arbete redan pågår hos regeringen eller i berörd myndighet. Eller att frågan redan har behandlats i riksdagen.- Behandlade dokument
- 48
- Förslagspunkter
- 37
- Reservationer
- 41
- Anföranden och repliker
- 48, 192 minuter
- Justering
- 2010-04-08
- Debatt
- 2010-04-21
- Beslut
- 2010-04-21
- Dokument & lagar
Försörjningskrav vid anhöriginvandring
Betänkande 2009/10:SfU12
Riksdagen har beslutat om försörjningskrav vid anhöriginvandring. Försörjningskravet ska gälla när en utlänning söker uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige. Villkoret för att få uppehållstillstånd ska vara att personen i Sverige tjänar tillräckligt mycket för att försörja sig själv. Personen ska också ha en bra bostad för sig själv och den anhöriga. Det ska dock finnas vissa undantag från försörjningskravet, till exempel när det gäller barn eller när det handlar om personer som beviljats uppehållstillstånd som flyktingar. Lagändringarna träder i kraft den 15 april 2010.- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 44, 147 minuter
- Justering
- 2010-02-18
- Debatt
- 2010-03-10
- Beslut
- 2010-03-10
- Dokument & lagar
Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet
Betänkande 2009/10:SfU8
Svenska lagar anpassas den 1 januari 2010 till EU:s så kallade skyddsgrundsdirektiv och asylprocedurdirektiv. Skyddsgrundsdirektivet innehåller bestämmelser om vilka som ska beviljas skydd som flyktingar eller andra skyddsbehövande i EU-länderna och vilka rättigheter dessa ska få i EU-länderna. Asylprocedurdirektivet innehåller bestämmelser om hur det ska gå till. Anpassningen av utlänningslagen till skyddsgrundsdirektivets innebär bland annat att det införs en statusreglering. Det innebär att flyktingar och andra skyddsbehövande ska kunna få flyktingstatus respektive skyddsstatus. Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd och åberopat skyddsskäl ska huvudregeln vara att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får verkställas innan ansökan har prövats genom ett beslut som har vunnit laga kraft eller ett beslut om att avvisa ansökan har vunnit laga kraft. Slutligen ändras reglerna om handläggning av ärenden med säkerhetsaspekter. De flesta ärenden med säkerhetsaspekter ska kunna prövas av domstol på samma sätt som andra utlänningsärenden. Särskilt kvalificerade säkerhetsärenden ska handläggas enligt lagen om särskild utlänningskontroll.- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 25, 93 minuter
- Justering
- 2009-12-01
- Debatt
- 2009-12-11
- Beslut
- 2009-12-14
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 8 Migration
Betänkande 2009/10:SfU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 5,75 miljarder kronor anslag för området migration för 2010. De största anslagen används för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader (2,25 miljarder kronor) och Migrationsverket (2,01 miljarder kronor). Riksdagen sa också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken. Målet ska vara att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 48, 169 minuter
- Justering
- 2009-12-01
- Debatt
- 2009-12-11
- Beslut
- 2009-12-14
- Dokument & lagar
Migration och asylpolitik
Betänkande 2008/09:SfU8
Regeringen har redovisat för riksdagen den svenska migrations- och asylpolitiken för perioden 1 januari 2007-30 juni 2008. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om samarbetet inom EU, skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, asylprocessen, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering, mottagande av asylsökande samt svenskt medborgarskap.- Behandlade dokument
- 45
- Förslagspunkter
- 52
- Reservationer
- 56
- Anföranden och repliker
- 53, 204 minuter
- Justering
- 2009-03-24
- Debatt
- 2009-04-17
- Beslut
- 2009-04-22
- Dokument & lagar
Nya regler för arbetskraftsinvandring
Betänkande 2008/09:SfU3
Den 15 december 2008 blev det nya regler för arbetskraftsinvandring till Sverige. Den så kallade myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen, där Arbetsförmedlingen undersöker om det finns behov att rekrytera arbetskraft utanför EU, upphörde. I stället ska arbetsgivarens bedömning av behovet vara utgångspunkten. Det finns en princip om att ge företräde för befolkningen i Sverige, EU/EES och Schweiz till befintliga arbeten. Tiden för arbetstillstånd förlängs till sammanlagt högst fyra år för att därefter kunna leda till ett permanent uppehållstillstånd. Anställningsvillkor och försäkringsskydd ska motsvara vad som gäller för arbetstagare i Sverige. Det blir också flera undantag från huvudregeln att uppehålls- och arbetstillstånd ska vara ordnat före resan till Sverige. Ett av undantagen gäller den som fått nej på en asylansökan. Om han eller hon inom två veckor från det att avslagsbeslutet vann laga kraft ansöker om uppehållstillstånd för arbete ska ett sådant uppehållstillstånd beviljas. Detta ska gälla om vissa villkor är uppfyllda.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 24, 118 minuter
- Justering
- 2008-10-30
- Debatt
- 2008-11-12
- Beslut
- 2008-11-12
- Dokument & lagar
Migration och asylpolitik
Betänkande 2007/08:SfU6
Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2007 om asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om översyn av begreppet väpnad konflikt i utlänningslagen, samarbetet inom EU, anhöriginvandring, arbetskraftsinvandring och utnyttjande av papperslösa.- Behandlade dokument
- 43
- Förslagspunkter
- 33
- Reservationer
- 44
- Anföranden och repliker
- 64, 196 minuter
- Justering
- 2008-03-11
- Debatt
- 2008-03-26
- Beslut
- 2008-03-26