Sök

Riksdagen sa ja till ändringar i medborgarskapslagen.

En person kan förvärva svenskt medborgarskap vid födseln, genom adoption, genom anmälan eller efter ansökan. Regeringen föreslår att kraven för att förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan ska skärpas.

De föreslagna bestämmelserna innebär att en person som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller har anknytning till vissa grupper och organisationer inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. Bestämmelserna ska, med vissa undantag, omfatta alla som har fyllt 15 år. Enligt regeringen behöver det svenska medborgarskapets betydelse stärkas såväl rättsligt som symboliskt.

Regeringen föreslår också att möjligheterna att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap ska utökas. Syftet är att stärka skyddet för barn och vuxna som befinner sig i en utsatt situation.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 oktober 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att 13,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet migration.

Mest pengar, cirka 7 miljarder kronor, ska gå till utgifter för boende och stöd till asylsökande samt för stadsbidrag till kommuner och regioner. Anslaget får även användas för resor som möjliggör för asylsökande med flera att delta i tidiga insatser.

Det näst största anslaget, cirka 5 miljarder kronor, är det som får användas till Migrationsverkets förvaltningsutgifter och utgifter för förvarslokaler.

Riksdagen sa också nej till de tre alternativa budgetförslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

65, 173 minuter

Justering

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-06

Debatt

2023-12-07

Beslut

2023-12-07

Miljontals människor befinner sig på flykt i Europa på grund av Rysslands invasion av Ukraina. EU har aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet. Direktivet innebär bland annat att skyddsbehövande från Ukraina får ett tillfälligt uppehållstillstånd i EU i ett år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Regeringen har lagt fram ett förslag som handlar om en jämnare fördelning av boende för människor som söker skydd i Sverige. Riksdagen sa ja till förslaget.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att det behövs en lagreglerad styrning som innebär att Migrationsverket kan anvisa kommunerna att ordna boende. Riksdagen riktar dessutom två uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Den ena uppmaningen handlar om att skyddssökande så långt som möjligt inte ska ryckas upp från sin invanda miljö för att flytta till en annan kommun. Den andra uppmaningen rör hur kommunerna ska ersättas fullt ut för sina kostnader för bland annat boende och skolgång.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa och förbättra nuvarande regler kring arbetskraftsinvandring. Syftet är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare, samt attrahera och behålla internationell kompetens.

Förslaget innebär bland annat att

• ett nytt uppehållstillstånd införs för vissa högkvalificerade och välutbildade personer
• kompetensutvisningar ska motverkas - det vill säga arbetskraftsinvandrare ska inte utvisas på grund av mindre fel
• ett anställningsavtal ska krävas för ett arbetstillstånd
• arbetsgivare kan bli skyldiga att anmäla om anställningsvillkoren ändras och blir mindre förmånliga
• Migrationsverket ska kunna kräva att en arbetsgivare redovisar arbetsvillkoren för en utlänning som beviljats arbetstillstånd
• ett försörjningskrav införs vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft
• brottet organiserad människosmuggling även ska omfatta arbetstillstånd som utfärdats på osanna uppgifter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

15

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

27, 91 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa nej till dels cirka 50 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2021, dels fem följdmotioner till regeringens proposition 2021/22:134 Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om lönekrav, missbruk av regelverket, administration och handläggningstider.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

27, 91 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om skuggsamhället, det vill säga samhällsstrukturer som växer fram parallellt med välfärdssamhället. Det första tillkännagivandet handlar om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om

• effektivare informationsutbyte mellan myndigheter
• utökad informationsplikt för myndigheter och kommuner
• DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring
• anmälningsplikt för asylsökande
• boendeskyldighet och elektronisk övervakning
• förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut
• fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer.

Enligt det andra tillkännagivandet bör det införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd.

Riksdagens tillkännagivanden har sin grund i utskottsinitiativ, det vill säga att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen och de kommer inte från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som är det vanliga.

I samband med att riksdagen gjorde tillkännagivandena behandlade riksdagen även ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör utlänningar i Sverige utan tillstånd. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna med motiveringen att de är helt eller delvis tillgodosedda genom de tillkännagivanden som beslutats.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

31, 82 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som handlar om handläggningen av så kallade anknytningsärenden, det vill säga då en person ansöker om uppehållstillstånd för att komma till Sverige som anhörig.

Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av Migrationsverkets och utlandsmyndigheternas (de svenska ambassadernas och konsulatens) handläggning av anknytningsärenden. Granskningen pekar på stora kvalitetsbrister, bland annat i arbetet med att klarlägga den sökandes identitet.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport och tillkännagav för regeringen att den ska se till att

• identitetskontrollerna skärps och arbetet med identitetsfrågor prioriteras högre av regeringen och myndigheterna
• den rättsliga kvaliteten i anknytningsärenden säkerställs
• skyndsamt lägga fram författningsförslag som gör det enklare att inhämta och utbyta information mellan myndigheter.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

18, 59 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-17

Totalt cirka 8,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet migration. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,3 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Knappt 2,2 miljarder kronor går till ersättningar och bostadskostnader. Till domstolsprövning i utlänningsmål går cirka 720 miljoner kronor.

Beslutet om utgiftsområdet är 85 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och gäller anslaget till Migrationsverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

43, 104 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-16

För att uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv så föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär bland annat att

• uppehållstillstånd för skyddsbehövande och andra som huvudregel ska vara tidsbegränsade
• permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att personen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år, och om vissa särskilda krav är uppfyllda
• det i vissa fall ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd
• försörjningskravet vid anhöriginvandring inte bara ska gälla den som bor i Sverige utan även omfatta den anhörige
• en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

Lagändringarna börjar gälla den 20 juli 2021.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag om

• kunskapskrav i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd
• möjlighet att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder
• ett mer effektivt och sammanhållet återvändande.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

35

Reservationer

51 

Anföranden och repliker

117, 341 minuter

Justering

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-22

Polisen bör få befogenhet att tvångstesta personer för covid-19 om det är nödvändigt för att kunna verkställa ett utvisningsbeslut. Det menar riksdagen och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt utreda frågan.

Bakgrunden är att vissa personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut under pandemin har vägrat att låta sig testas för covid-19. Detta förhindrar utvisningen eftersom flera länder kräver ett genomfört PCR-test med negativt testsvar för inresa i landet. Även bland andra Frontex (Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån), transitflygplatser och flygbolag kräver PCR-test med negativt testsvar för att genomföra transporter med mera.

Dessutom leder vägran att låta sig testas till att personer som ska utvisas på grund av brott blir kvar i landet och därmed upptar plats på förvarsanläggningar.

Riksdagen tillkännagav också för regeringen att den bör utreda och vid behov föreslå andra nödvändiga förändringar i lagstiftningen för att säkerställa att polisen har tillräckliga befogenheter i de fall den som ska lämna landet hindrar och försvårar verkställighet.

Tillkännagivandena bygger på så kallade utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram förslagen till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-23

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om förändringar i det så kallade gymnasieregelverket.

Ändringarna som föreslagits är att

• tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden efter fullföljd gymnasieutbildning - och därmed kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd - ska förlängas från sex till tolv månader
• kravet på försörjning för att kunna få permanent uppehållstillstånd delvis ska kunna uppfyllas med studiemedel, under förutsättning att det även finns inkomster från anställning eller näringsverksamhet
• en yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Regeringen menar att regeländringarna är nödvändiga med anledning av det skärpta arbetsmarknadsläget till följd av coronapandemin och att de skulle underlätta vid kvalificeringen för permanent uppehållstillstånd.

Riksdagen sa nej till förslaget, bland annat med argumentet att problemen på arbetsmarknaden i första hand bör hanteras med en ekonomisk politik som minskar arbetslösheten i samhället i stort, inte genom ytterligare särregleringar för en grupp som inte har skyddsskäl.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 88 minuter

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen och utlänningsdatalagen. Ändringarna innebär bland annat att Migrationsverket och Polismyndigheten får fotografera och ta fingeravtryck i större utsträckning vid en inre utlänningskontroll, resedokument och främlingspass kan återkallas och antalet främlingspass per person kan begränsas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

De nationella id-kort som Sverige och övriga EU-länder utfärdar till sina medborgare ska bli säkrare. Det gäller även de uppehållshandlingar som EU-länderna utfärdar till andra EU-medborgare och deras familjemedlemmar som har uppehållsrätt, till exempel arbetstagare, egenföretagare eller studenter. Riksdagen sa ja till regeringens förlag.

Beslutet innebär främst att den som ska få en uppehållshandling blir skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck. Det gäller även vid vissa kontroller av uppehållshandlingarna. När ett nationellt id-kort kontrolleras vid in- och utresa i ett land ska innehavaren inte bara vara skyldig att låta sig fotograferas, som i dag, utan också lämna sina fingeravtryck för kontroll av att dessa motsvarar de som finns sparade i kortet.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2021 och är en anpassning till en ny EU-förordning på området.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 19 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om högkvalificerad arbetskraft, principerna för arbetskraftsinvandring och villkor för arbetstillstånd.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

10

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

15, 70 minuter

Justering

2021-04-06

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för att lindra konsekvenserna av coronavirusets spridning. Beslutet innebär att sjukförsäkringen blir mer flexibel jämfört med i dag för vissa långtidssjukskrivna personer.

I dag bedöms en sjukskriven persons arbetsförmåga mot sin arbetsgivare innan dag 180, och mot hela arbetsmarknaden efter dag 180. Enligt de nya reglerna ska prövningen mot hela marknaden skjutas upp till dag 365. Det gäller dem där mer talar för än emot att de kan återgå till sitt arbete inom 365 dagar. Syftet är att förhindra att de personerna förlorar sin sjukpenning.

Ändringarna innebär att utgifterna för sjukpenning och rehabilitering i statens budget ökar med 250 miljoner kronor 2021, och med 300 miljoner kronor 2022.

Riksdagen uppmanar också i två tillkännagivanden regeringen att skyndsamt se över förutsättningarna för enskilda företagares a-kassa med anledning av den pågående pandemin.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

36, 127 minuter

Justering

2021-02-25

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-03

Cirka 37,7 miljarder kronor ur statens budget för 2021 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom.

14,1 miljarder ska användas till garantipension till ålderspension, 9,3 miljarder till efterlevandepension för vuxna, 10,3 miljarder till bostadstillägg för pensionärer och 1,2 miljarder till äldreförsörjningsstöd. Knappt 2 miljarder går till den nya förmånen inkomstpensionstillägg. Pensionsmyndigheten får 778 miljoner kronor i anslag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i olika budgetmotioner.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa förmånen inkomstpensionstillägg, från och med den 1 februari 2021. Riksdagen sa också ja till förslag som regeringen lämnat om fortsatt utbetalning av garantipension för vissa personer bosatta inom EES-området, Schweiz samt Storbritannien.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

18, 70 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-11

Debatt

2020-12-14

Beslut

2020-12-15

Justitiedepartementet har föreslagit att kraven på försörjningsförmåga för att få permanent uppehållstillstånd i vissa fall ska sänkas tillfälligt.

För att beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige enligt den så kallade tillfälliga lagen krävs idag att personen ska ha en anställning som varar i minst två år. Justitiedepartementets förslag till förordningsändring innebär att en tidsbegränsad anställning som är avsedd att vara under minst ett år räcker för ett permanent uppehållstillstånd.

Förändringen kan göras utan beslut i riksdagen, men riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att inte genomföra förändringen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 83 minuter

Justering

2020-12-01

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09

Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag i motioner om migration och asylpolitik från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar exempelvis om svensk migrationspolitik, samarbetet i EU om asyl- och migrationsfrågor, den fria rörligheten för EU-medborgare, asylprocessen, mottagande av asylsökande och om utvisning på grund av brott.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckligt väl utformade.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

16

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

20, 96 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Regeringen föreslår att asylsökandes möjligheter att bo i eget boende ska begränsas i vissa områden. Om en asylsökande ordnar bostad på egen hand i ett område med socioekonomiska utmaningar ska han eller hon som huvudregel inte ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag. Syftet med förslaget är att asylsökande i fler fall än i dag ska välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande och att de negativa sociala konsekvenserna av att asylsökande väljer eget boende ska minska.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 75 minuter

Justering

2019-11-21

Bordläggning

2019-11-26

Debatt

2019-11-27

Beslut

2019-11-27

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd ska fortsätta gälla till och med den 19 juli 2021. Den lag som tillfälligt begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, den så kallade tillfälliga lagen, trädde i kraft sommaren 2016. Genom lagen anpassades de svenska reglerna tillfälligt till den miniminivå som gäller enligt EU och internationella konventioner, och de mer generösa reglerna om uppehållstillstånd i utlänningslagen slutade att gälla.

Förutom att den tillfälliga lagens giltighetstid förlängs till och med den 19 juli 2021 ska även alternativt skyddsbehövande, på samma sätt som flyktingar, ha rätt att återförenas med sina familjer i Sverige. Om en person som vill ta sin familj till Sverige är en alternativt skyddsbehövande person som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen ska vissa anhöriga få uppehållstillstånd, om personen i Sverige bedöms ha välgrundade utsikter att få permanent uppehållstillstånd. Makar och sambor ska i regel inte få ta sin partner till Sverige om någon av parterna är under 21 år.

Det införs också en bestämmelse i lagen om permanent uppehållstillstånd som ska gälla under vissa förutsättningar för utlänningar som har fötts i Sverige och som sedan födseln är statslösa.

Ändringarna i den tillfälliga lagen och de följdändringar som måste göras i utlänningslagen börjar gälla den 20 juli 2019.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

50, 179 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18